Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) Stärk det civila försvaret och krisberedskapen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka takten med att klimatanpassa hela samhället för att möta effekterna av klimatförändringarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utifrån ett perspektiv att minimera riskerna för långtgående klimatförändringar utöka åtgärderna för att snarast minska utsläppen av växthusgaser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge FOI ett tydligt uppdrag och medel till att bredda och fördjupa forskning kring det civila försvaret och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka cybersäkerheten i offentlig sektor och särskilt samhällsviktiga delar av den privata sektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en eller flera myndigheter bör ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnighet kan stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta inom EU och med andra stora demokratier för att kunna sätta gemensam press på de sociala mediejättarna så att de inte tillåter att desinformation sprids på deras plattformar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hela vård- och omsorgsverksamheten så att förutsättningar finns för bättre funktion i stora kriser och i krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vård- och omsorgsverksamheten bör arbeta med att klimatanpassa sin verksamhet, t.ex. ha tillgång till kylanläggningar för värmeböljor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vårdplatser ska kunna öka avsevärt även i fredstida kriser med ökad kapacitet i hela vårdkedjan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sjuktransporter, lager av sjukvårdsmateriel och spridning av vårdinrättningar bör planeras så att sjukvård som inte kan anstå kan bedrivas i hela landet även vid störningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hälso- och sjukvården ska ha en strategi för delning av data, kunskap och resurser som medger tillräcklig snabbhet för effektiv smittspårning samt aktiv bekämpning av smitta och som är tillräckligt robust för att fungera även med stora störningar i samhällets infrastruktur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa utländskt ägande av samhällsviktig infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka vatten- och avloppsnäten så att skador eller elavbrott inte leder till längre avbrott i vattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motsvarande myndighetssamarbete som finns kring dricksvatten även bör finnas när det handlar om avlopp och kretslopp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra en betydligt större grad av självförsörjning av livsmedel inom landet och skydda ekosystemen så att jordbruk och fiske kan bidra till försörjningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den ekologiska produktionen av livsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa om jordbruket, transportsektorn och stödja forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust så att livsmedelsförsörjningen kan fungera även vid större omfattande kriser och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda ny teknik för att minska resursförbrukning och svinn i livsmedelssektorn, öka den inhemska odlingen av protein, minska beroendet av import av gödning och minimera användningen av bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ansvar för att bygga upp beredskapslager och tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner säkerställa att lagerhållningen i samhällskritiska försörjningskedjor är tillräcklig för att klara kriser och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion bör utredas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut fiber och snabbt mobilnät i hela Sverige genom att staten tar ett ökat ansvar för finansiering av utbyggnaden i glesbygd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja beredskapsavgifterna så att mer resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ö-drift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla kärnkraften och genomföra en stor utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, solel och solvärme, särskilt i södra Sverige, med hänsyn till och bevarande av väl fungerande ekosystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för lokal produktion av förnybar energi som solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan säkra nyttjas vid elavbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera energiförsörjningen av transportsektorn så att inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan användas i kris och krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera för att även Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energisystem som baseras på el och förnybara bränslen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om transportfrågan och försörjningstryggheten vid kris och krig på samma sätt som Energimyndigheten i dag tar ett helhetsgrepp om energisystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta fram ett system för ansvarsfördelning och fortsatt drift av transportsystemet som fungerar i både kris och krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en finansiell beredskap och behovet av förberedelser som syftar till att upprätthålla det finansiella systemets grundläggande funktionalitet även vid allvarliga störningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att Säkerhetspolisen har resurser och får ta del av verktyg som krävs för att förhindra terrorism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att terrororganisationer ska kunna förbjudas eller på annat sätt begränsas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka relevanta myndigheters kapacitet att förhindra finansiering av terrorism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet inom Centrum mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda ett nationellt program för att underlätta avhopp från extremiströrelser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att syftet med underrättelseverksamhet är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en effektiv underrättelseverksamhet som är tydligt reglerad, avgränsad och ändamålsenlig för att avslöja och motverka destabiliserande verksamhet från främmande makt och hot från terrorister, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera den militära värnplikten med en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att deltagande i civilplikt med resilienstjänstgöring ska berättiga till tjänstledighet och motsvarande ekonomisk ersättning som för värnplikten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka räddningstjänsten och förbättra förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kustbevakningen och Tullverket behöver förstärkningar för att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för civilpersoner att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Miljöpartiet de gröna uppstod ur rörelser för miljö, solidaritet, jämställdhet och fred. Vi strävar efter en värld där solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter kombineras med hållbar utveckling och klimaträttvisa över hela jordklotet. Vår politik tar sin utgångspunkt i tre solidariteter – med djur och natur, världens alla folk och framtida generationer. Vi menar att en rättvis och hållbar värld är möjlig, men då måste politiken vara solidarisk och hänga samman. Därför är det naturligt för oss att ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet hänger samman. En är inte möjlig utan de andra två. Världen kommer inte klara klimat- och miljökrisen utan att samtidigt bekämpa fattigdom, krig och orättvisor. Och de problem ­ en kan inte på allvar mötas utan en kraftfull politik för en grön omställning. Fred är inte bara målet utan också vägen. Fred är en förutsättning för att samhället ska kunna utvecklas och att vi ska kunna arbeta med en hållbar utveckling. Samtidigt är också en grön omställning där vi bryter vårt beroende av fossila energikällor och minskar på ­ verkan på klimat och natur ett sätt att minska risken för kris och krig. Att värna mänsklig säkerhet kräver en politik som kan svara upp mot ett brett spektrum av säkerhetshot. Angrepp på demokratin och yttrandefriheten, cyberattacker, klimatförändringarnas effekter liksom pandemier och den osäkerhet som kan uppstå i gränslandet mellan fred och krig, så kallad gråzonsproblematik, är konkreta hot som vi behöver skydda oss mot och som hos oss överskuggar traditionella hot såsom militära angrepp. Den snabba digitaliseringen och hastigheten i informationssamhället gör frågor om sårbarhet och motståndskraft i våra samhällssystem allt mer högaktuella. Desinformation är vanligt förekommande. Påverkanskampanjer har ökat. Under det senaste decenniet har den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges när ­ område försämrats, demokratin i världen har försvagats och nationalismen har vunnit mark på bekostnad av internationellt samarbete. Rysslands invasion förändrar drama ­ tiskt ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa och innebär ett dramatiskt skifte med långtgående följdverkningar, också för Sverige. Det ryska anfallskriget manifesterar riskerna med auktoritära ledare, militarism och massförstörelsevapen, liksom vikten av att omvärlden står enad i sitt försvar för folkrätten, människovärdet och freden. Samtidigt har Sverige haft att utgå från en situation där återuppbyggnad av såväl det civila som det militära försvaret måste ske från historiskt låg förmåga, då många funktioner mer eller mindre avskaffats i ett tidigare skede. Svagheter i Sveriges grundläggande infrastruktur, försörjning och andra viktiga samhällsfunktioner innebär sårbarhet både för angrepp och andra störningar. Händelser i andra länder kan indirekt drabba Sverige på olika sätt, då ekonomi och andra system hänger samman. Kriget i Ukraina har orsakat inflation och prisökningar på energi och livsmedel, vilket påverkar hela samhället. Det förebyggande arbetet är avgörande för ett väl fungerande totalförsvar. Motstånds ­ kraften i samhällsfunktionerna måste därför öka, mer insatser göras för att förebygga kriser och det civila försvaret behöver stärkas. Ett ökat samarbete vad gäller krishantering och civilt försvar är centralt. Vi såg att hjälp från annat land var av stor betydelse när det brann som värst i skogen 2018. Räddningstjänst och försörjningsberedskap är två områden där samverkan internationellt är av stor vikt. I tider av samhällsomvälvningar är det avgörande att samhället kan stå starkt och bidra till trygghet och tillförsikt. Det krävs ett starkt civilt försvar. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. Vi vill se ett grönt, välplanerat och välfungerande civilt försvar, ett välplanerat arbete med en förebyggande krisberedskap, likväl som en snabb och effektiv krisberedskap. Stärk samhällets motståndskraft Det civila försvaret, som i princip avskaffades helt efter kalla kriget, har i Försvars ­ beslutet 2021 fått särskilda medel avsatta för uppbyggnad, mycket tack vara oss i Miljöpartiet de gröna. I nuvarande läge finns dock fortfarande stora behov av att under många år stärka totalförsvarets civila delar. Det råder obalans mellan det militära och det civila försvaret, och de båda delarna är starkt beroende av varandra. Klimatförändringarnas betydelse för säkerheten Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. De beslut vi tar nu är avgörande för livet idag och kommande generationer. Den globala uppvärmningen leder till att stora områden där människor levt och försörjt sig under tusentals år förändras snabbt. Förlust av jordbruksmark och skog, smältande inlandsisar och glaciärer, stigande havsnivåer, översvämningar, utarmning av den biologiska mångfalden, torka och bränder sker över hela jorden. FN:s klimatpanel har slagit fast att extremväder har en tydlig koppling till klimat ­ förändringarna och bevisen för att extremväder är kopplat till mänsklig påverkan är tydliga. Det är en utveckling som bara kan hållas på en hanterbar nivå genom snabbt och resolut samarbete för att skydda miljön, minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna och bevara och stärka den biologiska mångfalden. Eftersom befintliga utsläpp i atmosfären kommer att fortsätta vara en drivande faktor för den klimatförändring som pågår också många år framöver, även om vi skulle sluta släppa ut växthusgaser i detta nu, så kräver effekterna av klimatförändringarna långt ­ gående anpassningsåtgärder för att kunna upprätthålla mänsklig säkerhet. Sverige behöver snabba på arbetet med att öka försörjningsberedskapen för att säkerställa rent dricksvatten, matproduktionen och ett tryggt hem för Sveriges invånare. Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir allt kraftigare. Över ­ svämmade städer, bränder, förstörda skördar, och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. Vi måste därför säkerställa vår beredskap för konsekvenserna av klimatförändringarna och satsa betydligt mer på att klimatanpassa vårt samhälle. Forskning om civilt försvar Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, gör ett gediget arbete med forskning för För ­ svarsmakten och regeringen. Mestadels inriktad på det militära försvaret. FOI bör få ett omfattande uppdrag av regeringen att forska kring det civila försvaret. I regleringsbrevet för myndigheten står: ”Totalförsvarets forskningsinstitut ska bidra till det övergripande målet för totalförsvaret och målet för det militära försvaret.” Vi hade velat se att även målen för det civila försvaret fanns med här. Cyberförsvar och psykologiskt försvar Modern krigföring utnyttjar svagheter i samhället för att aktivt bidra till polarisering och skapa oro som sedan kan användas för att kontrollera att samhället styrs på ett sätt som passar de egna syftena. Påverkan av opinionen i Sverige och andra länder i syfte att destabilisera samhället sker fortlöpande. Det sker genom att öka motsättningarna mellan grupper. Många aktörer är intresserade av detta. Ryssland och Kina är exempel på stormakter som bedriver sådan verksamhet mot hela EU och extremistiska rörelser ideologiskt baserade på religion eller annan övertygelse, har splittring som mål och medel i sin verksamhet. Påverkan består bland annat av att ifrågasätta demokratisk legitimitet och rättsstatens principer, att sprida extrema åsikter, rena lögner och polarisera den offentliga debatten. Spridning av desinformation på olika internetplattformar görs både av stater och av privatpersoner och organisationer för att tjäna pengar. Särskilt i kris ­ situationer utnyttjas människors rädsla och oro. Cyberangrepp pågår från flera olika aktörer. Kina är ett exempel på en stormakt som bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga. Det sker genom omfattande underrättelseinhämtning och stöld av teknologi, forskning och utveckling. De flesta angrepp mot digitala system sker av ekonomiska skäl och en mindre andel sker av militära eller politiska skäl. Även om syftet med de flesta angrepp är brottslighet i ekonomiskt syfte, kan ändå resultatet bli allvarliga störningar av stora och viktiga verksamheter i samhället, och svagheterna kan utnyttjas för angrepp på en stat. Cyber ­ säkerheten behöver höjas i alla verksamheter i samhället både i offentlig sektor och privat sektor, och Sverige behöver stärka sin förmåga att förebygga och bemöta cyberattacker. Att den digitala infrastrukturen är global och tillgänglig är avgörande för att företag och organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet och dela kunskap mellan människor i olika länder. En öppen värld gynnar Sverige på många sätt och är en förutsättning för att miljöhot och säkerhetshot ska kunna hanteras. Miljöpartiet vill utveckla och säkerställa resurser både till det nationella cybersäkerhetscentrat och internationella cybersäkerhetssamarbeten. Det psykologiska försvaret handlar om att bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer. Det handlar bland annat om att höja förmågan att skilja på pålitliga källor och källor som inte är pålitliga. Myndigheten för psykologiskt försvar ska identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informations ­ påverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. Myndighetens uppdrag ska alltid vara att värna demokrati och mänskliga rättigheter med full respekt för yttrande- och pressfrihet. Värna fria medier och yttrandefrihet Fria och oberoende medier är under stark press runt om i världen. Allvarligast är ut ­ vecklingen i de länder som inskränker pressfriheten genom lagar eller styrning av diskussionen i statliga medier. Strategin att så tvivel om etablerade fakta används av flera stater för att försvaga demokratin och öka polariseringen i andra länder. I flera fall använder odemokratiska regimer desinformation även mot den egna befolkningen för att stärka sin egen makt. Det påminner oss om att aldrig ta demokratin för given, utan arbeta aktivt för att bevara och utveckla förutsättningarna för demokrati och yttrandefrihet i såväl Sverige som i andra länder. På så sätt hänger försvars- och säkerhetsfrågorna noga samman med frågor kring fria och oberoende val, samt medias och övriga kulturlivets frihet och självständighet. Desinformation och yttrandefrihet i sociala medier Stora sociala medier har tagit fram och börjat använda policies för att markera när yttranden från ledare strider mot etablerade fakta. Arbetet med detta behöver intens ­ ifieras och gemensamma principer som utgår från Europakonventionen behöver fastställas av EU. I länder som inskränker yttrandefriheten men fortfarande är öppna mot omvärlden spelar oberoende sociala medier en viktig roll för demokratirörelsen. I dessa samman ­ hang kan de globala plattformarna med majoriteten användare i demokratiska stater vara bärare av värderingar om frihet och mänskliga rättigheter. Sociala medier har möjlighet att sätta regler för innehållet på de egna plattformarna och behöver ta det ansvaret tydligare än idag, men de behöver också stöd av demo ­ kratiska stater och demokratiska samarbeten som EU för att kunna göra det i längden. EU behöver sätta ramarna både för när innehåll i sociala medier kränker mänskliga rättigheter och för när censur eller begränsning av innehåll gör det. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården behöver planeras så att situationer med många skadade kan hanteras samtidigt som stora sjukdomsutbrott eller pandemier. Vi behöver en allmän förstärkning av vården och en ökad förmåga i hela vårdkedjan samordnat. En mot ­ ståndskraftig vård i vardagen ger oss en bättre krisberedskap vid allvarliga händelser. I alla typer av kriser är tillgången till rätt personal på rätt plats avgörande. Personalen är vårdens viktigaste resurs och tillgång till utbildad personal är en stor utmaning. Vi anser att vårdpersonal måste få bättre förutsättningar på många plan så att yrket blir attraktivt att söka sig till. Att försörja hälso- och sjukvårdssystemet med materiel måste planeras för och egen produktionsförmåga av viss materiel och vissa grundkomponenter inom medicin kan behövas i vissa fall. Lärdomarna från covid-19-pandemin behöver tas om hand och åtgärdas där vi bland annat behöver skapa en bättre smittspårning. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ta del av och implementera den kunskap och de forskningsresultat som tagits fram inom katastrofmedicinska centra för att stärka beredskapen i hela vårdkedjan. Vi ställer oss positiva till att kunskaperna ökar inom katastrofmedicin genom att göra katastrofmedicin till en obligatorisk del i grund ­ utbildningen för personal inom hälso- och sjukvården. Arbetet med att klimatanpassa t.ex. vårdinrättningar och äldreboenden för att klara av värmeböljor behöver också skyndas på. Säkra infrastruktur och försörjning Mat, vatten och värmereglering är grundläggande behov som alltid behöver tillgodoses. För att kunna göra det till hela befolkningen är samhället beroende av fungerande elförsörjning, transporter och i allt större utsträckning fungerande internetförbindelser och telefoni. En robust infrastruktur är avgörande för motståndskraften och gör det svårare att angripa samhällets stabilitet. Även med en mycket robust infrastruktur och försörjning behövs en buffert vid plötsliga kriser i form av beredskapslager och egna lager i hushållen. Sverige ska behålla kontrollen över kritisk infrastruktur. Möjligheten att andra stater kan påverka den genom kontroll av företag med verksamhet i Sverige behöver be ­ gränsas. Samtidigt behövs samarbete för att utveckla och driva de tekniskt avancerade system som krävs för ett modernt samhälle. Därför är goda förutsättningar för tekniskt samarbete med stabila demokratier mycket viktigt för Sveriges säkerhet i framtiden. Befolkningsskyddet i Sverige behöver ses över så att ansvariga myndigheter och befolkningen har uppdaterad information om hur det ser ut i dagsläget. Åtgärderna i SOU 2022:57 Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap behöver beaktas. Rent vatten och en robust livsmedelsförsörjning Det finns inget som är lika avgörande för möjligheten att överleva som rent vatten. Underhållet av vatten- och avloppsnäten är eftersatt i många kommuner och renings ­ verken behöver bli effektivare, därför behöver stora investeringar göras under de närmaste decennierna. I samband med det behöver också nätet förstärkas så att skador kan hanteras utan längre avbrott i vattenförsörjningen. Vattenförvaltningen är splittrad mellan olika nivåer och investeringsbehovet i vatten och avloppssystem är mycket stort. Det behövs nya finansieringslösningar, förändringar i LAV (lag om allmänna vatten ­ tjänster) för att det ska vara möjligt att fondera medel till långsiktiga investeringar. Vattentäkterna och grundvattnet behöver skyddas mot föroreningar, fler våtmarker behöver anläggas för att fördröja avrinningen vid skyfall, förbättra vattenreningen och hålla kvar vattnet i markerna vid torka. Fler reservvattentäkter behövs och dessa behöver göras redo för att tas i drift med kort varsel. Dricksvattensamarbetet har för ­ bättrats med ett samordningsansvar hos Livsmedelsverket, men ett motsvarande myndighetssamarbete behövs också för avloppsvatten och dagvatten, samt för upp ­ strömsarbetet och för vattentäkter. Översvämningar i samband med skyfallsliknande regn blir alltmer vanligt före ­ kommande och drabbar samhällen och städer med stor kraft. Alltför få samhällen och städer har klimatanpassat infrastruktur, vägar, avloppsanläggningar, vattenförsörjningen tillräckligt mycket för att klara dessa stora vattenmassor som det handlar om. Det kan därför leda till bland annat kontaminering av dricksvattnet under lång tid, och skred. Det behövs ett skyndsamt arbete med klimatanpassning på många platser i vårt land. För att öka försörjningsförmågan och kunna klara en situation med stängda gränser är det avgörande att svenskt jordbruk kan drivas utan import av drivmedel och insatsvaror. Ekosystemens skydd behöver förstärkas kraftigt, både hav, skog och jordbruksmark behöver ökat skydd så att inte ekosystemtjänsterna kollapsar och försörjningsförmågan urholkas. För att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion som inte belastar de ekologiska systemen behöver andelen ekologisk livsmedelsproduktion öka. Försörjningsberedskap Livsmedel, sjukvårdsmaterial, läkemedel, reservdelar och bränsle är exempel på varor som behöver finnas i lager för att samhället ska få tid till omställning vid störd handel. Nuvarande lagerhållning är inte tillräckligt omfattande och ansvarsförhållandena oklara. Lagerhållningen behöver därför förbättras steg för steg under flera decennier och hela tiden anpassas till de behov som finns i samhället. En del lagerhållning behöver ske centralt i statlig regi, men lager måste också finnas nära människor och verksamheter, därför behöver alla delar av offentlig sektor samarbeta med näringslivet om lager ­ hållning av varor som är kritiska för försörjningen. Det bör också undersökas vilka varor som det går att starta upp eller utöka inhemsk produktion av. Bredband och telefoni som fungerar även vid störningar Tillgången till fungerande internettjänster och telefoni för samhällets infrastruktur, kommunikation och administration underlättar påtagligt för att snabbt ställa om samhället. Att kunna ha fungerande system för att kunna ta del av information och att kunna kommunicera, exempelvis för att larma, är centralt för ett fungerande samhälle, särskilt vid kriser och andra samhällsstörningar. De privata operatörerna betalar redan idag beredskapsavgifter som används för att höja robustheten, men ytterligare medel behövs och mer långsiktiga investeringar behöver göras. Ett robust elsystem Elförsörjningen är ett troligt förstahandsmål för en angripare – utan el slutar det mesta att fungera. Omfattande och långvariga elavbrott kan vara mycket demoraliserande. Elsystemets centrala betydelse för samhället kommer att öka ytterligare i framtiden, med elektrifiering av transporter, industri och uppvärmning. Kärnkraften medför i sig stora säkerhetsrisker, både vid drift och avfallets hantering. Det har blivit uppenbart t.ex. i kärnavtalet med Iran, att det som börjar med kärnkraft för energi kan bli startskott för kärnvapen i takt med ökad anrikning av uran. Civil kärnkraft kan användas för att tillverka plutonium till kärnvapen, som i Nordkorea. Det är alltså inte enbart kärnavfallet som är en säkerhetsrisk. Ju mer världen ”löser” klimatkrisen med kärnkraft, ju mer ökar risken för fler kärnvapen i världen. Därtill behöver vi också skärskåda hur ny kärnkraft byggs och hur den upprätthålls där tillgången till uran är avgörande för drift och kostnaderna för själva byggnationen är enorma. Ryssland och Kina har helt avgörande roller både för finansieringen av bygg ­ nation och vid drift. De flesta nya reaktorer som byggs är på ett eller annat sätt beroende av finansiering av den kinesiska eller ryska staten. Det är ingen nyhet att dessa antidemokratiska krafter har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, men nu spelar också kärnkraften en nyckelroll i deras maktstrategi. Den befintliga vattenkraften, den snabbt ökande andelen vind- och solkraft har skapat en ny situation. Där tidigare något hundratal kraftverk dominerade kraft ­ produktionen kommer i framtiden tusentals vindkraftverk och hundratusentals ”prosumenter” med solel-anläggningar att stå för den övervägande delen av elproduktionen. Denna extremt decentraliserade elproduktion kan, rätt hanterad, bli en mycket robust hörnsten i framtidens hållbara samhälle. Målet är ett robust, ”smart elnät” som står emot digitala och avsevärda fysiska attacker. I Sveriges fall innebär det att vindkraft och solel behöver byggas ut i södra Sverige, samtidigt som elnätet förstärks och automatiseras. Energilager behöver byggas i anslutning till bostäder och kommersiell verksamhet. Utöver det behövs planering för hur särskilt viktiga verksamheter ska hållas igång vid störningar och vad det kräver i form av ö-drift av elnätet, lokal reservkraft eller batterilager. Transporter utan behov av bränsleimport Åttiofem procent av Sveriges befolkning och över hälften av världens befolkning bor i städer eller tätorter. Det medför stora behov av godstransporter, som är avgörande för försörjningstryggheten. Järnvägsnätet har en viktig roll för att snabbt kunna förflytta många människor vid kris. Fungerande transporter är beroende av att den offentliga infrastrukturen i form av vägar och järnvägar fungerar men också av en säker elförsörjning. Det behövs också en inhemsk produktion av bränsle, som t.ex. biobränslen, biogas, etanol och vätgas. Logistikplanering och själva transporterna utförs av tiotusentals privata aktörer. Ett stort antal myndigheter och företag ansvarar för samhällskritisk verksamhet som är beroende av transporter. Det är därför svårt för en enskild myndighet att göra prioriteringen av transporter. Ett system för ansvarsfördelning och fortsatt drift av transportsystemet, som fungerar både i kris och krig, behöver tas fram. Även försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energi- och bränslesystem. Finansiell beredskap Det finansiella systemet stöds av en infrastruktur koncentrerad till ett fåtal aktörer. Banksektorn är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer med likartade affärs ­ modeller. Både bankerna och infrastrukturföretagen är nära sammanlänkade. Det innebär att problem hos en aktör snabbt kan spridas till andra. Funktionaliteten i det finansiella systemet och underliggande infrastrukturer behöver kunna upprätthållas även vid fredstida kriser samt under höjd beredskap och då ytterst i krig. Grundläggande ekonomiska transaktionsmöjligheter måste alltid kunna upprätt ­ hållas genom tillgång till kontanter, alternativa betalningsmedel eller någon form av statliga krediter. Förberedelser som syftar till att upprätthålla det finansiella systemets grundläggande funktionalitet även vid allvarliga störningar behöver vara välövade så att vi vet att de fungerar både i kris och krig. De statliga myndigheterna behöver fortsätta arbetet med att stärka beredskapen för dessa uppgifter. Det har blottlagts känsligheter inom betalningssystemet och det måste följas upp. Motverka terrorism och våldsbejakande extremism Terrorism är ett allvarligt hot mot det fria demokratiska samhället. Arbetet mot terror måste bedrivas såväl i Sverige som i samarbete med andra länder. Det finns mer eller mindre organiserade våldsbejakande extremister. Några har en global spännvidd. Miljöpartiet de gröna vill att terrororganisationer ska kunna förbjudas. Säkerhetspolisen ansvarar för terrorbekämpningen i Sverige. Säpos resurser har stärkts och flera nya lagar har kommit på plats för att förhindra terror. Exempelvis har att bistå terrororganisationer, eller resor i syfte att ansluta sig till dessa, kriminaliserats. Det är angeläget också framöver att Säpo har tillräckliga resurser för att arbeta effektivt med terrorbekämpning. I takt med att Säpos uppdrag utvidgas och blir mer komplext måste vi även stärka den interna granskningen av myndighetens arbete, så att dess insatser och utredningar sker på ett rättssäkert sätt. Att förhindra radikalisering till våldsbejakande extremism är att förebygga terror. 2017 inrättades Centrum mot våldsbejakande extremism, och Miljöpartiet de gröna vill att det ska stärkas och ges en mer operativ roll. Samarbetet med kommunerna är av ­ görande för att i tid upptäcka radikaliseringsprocesser hos grupper eller individer och platser där det finns särskilt stor risk att radikalisering kan ske. Vi behöver också ett kraftfullt förebyggande arbete för att minska risken att utsatta, marginaliserade människor blir indragna i extremistiska miljöer. Det kräver lång ­ siktighet och att åtgärder som genomförs inte är enskilda och lösryckta. Vi vill se en grundläggande social rättvisa som kompletteras med ett nationellt program, som komplement till den verksamhet som bedrivs i olika regioner, för att underlätta avhopp från extremistmiljöer. Människor ska inte behöva känna sig så trängda socialt och ekonomiskt att de finner extremistiska miljöer attraktiva. Sådana insatser behövs för att det ska bli svårare att rekrytera till brottslig verksamhet. Vi bör även satsa särskilt på att motarbeta finansiering av terrorism. Där gäller det både att bekämpa finansiering av terrororganisationer inom Sverige och att förhindra att pengar från Sverige bidrar till terror utomlands. I relation till de målen är det internationella samarbetet oerhört viktigt, särskilt inom EU och genom Europol, för att kartlägga finansieringskällor och överföringsmetoder. För att bekämpa terrorfinansiering effektivt bör vi även stärka arbetet mot penningtvätt. Underrättelseverksamhet Att förebygga, upptäcka och motverka säkerhetshot som riktas mot Sverige är underrättelseverksamhetens främsta uppgift. Utan effektiv underrättelseverksamhet saknas den kunskap som krävs för att bland annat kunna göra en sammanhållen analys av cyberhot mot Sverige och informationspåverkan i syfte att destabilisera samhället. Sveriges förmåga till underrättelseverksamhet, cyberförsvar och psykologiskt försvar kommer alltid att vara begränsad i relation till de hot som riktas mot oss och de svagheter som måste hanteras. Därför är samarbete mellan cybersäkerhetscentret, Myndigheten för psykologiskt försvar, underrättelseverksamheten och de myndigheter som ansvarar för dessa frågor mycket viktigt. Försvarsmakten ansvarar för Sveriges offensiva cyberförsvarsförmåga. Cyberrymden är en av flera domäner där Försvars ­ makten ska kunna möta ett antagonistiskt hot med stöd av andra myndigheter som till exempel FRA, Säkerhetspolisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Att andra länder tar sig in i olika system och hämtar information både om privat ­ personer, politiker, organisationer och företag är tyvärr inte ovanligt alls. Hoten mot Sverige och andra demokratier kommer från många olika organisationer över hela världen, vilket gör att samarbete med myndigheter i andra länder är viktigt. Det krävs tydlig reglering för att breda samarbeten på dessa områden inte ska vara hot i sig, mot integritet och andra mänskliga rättigheter. För att inleda samarbeten krävs möjlighet till oberoende granskning, även om granskningen i sig antagligen måste ske under sekretess. Det internationella samarbetet är ovärderligt när det gäller att bekämpa terrorism. De svenska myndigheterna ska samverka med sina europeiska motsvarigheter. Civilplikt med resilienstjänst stärker kapaciteten i det civila försvaret och krisberedskapen Sverige ska ha en väl uppbyggd organisation för att hantera kriser och konflikter. Dagens värnplikt bygger normalt sett på frivillighet. Detta är möjligt genom att bara en liten andel av varje årskull behövs för det militära försvarets behov och då räcker det att en liten andel fullgör plikttjänstgöring. Ett fungerande totalförsvar behöver betydligt större resurser än så. Det kräver en organisation för omfördelning av resurser i hela samhället men också frivilliga som efter utbildning kan vara en förstärkning vid olika typer av kriser, till exempel skogsbränder och omfattande kris i vård och omsorg. En viktig del i uppbyggnaden av det civila försvaret är att kommunerna ingår avtal med de frivilliga försvarsorganisationerna om deras roll vid kris och konflikt så att rollerna är tydliga när krisen kommer. Miljöpartiet de gröna vill att en civilplikt med resilienstjänstgöring ska komplettera den militära värnplikten och på så sätt bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Valet att delta i det militära försvaret ska, så långt som möjligt, bygga på frivillighet och det ska alltid finnas möjlighet till vapenfri tjänst. Resilienstjänstens civila utbildningar kan genomföras inom ramen för någon av de frivilliga försvarsorganisationernas arbete eller i lämplig offentlig organisation. En sådan tjänstgöring kommer att, utöver att stärka Sveriges krisberedskap, utgöra en viktig del i att skapa bättre mellanmänsklig tillit inom landet och förebygga polarisering. Räddningstjänsten Räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, mot bränder och översvämningar. Räddningstjänsten behöver förstärkas och rekryteringen av deltidspersonal behöver underlättas så att en god krisberedskap alltid finns i hela landet. Räddningstjänsten behöver tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap. Räddningstjänst är, med undantag för statens ansvar för ett fåtal utpekade uppgifter, kommunens ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Ideella organisationer som Sjöräddningssällskapet och Fjällräddningen är viktiga samarbetspartners. Ofta organiseras kommunal räddningstjänst gemensamt av flera kommuner i särskilda kommunalförbund. Moderna, säkra kommunikationslösningar som fungerar digitalt överallt är nödvändigt i den moderna räddningstjänsten. Räddningstjänsten är central i totalförsvaret. En fungerande räddningstjänst stärker alla andra delar av totalförsvaret. Tullverket, Kustbevakningen och Polisen För att bevara trygghet, motverka terrorism och i tid upptäcka faror som kan påverka Sverige eller delar av Sverige negativt är dessa tre myndigheter av stor vikt. Det är viktigt att komma ihåg att Polisen samarbetar mycket både med Tullverket och Kust ­ bevakningen och de är avhängiga av varandras kompetens och insatser. Det betyder att även Kustbevakningen och Tullverket behöver förstärkningar för att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige. Frivilliga försvarsorganisationer Samhällets beredskap är helt beroende av arbetet som görs inom de olika frivilliga försvarsorganisationerna. För att kompetens och resurser inom de olika organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut vid exempelvis höjd beredskap behöver roller tydliggöras i relationen mellan olika aktörer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör koordinera det arbetet, och i samarbete med respektive länsstyrelse se till att beredskap för olika typer av kriser finns på plats i hela Sverige, där och när det behövs. De frivilliga försvarsorganisationerna behöver också kunna förnya sina material ­ förråd för att kunna fungera väl utefter dagens behov. Miljöpartiet vill verka för att Frivilliga Resursgruppen, som samlar de frivilliga försvarsorganisationernas kompetenser på lokal nivå, ska finnas i varje kommun, så att det innan krisen kommer finns en tydlig samverkan mellan kommunen och frivilliginsatser. Emma Berginger (MP) Jacob Risberg (MP) Janine Alm Ericson (MP) Katarina Luhr (MP) Amanda Lind (MP) Nicklas Attefjord (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) Ökad civil försvarsförmåga och stärkt krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ha en bred syn på säkerhet som tar i beaktande militära hot såväl som andra hot, exempelvis klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge FOI ett tydligt uppdrag och medel till att bredda och fördjupa forskningen kring det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat nordiskt samarbete inom ramen för civilt försvar och krisberedskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka takten med att klimatanpassa hela samhället inklusive totalförsvaret för att möta effekterna av klimatförändringarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en parlamentarisk grupp som kan leda arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa invasiva arter och stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga offentliga byggnader som kan skydda människor vid värmeböljor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vård- och omsorgsverksamheten bör arbeta med att klimatanpassa sin verksamhet, t.ex. ha tillgång till kylanläggningar för värmeböljor, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka cybersäkerheten i både offentlig och privat sektor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera AI-kommissionens förslag och ytterligare åtgärder inom AI-området med fokus på att värna säkerhet och personlig integritet samt med beaktande av risker för samhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge en eller flera relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att större hänsyn behöver tas till public services beredskapsuppdrag vid framtida ramtilldelning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att public service når ut brett i befolkningen, och även strävar efter att nå dem som normalt inte nås av public service, för att stärka beredskapen att kunna nå ut till befolkningen i händelse av kris, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka public services oberoende ytterligare genom ett grundlagsskydd av public service, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta inom EU och med andra stora demokratier för att kunna sätta gemensam press på sociala medier-jättarna så att de inte tillåter att desinformation sprids på deras plattformar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hela vård- och omsorgsverksamheten så att förutsättningar finns för bättre funktion i stora kriser och i krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att prioritera förbättrad arbetsmiljö inom vården och omsorgen för att rusta Sverige för framtida kriser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sjuktransporter, lager av sjukvårdsmateriel och spridning av vårdinrättningar bör planeras så att sjukvård som inte kan anstå kan bedrivas i hela landet även vid störningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hälso- och sjukvården ska ha en strategi för delning av data, kunskap och resurser som medger tillräcklig snabbhet för effektiv smittspårning samt aktiv bekämpning av smitta och som är tillräckligt robust för att fungera även med stora störningar i samhällets infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande utvärdera effekten av lagstiftningen om granskning av utländska direktinvesteringar för att säkerställa att Sveriges säkerhet värnas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut fiber och snabbt mobilnät i hela Sverige genom att staten tar ett ökat ansvar för finansiering av utbyggnaden i glesbygd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja beredskapsavgifterna så att mer resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka vatten- och avloppsnäten så att skador eller elavbrott inte leder till längre avbrott i vatten- och avloppsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motsvarande myndighetssamarbete som finns kring dricksvatten även bör finnas när det handlar om avlopp och kretslopp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra en betydligt större grad av självförsörjning av livsmedel inom landet och skydda ekosystemen så att jordbruk, skogsbruk och fiske kan bidra till försörjningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa om jordbruket och transportsektorn och stödja forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust, så att livsmedelsförsörjningen kan fungera även vid större omfattande kriser och krig, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda ny teknik för att minska resursförbrukning och svinn i livsmedelssektorn, öka den inhemska odlingen av protein, minska beroendet av import av gödning och minimera användningen av bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den ekologiska produktionen av livsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ansvar för att bygga upp beredskapslager och tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner säkerställa att lagerhållningen i samhällskritiska försörjningskedjor är tillräcklig för att klara kriser och krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion bör utredas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energisäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en stor utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, solel och solvärme, särskilt i södra Sverige, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för lokal produktion av förnybar energi som solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten ska verka för att möjliggöra/underlätta utbyggnad av havsbaserad vindkraft genom att samarbeta med aktörer i energisektorn för att hitta lämpliga lokaliseringar och tekniska lösningar för att utbyggnaden inte ska störa försvarets intressen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elavbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för storskaliga energilager och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning och kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera energiförsörjningen av transportsektorn så att inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan användas i kris och krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ytterligare riskbedömningar