Jämför sakliga förslag
A · Stärkt kunskapsbaserad vård för sexualbrottsutsatta människor
2022/23 · HA02598 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenB · Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan
2025/26 · HD023477 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.016 · ämneslikhet 0.765. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa nationella direktiv om kunskapsbaserad utbildning för vård och behandling av sexualbrottsutsatta människor och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 353 ord · B 466 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:598
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Stärkt kunskapsbaserad vård för sexualbrottsutsatta människor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa nationella direktiv om kunskapsbaserad utbildning för vård och behandling av sexualbrottsutsatta människor och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. I Sverige och inter
nationellt uppskattas att ungefär 5
av 20
barn utsatts för sexuella övergrepp. I en stor nationell undersökning från år 2015, med nästan 6
000 gymnasieungdomar, hade 21
% varit med om sexuella övergrepp. År 2019 fick
p
olisen in 8
138 anmälningar angående sexualbrott mot barn under januari till oktober. Pandemiåret 2020 var antalet anmäl
ningar under samma period 9
467, vilket
va
r en ökning med 16
procent. Ökningen år 2020 är nästan dubbelt så stor som den näst högsta noteringen de senaste fem åren (Bulletin 22/12 2020).
Barn ska inte utsättas för sexuella övergrepp under sin uppväxt. Alla måste förstå de förödande konsekvenser som blir resultatet av att ett barn skräms till tystnad och tvingas
att
bära på de mest vidriga hemligheter. När dessa barn växer upp, blir vuxna och inte har fått rätt hjälp i tid ökar risken för suicid, missbruk, fortsatta övergrepp, kriminalitet
och
psykisk ohälsa.
Statistiken kring utsatta barn ser idag mörk ut och har blivit ännu mörkare i och med pandemin. Med denna negativa utveckling är det nu viktigt att dra ut dessa frågor från skamvrån och på allvar börja prata om det för att få till en förändring. Det krävs omfattande förändringar lagmässigt men också i samhället. Vi behöver fler barnrättskämpar som ser det som inte alltid syns. Vi behöver specialistkliniker som kan ge adekvat hjälp till barn och vuxna som har blivit utsatta för
olika former av sexuella övergrepp/brot
t. Bristen på
kunskapsbaserad traumavård
i regionerna är hög
och detta måste förändras
. Regionerna måste erbjuda
stärkt
specialistvård och behandling för
sexualbrottsutsatta människor.
Allt detta
för att förebygga onödigt lidande, psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk och i allra värsta fall suicid.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3477
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller hur en förövare kan bete sig för att få kontakt, manipulera eller hota dem till tystnad. Därför behöver samhället både stärka skyddet mot dömda förövare och ge barn den kunskap de behöver för att förstå sina rättigheter och våga berätta.
Barn är särskilt utsatta eftersom de ofta saknar kunskap om vad ett sexuellt över
grepp innebär, vem en förövare kan vara eller hur övergrepp kan maskeras som ”lek” eller vänskap. Många barn vet inte heller vad som är brottsligt, när de ska säga nej eller vart de ska vända sig för att få hjälp. Det gör dem sårbara för manipulation och förövarens hot om tystnad.
Detta är skäl nog att agera. Men läget blir ännu mer allvarligt när vi ser till statistiken. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts ett av fyra barn i Sverige för sexuella övergrepp eller exploatering – motsvarande åtta barn i en skolklass. Utöver det finns ett stort mörkertal. År 2020 anmäldes 24
100 sexualbrott i Sverige (Brå, 2021), och antalet anmälningar av våldtäkter mot barn ökade då med 16 procent jämfört med året innan. Trots politiska åtgärder visar utvecklingen ingen tydlig vändning år 2024.
Sexualbrott mot barn tillhör de mest brutala brotten. De skadar inte bara barnets trygghet här och nu utan skapar djupa och långvariga konsekvenser. Barn som utsatts löper en kraftigt förhöjd risk för psykisk ohälsa, självskadebeteende, missbruk och suicid. Studier visar att risken för självmord kan vara upp till tolv gånger högre för den som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen.
För att minska dessa risker krävs ett helhetsgrepp:
Skärpta regler och lagar för att säkerställa att dömda förövare inte ges möjlighet att begå fler brott.
Obligatorisk, återkommande undervisning i skolan så att barn tidigt lär sig om sina rättigheter, vad övergrepp är och hur man berättar. Denna kunskap är lika livräddande som en brandskyddsövning.
Kunskapshöjning för all personal som möter barn inom skola, vård och fritid för att bättre upptäcka signaler och kunna agera snabbt.
Samhället måste sätta barnens rätt till trygghet först. Det betyder att lagstiftning, skola och vård måste arbeta hand i hand för att både skydda mot kända förövare och ge barnen den kunskap de behöver för att skydda sig själva. Att förebygga övergrepp och återfall är inte bara en juridisk fråga – det är en fråga om barns liv, hälsa och framtid.
Marléne Lund Kopparklint (M)