Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2358 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:69 Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2022/23:69 Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk. Motivering Regeringen föreslår att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energi ­ skatt, som gäller fram t.o.m. den 30 juni 2023, på bl.a. diesel som används i arbets ­ maskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord ‑ , skogs- och vattenbruksverk ­ samhet förlängs så att den även gäller under andra halvåret 2023. De gröna näringarna har avgörande betydelse för våra möjligheter att bygga ett håll ­ bart samhälle. Vänsterpartiets inriktning är att staten genom ekonomiskt stöd, styrmedel och reglering ska bidra till ett jord ‑ , skogs- och vattenbruk som bedrivs hållbart i enlig ­ het med våra antagna mål, såväl nationellt som globalt, och som stärker vår nationella självförsörjningsgrad på livsmedel. Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina anser vi att ekonomiskt stöd för lantbruket har varit motiverat och att det fortsatt behövs på grund av kraftigt ökade priser på insatsvaror som drivmedel, konstgödsel och foder. I det avseendet delar vi regeringens bedömning. Ökade drivmedelspriser är betydande kostnader för många gröna näringar. Men fossila bränslen måste på sikt fasas ut och näringarna måste ges ökat statligt stöd för att stärka övergången till hållbara alternativ. Generella stödformer som kompenserar för ökade kostnader på ett flertal insatsvaror bör därför i stället eftersträvas för att stärka gröna näringar i kristider. Regeringens förslag i propositionen försvårar Sveriges möjligheter att genomföra klimatomställningen. Det gynnar företag med hög förbrukning av diesel och tar inte hänsyn till hur drabbade de är av pågående prisökningar på andra insatsvaror, t.ex. konstgödsel och foder. Det försvagar därutöver incitamenten att ersätta användningen av diesel med hållbara alternativ. Företag som vidtagit åtgärder för att minska sin förbrukning av diesel missgynnas av regeringens förslag då prisskillnaden ökar ytter ­ ligare mellan dieseln och fossilfria alternativ. Förslaget riskerar därmed att ytterligare låsa fast vårt jordbruk i beroendet av importerade insatsmedel, vilket gör oss sårbarare vid krissituationer. Vänsterpartiet anser att andra stödformer i stället bör införas och att dessa bör fokusera på att stärka lönsamheten i jordbrukssektorn. Vi delar Naturvårdsverkets uppfattning att stödformer bör införas som är frikopplade från förbrukning av fossila resurser. Efter den extrema torkan 2018 infördes flera krisstöd till lantbruket som huvudsakligen baserade sig på areal och djurenheter. Stödet hade därmed en ökad träff ­ säkerhet för att kompensera för ökade priser på alla insatsvaror och styrde inte mot ökad klimatbelastning. Ett sådant stöd skulle därmed enligt Vänsterpartiet även bättre förhindra att prisökningar på insatsvaror inom jordbruket riskerar att vältra över på hushållens redan hårt ansträngda ekonomi än propositionens förslag. Vi anser därför att ett areal- och djurenhetsbaserat stöd är ett bättre alternativ. Krispaketet som genomfördes 2019 anses av många bedömare generellt ha fungerat bra. Med anledning av propositionens förslag finns starka skäl att belysa regeringens brist på satsningar för att stärka jordbrukets hållbarhetsomställning och vår självförsörj ­ ning av livsmedel. Vänsterpartiet har i budgetförslag för 2023 föreslagit ökat nationellt stöd till vårt jordbruk med över 1,5 miljarder kronor jämfört med regeringen med detta syfte. Satsningarna rymmer bl.a. stöd för åtgärder som minskar beroendet av importerade insatsvaror i jordbruket och stärker jordbrukets kollektiva nyttor för miljö och klimat. Tillsammans bidrar dessa satsningar till ett mer robust samhälle som starkare förmår hantera krissituationer och som minskar klimat- och miljöpåverkan. Riksdagen bör avslå regeringens proposition 2022/23:69 Förlängning av den till ­ fälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord ‑ , skogs- och vattenbruk. Detta bör riksdagen besluta. Ilona Szatmári Waldau (V) Ali Esbati (V) Lorena Delgado Varas (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Birger Lahti (V) Ciczie Weidby (V)

Motion till riksdagen 2023/24:2767 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:24 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:24 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel. Motivering I propositionen föreslås att energiskatten på bensin (miljöklass 1) sänks med 1 krona och 31 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräknings ­ regler. I propositionen föreslås också att skatten på diesel (miljöklass 1) 2024 sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt 2024 med nuvarande omräkningsregler. I propositionen föreslås vidare att den förstärkta nedsättningen av skatten på s.k. jordbruksdiesel förlängs t.o.m. 2024. Samtliga förslag är en del av budget ­ propositionen för 2024. Regeringen konstaterar i sin konsekvensanalys av förslagen att de sänkta bensin- och dieselskatterna innebär att drivmedelsskatternas styrning mot minskad klimat- och miljöpåverkan minskar. Regeringen noterar vidare att detta leder till att incitamenten till transporteffektivisering, elektrifiering och användning av höginblandade fossilfria driv ­ medel försvagas. Förslagen leder därmed till att konsumtionen av fossila drivmedel ökar. Förslagen är synnerligen anmärkningsvärda då världen står inför ett klimatnödläge. Vänsterpartiet anser att hushållens ekonomi behöver stärkas, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens höga inflation. I Vänsterpartiets budgetmotion lägger vi fram en rad förslag för att stärka hushållens ekonomi, alltifrån höjda bostads- och barnbidrag till halverade taxor inom kollektivtrafiken. Vänsterpartiet kan däremot inte stå bakom förslag som ökar konsumtionen av fossila drivmedel när det samtidigt saknas åtgärder som på andra sätt kan motverka de negativa effekterna på klimatet. För att stötta personer på landsbygden föreslår Vänsterpartiet i stället en differentierad vägbeskattning som ger förutsättningar för låg/slopad vägskatt på landsbygd där alternativ till bil saknas och hög vägskatt i storstäder med tillgång till kollektivtrafik. Skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket har länge varit nedsatt. Denna nedsättning förstärkte regeringen i samband med budgetproposi ­ tionen för 2023. Det är denna förstärkning som regeringen nu föreslår ska förlängas över 2024. Vänsterpartiet har länge förespråkat att klimatskadliga subventioner i stället bör fasas ut . Stöd bör ges till jordbruket för att möjliggöra övergång till fossilfritt jordbruk och stärkt självförsörjning av drivmedel inom landet. Vänsterpartiet vill bl.a. se kraftigt ökat stöd till Klimatklivet och införa biopremier för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet ökat nationellt stöd till jordbruket med över 1 miljard jämfört med regeringens förslag för 2024. Sammantaget innebär förslaget i propositionen att konsumtionen av fossila drivmedel ökar. Detta är inget som Vänsterpartiet kan ställa sig bakom. Riksdagen bör avslå regeringens proposition 2023/24:24 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel. Detta bör riksdagen besluta. Ilona Szatmári Waldau (V) Ali Esbati (V) Lorena Delgado Varas (V) Ida Gabrielsson (V) Birger Lahti (V) Ciczie Weidby (V)