Jämförelse d3e4df5497260525d310e0c0 Underlagets kontrollsumma: 1cdb14e3fef42488337c52acae834ec8d32469210bc1a1b042a12279f0b95d5b Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022053: Industrins brådskande behov av åtgärder på Malmbanan === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022053 Motion till riksdagen 2023/24:2053 av Fredrik Lundh Sammeli och Ida Karkiainen (båda S) Industrins brådskande behov av åtgärder på Malmbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brådskande behov av effektivt genomförda åtgärder på Malmbanan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idag är transporterna en avgörande och integrerad del av industrins produktionskedja. De brister som idag finns på Malmbanan, och som förväntas förvärras de kommande åren, riskerar därför den gröna industriella omställningen. En rad viktiga åtgärder för ökad kapacitet och robusthet på Malmbanan ingår i nu gällande nationell plan för transportinfrastruktur. Dessa är helt nödvändiga för den gröna industriomställningen i Norrbottens län men de behöver genomföras både så snart som möjligt och på ett så effektivt sätt som möjligt. Trafikverket har mot denna bakgrund nyligen lämnat en rapport om hur viktiga insatser i transportinfrastrukturen kan tidigareläggas för att möjliggöra nyindustrialiser ­ ingen i norra Sverige. Rapporten visar mycket tydligt att frågorna är tidskritiska. Trafikverket föreslår därför en tidigareläggning av de planerade kapacitetshöjande åtgärderna på Malmbanan. Det är välkommet eftersom de identifierade kapacitetshöjande insatserna på Malm ­ banan, utifrån dagens situation, är de mest prioriterade åtgärderna. För att dagens produktion och tillväxt ska kunna bibehållas även med tillkommande industrietabler ­ ingar behöver även dubbelspårsutbyggnad hela vägen mellan Narvik och Luleå utredas och planeras. Det är dock inte självklart i vilken ordning och när i tid olika insatser ska genom ­ föras och i flera fall kommer tids- och genomförandeplanen behöva justeras löpande för optimering. Alla insatser på Malmbanan behöver därför ses som en del av en helhet och alla investeringarna som ett sammanhållet program med stor handlingsfrihet att planera om. Fredrik Lundh Sammeli (S) Ida Karkiainen (S) === HD021091: Dubbelspår på Malmbanan === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021091 Motion till riksdagen 2025/26:1091 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Dubbelspår på Malmbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av dubbelspår på hela Malmbanan, från Narvik till Luleå, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör överväga finansiering av dubbelspåret utanför infrastrukturplan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Malmbanan är en central del av Sveriges transportinfrastruktur och avgörande för landets exportkapacitet. Nästan hälften av allt tonnage som fraktas på Sveriges järnvägsnät transporteras på enkelspåret mellan Luleå–Kiruna–Narvik. Den gröna industriomställningen i Norrbotten innebär ett ytterligare och växande behov av transporter på Malmbanan. Banan är därför inte bara en pulsåder för den svenska gruvindustrin och för norrbottniska företag, utan lika mycket för näringslivet och fylkena i Nordnorge. De senaste årens omfattande rälshaverier har tydligt visat på sårbarheten i dagens system. Ett bräckligt enkelspår kan inte bära den samhällsviktiga roll Malmbanan har. För att säkra både Sveriges export, den gröna industriomställningen och landets för ­ sörjningsberedskap krävs att hela sträckan förses med dubbelspår så snart som möjligt. Trafikverket konstaterade i en rapport 2023 om industriinvesteringar i norra Sverige att sträckan Luleå–Boden kommer att nå akut kapacitetsbrist redan 2030. Myndigheten föreslog att regeringen skulle möjliggöra lånefinansiering för att bygga dubbelspår på denna sträcka utanför den nationella infrastrukturplanen. Utöver det föreslogs en rad förlängda mötesplatser längs Malmbanan. Detta är viktiga men otillräckliga åtgärder. För att möta det växande transportbehovet krävs dubbelspår på hela banan, från Narvik till Luleå. Ett dubbelspår på Malmbanan skulle öka kapaciteten och minska flaskhalsarna för både gods- och persontrafik. Det skulle dessutom bidra till att minska risken för olyckor och avbrott, vilket i sin tur skulle höja säkerheten längs hela banan. Genom ett utbyggt dubbelspår skulle också tillgängligheten förbättras för de lokalsamhällen som är beroende av banan, något som skulle underlätta kompetensförsörjningen och göra det lättare att nå samhällsservice som sjukvård. Samtidigt skulle ett dubbelspår stärka Sveriges exportkapacitet och industrins konkurrenskraft. Slutligen är det också en strategiskt viktig investering ur ett försvars- och Natoperspektiv, med betydelse för hela Barentsregionen. Projektet innebär en omfattande investering, men det finns realistiska lösningar för finansiering. Antingen bör staten lånefinansiera hela bygget eller så bör regeringen avstå från vinstutdelningar från LKAB under en tioårsperiod och ge bolaget i uppdrag att bygga dubbelspåret. På så sätt kan Malmbanan rustas upp på ett kostnadseffektivt sätt som gagnar både industrin, samhället och landets långsiktiga utveckling. Sammanfattningsvis är ett dubbelspår på Malmbanan en nödvändig investering för Sveriges framtid. Det är avgörande för att möta de ökande transportbehoven, stärka säkerheten och tillgängligheten samt trygga såväl näringslivets som samhällets utveck ­ ling i norra Sverige och hela landet. Fredrik Lundh Sammeli (S) Ida Karkiainen (S) Linus Sköld (S) Zara Leghissa (S)