av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med avseende på erfarenheter av kriget i Ukraina, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket ett förtydligat uppdrag att ta ett helhetsgrepp om transportfrågan för att såväl infrastruktur som utförandet av transporter ska fungera på alla beredskapsnivåer, på samma sätt som Energimyndigheten i dag tar ett helhetsgrepp om energisystemet, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket ska ta fram ett system för ansvarsfördelning och fortsatt drift av transportsystemet som fungerar i både kris och krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rusta upp och bygga ut järnvägsnätet så att det klarar nödvändiga transporter i såväl fredstid som i händelse av kris eller i värsta fall krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en finansiell beredskap och behovet av förberedelser som syftar till att upprätthålla det finansiella systemets grundläggande funktionalitet även vid allvarliga störningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att terrororganisationer ska kunna förbjudas eller på annat sätt begränsas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att Säkerhetspolisen har resurser och får ta del av verktyg som krävs för att förhindra terrorism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet inom Center mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda ett nationellt program för att underlätta avhopp från extremiströrelser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka relevanta myndigheters kapacitet att förhindra finansiering av terrorism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att syftet med underrättelseverksamhet är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en effektiv underrättelseverksamhet som är tydligt reglerad, avgränsad och ändamålsenlig för att avslöja och motverka destabiliserande verksamhet från främmande makt och hot från terrorister och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ytterligare utökning av civilplikten för att kunna möta naturkatastrofer, konsekvenser av klimatförändringar och omfattande kriser inom vård och omsorg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka räddningstjänsten och förbättra förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av utveckling av svensk räddningstjänst så att människors tillgång till trygghet och säkerhet blir likvärdig i landet, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra räddningstjänstens tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att koordinera och tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för civilpersoner att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frivilliga resursgrupper ska finnas i varje kommun och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhället som en del i befolkningens motståndskraft och för att stärka demokratin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på kommuner att upprätta kommunala trygghetspunkter, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kustbevakningen och Tullverket behöver förstärkningar för att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det aktiva kulturlivet bör inkluderas i det lokala och nationella beredskapsarbetet för att det ska kunna verka även i kris och ytterst under krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda kulturarvet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att cybersäkerhetssamarbetet på EU-nivå utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska öka den gemensamma krisberedskapen i EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att öka självförsörjningsgraden inom EU av nödvändiga produkter för att klara krissituationer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands olagliga, fullskaliga invasion av Ukraina. De geopolitiska spänningarna i vår omvärld ökar och den säkerhetspolitiska utvecklingen är osäker och oförutsägbar. I närtid har det skett hybrida attacker och kränkningar av grannländers territorium. Miljöpartiet ser behov av en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret – såväl det militära som det civila försvaret. Syftet med vårt försvar är att bevara freden. Försvars- och säkerhetspolitiken ska skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Totalförsvaret ska byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig. Totalförsvaret har också en mycket viktig roll i att bistå samhället i fredstida kriser. Samtidigt måste vi också ha en beredskap för att kunna hantera antagonistiska handlingar såväl under som över gränsen för väpnat angrepp. Miljöpartiet står bakom Försvarsberedningens bedömning att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas” samt att det ”inte heller kan uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige”. Även om Sverige i nuläget inte står inför ett direkt krigshot behöver vi ha beredskap för att kunna hantera händelseutvecklingar som skulle kunna få allvarliga konsekvenser om de inträffar. På samma sätt som vi behöver vara beredda att hantera naturkatastrofer, behöver vi också vara förberedda för att möta antagonistiska handlingar oavsett om det handlar om hybrida aktiviteter eller ett väpnat angrepp. Hybrida aktiviteter såsom cyberattacker, sabotage och påverkans ­ operationer inträffar redan idag. Mänsklig säkerhet hänger ihop med vår livsmiljö och vår påverkan på den. Hotbilden i dag är både bred och komplex. Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. Såväl militära hot som icke-militära hot och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot, såsom klimatförändringar och naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, och i värsta fall på samma gång. Samhället måste därför byggas motståndskraftigt. Den snabba digitaliseringen gör frågor om sårbarhet i våra samhällssystem alltmer högaktuella. Många viktiga samhälls ­ funktioner är beroende av de digitala systemen och elförsörjning, vilket gör dem känsliga både för dataintrång och andra störningar. Allra tydligast är utsattheten på kommunika ­ tions ­ området. Påverkanskampanjer och desinformation når oss på flera olika sätt samtidigt som spioneri och massövervakning via internet aktualiserar många frågor om datasäkerhet. Även energiförsörjning i bredare bemärkelse, livsmedelsförsörjning, sjuk ­ vård och många andra delar av det moderna samhället är sårbara, sårbarheter som vi behöver kunna hantera och förebygga. Sverige behöver snabba på arbetet med att öka försörjningsberedskapen för att säkerställa rent dricksvatten, matproduktionen och ett tryggt hem för Sveriges invånare. Klimatkrisen kommer att innebära att vi även i Sverige kommer att drabbas av fler extrema värmeböljor och skyfallsliknande regn. Torka, bränder, översvämningar, ökad risk för skred och erosion, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. Vi måste därför säkerställa vår beredskap för konsekvenserna av klimatförändringarna och satsa betydligt mer på att klimatanpassa vårt samhälle. Miljöpartiet menar att Sverige bör ha en bred syn på säkerhet som tar i beaktande militära hot såväl som andra hot, exempelvis klimatförändringar, pandemier och natur ­ katastrofer. Genom att stärka vår beredskap och skapa ett robust samhälle skapar vi förutsättningar för att hantera samtidens och framtidens utmaningar för att skydda såväl alla människor i vårt land som vår miljö. Det civila försvaret I en tid och i ett samhälle som i allt större utsträckning präglas av cyberattacker, angrepp på demokratin och yttrandefriheten, klimatförändringar och pandemier, krävs en ökad krisberedskap och fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar. Arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Svagheter i Sveriges grundläggande infrastruktur, försörjning och andra viktiga samhälls ­ funk ­ tioner innebär sårbarhet både för angrepp och andra störningar som naturkatastrofer. Motstånds ­ kraften i samhällsfunktionerna måste öka, mer insatser göras för att förebygga kriser och det civila försvaret stärkas. Med de utökade resurser som är resultatet av såväl Försvars ­ beredningens arbete som förhandlingarna om lånefinansiering av försvarsinvesteringar ökar möjligheterna att stärka den civila försvarsförmågan. Det är fortsatt viktigt att beakta balansen mellan det civila och det militära försvaret. Det civila försvaret är en förutsättning för ett välfungerande militärt försvar. Det civila försvaret (de civila delarna av totalförsvaret i händelse av krig) och kris ­ beredskapen hänger tätt samman och är ömsesidigt förstärkande. Miljöpartiet menar att det civila försvarets viktigaste uppgift är att skydda civilbefolkningen. Därmed är det viktigt att kunna säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla nöd ­ vändig försörjning. Det civila försvaret ska bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld och upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och stärka försvarsviljan. Vi menar att det civila försvaret också behöver bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, både för att minska samhällets sårbarheter och för att säkra förmåga och beredskap. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, gör ett gediget arbete med forskning för Försvarsmakten och regeringen, mestadels inriktad på det militära försvaret. FOI bör få ett omfattande uppdrag av regeringen att forska även kring det civila försvaret. Vi vill särskilt stärka det nordiska samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar då våra utmaningar och kriser sannolikt kommer sammanfalla framöver. Inte minst i gränsområdena är det viktigt att myndigheter och andra organisationer kan samverka sömlöst under kris eller ytterst under ett krig. Därför är det viktigt att det sker en samverkan vid såväl planering som övning. Klimatanpassning av hela samhället Klimatförändringarna får tydliga konsekvenser i Sverige i form av en stigande medel ­ temperatur, ökad nederbörd, stigande havsnivåer och mer långvariga värmeböljor. För att skapa en hållbar framtid måste samhället arbeta parallellt med att minska växthus ­ gasutsläppen och med kontinu ­ erlig anpassning till det förändrade klimatet, så kallad klimatanpassning. När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt. Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir allt kraftigare. Översvämmade städer, bränder, torka, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. Det är uppenbart att vår beredskap för att hantera konsekvenserna av klimat ­ förändring ­ arna i hela samhället måste stärkas. En långsiktig planering är en av nycklarna till ett brett klimatanpassningsarbete i Sverige, och vi vill därför att regeringen inrättar en bred parlamentarisk grupp som lång ­ siktigt kan leda arbetet med klimatanpassning och skapa stabilitet för Sveriges klimat ­ anpassningsarbete. För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimat ­ anpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Arbetet ska inte fördröjas på grund av otydlig ansvarsfördelning. Vid värmeböljor är risken för hälsoeffekter på befolkningen stor. Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Risk ­ grupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida, samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärmen och vätskebalansen. Arbetet med att klimat ­ anpassa t.ex. vårdinrättningar och äldreboenden för att klara av värmeböljor behöver därför särskilt prioriteras. Vidare bör det göras en kartläggning av offentliga byggnader som kan skydda befolkningen från värme genom att erbjuda svalka vid värmeböljor. Vi måste också klimatanpassa offentliga byggnader för att skydda dem och deras innehåll mot klimat ­ relaterade risker. Av Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön framgår det dels att de klimatanpassningsåtgärder som kommunerna ska planera för är svåra att finansiera, dels att kortsiktigheten i statens finansiering försvårar planeringen av långsiktiga insatser eftersom statens anslag varierar stort över tid. Detta försvårar också ett effektivt användande av medlen. Varannan svensk kustkommun (56 procent), som svarat i en enkät ­ undersökning, upplever att den statliga finansiering som är kopplad till klimatanpassnings ­ åtgärder är otillräcklig. Utöver klimatkrisen pågår en artkris där den biologiska mångfalden minskar. Även detta kan leda till betydande konsekvenser då biologisk mångfald är en förutsättning för de naturliga, livsuppehållande processer som vårt samhälle och allt mänskligt liv är beroende av. Exempelvis är vår livsmedelsförsörjning beroende av pollinatörer. Klimat ­ krisen och artkrisen samverkar. Effekterna av ett förändrat klimat och påföljande extrema väderhändelser, som värmeböljor, torka och kraftiga skyfall, påverkar ekosystem och arter samtidigt som minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimat ­ föränd ­ ringarna. Ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt är invasiva främmande arter. Därför behöver bekämpandet av invasiva arter och stärkandet av biologisk mångfald ses som en del av att stärka vår krisberedskap. Cybersäkerhet och psykologiskt försvar Det psykologiska försvaret handlar om att bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer. Det innebär bland annat att höja förmågan hos befolkningen att skilja på pålitliga källor och källor som inte är pålitliga. Det är svårt att veta idag var desinformationskampanjer kommer ifrån. Nationella och internationella aktörer, individer, politiska organisationer och organiserad brottslighet rör sig i samma digitala rum, vilket leder till en otydlighet i vem som ska hantera hotet. För att bemöta detta krävs ett stort samverkansnät mellan relevanta myndigheter, utan att vi tummar på den personliga integriteten. Vi behöver också stärka medie- och informationskunnig ­ heten (MIK) i befolkningen, vilket inkluderar både text- och bildanalys. Miljöpartiet vill bland annat att uppdraget att undervisa i medie- och informations ­ kunnighet ska stärkas i grund- och gymnasieskolans läroplaner och examensmål. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en eller flera relevanta myndigheter ska få i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Myndigheten för psykologiskt försvar ska identifiera, analysera och kunna möta otillbörlig informations ­ påverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. Myndighetens uppdrag ska alltid vara att värna demokrati och mänskliga rättigheter med full respekt för yttrande- och pressfriheten. För att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag krävs nära samarbete med en rad myndigheter och aktörer. Vi vill understryka vikten av att myndighetens uppdrag innefattar att bemöta även nationell desinformation, inte bara externa hot. Sverige ­ demokraternas trollkonton är ett utmärkt exempel på hur nationella aktörer verkar för att sprida desinformation hos befolkningen. Att säkerställa och upprätthålla befolkningens försvarsvilja är kärnan i det psyko ­ logiska försvaret, och en viktig del av detta är att värna och upprätthålla åsiktsfriheten och fria medier. I Kraftsamling (Ds 2023:34) pekar Försvarsberedningen på att public service har en särställning genom sitt breda uppdrag, stabil finansiering, höga krav på tillgänglighet och det höga förtroendet allmänheten hyser för företagens verksamhet. En viktig del av det psykologiska försvaret är således att värna public services finansiering och långsiktiga styrning, samt företagens möjlighet att finnas där människor är. Men public services höga förtroende är inget som kan tas för givet, särskilt inte när finansieringen inte är tillräcklig. Miljöpartiet hade velat se att större hänsyn hade tagits till public services särställning inom beredskapen när de föreslagna ramarna för finansieringen för den kommande tillståndsperioden sattes av Public service-kommittén. Vi anser även att public service behöver riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvarsberedningen inkommit med. I tider av kris är public service centralt för att snabbt nå ut med information och nyheter till hela befolkningen. Samtidigt vet vi att det finns grupper som inte nås av public service. Ambitionen att nå dessa grupper för att stärka beredskapen borde synliggöras tydligare i public services uppdrag. Miljöpartiet vill också stärka public services oberoende ytterligare genom ett grundlagsskydd av public service. Många angrepp mot digitala system sker av ekonomiska skäl, andra sker av militära eller politiska skäl. Även angrepp med ekono ­ miskt syfte kan resultera i allvarliga störningar av stora och viktiga verksam ­ heter i samhället, och svagheterna kan utnyttjas för angrepp på en stat. Samverkan mellan antagonistiska aktörer och organiserad brotts ­ lighet förekommer. Cybersäkerheten behöver höjas i alla verksamheter i samhället både i offentlig sektor och privat sektor, och Sverige behöver stärka sin förmåga att förebygga och bemöta cyberattacker. Vi anser också att EU bör utöka sitt samarbete på cyber ­ försvarsområdet. EU bör fortsätta sätta gemensam press på sociala mediejättarna så att de inte tillåter att desinformation sprids på deras plattformar. AI utgör både hot och möjligheter när det gäller vår beredskap. Å ena sidan kan AI-verktyg tillämpas för att öka vår förmåga att möta olika hot, men å andra sidan finns det stora risker kopplat till att olika hotaktörer tillämpar AI i fientligt syfte. Som AI-kommissionen beskriver det i sin slutrapport: ”AI gör det möjligt att snabbt, enkelt och med liten arbetsinsats skapa stora mängder text, ljud och rörlig bild som ett led i desinformations- och påverkanskampanjer. AI kan också användas för att effektivt sprida material och budskap i exempelvis sociala medier.” AI kan alltså bli ett effektivt verktyg för den som vill påverka samhället, exempelvis genom att polarisera, splittra eller skapa misstro. Det här kan ytterst påverka försvarsviljan och vår demokrati. Utöver denna typ av beteendepåverkan kan AI såklart också användas i en mängd olika syften för att påverka tekniska system och även i militära syften. Miljöpartiet var positiva till att regeringen tillsatte en AI-kommission för att kartlägga hur AI kan påverka och främja Sveriges säkerhet och hur vi bäst tar till vara den nya tekniken. Kommissionen redovisade sin slutrapport i november 2024. Det är nu viktigt att regeringen arbetar vidare med att implementera AI-kommissionens förslag och ytterligare åtgärder inom AI-området med fokus på att värna säkerhet och personlig integritet samt med beaktande av risker för samhället. Sjukvård i kris Hälso- och sjukvården behöver planeras så att situationer med många skadade kan hanteras samtidigt som stora sjukdomsutbrott eller pandemier. Vi behöver en allmän förstärkning av vården och en ökad förmåga i hela vårdkedjan. En motståndskraftig vård i vardagen ger oss en bättre krisberedskap vid allvarliga händelser. Det är viktigt att understryka hur ansträngd vården är redan idag. Kompetensbristen och arbetsmiljöproblemen är allvarliga. Den krassa sanningen är att om vården inte håller i fredstid håller den inte heller i kris. Vi behöver kraftfullt rusta upp vården och förbättra personalens arbetsförhållanden. Miljöpartiet har de senaste åren verkat för utökade generella statsbidrag till regionerna, en viktig pusselbit för att få ekvationen att gå ihop. Att försörja hälso- och sjukvårdssystemet med materiel måste planeras för, och egen produktionsförmåga av viss materiel och vissa grundkomponenter inom medicin kan behövas i vissa fall. Lärdomarna från covid-19-pandemin behöver tas om hand och åtgärdas där vi bland annat behöver skapa en bättre smittspårning. Hela vård- och omsorgsverksamheten måste stärkas så att det finns bättre förmåga att hantera stora kriser och krig. Det innebär att sjuktransporter, lager av sjukvårdsmateriel och spridning av vårdinrättningar måste planeras så att sjukvård som inte kan anstå kan bedrivas i hela landet, även vid störningar. Vi vill också att hälso- och sjukvården ska ha en strategi för delning av data, kunskap och resurser som medger tillräcklig snabbhet för effektiv smittspårning samt aktiv bekämpning av smitta och som är tillräckligt robust för att fungera även med stora störningar i samhällets infrastruktur. Skydd av kritisk infrastruktur och uppkoppling i hela landet Mat, vatten och värmereglering är grundläggande behov som alltid behöver tillgodoses. För att kunna göra det till hela befolkningen är samhället beroende av fungerande elförsörjning, transporter och i allt större utsträckning fungerande internetförbindelser och telefoni. En robust infrastruktur är avgörande för motståndskraften och gör det svårare att angripa samhällets stabilitet. Sverige ska behålla kontrollen över kritisk infrastruktur. Möjligheten att andra stater kan påverka den genom kontroll av företag med verksamhet i Sverige behöver begränsas. Samtidigt behövs samarbete för att utveckla och driva de tekniskt avancerade system som krävs för ett modernt samhälle. Därför är goda förutsättningar för tekniskt sam ­ arbete med stabila demokratier mycket viktigt för Sveriges säkerhet i framtiden. Det är bra att Sverige nu infört en lag för att begränsa utländska direktinvesteringar. Det är dock av yttersta vikt att effekten av lagen noga bevakas och utvärderas. Utvärderingen bör ha två ben; dels behöver ägandeförhållandena efter lagens införande granskas, dels behöver vi säkerställa att de branscher som bedöms som samhällskritiska räcker för att skydda svenska intressen. Miljöpartiet stänger inte dörren för att lagens omfattning kan behöva utökas. Vatten och avlopp Det finns inget som är lika avgörande för möjligheten att överleva som rent vatten. Översvämningar i samband med skyfallsliknande regn blir alltmer vanligt före ­ kommande och drabbar samhällen och städer med stor kraft. Alltför få samhällen och städer har klimatanpassat infrastruktur, vägar, avloppsanläggningar och vattenförsörjning tillräckligt mycket för att klara de stora vattenmassor som det handlar om. Det kan därför leda till bland annat kontaminering av dricksvattnet under lång tid, och till skred. Underhållet av vatten- och avloppsnäten är eftersatt i många kommuner, och renings ­ verken behöver bli effektivare; därför behöver stora investeringar göras under de närmaste decennierna. I samband med det behöver också nätet förstärkas så att skador kan hanteras utan längre avbrott i vattenförsörjningen. Vattenförvaltningen är splittrad mellan olika nivåer och investeringsbehovet i vatten- och avloppssystem är mycket stort. Det behövs nya finansieringslösningar och förändringar i LAV (lag om allmänna vattentjänster) för att det ska vara möjligt att fondera medel till långsiktiga investeringar. Vattentäkterna och grundvattnet behöver skyddas mot föroreningar; fler våtmarker behöver anläggas för att fördröja avrinningen vid skyfall, förbättra vattenreningen och hålla kvar vattnet i markerna vid torka. Fler reservvattentäkter behövs och dessa behöver göras redo för att tas i drift med kort varsel. Dricksvattensamarbetet har förbättrats med ett samordningsansvar hos Livsmedelsverket, men ett motsvarande myndighets ­ sam ­ arbete behövs också för avloppsvatten och dagvatten samt för uppströmsarbetet och för vattentäkter. Livsmedel och försörjningsberedskap För att öka försörjningsförmågan och kunna klara en situation med stängda gränser är det avgörande att svenskt jordbruk kan drivas utan import av drivmedel och insats ­ varor. Vi behöver ställa om jordbruket och transportsektorn samtidigt som vi stödjer forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust så att den kan fungera även vid omfattande kriser och krig. Sverige måste använda ny teknik för att minska resurs ­ förbrukning och svinn inom livsmedelssektorn, öka den inhemska odlingen av protein, minska beroendet av import av gödning och minimera användningen av bekämpnings ­ medel. Ekosystemens skydd behöver förstärkas kraftigt; både hav, skog och jordbruks ­ mark behöver ökat skydd så att inte ekosystemtjänsterna kollapsar och försörjnings ­ förmågan urholkas. För att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion som inte belastar de ekologiska systemen behöver andelen ekologisk livsmedelsproduktion öka. Livsmedel, sjukvårdsmaterial, läkemedel, reservdelar och bränsle är exempel på varor som behöver finnas i lager för att samhället ska få tid till omställning vid störd handel. Nuvarande lagerhållning är inte tillräckligt omfattande och ansvarsförhållandena oklara. Lagerhållningen behöver därför förbättras steg för steg under flera decennier och hela tiden anpassas till de behov som finns i samhället. En del lagerhållning behöver ske centralt i statlig regi, men lager måste också finnas nära människor och verksamheter, och därför behöver alla delar av offentlig sektor samarbeta med näringslivet om lager ­ hållning av varor som är kritiska för försörjningen. Det bör också utredas vilka varor som det går att starta upp eller utöka inhemsk produktion av. Elförsörjning Kriget i Ukraina har gjort det tydligt att elförsörjningen är ett troligt förstahandsmål för en angripare – utan el slutar det mesta att fungera. Omfattande och långvariga elavbrott kan vara mycket demoraliserande. Elsystemets centrala betydelse för samhället kommer att öka ytterligare i framtiden, med elektrifiering av transporter, industri och uppvärmning. Regeringen har föreslagit ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet som har antagits av riksdagen, men missar helt att elsystemet bara är en del av Sveriges energisystem. För att både säkra klimatomställningen och industrins konkurrenskraft samt anpassa energi ­ systemet för ett nytt säkerhetspolitiskt läge behövs ett betydligt bredare grepp. Miljö ­ partiet föreslår därför ett mål för energisäkerhet. Genom ändrade regleringar, ökad samordning och kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet kan vi halvera tiden för bygg ­ ande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år. Den snabbt ökande andelen vind- och solkraft har skapat en ny situation. Där tidigare något hundratal kraftverk dominerade kraft ­ produktionen kommer i framtiden tusentals vindkraftverk och hundratusentals ”prosumenter” med solelanläggningar att stå för den övervägande delen av elproduk ­ tionen. Denna extremt decentraliserade elproduktion kan, rätt hanterad, bli en mycket robust hörnsten i framtidens hållbara samhälle. Vi måste också underlätta för lokal produktion av förnybar energi som solel och solvärme. Vi vill se en nationell strategi för hur detta kan utvecklas. Vi behöver också fortsätta bygga ut den havsbaserade vindkraften, och här vill vi att Försvarsmakten i högre grad prioriterar energisäkerheten i sina bedömningar av potentiella vindkraftsprojekt. Målet är ett robust ”smart elnät” som står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser. I Sveriges fall innebär det att vindkraft, solel och solvärme behöver byggas ut i södra Sverige, samtidigt som elnätet förstärks och automatiseras. Energi ­ lager behöver byggas i anslutning till bostäder och kommersiell verksamhet. Målet är att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet, men också att lagren ska kunna nyttjas vid elavbrott. Detta kommer kräva en nationell strategi för energilager samt ett teknik ­ neutralt stöd för energilager. Utöver det behövs planering för hur särskilt viktiga verksamheter ska hållas igång vid störningar och vad det kräver i form av ödrift av elnätet, lokal reservkraft eller batterilager. Energiförsörjningen av transportsektorn måste också planeras på sådant vis att inhemskt producerad förnybar energi och inhemskt producerat förnybart bränsle kan användas i kris och krig. Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har också aktualiserat den stora säkerhetsrisk som kärnkraft innebär. Dessutom är tillgången till uran avgörande för drift av nya kärnkraftverk, och kostnaderna för själva byggnationen är enorma. Ryssland och Kina har helt avgörande roller både för finansieringen av byggnation och vid drift. De flesta nya reaktorer som byggs är på ett eller annat sätt beroende av finansiering av den kinesiska eller ryska staten. Det är ingen nyhet att dessa antidemokratiska krafter har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, men nu spelar också kärnkraften en nyckelroll i deras maktstrategi. Vi ser behov av ytterligare riskbedömningar ur ett totalförsvarsperspektiv av kärnkraft, särskilt med avseende på erfarenheter av kriget i Ukraina. Transport Transporter är en viktig funktion i samhället såväl i fred som under kris och i händelse av krig. Många samhällsviktiga funktioner är beroende av fungerande transporter oavsett om det handlar om transporter av livsmedel, personal till sjukvården eller andra samhällsviktiga verksamheter. I krig har transportsektorn också stor betydelse för såväl det militära som det civila försvaret. Flertalet samhällsviktiga verksamheter är beroende av transportinfrastruktur och transporter. Godstransporter är avgörande för försörjnings ­ tryggheten och för att upprätthålla ekonomin. Järnvägsnätet har en särskilt viktig roll för att snabbt kunna förflytta många människor vid kris eller krig, det visar inte minst erfarenheterna från Ukraina. Fungerande transporter är beroende av att den offentliga infrastrukturen i form av vägar och järnvägar fungerar men också av en säker el- och energiförsörjning. Det behövs därför inhemsk produktion av bränsle, som t.ex. biobränslen, biogas, etanol och vätgas. Logistikplanering och själva transporterna utförs av tiotusentals privata aktörer. Ett stort antal myndigheter och företag ansvarar för samhällskritisk verksamhet som är beroende av transporter. Det är därför svårt för en enskild myndighet att göra priori ­ teringen av transporter. Ett system för ansvarsfördelning och fortsatt drift av transport ­ systemet, som fungerar både i kris och krig, behöver tas fram. Vi vill att Trafikverket, eller motsvarande myndighet, får i uppdrag att ta ett helhets ­ grepp om transportfrågan och försörjningstryggheten vid kris och krig, på samma sätt som Energimyndigheten i dag tar ett helhetsgrepp om energisystemet. Trafikverket är sedan 2022 beredskapsmyndighet med sektorsansvar. Det innebär att myndigheten har ett bredare ansvar att verka för stärkt samordning mellan myndigheter och andra aktörer, samt att driva på beredskapsutvecklingen inom transportområdet för en stärkt förmåga vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Samverkan sker med samtliga transportmyndigheter, andra sektorsansvariga myndigheter och näringslivet. Vi vill dock att Trafikverkets ansvar tydliggörs för att säkerställa att de tar ett ansvar för att såväl infrastruktur som utförandet av transporter ska fungera på alla beredskapsnivåer. Det finansiella systemet Det finansiella systemet stöds av en infrastruktur koncentrerad till ett fåtal aktörer. Banksektorn är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer med likartade affärs ­ modeller. Både bankerna och infrastrukturföretagen är nära sammanlänkade. Det innebär att problem hos en aktör snabbt kan spridas till andra. Funktionaliteten i det finansiella systemet och underliggande infrastrukturer behöver kunna upprätthållas även vid fredstida kriser samt under höjd beredskap och då ytterst i krig. Grundläggande ekonomiska transaktionsmöjligheter måste alltid kunna upprätt ­ hållas genom tillgång till kontanter, alternativa betalningsmedel eller någon form av statliga krediter. Förberedelser som syftar till att upprätthålla det finansiella systemets grundläggande funktionalitet även vid allvarliga störningar behöver vara välövade så att vi vet att de fungerar i både kris och krig. De statliga myndigheterna behöver fortsätta arbetet med att stärka beredskapen för dessa uppgifter. Det har blottlagts känsligheter inom betalningssystemet och det måste följas upp. Terrorism och våldsbejakande extremism Terrorism är ett allvarligt hot mot det fria demokratiska samhället. Arbetet mot terror måste bedrivas såväl i Sverige som i samarbete med andra länder. Det finns mer eller mindre organiserade våldsbejakande extremister. Några har en global spännvidd. Miljöpartiet vill att terrororganisationer ska kunna förbjudas. Säkerhetspolisen ansvarar för terrorbekämpningen i Sverige. Säpos resurser har stärkts och flera nya lagar har kommit på plats för att förhindra terror. Det är angeläget också framöver att Säpo har tillräckliga resurser för att arbeta effektivt med terror ­ bekämpning. I takt med att Säpos uppdrag utvidgas och blir mer komplext måste vi även stärka den interna granskningen av myndighetens arbete, så att dess insatser och utredningar sker på ett rättssäkert sätt. Att förhindra radikalisering till våldsbejakande extremism är att förebygga terror. 