Jämför sakliga förslag
A · Synskadades rätt till ett självständigt liv
2023/24 · HB02919 · Ulrika Westerlund (MP); Katarina Luhr (MP); Jacob Risberg (MP); Camilla Hansén (MP)
Original hos RiksdagenB · Åtgärder för förbättrad ledsagning – hedrande av riksdagens tillkännagivande
2024/25 · HC02801 · Ulrika Westerlund (MP); Janine Alm Ericson (MP); Leila Ali Elmi (MP); Katarina Luhr (MP); Märta Stenevi (MP); Annika Hirvonen (MP); Jan Riise (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.147 · ämneslikhet 0.804. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 4 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
4 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera för att återupprätta den ursprungliga intentionen i lagstiftningen gällande rätt till färdtjänst för synskadade och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket bör förtydligas så att synskadades rätt till färdtjänst säkras och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning bör säkerställas och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med besked om när en utredning om en ny lag för att reglera insatsen ledsagning kommer att tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 942 ord · B 511 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:919
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Synskadades rätt till ett självständigt liv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera för att återupprätta den ursprungliga intentionen i lagstiftningen gällande rätt till färdtjänst för synskadade och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket bör förtydligas så att synskadades rätt till färdtjänst säkras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning bör säkerställas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Rätten till färdtjänst måste säkras
Det har skett en utveckling mot en striktare tillämpning av färdtjänstlagen som hotar rätten till färdtjänst för synskadade. När färdtjänst nekas innebär det kraftiga begräns
ningar i livet för en person med synnedsättning. Det kan handla om att personer inte kan ta sig till arbete eller studier eller till andra aktiviteter som de flesta tar för givet. Den enskilde riskerar att bli ofrivilligt isolerad i sitt hem. En person som är blind eller som har en grav synnedsättning kan inte orientera sig som en seende. Även på platser som är kända för personen kan trafikmiljön innehålla så stora risker att synskadade inte kan röra sig säkert på egen hand.
Det finns flera exempel på personer som tidigare fått färdtjänst men som sedan nekas
vid en så kallad omprövning. Omprövningar av tillstånd görs återkommande. Dock handlar det inte om att personen i fråga har fått bättre syn, oftast är det snarare tvärtom.
Istället handlar det om att en ny praxis etablerats, där tillståndsgivare (kommuner och regioner) väljer att tolka lagstiftningen mer restriktivt och nekar synskadade personer färdtjänst. Högsta förvaltningsrätten sa 2021 nej till att ompröva ett sådant beslut. Det här är en tolkning som inte är i linje med hur stödet var tänkt att fungera när
lagstiftningen kom till. Regeringen borde agera för att säkerställa att lagens ursprungliga
intentioner återupprättas.
Regeringen gav 2022 Trafikanalys i uppdrag att analysera om nuvarande tillämpning
av lagen om färdtjänst följer de intentioner som anges i förarbetena. Trafikanalys slut
sats är bland annat att ”färdtjänsten inte fullt ut uppfyller sin avsedda roll som ett kom
plement till kollektivtrafiken.” Vidare skriver man i utredningen att ”tillämpningen av lagen avviker i några avseenden från förarbetenas intentioner och har skärpts flera gånger sedan lagens tillkomst” samt att ”senare praxis … har drabbat synskadade och andra personer med orienteringssvårigheter”. Myndighetens bedömning är att tillämp
ningarna avviker från det funktionshinderspolitiska målet. Tillgång till färdtjänst är en viktig del av ett fritt och självständigt liv. Trafikanalys utredning innehåller färdiga förslag för att säkerställa synskadades rätt till färdtjänst. Regeringen borde snarast agera och ta initiativ till ett förtydligande så att de brister som framgår av Trafikanalys utred
ning kan åtgärdas.
Ledsagarservice är nödvändigt för ett självständigt liv
En fungerande ledsagarservice är i många fall av central betydelse för att synskadade ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv. Så många som 8 av 10 personer med mer uttalade synskador upplever att de har svårigheter att orientera sig i främmande miljöer.
Mer än sju av tio säger att de ser för dåligt för att på egen hand åka med kollektivtrafiken.
Detta riskerar att leda till minskad självständighet, oönskad inaktivitet och brist på soci
ala kontakter.
När LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, antogs 1993 var grav synnedsättning ett skäl till stöd enligt lagen. Denna rätt har urholkats genom en successiv förskjutning av hur lagen tillämpas. Synskadade får idag regelmässigt avslag på ansökan om ledsagning enligt LSS. Även personer som under många år har beviljats ledsagning har plötsligt fått sin rätt till stöd indragen. Beslut om att från en dag till en annan neka ledsagning meddelas utan att någonting i personens situation har ändrats; personen i fråga har inte plötsligt börjat se bättre. Det enda som har hänt är att lagen tolkas annorlunda. Allt färre i LSS personkrets 3 (där synskadade ingår) beviljas led
sagning. Minskningen är 68 procent sedan 2007. Det visar en ny rapport från Social
styrelsen. Sämst är utvecklingen bland unga. De får ofta varken stöd enligt LSS eller andra insatser från sin kommun.
