Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.027 · ämneslikhet 0.764. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag till ändringar i kommunallagen i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 267 ord · B 160 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2245
av Mattias Eriksson Falk (SD)
En uppdaterad kommunallag i Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den svenska kommunallagen, senast uppdaterad 2017 och i kraft sedan 1 januari 2018, är grundpelaren för det svenska kommunala självstyret. Detta är något vi ska vara stolta över och värna. Det kommunala självstyret säkerställer ett lokalt inflytande i, för med
borgarna, viktiga frågor.
I våra kommuner, såväl primär- som sekundärkommuner, är fullmäktige det högsta beslutande organet. De utses genom direkta och hemliga val. Varje fullmäktige leds av en ordförande, motsvarande riksdagens talman. Dock med den stora skillnaden att ord
föranden har rösträtt, och även utslagsrösten vid lika röstetal under en öppen omröst
ning. Vid en sluten omröstning gäller precis som i riksdagen att lotten avgör.
Det är min uppfattning, som ledamot av Sveriges riksdag, att fullmäktiges ord
förande, precis som riksdagens talman, bör vara fri från att delta i omröstningar. Därigenom säkerställs ett större mått av neutralitet. Det skulle innebära att en vald ordförande ersätts som ledamot i fullmäktige och att även mindre partier kan ta en plats som ordförande i fullmäktige, utan att riskera att tappa en viktig röst i den politiska debatten. Detta då ordförande av tradition, och på grund av praktiska svårigheter, inte debatterar.
Denna förändring skulle vara möjlig att genomföra genom en ändring av kom
munallagens femte kapitel, vilken reglerar fullmäktige. Det skulle också förbättra de demokratiska förutsättningarna för en levande debatt när fler kan vara politiskt engagerade.
Mattias Eriksson Falk (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:667
av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förändrade regler i kommunallagen för beslut om extra val till fullmäktige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag till ändringar i kommunallagen i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Till riksdagen kan det utlysas val tidigast tre månader efter dess första sammanträde efter valet. Det är en väsentlig skillnad gentemot kommunfullmäktige, som genom
kommunallagen behöver vänta i sex månader efter första sammanträdet (för fullmäktige).
Den lokala nivån bör ha samma möjligheter som riksdagen att utlysa val efter tre månader, där precis som tidigare två tredjedelar av fullmäktige för att fatta ett sådant val.
Ett stort samförstånd bland fullmäktiges partier krävs för att kunna besluta detta. Förslag till ändringar i kommunallagen, i enlighet med motionens intentioner, bör på basis av detta tas fram av riksdagen.
Mattias Eriksson Falk (SD)
Roger Hedlund (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag