Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:871 av Josef Fransson m.fl. (SD) Lagen om hets mot folkgrupp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda reformering eller avskaffande av lagen om hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lagen om hets mot folkgrupp har aktualiserats efter att en åklagare delgav en riksdags ­ ledamot misstanke om brott efter att denne delat två satirteckningar på den sociala medieplattformen X. Åklagaren lade senare ner förundersökningen men då var stor skada redan skedd då den fick stora politiska konsekvenser. Syftet med hetslagtiftningen, att skydda utsatta grupper, kan framstå som hedervärt, men dess tillämpning har visat sig vara problematisk, särskilt vad gäller begreppet missaktning. Lagen om hets mot folkgrupp leder till begränsning av yttrandefriheten i ett samhälle som bygger på öppen debatt och åsiktsutbyte. Den bygger på subjektiva bedömningar, vilket gör gränserna för vad som är tillåtet suddiga. Medborgarna behöver kunna göra yttranden utan att behöva oroa sig för nya tolkningar av lagen. Riskerna är annars att det leder till självcensur och att viktiga samhällsfrågor inte diskuteras, en påtaglig inskränkning av det fria samhällets viktigaste fundament – yttrandefriheten. För att värna ett fritt och öppet samhälle, där åsiktsutbyte är möjligt utan rädsla för rättsliga påföljder, bör lagen om hets mot folkgrupp ses över, inte minst vad gäller begreppet missaktning. Regeringen bör därmed tillsätta en utredning om lagen om hets mot folkgrupp med syfte att stärka yttrandefriheten. Josef Fransson (SD) Björn Söder (SD) Jessica Stegrud (SD) David Perez (SD) Johnny Svedin (SD) Eric Palmqvist (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:88 av Josef Fransson m.fl. (SD) Översyn av lagen om hets mot folkgrupp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lagen om hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lagen om hets mot folkgrupp hålls ständigt aktuell med en oförutsägbar och motsägelsefull tillämpning. Inte sällan väcks åtal kring humor och satir, vilket får en rad konsekvenser, inte minst på samhällsdebatten. Syftet med lagstiftningen, att skydda utsatta grupper, är hedervärt men dessvärre har tillämpningen visat sig vara problematisk. I synnerhet gäller detta tolkningen av be ­ greppet ”missaktning”. Detta ger upphov till osäkerhet och leder till begränsning av yttrandefriheten i ett samhälle som bygger på öppen debatt och åsiktsutbyte. Lagen om hets mot folkgrupp bygger på subjektiva bedömningar, vilket gör att gränserna för vad som är tillåtet blir suddiga. Lagstiftning ska vara tydlig och lätt att förhålla sig till. Medborgarna behöver veta vad som är tillåtet att säga och uttrycka, utan att behöva oroa sig för godtyckliga tolkningar av lagen. En risk för att lagen leder till oönskad själv ­ censur föreligger. Om medborgarna inte vågar uttrycka sina åsikter hotas ett av det fria samhällets viktigaste fundament – yttrandefriheten. För att värna ett fritt och öppet samhälle, där åsiktsutbyte är möjligt utan rädsla för rättsliga påföljder, bör lagen om hets mot folkgrupp ses över. Inte minst vad gäller begreppet ”missaktning”. Regeringen bör enligt vår uppfattning därmed tillsätta en utredning av lagen om hets mot folkgrupp i syfte att stärka både yttrandefriheten och lagens förutsägbarhet. Josef Fransson (SD) Björn Söder (SD) Jessica Stegrud (SD) David Perez (SD) Johnny Svedin (SD) Eric Palmqvist (SD)