RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Säkrande av yttrandefrihetsgrundlagen vad gäller onlineyttranden

2024/25 · HC02470 · Josef Fransson (SD)

Original hos Riksdagen

B · Säkrande av yttrandefrihetsgrundlagen vad gäller onlineyttranden

2025/26 · HD0287 · Josef Fransson (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.817 · ämneslikhet 0.998. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över yttrandefrihetsgrundlagen i syfte att hindra framtida inskränkningar av onlineyttranden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över yttrandefrihetsgrundlagen i syfte att hindra framtida inskränkningar av onlineyttranden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 398 ord · B 397 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:470 av Josef Fransson (SD) Säkrande av yttrandefrihetsgrundlagen vad gäller onlineyttranden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över yttrandefrihetsgrundlagen i syfte att hindra framtida inskränkningar av onlineyttranden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Yttrandefrihet är grundfundamentet i hela den västerländska demokratin och behövs för att skydda yttranden som upprör eller provocerar. Yttrandefriheten är inte absolut och kan så inte vara, men den måste vara mycket tillåtande. Tyvärr är yttrandefriheten under attack från flera håll samtidigt och inte minst gäller detta sociala medier. Olika former av censur är etablerade som arbetsredskap i diktaturer som Ryssland och Iran men blir allt vanligare och mer omfattande i västvärlden, inte minst i EU, Kanada och England. Det handlar dels om en vilja från makthavare att plattformarna ska censurera det som skrivs, trots att det handlar om saker som måste få rymmas inom yttrandefriheten. Det handlar också om att makthavare vill stoppa för dem oönskade yttranden genom att gripa, förhöra och fängsla de som uttryckt sig misshagligt. I Kanada håller man på att införa ”Online Harms Act”, vilket är en mycket långt ­ gående lagstiftning som innebär att man kan fängsla personer för mycket diffusa över ­ trädelser gällande saker man skrivit online. I Storbritannien har man sedan länge tydligt inskränkt yttrandefriheten och där grips och förhörs tusentals människor varje år för saker de skrivit eller delat på internet. Under sommaren 2024 kunde vi i realtid följa hur brittiska domstolar på löpande band dömde tidigare ostraffade britter till fängelse i allt mellan några veckor till flera år för saker de skrivit i sociala medier. En del av det som skrevs faller utanför yttrandefrihetens ramar, men där man ändå med fog kan hävda att proportionalitet saknas. Våra grundlagar finns till för att de ska vara grundplattan i vår lagstiftning och vara trögrörliga och svårare att förändra än vanlig lagstiftning. Men frågan är om vår yttrandefrihetsgrundlag, som den är skriven, skyddar Sveriges medborgare om en eventuell framtida regeringsbildare med mer totalitär läggning önskar följa i Kanadas och Storbritanniens fotspår. Utifrån ovanstående resonemang menar jag att yttrandefrihetsgrundlagen måste ses över och där man vid behov föreslår förändringar som säkrar vår yttrandefrihet såtillvida att staten hindras att lättvindigt kunna fängsla medborgare för sådant man skrivit eller delat på internet. Tröskeln måste vara hög, annars kan vi inte kalla oss för en demokrati. Josef Fransson (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:87 av Josef Fransson (SD) Säkrande av yttrandefrihetsgrundlagen vad gäller onlineyttranden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över yttrandefrihetsgrundlagen i syfte att hindra framtida inskränkningar av onlineyttranden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Yttrandefrihet är grundfundamentet i hela den västerländska demokratin och behövs för att skydda yttranden som upprör eller provocerar. Yttrandefriheten är inte absolut och kan så inte vara, men den måste vara mycket tillåtande. Tyvärr är yttrandefriheten under attack från flera håll samtidigt och inte minst gäller detta sociala medier. Olika former av censur är etablerat som arbetsredskap i diktaturer som Ryssland och Iran, men blir allt vanligare och mer omfattande i västvärlden, inte minst EU, Kanada och England. Det handlar dels om en vilja från makthavare att plattformarna ska censurera det som skrivs, trots att det handlar om saker som måste få rymmas inom yttrandefriheten. Det handlar också om att makthavare vill stoppa för dem oönskade yttranden genom att gripa, förhöra och fängsla de som uttryckt sig misshagligt. I Kanada håller man på att införa ”Online Harms Act” vilket är en mycket långt ­ gående lagstiftning som innebär att man kan fängsla personer för mycket diffusa över ­ trädelser gällande saker man skrivit online. I Storbritannien har man sedan länge tydligt inskränkt yttrandefriheten och där tusentals människor grips och förhörs varje år för saker de skrivit eller delat på internet. Under sommaren 2024 kunde vi i realtid följa hur brittiska domstolar på löpande band dömde tidigare ostraffade britter till fängelse i allt mellan några veckor till flera år för saker de skrivit i sociala medier. En del av det som skrevs faller utanför yttrandefrihetens ramar, men där man ändå med fog kan hävda att proportionalitet saknas. Våra grundlagar finns till för att de ska vara grundplattan i vår lagstiftning och vara trögrörliga och svårare att förändra än vanlig lagstiftning. Men frågan är om vår yttrandefrihetsgrundlag, som den är skriven, skyddar Sveriges medborgare från en eventuell framtida regeringsbildare med mer totalitär läggning och som önskar följa i Kanadas och Storbritanniens fotspår. Utifrån ovanstående resonemang menar jag att yttrandefrihetsgrundlagen måste ses över och där man vid behov föreslår förändringar som säkrar vår yttrandefrihet såtillvida att staten hindras att lättvindigt kunna fängsla medborgare för sådant man skrivit eller delat på internet. Tröskeln måste vara hög, annars kan vi inte kalla oss demokrati. Josef Fransson (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag