RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Harmoniserad småpartispärr för kommunfullmäktige

2024/25 · HC02121 · Nima Gholam Ali Pour (SD)

Original hos Riksdagen

B · Harmonisering av småpartispärren till kommunfullmäktige

2025/26 · HD02139 · Nima Gholam Ali Pour (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.675 · ämneslikhet 0.990. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen ska lagstifta om en harmoniserad småpartispärr för kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda en harmonierande småpartispärr för kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 297 ord · B 297 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:121 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Harmoniserad småpartispärr för kommunfullmäktige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen ska lagstifta om en harmoniserad småpartispärr för kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Till riksdagen och regionfullmäktigen är spärren eller den minimala andelen av rösterna som partierna måste erhålla i valet för att få mandat 4 procent respektive 3 procent. När det gäller spärren till kommunfullmäktige så finns det ett mer komplicerat regelverk. I kommuner som är indelade i valkretsar finns en småpartispärr på 3 procent. I övriga kommuner är spärren på 2 procent. Ett sådant regelverk öppnar upp för att en politisk majoritet i kommunfullmäktige använder kopplingen mellan valkretsindelning och småpartispärren för att manipulera den politiska sammansättningen i kommun ­ fullmäktige. Inför valet 2018 sänkte Göteborg och Uppsala spärren till kommunfullmäktige från 3 procent till 2 procent, vilket resulterade i att Feministiskt initiativ kunde stanna kvar i kommunfullmäktige. I Uppsala fick Feministiskt initiativ 2,6 procent i kommun ­ fullmäktige ­ valet 2018 och i Göteborg fick Feministiskt initiativ 2,3 procent i kommun ­ fullmäktigevalet 2018. I Malmö har den politiska majoriteten inte sänkt spärren till 2 procent, vilket höll Kristdemokraterna utanför kommunfullmäktige efter valet 2022. Det är uppenbart att det finns en möjlighet att småpartispärren på kommunnivå kan användas av en politisk majoritet för att påverka vilka partier som ska hållas utanför eller släppas in i kommun ­ fullmäktige. En sådan möjlighet är otillbörlig och kan endast leda till att förtroendet för demokratiska val minskar. Istället för att ge politiska majoriteter i kommunerna möjligheten att bestämma småpartispärren till kommunfullmäktige bör riksdagen genom lagstiftning fastställa vilken småpartispärr som ska gälla för kommunfullmäktigen runtom i landet, i syfte att undvika eventuell politisk manipulation. Nima Gholam Ali Pour (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:139 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Harmonisering av småpartispärren till kommunfullmäktige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda en harmonierande småpartispärr för kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Till riksdagen och regionfullmäktige är spärren eller den minimala andelen av rösterna som partierna måste erhålla i valet för att få mandat 4 procent respektive 3 procent. När det gäller spärren till kommunfullmäktige så finns det ett mer komplicerat regelverk. I kommuner som är indelade i valkretsar finns en småpartispärr på 3 procent. I övriga kommuner är spärren på 2 procent. Ett sådant regelverk öppnar upp för att en politisk majoritet i kommunfullmäktige använder kopplingen mellan valkretsindelning och små ­ partispärren för att manipulera den politiska sammansättningen i kommunfullmäktige. Inför valet 2018 sänkte Göteborg och Uppsala spärren till kommunfullmäktige från 3 procent till 2 procent vilket resulterade i att Feministiskt initiativ kunde stanna kvar i kommunfullmäktige. I Uppsala fick Feministiskt initiativ 2,6 procent i kommunfull ­ mäktigevalet 2018 och i Göteborg fick Feministiskt initiativ 2,3 procent i kommun ­ fullmäktigevalet 2018. I Malmö har den politiska majoriteten inte sänkt spärren till två procent vilket höll Kristdemokraterna utanför kommunfullmäktige efter valet 2022. Det är uppenbart att det finns en möjlighet att småpartispärren på kommunnivå kan användas av en politisk majoritet för att påverka vilka partier som ska hållas utanför eller släppas in i kommun ­ fullmäktige. En sådan möjlighet är otillbörlig och kan endast leda till att förtroendet för demokratiska val minskar. Istället för att ge politiska majoriteter i kommunerna möjligheten att bestämma småpartispärren till kommunfullmäktige bör riksdagen genom lagstiftning fastställa vilken småpartispärr som ska gälla för kommunfullmäktige runtom i landet, i syfte att undvika eventuell politisk manipulation. Nima Gholam Ali Pour (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag