Jämför sakliga förslag
A · Förebyggande åtgärder gällande psykisk ohälsa och suicid bland barn och unga
2022/23 · HA02604 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenB · Rörelse som förebyggande insats för psykisk hälsa hos barn och unga
2025/26 · HD022935 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.025 · ämneslikhet 0.759. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behoven av att se över förutsättningarna gällande de faktiska orsakerna till den psykiska ohälsan och suicid bland barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka rörelsesatsningen med ett tydligt fokus på barns och ungas psykiska ohälsa och tecken på utsatthet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 268 ord · B 342 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:604
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Förebyggande åtgärder gällande psykisk ohälsa och suicid bland barn och unga
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behoven av att se över förutsättningarna gällande de faktiska orsakerna till den psykiska ohälsan och suicid bland barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depression och ångestsyndrom ökar
,
och
det är betydligt fler flickor och unga kvinnor
än
pojkar och unga män som får behandling. Stora regionala skillnader råder vad gäller vård och behandling av psykiatriska tillstånd och sjukdomar. Det framkommer i en ny rapport från Socialstyrelsen
i början av år 2020
.
Siffror från Socialstyrelsen visar att
den
psykisk
a
ohälsa
n
bland barn och unga
har
tredubblats
på tio år
genom att närmare 5
700 barn i åldern 10–14
år medicineras med antidepressiva läkemedel.
Vi måste ge barn goda förutsättningar att utvecklas på ett tryggt sätt. Därför är det viktigt att det finns tillräcklig kompetens i
nom
skolan, sjukvården och barn- och mödravården gällande hur man förebygger psykisk ohälsa.
Det finns kunskap om förebyggande arbete men den behöver stärkas genom att
man
grundligt ta
r
reda på vad barn upplever vara orsakerna till att
de
mår dåligt. Därefter behöver man utveckla och intensifiera det förebyggande arbetet som behöver spridas till första linjens personal som möter barn, unga
och
föräldrar inom för- och grundskola, mödra- och barnavårdscentraler, sjukvård etc.
Man behöver också se till att förebyggande insatser, stöd och behandling
ar
blir mer jämställ
da
mellan pojkar och flickor.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2935
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Rörelse som förebyggande insats för psykisk hälsa hos barn och unga
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka rörelsesatsningen med ett tydligt fokus på barns och ungas psykiska ohälsa och tecken på utsatthet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barn och ungas psykiska ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Enligt Socialstyrelsen (2023) har andelen barn och unga med psykiska diagnoser och besvär fördubblats på två decennier. Flickor i åldern 13–17 år är särskilt utsatta, och suicid är den näst vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige.
Forskning visar tydligt att fysisk aktivitet är en av de mest effektiva förebyggande åtgärderna mot psykisk ohälsa. Barn som rör sig regelbundet har lägre nivåer av oro och ångest, bättre självkänsla och ökad koncentrationsförmåga. WHO framhåller rörelse som en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot både psykiska och fysiska sjukdomar.
Trots detta visar Folkhälsomyndighetens rapport (2023) att endast 22 procent av flickor och 44 procent av pojkar i åldern 11–17 år når upp till WHO:s rekommendation om 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Denna brist på rörelse riskerar att förstärka den negativa trenden av psykisk ohälsa.
För att bryta utvecklingen måste rörelsesatsningen integreras ännu tydligare i arbetet med barns och ungas psykiska hälsa. Det innebär bland annat att skolor får resurser för att knyta rörelseaktiviteter till elevhälsan, idrott och fysisk aktivitet lyfts in som en del av vården för barn med lätt till måttlig psykisk ohälsa samt personal i skola och vård ges ökad kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välmående. Det är också viktigt i detta arbete att man får utbildning som personal i att upptäcka tecken och symptom på om ett barn är utsatt för våld och övergrepp och hur man ska agera då.
Genom att systematiskt arbeta med rörelse som ett verktyg för psykisk hälsa kan vi minska risken för oro, depression och självmord bland barn och unga. Rörelse är inte bara viktigt för kroppen – det är livsviktigt för själen.
Marléne Lund Kopparklint (M)