Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.042 · ämneslikhet 0.887. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram riktlinjer för specialistvård och behandling för personer som utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att säkerställa att varje region har en specialistmottagning för sexualbrottsutsatta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 518 ord · B 274 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1095
av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M)
Riktlinjer för specialistvård och behandling för sexualbrottsutsatta
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram riktlinjer för specialistvård och behandling för personer som utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Sverige har ratificerat både Istanbulkonventionen och Lanzarotekonventionen, vilka innehåller bestämmelser om att det ska finnas tillgång till traumastöd och specialiserade stödtjänster för sexualbrottsutsatta över hela landet. I januari 2019 mottog Sverige kraftig kritik från Europarådets expertgrupp Grevio på grund av bristande tillgång till specialiserad traumabehandling för denna grupp. År 2020 publicerade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en rapport som bekräftade vårdens oförmåga att möta dessa patienters behov.
Det femte jämställdhetspolitiska delmålet är jämställd hälsa, vilket innebär att kvinnor och män samt flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Detta mål kan inte uppnås utan att lättillgänglig sjukvård av hög kvalitet görs tillgänglig för sexualbrottsutsatta över hela landet.
Idag är situationen akut för denna patientgrupp i Sverige. Det saknas samman
hängande vårdkedjor och en nationell strategi för att etablera dem. Sveriges regioner saknar verktyg för att hantera frågan på ett patientsäkert sätt. Ett tecken på detta är att över 1
000 personer som utsatts för sexualbrott står i kö för att få adekvat vård och behandling enbart i Stockholm. Det saknas även krav på typ av utbildning för att höja kunskapsnivån inom vården.
Ett exempel är Region Västerbotten, som beslutade att lägga ner Astateamet i Umeå, en av få specialistmottagningar i landet för sexualbrottsutsatta. Istället har regionen anlitat en konsult för kunskapshöjning som har generell traumakompetens men inte specialistkunskap om sexuella övergrepp. Sverige har idag endast en specialist
mottag
ning för vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Denna mottagning, som
drivs av stiftelsen Wonsa (World of No Sexual Abuse), tar emot personer som har utsatts
för våldtäkt, incest eller andra sexuella övergrepp. Det kan också handla om personer som har blivit utsatta för människohandel eller exploatering. Wonsa finns i Region Stockholm men finansieras genom gåvor, bidrag samt avtal med enskilda vårdcentraler. Detta beror på att Region Stockholm har valt att inte finansiera specialistvård för sexualbrottsutsatta, trots rekommendationer från Europarådets expertgrupp.
Det övergripande målet för Socialstyrelsens nationella handlingsplan för ökad patient
säkerhet
i hälso- och sjukvården 2020–2024 är att ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (patientsäkerhetslagen [2010:659]). Situationen är akut ur både patient- och människorättsperspektiv. Sjukvården ska enligt lag vara jämlik och jämställd samt fördelas efter behov. Sexualbrottsutsatta riskerar onödigt lidande och ytterligare hälsorisker om de inte får adekvat vård och behandling i tid. Detta måste tillgodoses av svensk sjukvård och därför bör riktlinjer för specialist
vård och behandling för sexualbrottsutsatta tas fram. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men tyvärr är frågan fortfarande aktuell.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Jan Ericson (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2954
av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M)
Obligatoriska specialistmottagningar för sexualbrottsutsatta i varje region
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att säkerställa att varje region har en specialistmottagning för sexualbrottsutsatta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
I dag finns endast en enda specialistmottagning i hela Sverige för vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Den drivs av stiftelsen Wonsa i Stockholm och är beroende av privata bidrag. Detta är fullständigt otillräckligt. Alla som utsatts för sexualbrott ska ha rätt till specialiserad vård, oavsett var i landet de bor. Sexualbrott orsakar långvariga och ofta livshotande trauman. Konsekvenserna kan inkludera post
traumatiskt stressyndrom (PTSD), depression, missbruk, självskadebeteende och suicid. Utan tillgång till adekvat vård riskerar offren livslång psykisk ohälsa.
Flera regioner har lagt ner sina specialistteam, exempelvis Astateamet i Västerbotten.
Enligt uppgifter står över 1
000 personer i Region Stockholm i kö för trauma
behandling.
Detta innebär att de flesta sexualbrottsutsatta i Sverige saknar tillgång till specialiserad
vård. Resultatet är vårdskador i form av förvärrad psykisk ohälsa, ökade självmords
risker och högre samhällskostnader.
För att garantera jämlik vård och uppfylla både patientsäkerhetslagen och inter
nationella konventioner måste staten säkerställa att varje region har minst en specialist
mottagning för sexualbrottsutsatta. Om regionerna inte tar ansvar bör staten överväga att skjuta till riktade medel.
Att överlåta denna fråga till välgörenhet och enskilda aktörer är ovärdigt en rättsstat. Offren för sexualbrott har rätt till trygg, tillgänglig och vetenskapligt baserad vård – oavsett var de bor i landet.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Jan Ericson (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag