Jämför sakliga förslag
A · Myskoxens framtid i den svenska fjällvärlden
2024/25 · HC021027 · Anders W Jonsson (C)
Original hos RiksdagenB · Klassificering av myskoxen i jaktförordningen
2025/26 · HD022643 · Anders W Jonsson (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.781. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ett uppdrag till Naturvårdsverket om att ta fram ett beslutsunderlag inför ett ställningstagande rörande myskoxens framtid i den svenska fjällvärlden och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myskoxen ska ges ett formellt stöd i form av klassificering som statligt vilt enligt 33 § i jaktförordningen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 459 ord · B 276 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1027
av Anders W Jonsson (C)
Myskoxens framtid i den svenska fjällvärlden
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ett uppdrag till Naturvårdsverket om att ta fram ett beslutsunderlag inför ett ställningstagande rörande myskoxens framtid i den svenska fjällvärlden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Myskoxens bevarandestatus i Sverige. Samtidigt har insatser gjorts för att öka allmänhetens intresse och kunskap om arten – en återinvandrare till våra fjäll som överlevt den senaste istiden och som förkroppsligar en urtida närvaro.
De senaste 50 årens stödinsatser har varit framgångsrika. Ett konkret resultat är att den lilla flocken i Härjedalen, som idag består av knappa 10
individer, har en bättre genetisk variation än de cirka 250 myskoxar som lever i Dovrefjell, vilka härstammar från endast 11
individer som överlevde flytten från Östgrönland på 1900-talet. Trots denna framgång är den svenska populationen fortfarande alltför liten och sårbar för att kunna garantera artens långsiktiga överlevnad i landet.
Tidigare studier har visat att renar och myskoxar i arktiska ekosystem kan samexistera framgångsrikt utan negativa effekter för någon av arterna. Och det finns endast en minimal överlappning kring födan.
Myskoxens skyddsstatus är komplex och präglas av otydlighet. Trots att den betraktas som en art som spontant invandrat till Sverige efter år 1800, kom den från en population i Norge som introducerades av människor. Detta gör artens juridiska och förvaltningsmässiga status svårhanterlig.
Till skillnad från i Norge finns det ingen förvaltningsplan för myskoxen i Sverige då den inte anses som en svensk art. Från svenska myndigheters perspektiv anses arten ha introducerats i Norge och spontant invandrat till Sverige.
Ur ett naturvårdsperspektiv har byråkratiska hinder gjort att myskoxen hamnat i en gråzon. Enligt Naturvårdsverket är myskoxen varken rödlistad eller klassad som en hotad art, eftersom den inte har etablerat sig naturligt i landet på mycket lång tid.
Arten är listad som en globalt skyddsvärd art enligt Bernkonventionen, vilket ger den skydd som fridlyst enligt artskyddsförordningen. Men Bernkonventionen kräver inga specifika åtgärder eller förvaltningsplaner för arten. Därför har den aldrig prioriterats i något nationellt artskyddsarbete.
Myskoxens framtid i Sverige vilar på fortsatt stöd från Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Utan deras medverkan, genom formella beslut och ett positivt förhåll
ningssätt, är artens framtid i landet osäker.
En stärkt satsning på myskoxen skulle främja den biologiska mångfalden i de norsk-svenska fjällområdena, vilket är särskilt angeläget i en tid då mångfalden minskar i många ekosystem världen över.
Sedan ankomsten 1971 har myskoxen blivit en viktig symbol för Härjedalen, särskilt i västra Härjedalen. Dess karismatiska närvaro har bidragit till lokal stolthet och dessutom skapat ekonomiska möjligheter och arbetstillfällen för bygden. Många företag och verksamheter vill förknippas med detta magnifika djur, vilket ytterligare understryker dess betydelse för regionen.
Anders W Jonsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2643
av Anders W Jonsson (C)
Klassificering av myskoxen i jaktförordningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myskoxen ska ges ett formellt stöd i form av klassificering som statligt vilt enligt 33
§ i jaktförordningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Myskoxen är enligt Bernkonventionen klassad som en strängt skyddad art. Konven
tionen är sedan 1983 införd i svensk lagstiftning och är därtill ratificerad av Europeiska rådet. Detta medför dock inte att myskoxen uppbär något särskilt skydd i Sverige, utöver den nationella lag som säger att människor inte får vistas mindre än 100 meter från myskoxar i det vilda.
Redan 2015 föreslog Naturvårdsverket att myskoxens ställning i Sverige skulle för
svagas genom att den skulle förlora sin status som ”statens vilt” i 33
§ jaktförordningen. Den dåvarande regeringen valde att inte gå vidare med förslaget.
Förslaget motiverades med att arten myskoxe inte kommit till Sverige av egen kraft och därför till exempel inte är rödlistad. Detta bortsåg från att myskoxen finns på den skandinaviska halvön sedan 30
000 år tillbaka i tiden, liksom att nuvarande förekomst av myskoxe i Sverige – en flock om tiotalet djur i västra Härjedalen – härstammar från de myskoxar som på 70-talet vandrade in i Sverige från Norge.
En statlig utredning, Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32), föreslår nu att myskoxen ska strykas ur 33
§ jaktförordningen med samma motivation som för tio år sedan.
Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget kommer det att få stora konsekvenser
för arbetet med att vårda och bevara den enda förekomsten av vild myskoxe i Sverige.
Anders W Jonsson (C)