Jämförelse cf59e2719b0232a60a232b23 Underlagets kontrollsumma: ab52a0130a50c4e90aadd5be5bdbde4b472d9dd1157365d1bf263c4f9d421695 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02718: Omedelbart omhändertagande av djur i vissa situationer === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02718 Motion till riksdagen 2022/23:718 av Lina Nordquist (L) Omedelbart omhändertagande av djur i vissa situationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheten att i brådskande fall omedelbart omhänderta djur och tillkännager detta för regeringen. Motivering I den gamla djurskyddsförordningen (1988:539) fanns 74 § som stipulerade att en myndighet i vissa situationer kunde bestämma att dess beslut skulle gälla omedelbart, även om beslutet skulle överklagas. Denna paragraf användes vid omedelbara omhändertaganden av djur, beslut som knappast fattas lättvindigt. I den nya djurskydds ­ förordningen (2019:66) togs paragrafen bort, möjligen utifrån ett antagande om att paragrafen var överflödig med anledning av förvaltningslagen. Redan en kort tid efter att den nya förordningen trädde i kraft inkom landets samtliga länsstyrelser med en hemställan till Näringsdepartementet om att den gamla förordningens 74 § skyndsamt skulle återinföras. Efter detta har inget hänt, utöver att landets länsstyrelser varit tvungna att hitta nya vägar vid viktiga och brådskande beslut. Detta har gjorts genom att man hänvisat till och tydligt motiverat beslut utifrån 35 § förvaltningslagen. Paragraferna är dock inte överensstämmande och har lett till många problem, tolkningar och domslut som inverkat negativt på djurskyddet i vårt land. Länsstyrelsen i Västerbotten har även konstaterat att förändringen ökat kostnaderna för privatpersoner, för företag och även för samhället när det kommer till förvaring av omhändertagna djur i väntan på laga kraft. Djur behöver ett starkt skydd. Det är min uppfattning att riksdagen bör uppdra åt regeringen att stärka djurskyddet genom att sluta det glapp som uppkom när 74 § i den gamla djurskyddsförordningen (1988:539) upphörde att gälla. Lina Nordquist (L) === HC02215: Omhändertagande av djur som far illa === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc02215 Motion till riksdagen 2024/25:215 av Lina Nordquist (L) Omhändertagande av djur som far illa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet att i vissa situationer omedelbart omhänderta djur som far illa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Djur måste ha ett starkt skydd från dåliga förhållanden. I den gamla djurskydds ­ förordningen (1988:539) fanns 74 § som stipulerade att en myndighet i vissa situationer kunde bestämma att dess beslut skulle gälla omedelbart, även om beslutet skulle över ­ klagas. Denna paragraf användes vid omedelbara omhändertaganden av djur som for illa, beslut som knappast fattas lättvindigt. I den nya djurskyddsförordningen (2019:66) togs paragrafen bort, möjligen utifrån ett antagande om att paragrafen var överflödig med anledning av förvaltningslagen. Redan en kort tid efter att den nya förordningen trädde i kraft inkom landets samtliga länsstyrelser med en hemställan till Näringsdepartementet om att den gamla förord ­ ningens 74 § skyndsamt skulle återinföras. Efter detta har inget hänt, utöver att landets länsstyrelser varit tvungna att hitta nya vägar vid viktiga och brådskande beslut. Detta har gjorts genom att man hänvisat till och tydligt motiverat beslut utifrån 35 § förvaltningslagen. Paragraferna är dock inte överensstämmande och har lett till många problem, tolkningar och domslut som inverkat negativt på djurskyddet i vårt land. Länsstyrelsen i Västerbotten har konstaterat att förändringen ökat kostnaderna för privatpersoner, för företag och även för samhället när det kommer till förvaring av omhändertagna djur i väntan på laga kraft. Det är min uppfattning att riksdagen bör uppdra åt regeringen att stärka djurskyddet genom att sluta det glapp som uppkom när 74 § i den gamla djurskyddsförordningen (1988:539) upphörde att gälla som skydd för djur som far illa. Lina Nordquist (L)