Personer som nekas ledsagning enligt LSS kan bli hänvisade till insatser enligt socialtjänstlagen. I praktiken innebär det färre timmar och fler begränsningar kring vad ledsagningen får användas till. Brukaren ges mindre möjlighet att påverka hur stödet kan användas och det kostar oftast pengar. Ibland är kommunens avgift flera hundra
lappar per timme, vilket i sig är kraftigt begränsande. Insatser enligt LSS är däremot
avgiftsfria. Rätten till avgiftsfri ledsagarservice måste säkras och tillämpningen ses över.
Medlemsundersökningar som Synskadades Riksförbund, SRF, har gjort visar att personer med synnedsättningar är mer drabbade av både fysisk och psykisk ohälsa än befolkningen i stort. Exempel är värk av olika slag, sömnproblem, oro och ensamhet. Begränsade möjligheter till motion och att komma ut i naturen är faktorer som kan bidra till detta. SRF menar att det finns ett samband mellan det stöd som synskadade får från samhället och deras mående. De allra flesta människor, oavsett om man ser eller inte, mår helt enkelt inte bra av att ofrivilligt vara bundna till sitt eget hem, utan möjlighet att röra sig som andra.
Om det inte är möjligt att komma tillrätta med problemen i tillämpningen av LSS, borde regeringen överväga möjligheten att säkra tillgången i en särskild lag.
Ulrika Westerlund (MP)
Katarina Luhr (MP)
Jacob Risberg (MP)
Camilla Hansén (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:801
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Åtgärder för förbättrad ledsagning – hedrande av riksdagens tillkännagivande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med besked om när en utredning om en ny lag för att reglera insatsen ledsagning kommer att tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
FN:s kommitté som bevakar rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktade våren 2024 hård kritik mot Sverige för att vårt land inte garanterar synskadade möjlig
heter att delta i samhället och utöva grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter. Kritiken gäller även att grundläggande förutsättningar för fysisk rörelse, sport och fritidsaktiviteter inte tillgodoses. Synskadades Riksförbund bekräftar den bilden och berättar att deras medlemmar idag regelmässigt nekas ledsagning även för nödvändiga aktiviteter som att kunna gå och handla mat, ta en promenad och träna för att bevara hälsan – vilket sker även när vårdgivare bedömt sådant stöd som livsnöd
vändigt för den enskilde på sikt. Ytterligare ett exempel gäller en kvinna som sökte stöd för att få besöka sin mans grav men nekades insatsen från sin hemkommun.
Det var med anledning av denna djupt otillfredsställande situation som social
utskottet och en majoritet i riksdagen i juni 2024 gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att en ny lag om ledsagning för denna grupp behöver utredas och det är mycket angeläget att ett sådant arbete prioriteras.
Problem som lyftes i den miljöpartistiska motionen som låg till grund för tillkänna
givandet var bland annat att medlemsundersökningar som Synskadades Riksförbund har
gjort visar att personer med synnedsättningar är mer drabbade av både fysisk och psykisk
ohälsa än befolkningen i stort. Exempel är värk av olika slag, sömnproblem, oro och ensamhet. Begränsade möjligheter till motion och att komma ut i naturen är faktorer som kan bidra till detta. Förbundet menar att det finns ett samband mellan det stöd som synskadade får från samhället och deras mående. De allra flesta människor, oavsett om man ser eller inte, mår helt enkelt inte bra av att ofrivilligt vara bundna till sitt eget hem, utan möjlighet att röra sig som andra.
Anledningen till att förslaget om en särskild lag lades i den förra motionen var att rätten till ledsagning enligt LSS gradvis har urholkats genom en successiv förskjutning av hur lagen tillämpas. Synskadade får idag regelmässigt avslag på ansökan om ledsagning enligt LSS. Även personer som under många år har beviljats ledsagning har plötsligt fått sin rätt till stöd indragen. Beslut om att från en dag till en annan neka ledsagning meddelas utan att någonting i personens situation har ändrats; personen i fråga har inte plötsligt börjat se bättre. Det enda som har hänt är att lagen tolkas annor
lunda. Allt färre i LSS personkrets
3 (där synskadade ingår) beviljas ledsagning. Det är med anledning av denna situation som en egen lag bör utredas.
Eftersom en utredning ännu inte har tillsatts, återkommer vi nu i frågan.
Ulrika Westerlund (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Leila Ali Elmi (MP)
Katarina Luhr (MP)
Märta Stenevi (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Jan Riise (MP)