Jämför sakliga förslag
A · En förskola i världsklass
2022/23 · HA021023 · Patrick Reslow (SD); Robert Stenkvist (SD); Jörgen Grubb (SD); Anders Alftberg (SD)
Original hos RiksdagenB · En grundskola i världsklass
2023/24 · HB02367 · Patrick Reslow (SD); Robert Stenkvist (SD); Jörgen Grubb (SD); Anders Alftberg (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.011 · ämneslikhet 0.810. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
3 möjliga matchningar · 18 yrkanden i A · 25 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A4 och B5 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A4
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
B5
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A11 och B19 · textlikhet 0.497A: Avslag · B: Avslag
A11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en individanpassad förskollärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
B19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A13 och B25 · textlikhet 0.572A: Avslag · B: Avslag
A13
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
B25
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga rätten till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
15 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att inte tillåta politiska trender eller genusstyrande verksamhet som den ser ut i dag och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket för att få anställning och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga certifiering i svenska språket för antagning till utbildningar för barnskötare, förskollärare och rektorer och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja inom förskolan och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot klädkontroll av förskolebarn och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta god matkvalitet och att maten är producerad på ett sätt som minst motsvarar svensk djurskyddslagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att förbättra förutsättningarna för den pedagogiska omsorgen borde överväga nationella riktlinjer för densamma och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för kravspecifikationer avseende förskolebarnens vistelsemiljö och förskolepersonalens arbetsmiljö och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att Skolinspektionen tar över ansvaret för kontrollen av fristående förskolor och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde möjliggöra informationsutbyte i fråga om orosanmälningar inom skolan och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga inlämnade och årligen förnyade registerutdrag vid anställning och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga utvidgad registerkontroll och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att motverka tystnadskulturen inom förskolan och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillsättandet av en utredning med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för svensk förskola och tillkännager detta för regeringen.
22 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för att stärka det svenska språket i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga att fastställa föräldrars ansvar för barnens uppfostran i skollagen och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde införa skriftliga ordningsomdömen fr.o.m. årskurs 1 och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att avveckla svenska som andraspråk och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ordning där elever ska ha erhållit kunskaper att klara nästa årskurs innan de fortsätter i nästföljande klass och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betona delat ansvar mellan skola, föräldrar och elever i bestämmelserna kring åtgärdsprogram och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga obligatoriska betyg från och med årskurs 4 och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa årskursvis indelning av timplanen i matematik och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa allmän och särskild kurs i matematik, svenska och engelska fr.o.m. årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa olovlig frånvaro i betyget och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde understryka vikten av den svenska kulturen och det svenska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde värna förekomsten av läxor och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga införandet av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga riktade insatser mot skolor i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga riktlinjer om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen samt verka för att återinföra de reglerade friluftsdagarna och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillstånd att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga införande av drogtester vid misstanke om att elever är drogpåverkade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan lär ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 3529 ord · B 5112 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1023
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En förskola i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att inte tillåta politiska trender eller genusstyrande verksamhet som den ser ut i dag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket för att få anställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga certifiering i svenska språket för antagning till utbildningar för barnskötare, förskollärare och rektorer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja inom förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot klädkontroll av förskolebarn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta god matkvalitet och att maten är producerad på ett sätt som minst motsvarar svensk djurskyddslagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att förbättra förutsättningarna för den pedagogiska omsorgen borde överväga nationella riktlinjer för densamma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för kravspecifikationer avseende förskolebarnens vistelsemiljö och förskolepersonalens arbetsmiljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en individanpassad förskollärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att Skolinspektionen tar över ansvaret för kontrollen av fristående förskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde möjliggöra informationsutbyte i fråga om orosanmälningar inom skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga inlämnade och årligen förnyade registerutdrag vid anställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga utvidgad registerkontroll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att motverka tystnadskulturen inom förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillsättandet av en utredning med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för svensk förskola och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I förskolan läggs vid sidan av familjen grunden för våra barns framtid. De normer och värderingar som är gällande i förskolan och hur verksamheten är upplagd utgör en stor del av barnens utgångspunkter för hur de tar sig vidare i livet. Det är därför viktigt att barnens vistelse i förskolan innebär att samhället ger dem bästa tänkbara omsorg, trygghet och stimulans för deras utveckling och lärande.
Det är viktigt att barn ges en reell möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket. Förskolan ska utöver svenska språket ge barnen del av svensk kultur och svenska värderingar där jämställdhet är centralt. Förskolan ska därför vara helt fri från värderingsstyrd slöja.
Genuspedagogik som den ser ut i dag ska inte användas eftersom den i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Alla barn ska ha rätt att få vara som de är.
Personalen utgör förebilder för barnen. Det är därför centralt att personalen har erforderliga pedagogiska kunskaper och kan agera professionellt. Det är även av stor vikt att arbetsmiljön är trevlig, att lokalerna är anpassade för verksamheten och att inne- och utemiljöerna är utformade för rätt antal barn.
Den fria leken ska dominera verksamheten inom förskolan. Där tränar barnen social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Barnen ska ha en rolig och stimulerande tid i förskolan, men tiden ska samtidigt vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulans.
Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad övergång till förskoleklassen. Andra viktiga skolförberedande inslag är att lära sig att lyssna, lära sig empati och att respektera människor och djur. Kreativ verksamhet, enklare räkneövningar och läsning ska vara återkommande inslag i förskolans verksamhet.
Förskolan ska vara fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering och ska verka för att barnen lär sig vikten av demokrati, eget tänkande och att få bilda sig sin egen uppfattning.
Evidensbaserad verksamhet
1. Förskolan ska vara en plats fri från pedagogiska experiment. Förskolan ska därför inte bedriva genuspedagogisk verksamhet som den ser ut i dag. Förskolan ska låta barn få vara barn, dvs. alla barn oavsett kön ska få leka med det som finns tillgängligt. Barn ska inte tvingas in i traditionella könsmönster på samma vis som barn inte ska pressas att undvika könsstereotypa val. Barn ska få utvecklas i den riktning som faller sig naturligt för dem.
Sverigedemokraterna motsätter sig därför dagens genuspedagogik som i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Pojkar ska inte utmanas att gå utanför könsstereotypa val och exempelvis tvingas leka med dockor mot sin vilja lika lite som flickor ska utmanas att mot sin vilja leka med bilar och actionfigurer. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka.
Alla barn ska få vara som de är och förskolan ska därför inte aktivt verka för att motverka könsmönster utan istället verka för den fria viljan och varje barns rätt att få utvecklas på det vis som faller sig naturligt för dem. Som konkreta exempel anser Sverigedemokraterna att ”snögubbe” inte ska ersättas av ”snöfigur” eller att ”han” eller ”hon” i en barnsång ska bytas ut till ”hen”. Inte heller ska politiska eller andra trender styra förskolepedagogiken. Regeringen borde beakta värdet av att förskolan är fri från pedagogiska experiment i sitt fortsatta arbete.
Värdet av svenska språket
2. Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration och det är därför av stor vikt att samtalsspråket i förskolan är svenska. Den vuxna personalen utgör förebilder för barnen. Att tala godkänd svenska ska vara ett krav för att få anställning i svenska förskolor. En nationell språkkravsmodell i svenska ska skapas och certifiering införas för pedagogisk förskolepersonal. Svenska institutet noterar att mycket goda kunskaper i svenska och valideringstest i svenska C1 godtas av Socialstyrelsen för språklig behörighet till yrkeslegitimationer. Skolverket ska ges i uppdrag att samordna kompetenserna från de olika instanserna för språktester som finns i dag. Ett enhetligt, nationellt standardiserat system för språktester och för certifiering enligt nivå C1 ska skapas och implementeras för pedagogisk förskolepersonal. Regeringen borde beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket för att få anställning.
Certifiering i svenska för all pedagogisk personal
3. Samma krav ska ställas på de personer som har annat språk än svenska som modersmål och som studerat till lärare, förskollärare eller förskolerektor vid studier i Sverige. För att bli legitimerad och ha anställning, och för att ha behörighet att undervisa, ska lärare vara C1-certifierade utan de undantag som i dag tas upp i skollagen och av Skolverket. Förordning 2011:326 om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och andra berörda styrdokument ska ändras enligt förslagets intentioner. Redan befintlig personal som inte uppfyller kraven om kunskaper i svenska språket motsvarande C1 ska erbjudas kompletterande utbildning. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga certifiering i svenska språket för antagning till utbildningar för barnskötare, förskollärare och rektorer.
Modersmålsundervisning ska utmönstras från förskolans läroplan
4. Tidigare studier visade att ett starkt modersmål var viktigt för barns utveckling av sitt andraspråk, men senare forskning har snarare visat att det varken gör från eller till. Förskolans uppdrag om att utveckla barnets modersmål bör därför helt strykas från förskolans läroplan för att ge utrymme för den språkutveckling som bevisligen ger effekt, det vill säga den svenska. Att utveckla sitt modersmål står respektive familj fritt att göra på fritiden och undervisningen bör bekostas av barnets vårdnadshavare framför allmänna skattemedel. Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av förskolans läroplan där modersmålsundervisningen, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.
Slöjförbud i förskolan
5. Med den massiva invandringen till Sverige de senaste decennierna har värderingar och synsätt som inte accepteras i landet fått fotfäste, speciellt i utsatta områden. En påtaglig kulturkrock är exempelvis då kvinnor bär slöja, niqab eller burka. Bruket strider mot den syn på kvinnors och mäns jämställdhet vi under århundraden utvecklat i Sverige. Den värderingsstyrda slöjan innebär motsatsen till jämställdhet eftersom den innebär förtryck mot det kvinnliga könet. I annat fall skulle även pojkar och män använda samma sorts slöja i samma syfte som flickor och kvinnor. Beslöjning strider mot barns och de båda könens lika värde och rättigheter, mot svenska grundläggande värderingar och dessutom mot FN:s barnkonvention. I en hederskultur är vikten av flickors och kvinnors kyskhet central. Små flickor är barn, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. Kvinnlig personal ska inte bära slöja som innebär signalerande till förskolebarn att kvinnor ska döljas.
Demokrati, jämlikhet och jämställdhet är grundläggande principer i Sverige. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syftet att skyla just flickor och kvinnor, står i uppenbar strid med detta. Varken personal eller barn ska bära värderingsstyrd slöja under någon del av förskoledagen. Små flickor ska ges chansen att leva utan de värderingar där kvinnan ses som ofri och osjälvständig och som en ägodel av män. Regeringen borde omfatta ett slöjförbud i sitt arbete mot hedersrelaterat förtryck.
Förbud mot klädkontroll
6. Det har återkommande rapporterats om fall där vårdnadshavare bett förskolans personal säkerställa och kontrollera att deras barn använder värderingsstyrd slöja under sin vistelse på förskolan. Personal har vittnat om att man inte har kunnat neka detta på grund av bristande lagstiftning, samt för att undvika konfrontation och konflikt. För att säkerställa dessa flickors rätt att få vara barn, samt ge stöd till personalen att kunna neka denna begäran, behöver lagstiftningen revideras på sådant vis att denna typ av kontroll blir olaglig och därmed inte möjlig att genomföra. Regeringen borde inkludera ett förbud mot klädkontroll i sitt fortsatta arbete mot hedersrelaterat förtryck.
Mat av god kvalitet och enligt svensk djurlagstiftning
7. Matkvaliteten är oerhört viktig för såväl vuxna som förskolebarn. God matkvalitet påverkar den personliga hälsan, orken och utvecklingen. Valet av råvaror påverkar dessutom miljön och det öppna landskapet. Det bästa är om när- och härodlade råvaror kan användas, att tillagning sker på plats i tillagningskök och halvfabrikat väljs bort. Sverigedemokraterna anser även att det kött som serveras ska vara producerat på ett sätt minst motsvarande svensk djurlagstiftning. På så sätt erhålls en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa. Måltiderna är en central del i tillvaron på förskolan som innebär samling och social samvaro och möjliggör pedagogiska inslag. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av god matkvalitet och att köttet som serveras är producerat enligt svensk djurlagstiftning.
Nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen
8. Ett alternativ till förskolor är pedagogisk omsorg. Trots att denna form av omsorg är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan är den inte uppmärksammad i samma utsträckning som förskolan. En problematik är det professionella dilemmat, eftersom verksamheten oftast drivs i personalens eget hem, samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk. Utgångspunkten ska alltid vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis ett års ålder möta omvärlden i en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför är pedagogisk omsorg vid sidan av förskola eller hemmavistelse ett viktigt alternativ för att upprätthålla valfrihet för varje barn.
Det finns därför behov av att inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på jämförbara krav på hur den pedagogiska omsorgen ska bedrivas och verksamheten erbjuda likvärdiga möjligheter oavsett var omsorgen bedrivs. Enligt Skolverket ska förskolans läroplan vara vägledande. Den är alltså inte bindande för pedagogisk omsorg. Skollagen (2010:800) tar i kapitel 25 upp vissa premisser som ska gälla pedagogisk omsorg. Det finns allmänna råd daterade 2012 för pedagogisk omsorg, vilka förmedlas via Skolverket.
Råd är bra, men otillräckliga. Större likvärdiga möjligheter behöver ges. I enlighet med en av slutsatserna i Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (U
2018:08) anser Sverigedemokraterna att de allmänna råd som Skolverket ger ska förtydligas och göras om till föreskrifter av närmast berörd myndighet. Valfriheten och mångfalden ska värnas och Sverigedemokraterna motsätter sig ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg och menar att framtida verksamhet istället ska ha tydligare regelverk att förhålla sig till. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen.
Pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell
9. Sverigedemokraterna anser att pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell oavsett huvudman eftersom insynen i verksamheten är begränsad. Konfessionell inriktning ska således inte tillåtas inom pedagogisk omsorg. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk omsorg.
Förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö
10. Sverige har en väl fungerande barnomsorg, men vardagen för den personal som varje dag arbetar för att våra barn ska ha kontinuitet i omsorgen och vara trygga lämnar dock en del övrigt att önska genom ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög personalomsättning. Förskolepersonal har gått samman i ”Förskoleupproret” – ett nätverk över hela landet för att tillsammans kämpa för förbättrade villkor, bättre arbetsmiljö och förbättrad arbetssituation. Sverigedemokraterna vill se större fokus och fler insatser avseende personalens förutsättningar.
För att förbättra miljön för både barn och personal måste till exempel ljudvolymen ned och lokalerna vara anpassade till verksamheten genom att ett minimikrav på antal kvadratmeter per barn fastställs. Det pedagogiska uterummet behöver också ses över och tillgång till friyta regleras. I Boverkets vägledning anges ett rimligt mått utifrån antalet barn till 40
kvm friyta per barn i förskolan. Den totala friytan ska helst överstiga 3
000
kvm (drygt en halv fotbollsplan) eftersom forskning visar att en barngrupp kan få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov på en gård som är mindre än så. Sverigedemokraterna anser att Boverkets råd och rekommendationer bör fastställas som minimikrav enligt lag. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta kravspecifikationer för förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö för både barn och personal i förskolan.
En individanpassad förskollärarexamen
11. Att läsa till förskollärare tar i normalfallet ca
tre och ett halvt år, vilket motsvarar 210 högskolepoäng. För den som varit barnskötare i minst fem år finns möjligheten att på distans studera med förlängda terminer för att kombinera med arbete och därmed bli utbildad förskollärare på ca
två och ett halvt år. Det råder stor brist på förskollärare i Sverige, och att sätta sig i skolbänken i två och ett halvt till tre och ett halvt år för att erhålla en relativt låg lön attraherar inte när andra utbildningar av samma längd resulterar i andra yrken med bättre lön och villkor. Precis som många behöriga lärare väljer att arbeta som annat än just lärare, väljer många personer som vore mycket lämpliga att arbeta som förskollärare ett annat yrke på grund av de långa studierna.
För att göra yrket mer attraktivt föreslår Sverigedemokraterna att man utreder möjligheten till en förkortad förskollärarutbildning som ändå håller samma kvalité. På samma sätt som Linnéuniversitetet i Växjö kan erbjuda en ett år kortare utbildning om du tidigare arbetat som barnskötare i minst fem år, kan ett personligt test och utvärdering av kandidaten konstatera vilka förkunskaper som finns för utformning av en individanpassad utbildning på distans. Med individanpassad studietakt av samma kvalité som den ordinarie kan kandidaten i slutändan erhålla en examen som förskollärare på betydligt kortare tid än tre och ett halvt år. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga en individanpassad förskollärarexamen.
Tillsynsansvaret för religiösa förskolor ska flyttas till Skolinspektionen
12. Det står mycket tydligt i förskolans styrdokument att alla förskolor ska präglas av demokratiska och jämställda värderingar. Direkta avsteg från dessa styrdokument har dock avslöjats på ett flertal förskolor. Tillsynsansvaret måste flyttas från kommunerna till Skolinspektionen för förskolor med konfessionell inriktning. Det behöver även införas ett stopp för nyetablering av förskolor med konfessionell inriktning till dess Skolinspektionen har övertagit granskningen och fått rutin på rigorös kontroll genom företrädesvis oanmälda besök. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga att flytta tillsynsansvaret för förskolor med konfessionell inriktning till Skolinspektionen.
Undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser
13. I början av 2020 drabbades Sverige och världen av pandemi p.g.a. covidvirus. Samtidigt som Folkhälsomyndigheten uppmanade till distansering och att stanna hemma vid minsta symptom var landets förskolor fortsatt tvingade att ta emot barn minst 15 timmar per vecka i enlighet med rådande lagstiftning. Sverigedemokraterna föreslår att rätten till förskola om 15 timmar per vecka för barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldralediga, vilket regleras i skollagen 8
kap. 6
§, tillfälligt och på initiativ av huvudmannen inte ska kunna tillämpas under en tid. Ett dylikt beslut ska kunna gälla så länge som allmän smittspridning råder enligt Folkhälsomyndigheten och/eller så länge som Arbetsförmedlingen har paus för aktivitetsrapportering för arbetssökande och bedriver utbildning och andra gruppaktiviteter på distans. Detta innebär att friska barn, som normalt vistas på förskolan upp till 15 timmar per vecka (eller mer i de fall huvudmannen lokalt beslutat om längre vistelsetid) till vårdnads
havare som är arbetssökande eller föräldralediga, istället stannar hemma, vilket innebär ett minskat tryck på barnomsorgen och en minskad risk för smittspridning. Undantag gäller som vanligt för exempelvis barn med speciella behov, vårdnadshavare med funktionsvariation med mera i samråd med huvudmannen. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser.
Informationsutbyte av orosanmälningar
14. Tidöavtalet omfattar översyn av sekretessreglerna för att möjliggöra informations
byte mellan skola, polis och socialtjänst. Sverigedemokraterna anser att det även är av stor vikt att grundskolan ska få ta del av de orosanmälningar som upprättas under barnets tid i förskolan så att mottagande grundskola kan stötta och säkerställa barnets trygghet. Som regelverket är utformat i dag så erhåller den mottagande grundskolan inte nödvändigt underlag, vilket kraftigt försvårar arbetet med att säkerställa tryggheten för de mest utsatta barnen. Av denna anledning behöver regelverket för orosanmälningar revideras på sådant vis att informationsutbyte om orosanmälningar möjliggörs mellan förskola och grundskola eller vid byte av förskola eller huvudman. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta informationsutbyte av orosanmälningar.
Inlämnande och förnyelse av registerutdrag
15. Riksdagen beslutade våren 2021 att registerutdrag vid anställning inom skolväsendet endast ska visas upp och sedan noteras som klanderfritt. Sverigedemokraterna anser i likhet med Skolverket att begäran om inlämnat registerutdrag är en viktig del av skolans säkerhetsarbete och att barnperspektivet väger tyngst i denna fråga. Det är av stor vikt att det finns en väldokumenterad historik för uppföljning om någon oegentlighet uppstår. Den mänskliga faktorn öppnar för fusk och personliga bedömningar i en fråga som kan vara av avgörande betydelse för enskilda elevers väl och ve. Av denna anledning anser Sverigedemokraterna att de tidigare reglerna för inlämnande av registerutdrag ska återinföras. Registerutdragen bör även förnyas årligen precis som i annan verksamhet som rör barn. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga inlämnade och årligen förnyade registerutdrag.
Utvidgad registerkontroll
16. Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll bör utvidgas till att även omfatta chaufförer som transporterar barn kopplat till förskolans verksamhet. Vi menar att en obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas av förskolan skulle minska risken för att någon som tidigare dömts för exempelvis sexualbrott kommer i kontakt med barnen. Därmed skulle skyddet stärkas ytterligare för barn i förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga utvidgad registerkontroll.
Krafttag mot tystnadskulturen
17. Den svenska förskolan lider likt många andra verksamheter av problem med den organisatoriska tystnaden. Offentliganställda ska känna trygghet i att delge viktig och relevant information till de lokala beslutsfattarna och snarare premieras för denna insats. Sverigedemokraterna anser att krafttag behöver tas för att motverka den rådande tystnadskulturen inom den svenska förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga krafttag mot tystnadskulturen.
Framtidens förskola
18. Utvecklingen i förskolan befinner sig i otakt med de allt högre ambitionerna samtidigt som allt färre i personalen är utbildade för sitt arbete och arbetssituationen blir allt mer pressad. I enlighet med flertalet forskare och pedagoger anser Sverigedemokrat
erna att det – mer än 50 år efter den historiska Barnstugeutredningen – är hög tid att tillsätta en utredning om den svenska förskolan med uppdraget att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för en förskola värd namnet över hela landet. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga att tillsätta en utredning om förskolan.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:367
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En grundskola i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för att stärka det svenska språket i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga att fastställa föräldrars ansvar för barnens uppfostran i skollagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde införa skriftliga ordningsomdömen fr.o.m. årskurs
1 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att avveckla svenska som andraspråk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ordning där elever ska ha erhållit kunskaper att klara nästa årskurs innan de fortsätter i nästföljande klass och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betona delat ansvar mellan skola, föräldrar och elever i bestämmelserna kring åtgärdsprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga obligatoriska betyg från och med årskurs
4 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa årskursvis indelning av timplanen i matematik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa allmän och särskild kurs i matematik, svenska och engelska fr.o.m. årskurs
7 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa olovlig frånvaro i betyget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde understryka vikten av den svenska kulturen och det svenska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde värna förekomsten av läxor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga införandet av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga riktade insatser mot skolor i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga riktlinjer om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen samt verka för att återinföra de reglerade friluftsdagarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillstånd att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga införande av drogtester vid misstanke om att elever är drogpåverkade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan lär ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga rätten till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolan är vid sidan av familjen oerhört viktig för barns och ungdomars utveckling. Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en mängd förslag för att vända den negativa utveckling som årtionden av skolpolitiska beslut och massinvandring bidragit till och återskapa en skola i världsklass. Vi har lagt förslag för att stärka elevers kunskaper, ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt göra skolan till en trevlig och trygg arbetsplats. Vi kan med glädje konstatera att mer
parten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning
och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot något nytt och hoppfullt och Sverigedemokraterna är en aktiv del i detta.
I Tidöavtalet återfinns gamla sverigedemokratiska käpphästar och förslag: fokus på kunskap och bildning, satsning på läroböcker, inrättande av en klassikerlista, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för elever som behöver och riktat stöd till särbegåvade, uppförandekontrakt mellan skola, elev och elevens föräldrar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordningsregler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och införande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och därtill skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger, anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningen.
Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och trygghet kommer att kräva både klarsyn och mod. Skolan måste därutöver bidra till sammanhållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när Sverige, i spåren av massinvandring och bejakad mångkultur, har tillåtits slitas isär. I denna kommittémotion lyfter vi ytterligare några förslag av vikt för att helheten ska bli så gynnsam som möjligt i återskapandet av en svensk grundskola i världsklass.
Värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola
1. En utredning som presenterades 2021 föreslår att förskoleklassen blir nya årskurs 1 från och med hösten 2026 och att barnen ska undervisas utifrån samma läroplan som övriga årskurser i grundskolan och ges ämnesundervisning. Detta stora fokus på lärande kommer att ske på bekostnad av den lek som barn i sexårsåldern behöver. Vi vill understryka förskoleklassens unika värde som övergång mellan förskola och skola. Lek och lärande står inte mot varandra utan lek är en möjlighet för barn att internalisera kunskaper och expandera sitt lärande.
Meriterade forskare befarar att förslaget om tioårig grundskola kommer att minska leken väsentligt och hävdar att ingen forskning ger stöd för att tidigare skolstart leder till bättre resultat senare i livet. I förskoleklassen kan skolmognad avgöras, elevers behov av särskilt stöd uppmärksammas och skolstarten skräddarsys för att så långt som möjligt passa varje barn. Oavsett om förskoleklassen är en egen skolform, eller ingår i en tioårig grundskola, ska leken fortsatt stå i centrum och den unika kompetens som pedagoger i förskoleklass besitter tas tillvara. Regeringen borde beakta förskolans värde som övergång mellan förskola och grundskola i sitt fortsatta arbete.
Betydelsen av svenska språket i skolan
2. Samtalsspråket i skolan ska alltid vara svenska under lektionstid undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt de internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på andra europeiska språk. Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater i skolan är troligen det mest effektiva sättet att lära sig god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen. Regeringen borde beakta betydelsen av svenska som samtalsspråk i skolan.
Föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran
3. Ett gott samarbete med föräldrar är mycket viktigt så att barnen känner att vuxenvärlden hjälps åt för att ge varje barn de bästa förutsättningar. Ansvaret för barns väl och ve flyter för mycket idag och behöver tydliggöras så att barn får det de behöver. Det är skolans ansvar – och inte föräldrars – att förse barn och unga med de kunskaper som behövs så att de står väl rustade inför vidare studier eller arbetsmarknad. Det är föräldrars ansvar – och inte skolans – att tillse att barn och unga har en god uppfostran och uppför sig väl. Föräldrars ansvar för barns uppfostran och utveckling omnämns även i barnkonventionen artikel 18.
Sverigedemokraterna anser att det är viktigt med en tydligare uppdelning av ansvarsfördelning och vill att föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran ska skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga att fastställa föräldrars ansvar för barns uppfostran i skollagen.
Skriftliga ordningsomdömen från och med åk 1
4. Problem med oordning i skolan inverkar mycket negativt på lärandet. Skriftliga ordningsomdömen bör införas från och med årskurs 1. Syftet är att uppmuntra eleven att vara ordningsam i skolan och ge vårdnadshavarna adekvat information om hur deras barn sköter sig. Frågor som berör barns uppförande kan kännas obekväma att ta upp med föräldrar, men med ordningsomdömen faller sig detta samtal naturligt. Ytterligare en vinst med skriftliga ordningsomdömen är att det går att göra jämförelser över tid av huruvida uppförandet förbättras. En god ordning i skolan främjar målet om att alla elever ska uppnå kunskapsmålen och få goda resultat samt att miljön i skolan ska vara trivsam för alla. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa skriftliga ordningsomdömen fr.o.m. åk 1.
Avskaffa obligatorisk modersmålsundervisning
5. I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket, samt att de nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Sverigedemokraterna anser att det absolut viktigaste är att alla elever snabbast möjligt lär sig tala och skriva god svenska. PIRLS 2021 visar att läsförmågan har försämrats för de elever som inte alltid talar svenska hemma. För att ge dessa elever en ärlig chans måste samhällets begränsade resurser riktas mot satsningar på att utveckla god svenska. Sverige bör avskaffa modersmålsundervisning i likhet med Danmark, som redan 2006 avskaffade modersmålsundervisningen med stöd av forskning som visar att modersmålsundervisning inte ger positiv effekt vid tillägnandet av det nya landets språk. Nationella minoritetsspråk ska naturligtvis vara undantagna. Det står alla fritt att själv bekosta modersmålsundervisning utanför ordinarie undervisningstid. Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.
Avskaffa svenska som andraspråk
6.
Att tala och skriva god svenska är det absolut viktigaste för att en elev ska nå framgång i skola och arbetsliv. Sedan 1995 erbjuds vissa elever att läsa svenska som andraspråk (SVA) istället för svenska. Dessa elever nästan dubblerades mellan 2010–2020. Idag läser ca 137
000 elever SVA och 40 procent av eleverna som läser ämnet är födda i Sverige. Av de elever som läste SVA fick 64 procent godkända betyg i åk 9 2020. Lärarbehörigheten är lägre än 50 procent.
Svenska som andraspråk är likställt med svenska meritmässigt, men omgärdas trots det av flera oklarheter och brister. Det är dessutom det enda ämnet i grundskolan som är behovsprövat och det saknas objektiva kriterier för att avgöra vem som ska läsa SVA istället för svenska. Enligt skolförordningen 5
kap. 14
§ får en rektor besluta att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare ska få undervisning i SVA.
Sverigedemokraterna anser att SVA ska avvecklas. Bästa hjälpen för elever att lära sig god svenska sker genom anpassad undervisning och höga förväntningar. Alla elever som har svenska som modersmål, och som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare, ska delta i vanlig svenskundervisning. Elever med annat språk än svenska som modersmål ska gå i förberedelseskola till dess eleven kan tillräckligt mycket svenska för att tillgodogöra sig ordinarie svenskundervisning, likväl som all övrig undervisning. Regeringen borde överväga att avveckla svenska som andraspråk.
Behov av att gå om en årskurs
7. Undervisningen i varje årskurs bygger på de baskunskaper som varje elev ska ha förvärvat årskursen innan. Utan en stadig grund i skolämnena/kärnämnena blir det svårt för en elev att klara undervisningen och eleven riskerar att hamna allt mer efter med följden att vederbörande upplever hopplöshet och kanske ger upp. Om rektor inte ser rimliga möjligheter att eleven kan klara av nästkommande årskurs behöver eleven gå om aktuell årskurs. Rektor gör en samlad bedömning och efter samråd med elevens lärare fattar rektor det slutgiltiga beslutet om en elevs eventuella behov att gå om en årskurs. Detta beslut ska ske i omsorg om eleven och följa eleven även om vederbörande väljer att byta skola. Vid behov av en andra bedömning kan eleven tillåtas göra ett kunskapstest. Målsmän ska informeras i god tid om att deras barn riskerar att inte godkännas eller nå målen. Målsättningen är att elever som inte når upp till betyget E i dag får bättre möjligheter till detta, samt att betydligt fler elever lämnar grundskolan med godkända betyg. Regeringen borde överväga en ordning där elever ska ha erhållit kunskaper att klara nästa årskurs innan de fortsätter i nästföljande klass.
Delat ansvar vid åtgärdsprogram
8. Bestämmelser kring åtgärdsprogram återfinns i skollagens tredje kapitel. För att dessa åtgärdsprogram ska nå största möjliga framgång behövs ett delat ansvar mellan skola, föräldrar och elev. I skollagen behöver därför delat ansvar mellan skola och föräldrar betonas i lågstadiet och delat ansvar mellan skola och elever i övriga årskurser. Regeringen borde i sitt arbete överväga att betona delat ansvar mellan skola, föräldrar och elever i bestämmelserna kring åtgärdsprogram.
Obligatoriska betyg från och med åk 4
9. Fördelarna med att införa tidiga betyg är flera. Betyg medverkar till att höja kunskapsnivån och kvalitetsnivån i skolan, tydliggör kunskapsmålen och synliggör elevernas kunskapsutveckling. Betyg i relativt tidiga årskurser möjliggör tidig upptäckt av barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det också möjligt för föräldrarna att få en mer rättvis bild av sitt barns kunskapsnivå. De omdömen som ges verbalt till elever och föräldrar har i praktiken inte visat sig vara tillräckliga.
Från och med höstterminen 2021 får rektor besluta att betyg ska sättas i åk 4. Vi befarar att denna frivillighet leder till att betyg kommer att sättas i skolor där elever överlag är studiemotiverade, men inte i de skolor där elever behöver införda betyg för höjd studiemotivation. Alla elever ska om möjligt ges samma villkor. Tydliga utvärderingar ska vara en naturlig del i skolan och betyg bör därför vara obligatoriska
från åk 4. Regeringen borde i sitt arbete överväga obligatoriska betyg från och med åk 4
.
Betyg i varje enskilt ämne
10. Det ska finnas en likvärdighet i betygssättning där samma regler och system gäller för alla skolor. Kunskaper ska också utvärderas och presenteras så stringent som möjligt. Därför vill vi att rektorer inte ska kunna besluta om sammanfattande betyg i SO-ämnen (samhällsorienterande ämnen) och NO-ämnen (naturorienterande ämnen). Det som gäller nu är att rektorer för skolor som har ämnesövergripande undervisning i natur- och samhällsorienterande ämnen kan välja att sätta sammanfattande betyg i årskurs sex. Den valfriheten ger stora skillnader mellan skolor, vilket medför ojämlikhet och svårighet att jämföra förutsättningar och resultat. Om alla elever får betyg enligt samma system så har de mer likvärdiga förutsättningar, krav på kunskapsinhämtning och i att uppvisa inhämtade kunskaper. Om betyg ges i varje enskilt ämne så innebär det en fokusering på varje specifikt ämne och ett tydliggörande av vad som krävs gällande kunskapsinhämtningen. Regeringen borde i sitt arbete överväga att betyg ska ges i varje ämne i grundskolan.
Årskursvis indelning av timplanen i matematik
11. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt sedan 1990-talet. Timplanen i matematik för grundskolan bör delas upp årskursvis för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkar efter i undervisningen, men också för att tydliggöra vad eleverna ska ha lärt sig efter varje årskurs. Med nuvarande undervisning riskerar elever med något långsammare inlärning att hamna efter i undervisningen och tappa motivationen. Samtidigt riskerar elever med snabbare inlärning att tappa motivationen för att de saknar utmaningar. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa årskursvis indelning av timplanen i matematik.
Införande av allmän och särskild kurs i åk 7
12. När Lpo 94 infördes försvann allmän och särskild kurs – de så kallade alternativkurserna – i engelska och matematik. Nivågruppering möjliggör kunskapsutveckling och stimulans för fler elever och därför bör allmän och särskild kurs i ämnena matematik, svenska och engelska införas från och med årskurs 7. Nivågrupperingen ska vara flexibel och eleverna ska vid behov kunna byta undervisningsnivå. På så vis kan nivågrupperingen tjäna som stöd för alla elever. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa nivågruppering i allmän och särskild kurs i matematik, svenska och engelska från och med åk 7.
Olovlig frånvaro
13. För att inhämta kunskap behöver eleverna vara närvarande i skolan. Närvaro ska främjas och frånvaro ska åtgärdas och noteras i betyget. Även i kommande yrkesliv är det av största vikt att vara delaktig och närvarande. Det är därför nödvändigt att det lärs in från start i skolan och att åtgärder sätts in på ett tidigt stadium vid olovlig frånvaro. Skolverket informerar om att rektorn är skyldig att utreda upprepad och längre frånvaro, samt att vårdnadshavare ska informeras. Dock ges väldigt lite information om åtgärdande. Vårdnadshavare ska omedelbart få information från skolan vid elevens frånvaro. Elever med olovlig frånvaro har uppvisat bristande ansvarstagande, vilket bör få konsekvenser. Därför är det viktigt att olovlig frånvaro framgår i betyget. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa olovlig frånvaro i betyget
.