2017 inrättades Centrum mot våldsbejakande extremism, och Miljöpartiet vill att det ska stärkas och ges en mer operativ roll. Samarbetet med kommunerna är avgörande för att i tid upptäcka radikaliseringsprocesser hos grupper eller individer och platser där det finns särskilt stor risk att radikalisering kan ske. Vi behöver också ett kraftfullt förebyggande arbete för att minska risken att utsatta, marginaliserade människor blir indragna i extremistiska miljöer. Det kräver lång ­ siktig ­ het och att åtgärder som genomförs inte är enskilda och lösryckta. Vi vill se en grund ­ läggande social rättvisa som kompletteras med ett nationellt program, som komplement till den verksamhet som bedrivs i olika regioner, för att underlätta avhopp från extremist ­ miljöer. Människor ska inte behöva känna sig så trängda socialt och ekonomiskt att de finner extremistiska miljöer attraktiva. Sådana insatser behövs för att det ska bli svårare att rekrytera till brottslig verksamhet. Vi bör även satsa särskilt på att motarbeta finansiering av terrorism. Där gäller det både att bekämpa finansiering av terrororganisationer inom Sverige och att förhindra att pengar från Sverige bidrar till terror utomlands. I relation till de målen är det internatio ­ nella samarbetet oerhört viktigt, särskilt inom EU och genom Europol, för att kartlägga finansieringskällor och överföringsmetoder. För att bekämpa terrorfinansiering effektivt bör vi även stärka arbetet mot penningtvätt. Underrättelseverksamhet Att förebygga, upptäcka och motverka säkerhetshot som riktas mot Sverige är under ­ rättelseverksamhetens främsta uppgift. Utan effektiv underrättelseverksamhet saknas den kunskap som krävs för att bland annat kunna göra en sammanhållen analys av cyberhot mot Sverige och informationspåverkan i syfte att destabilisera samhället. Sveriges förmåga till underrättelseverksamhet, cyberförsvar och psykologiskt försvar kommer alltid att vara begränsad i relation till de hot som riktas mot oss och de svag ­ heter som måste hanteras. Därför är samarbete mellan cybersäkerhetscentret, Myndig ­ heten för psykologiskt försvar, underrättelseverksamheten och de myndigheter som ansvarar för dessa frågor mycket viktigt. Hoten mot Sverige och andra demokratier kommer från många olika organisationer över hela världen, vilket gör att samarbete med myndigheter i andra länder är viktigt. Det krävs tydlig reglering för att breda samarbeten på dessa områden inte ska vara hot i sig, mot integritet och andra mänskliga rättigheter. För att inleda samarbeten krävs möjlighet till oberoende granskning, även om granskningen i sig antagligen måste ske under sekretess. Det internationella samarbetet är viktigt, men det är också viktigt att vi värnar den nationella kompetensen på området. De svenska myndigheterna ska samverka med sina europeiska motsvarig ­ heter. Civilplikt Miljöpartiet vill att en civiltjänstgöring ska komplettera den militära värnplikten och på så sätt bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. I januari 2024 aktiverade regeringen civilplikt efter annan utredning än mönstring för personer som redan har nödvändig grundläggande kompetens inom kommunal räddningstjänst eller elförsörjningsområdet. Miljöpartiet välkomnar detta, och vill se en ytterligare utökning. Det kan handla om frivilliga som efter utbildning kan vara en förstärkning vid olika typer av kriser: natur ­ katastrofer som skogsbränder, effekter av klimatförändringarna eller en omfattande kris i vård och omsorg. Civiltjänstgöringen kommer att, utöver att stärka Sveriges civila försvar, bidra till samhällets motståndskraft och krisberedskap, samt utgöra en viktig del i att skapa bättre mellanmänsklig och samhällelig tillit. Räddningstjänst och frivilligorganisationer Räddningstjänsten är central i totalförsvaret och stärker alla andra delar av total ­ försvaret. Räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, mot bränder och översvämningar. Räddningstjänsten behöver förstärkas och förutsättning ­ arna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, måste förbättras så att en god krisberedskap alltid finns i hela landet på ett likvärdigt sätt. Räddnings ­ tjänstens tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap behöver också säkras. Räddningstjänst är, med undantag för statens ansvar för ett fåtal utpekade uppgifter, kommunens ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Ideella organisationer som Sjöräddningssällskapet och fjällräddningen är viktiga samarbetspartners. Samhällets beredskap är helt beroende av arbetet som görs inom de olika frivilliga försvarsorganisationerna. För att kompetens och resurser inom de olika organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut vid höjd beredskap behöver roller tydliggöras i relationen mellan olika aktörer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör koordinera arbetet och i samarbete med respektive länsstyrelse se till att beredskap för olika typer av kriser finns på plats i hela Sverige, där och när det behövs. Intresset för att delta i frivilliga försvarsorganisationer har ökat de senaste åren och det är viktigt att förbättra förutsättningarna för civilpersoner att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom dem. De frivilliga försvarsorganisationerna behöver också kunna förnya sina materiel ­ förråd för att kunna fungera väl utefter dagens behov. Miljöpartiet vill verka för att Frivilliga Resursgruppen, som samlar de frivilliga försvarsorganisationernas kompeten ­ ser på lokal nivå, ska finnas i varje kommun, så att det innan krisen kommer finns en tydlig samverkan mellan kommunen och frivilliginsatser. Det finns också en rad andra civilsamhällesorganisationer som bedriver ett viktigt arbete för att stärka lokalsamhällen och bidra till trygghet, dialog och demokratistärk ­ ande arbete lokalt, vars arbete bör främjas och stärkas. Försvarsberedningen konstaterar i sitt betänkande Kraftsamling att försvarsviljan hos allmänheten bygger på samhörighet och delaktighet i samhället. Förutsättningarna för försvarsviljan och det psykologiska försvaret går hand i hand, och bygger på att vi som samhälle har fria, oberoende medier, en välinformerad och välutbildad befolkning samt tillit mellan människor, till offentliga institutioner och till vår demokratiska rättsstat. Här spelar civilsamhället en nyckelroll i att samla människor och tillgängliggöra information och kunskap såväl som samhörighet och trygga rum i hela landet, för att på så vis stärka vår motståndskraft. I många kommuner finns det idag så kallade kommunala trygghetspunkter som kan aktiveras i händelse av kris. Vid en kommunal trygghetspunkt kan exempelvis med ­ borgares behov av förnödenheter, information och kommunikation tillgodoses i händelse av kris. Det finns idag inget krav på kommuner att tillhandahålla trygghetspunkter. Vi menar att det är viktigt att alla kommuner kan erbjuda denna typ av service till sina invånare och att det sker på ett likvärdigt sätt i hela landet. Kustbevakningen och Tullverket Kustbevakningen har en särskilt viktig roll för miljöövervakning och för att skydda kusterna. Det senaste året har vi sett incidenter som sabotage på kablar och ledningar i Östersjön. Vi har också i närtid haft ett allvarligt oljeutsläpp med anledning av det grundstötta fartyget Marco Polo. Kustbevakningens miljöräddning och räddningstjänst till sjöss är viktigare än någonsin. Även Tullverket har en viktig roll för att bevara trygghet, motverka terrorism och i tid upptäcka faror. Dessa två myndigheter, tillsam ­ mans med polisen, är beroende av varandras kompetens och insatser. Därför är det viktigt att KBV och Tullverket får förstärkningar för att kunna samarbeta tätare i syfte att kunna svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige. Skydd av kultur och kulturarv Beredskapen för skydd av kultur och kulturarv har aktualiserats av Rysslands anfalls ­ krig mot Ukraina. Kulturarv är och har varit utsatta vid krig och konflikter internatio ­ nellt både nu och genom historien. Det kan finnas olika orsaker till att en antagonist vill angripa kulturarvet, och forskare har observerat att kulturarv i allt högre grad tenderar att utsättas för en medveten förstörelse och påverkan utifrån säkerhetspolitiska och militärstrategiska syften. Skyddet och förvaltandet av vårt kulturarv är i grunden att skydda vår demokrati. Kulturlivet är en motståndskraft i sig. Ett livaktigt och fritt kulturliv är en kraft för sammanhållning och därmed viktigt för vår försvarsvilja. Detta gäller både det historiska kulturarvet och den samtida kulturen, inklusive digital information. Kulturen bidrar också till att skapa normalitet i vardagen, hantering av traumatiska händelser men också till underhållning och förströelse vid sidan av kris eller krig. Det aktiva kulturlivet bör därför inkluderas i det lokala och nationella beredskapsarbetet för att det ska kunna verka även i kris och ytterst under krig. Centralmuseerna och andra av landets kulturarvsmyndigheter och aktörer behöver ges förutsättningar i budget att kunna fördjupa arbetet med beredskapsplaner, evakuerings ­ lokaler och andra säkerhetsfrågor. Ett kulturskyddsråd har inrättats, vilket vi välkomnar. Nu är det viktigt att tillse att tillräcklig kraft läggs i rådets mandat samt att Riksantikvarie ­ ämbetet ges ett tydligt uppdrag att samordna arbetet. Det är även viktigt att länsmuseerna och lokala museer inkluderas i arbetet. Den möjlighet som digitaliseringen öppnar skapar förutsättningar för fler att ta del av museers samlingar utan att fysiskt besöka museet. Digitaliseringen av kulturarvet behöver emellertid en tydlig samordning och en långsiktig, offensiv planering för att kunna bli framgångsrik. EU-samarbete EU:s medlemsländer behöver stärka sin försvarskapacitet på grund av det säkerhets ­ politiska läget, och detta bör EU bidra till. EU har och ska dock ha en annan roll än Nato. EU ska skapa förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga i unionen. I en tid och i ett samhälle som i allt större utsträckning präglas av cyberattacker, angrepp på demokratin och yttrandefriheten, klimatförändringar och pandemier, krävs en ökad krisberedskap och fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar. Vi behöver framtidssäkra EU:s krisberedskap. Arbetet ska inriktas på före ­ byggande åtgärder, beredskap och katastrofinsatser. Inget medlemsland ska lämnas ensamt vid kriser som drabbar alla medlemsländer samtidigt. Vi vill också stärka EU:s civilskyddssamarbete ytterligare, så att krissamarbetet mellan medlemsländer blir mer flexibelt och snabbt för att kunna hantera storskaliga nödsituationer. EU:s självförsörjningsgrad av viktiga och nödvändiga produkter måste också öka för att klara framtida krissituationer. Det handlar om livsmedel, läkemedel, kritiska råmaterial och viktig teknologi i den gröna och digitala omställningen. Det finns ett behov av samarbete och utbyte av information, för att gemensamt stärka oss mot cyberattacker. Detta är även något som EU:s egna institutioner måste arbeta med. Emma Berginger (MP) Janine Alm Ericson (MP) Jacob Risberg (MP) Camilla Hansén (MP) Mats Berglund (MP) Ulrika Westerlund (MP)