Jämförelse ce8d88597831bae802bbc240 Underlagets kontrollsumma: 66bb37372a133d843fcc57278a535bffb8db9473f10e6f76aff37e2449f0e06f Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02530: Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02530 Motion till riksdagen 2022/23:530 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att anställda ska kunna genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling och tillkännager detta för regeringen. Motivering I spåren av pandemin diskuteras möjligheten till kompetensutveckling flitigare än någonsin. Och frågan är nog så viktig, oavsett pandemi eller ej, för att Sverige skall kunna fortsätta att vara en kunskapsnation av rang. Förutom möjligheter via studier på högskola och liknande så finns idag en flora av utbildningar som anställda kan åtnjuta om arbetsgivaren bedömer att det är viktigt för verksamheten och S katteverket bedömer det direkt kopplat till denna. Det som sällan diskuteras är trösklarna som finns för drivna medarbetare som vill mer. Idag ställs höga skattemässiga krav på både löntagare och arbetsgivare när proaktiv kompetensutveckling diskuteras. Det låter fint när man läser på Skatteverkets hemsida: ”Fri utbildning till följd av arbetsgivarens verksamhet är en skattefri förmån för den anställda” , men det innebär i praktiken en hel del att fundera på som arbetsgivare. Utbildningen måste vara direkt kopplad till verksamheten för att anses vara en skatte- och avgiftsfri förmån. Är utbildningen inte det, utan kan anses vara en generell sådan, kan den istället alltså anses vara en skatte- och avgiftspliktig förmån som då istället ska beskattas. Samtidigt ställs det lägre skattemässiga krav om personalen är under avveckling. Då kan även generella utbildningar anses vara en skatte- och avgiftsfri förmån, och därmed behöv er man inte betala arbetsgivaravgifter, om man uppfyller vissa kriterier. Sammantaget ä r det dock komplext för anställda som tar eget ansvar för sin vidare ­ utveckling och önskar gå utbildningar. Ofta finns en god förståelse bland de anställda att utbildningar är en stor investering för arbetsgivaren , vilket kan göra det svårare för anställda att själv a ge arbetsgivaren en möjlig väg framåt, kanske speciellt i de fall utbildningarna är avgiftsbelagda och ej direkt kopplade till verksamheten. Här finns det möjligheter att förenkla regelverket och ge arbetstagarna en ytterligare morot till sin egen kompetensutveckling. Därför bör möjligheten att låta anställda kunna få bruttolöneväxla avgiftsbelagda utbildningar undersökas. Det skulle kunna ge både arbetstagare och arbetsgivare en större frihet att kunna vidareutveckla sig själv a och sin personal . Ann-Sofie Lifvenhage (M) === HB02621: Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02621 Motion till riksdagen 2023/24:621 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att anställda ska kunna genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling och tillkännager detta för regeringen. Motivering I spåren av pandemin diskuteras möjligheten till kompetensutveckling flitigare än någonsin. Och frågan är nog så viktig, oavsett pandemi eller ej, för att Sverige skall kunna fortsätta att vara en kunskapsnation av rang. Förutom möjligheter via studier på högskola och liknande så finns idag en flora av utbildningar som anställda kan åtnjuta om arbetsgivaren så bedömer viktigt för verksamheten och Skatteverket bedömer det direkt kopplat till denna. Det som sällan diskuteras är trösklarna som finns för drivna medarbetare som vill mer. Idag ställs höga skattemässiga krav på både löntagare och arbetsgivare när proaktiv kompetensutveckling diskuteras. Det låter fint, när man läser på Skatteverkets hemsida: ”Fri utbildning till följd av arbetsgivarens verksamhet är en skattefri förmån för den anställda” men innebär i praktiken en hel del att fundera på som arbetsgivare. Ut ­ bildningen måste vara direkt kopplad till verksamheten för att anses vara en skatte- och avgiftsfri förmån. Är utbildningen inte det, utan kan anses vara en generell sådan, kan den istället alltså anses vara en skatte- och avgiftspliktig förmån som då istället ska beskattas. Samtidigt ställs det lägre skattemässiga krav om personalen är under avveckling. Då kan även generella utbildningar anses vara en skatte- och avgiftsfri förmån, och därmed inte behöva betala arbetsgivaravgifter, om man uppfyller vissa kriterier. Sammantaget är det dock komplext för anställda som tar eget ansvar för sin vidareutveckling och önskar gå utbildningar. Ofta finns en god förståelse bland de anställda att utbildningar är en stor investering för arbetsgivaren, vilket kan göra det svårare för anställda att själva ge arbetsgivaren en möjlig väg framåt, kanske speciellt i de fall utbildningarna är avgiftsbelagda och ej direkt kopplade till verksamheten. Här finns det möjligheter att förenkla regelverket och ge arbetstagarna en ytterligare morot till sin egen kompetensutveckling. Därför bör möjligheten att låta anställda få bruttolöneväxla avgiftsbelagda ut ­ bildningar undersökas. Det skulle kunna ge både arbetstagare och arbetsgivare en större frihet att kunna vidareutveckla sig själva och sin personal. Ann-Sofie Lifvenhage (M)