Den svenska kulturen och det svenska kulturarvet
14. Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för svensk kultur och svenskt kulturarv. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, samhällssystem, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Utan goda kunskaper om kulturarv, vilket även omfattar medborgaransvar och hur vi bör behandla varandra, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona svensk kultur, den kristna etiken och den västerländska humanismens centrala betydelse för vårt samhälle, samt Sveriges immateriella och materiella kulturarv – det vill säga tidigare generationers samlade kunskap och erfarenheter samt bekantskap med äldre föremål, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnadsverk. Undervisningen om svensk kultur och svenskt kulturarv ska följa eleven genom hela grundskolan och anpassas till respektive kursplan. Regeringen borde beakta detta i arbetet med läroplaner och ämnesplaner.
Värdet av läxor
15. Läxor utgör ett naturligt inslag i lärandet och är ett viktigt komplement till den schemalagda undervisningen. Det finns en mängd läxor som inte kräver stöd av några större förkunskaper eller hjälp av förälder så som stavning, glosor, träning på multiplikationstabell, utantillinlärning, läsning, välskrivning med mera. Vi vill också framhålla att arbetet med läxor kan utgöra kvalitetstid mellan barn och föräldrar. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete värna förekomsten av läxor.
Obligatorisk förberedelseskola
16. Invandrade elever har specifika behov och behöver lära sig svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildning. Behov finns även ofta av grundläggande kunskaper i de övriga ämnen som jämnåriga elever redan har. Det finns idag kommuner som har någon typ av förberedelseskola eller förberedelseklasser. Att ha möjlighet att inrätta detta är inte tillräckligt. Sverigedemokraterna vill kraftigt begränsa antalet nyanlända elever, men de som kommer bör sättas i obligatorisk förberedelseskola. Denna verksamhet ska ligga i egna lokaler, avskild från skolans ordinarie verksamhet.
Innan överflyttning till ordinarie undervisning ska eleven ha godkänt på ett nationellt prov utformat av Skolverket i svenska, samhälls- och medborgarkunskap, engelska och matematik för den årskurs som ska påbörjas för att säkerställa att eleven kan följa med i undervisningen. Elever slussas över från förberedelseskola till ordinarie undervisning genom inledande kontakttid i tilltänkt klass. På så vis erhålls likvärdig standard i alla kommuner istället för det godtycke som råder idag och läraren i den mottagande klassen får på så sätt en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och undervisningskvalitet. Skolverket bör ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar på samma vis över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen.
Vårt förslag om förberedelseskolor bygger i stora stycken på befintlig personal. I och med att vi vill avskaffa modersmålsundervisningen kan modersmålslärare i stället erbjudas arbete i förberedelseskolan tillsammans med behöriga lärare. Förberedelseskolan kan hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som referens. På så vis kommer överflyttade elever också i kontakt med nyanlända elever och blir en inspirationskälla för dem. Denna form av förberedelseskola gynnar både elever i den ordinarie skolan samt nyinvandrade elever eftersom de nyanlända rustas för ordinarie undervisning innan de blir del av den. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa obligatorisk förberedelseskola.
Riktade insatser för skolor i utsatta områden
17. Läsåret 2022/23 uppgick andelen elever med utländsk bakgrund till 27 procent. Andelen har således ökat med 50 procent sedan 2010 när 18 procent av eleverna hade utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Denna definition som Skolverket använder skiljer sig från hur utländsk bakgrund definieras av t.ex. Brå där utländsk bakgrund avser utrikesfödda samt inrikesfödda med minst en utrikesfödd förälder. Andelen elever med utländsk bakgrund är hursomhelst, oavsett definition, nu så hög att dessa elever inte kan integreras genom att spridas jämt i Sveriges alla klassrum. Idéer om att använda skolor som integrationsverktyg genom bussning, lottning och kvotering måste omedelbart överges. Istället ska ett paket med riktade insatser införas mot skolor med hög andel invandrarelever och ordningsproblem i allmänhet, samt skolor i utsatta områden i synnerhet. Dessa insatser ska för samhällets och elevens bästa utgöras av: disciplin, införda regler och normer som bygger på svensk tradition och svenska värderingar, tydligt kunskapsfokus där svenska utgör förstaspråk och talas i alla klassrum (bortsett språkundervisning) och korridorer, höga förväntningar på uppförande och akademiska prestationer, omedelbara konsekvenser vid dåligt uppförande och regelbrott och positiv återkoppling vid goda resultat och skötsamhet, längre skoldagar, sommarskola, mobilförbud och skoluniform. Utbildningsmodellen No Excuses som i dag tillämpas i liknande områden i USA och England kan användas som inspiration, men behöver anpassas efter svenska förhållanden. Regeringen borde i sitt arbete överväga riktade insatser mot skolor i utsatta områden.
Daglig fysisk aktivitet och återinförda friluftsdagar
18. Den senaste Pep-rapporten visar att 2 av 10 barn och ungdomar når daglig rekommendation av fysisk aktivitet. Sverigedemokraterna har under lång tid drivit frågan om utökad idrottsundervisning och vill poängtera värdet av daglig fysisk aktivitet för barns och ungas välmående. Detta kan ske utanför lektionstid i anslutning till skolan och genom olika typer av samverkansprojekt. Ett bra exempel är det så kallade Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Projektet visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag även förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna.
Idrottsundervisningen bör vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än tävling och prestation. Forskning inom fysiologi har visat att ökad fysisk rörlighet är bra för hjärnan och hjärtat, ger bättre koncentrations- och inlärningsförmåga, ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, samt ökad social förmåga. Daglig fysisk aktivitet kan naturligtvis även begränsa ökningen av barnfetma. Utöver detta, och för att ytterligare ge möjlighet till fysisk aktivitet, anser vi att de reglerade friluftsdagarna ska återinföras. Regeringen borde därför överväga riktlinjer om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen, samt verka för att återinföra de reglerade friluftsdagarna.
Nationell riktlinje för individanpassad skolmat
19. Andelen elever som begär specialkost har ökat markant. I en enkätundersökning från 2020 angav 83 procent (av de 171 av landets 290 kommuner som svarade) att andelen elever som vill ha specialkost har ökat kraftigt i grundskolan. Skälen till detta är ofta religiösa och kulturella. Skolor kan få servera mängder av varianter av en och samma lunchrätt och situationen håller på att bli ohållbar.
Sverige är ett av tre länder i världen som erbjuder gratis fullödig skolmat för alla. Varje dag serveras omkring 1,4 miljoner skolmåltider. Andelen elever med specialkost beräknas vara 14,5 procent i genomsnitt. En specialkostportion är dubbelt så dyr som en ordinarie matportion avseende själva livsmedelskostnaden, men räknas alla kostnader in beräknas specialkosten vara tre gånger så dyr. Kommunerna får inga extra pengar till specialkost, och ju mer pengar som läggs på individanpassade måltider desto mindre blir det till övrig mat. Ska vårt land kunna fortsätta tillhöra det ytterligt fåtal länder som erbjuder gratis skolmat krävs nationella riktlinjer. Dessa riktlinjer ska omfatta kravet att dagligen tillhandahålla en kötträtt, en vegetarisk rätt samt specialkost till de elever som kan styrka medicinska skäl med läkarintyg. All mat ska i möjligaste mån vara härproducerad, allt kött ska vara producerat i enlighet med svensk djurlagstiftning och all mat ska serveras enligt tallriksmodellen. Specialkost på grund av religiösa eller kulturella skäl ska inte erbjudas, utan dessa elever kan äta det vegetariska alternativet. Regeringen borde i sitt arbete överväga nationella riktlinjer för individanpassad skolmat.
Skoluniform på frivillig basis
20. Fördelarna med konform klädsel är flera. Skoluniform gör det lättare att identifiera elever som inte hör hemma på skolan och den hets som förekommer när det gäller att klä sig snyggast eller enligt senaste mode minskar. En gemensam klädsel bidrar även starkt till att eleverna känner stolthet och samhörighet med den skola de går på.
Enhetlig klädsel bör införas på frivillig basis i det svenska skolsystemet, vilket innebär att enskilda kommuner får fatta beslut om enhetlig klädsel och vilken finansieringsmodell som ska tillämpas. Ingen enskild kommun ska kunna förbjuda någon friskola i kommunen att använda enhetlig klädsel. Möjligheten att införa skoluniform bör skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga möjligheten att införa skoluniform på frivillig basis.
Drogtester vid misstanke om drogpåverkan
21. År 2022 svarade runt 7 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åk 9 att de någon gång använt narkotika, enligt CAN:s nationella skolundersökning. Stockholmsenkäten, som förutom i Stockholm genomförs i 24 av länets 26 kommuner, visar att 12 procent av pojkarna i åk 9 någon gång använt narkotika under 2022 och motsvarande andel för flickor är 11 procent. Enkäten visar även att 24 procent av niondeklassarna därutöver har erbjudits narkotika under 2022, men avböjt. Ungas droganvändning måste motas och förhindras oavsett var det sker. Skolan får inte vara en fristad. Regeringen borde i sitt arbete överväga införande av drogtester i skolor vid misstanke att elever är drogpåverkade.
Utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning
22. Studie- och yrkesvägledningen bör stärkas och effektiviseras i grundskolan. Det är viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg och att de i möjligaste mån lämnar skolan med goda utsikter på arbetsmarknaden. Det bör på sikt införas ett tak för hur många elever en studie- och yrkesvägledare har ansvar för. Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetensutveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen. I högstadiet bör varje elev utföra en veckas obligatorisk prao där ett omdöme ges som bifogas slutbetyget.
Lärare och övrig personal bör visa engagemang kring målet med skoltiden nämligen att lära sig saker, forma sin framtid och erhålla ett yrke. Samtal om framtiden ska vara ett naturligt inslag i utbildningen från första klass och studie- och yrkesvägledaren ska introduceras redan i tidiga årskurser genom besök och samtal kring vilka fantastiska möjligheter det finns. Elever bör ges möjlighet till kontinuerliga möten med yrkesverksamma och arbetsliv under grundskolans årskurser i mellan- och högstadiet. Skolverket ska bistå med kontinuerlig statistik kring arbetsmarknadsutsikter och livslön, vilket studie- och yrkesvägledningen ska förmedla till högstadieeleverna. Skolor eller aktuell kommun kan till exempel anordna minimässor där eleverna får träffa olika arbetsgivare och branscher som inspirerar till ett framtida yrkesliv. Regeringen borde i sitt arbete beakta en förbättrad studie- och yrkesvägledning.
Demokrati och respekt samt kritiskt och självständigt tänkande
23. Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera och uppmuntra till kritiskt och självständigt tänkande. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag så att eleverna lär sig kamratanda, ärlighet, samarbete och visad hänsyn. I enlighet med detta ska skrivningarna om diskriminering i Lgr 22 ändras. I nuvarande text står: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” Självfallet ska politisk åskådning och politisk partitillhörighet inte heller utgöra grund för diskriminering och därför föras in i läroplanen. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.
Svenska skolan ska vara partipolitiskt neutral
24. Under senare år har det framkommit att lärare under lektionstid tagit partipolitisk ställning. Skolan ska vara neutral och vara tydlig med att sådant beteende inte får förekomma. Det ska föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda inte får förekomma under skoltid av skolpersonal. I första hand bör varning ges till den som på detta sätt bryter mot de demokratiska spelreglerna. Entledigande ska bli aktuellt om partipolitiskt ställningstagande fortsatt görs trots varning. Lärarna ska förväntas uttrycka sig så pass neutralt att eleverna inte ska kunna ana vederbörandes partipolitiska preferenser. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.
Hemundervisning vid extraordinära händelser
25. Coronapandemin innebar många prövningar för både samhälle och skolväsende. Det är mycket viktigt att ha en bättre förberedelse inför dylika oförutsägbara extraordinära händelser framgent. När befolkningen ställs inför allvarliga hot behöver skolan kunna erbjuda flexibilitet för de individer som anses särskilt sårbara. Elever som själva tillhör riskgrupp, eller vars föräldrar tillhör riskgrupp, bör ha rätt till undervisning och fullföljd skolplikt hemifrån. Detta skulle vara ett avgränsat undantag från den i övrigt gällande skolplikten och endast gälla under en begränsad tid. Regeringen borde i sitt arbete överväga möjligheten till hemundervisning för extra sårbara elever vid extraordinära händelser.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)