Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:663 av Serkan Köse (S) Nationell strategi mot barnfattigdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi mot barnfattigdom bör tas fram och tillkännager detta för regeringen. Motivering I år fyller barnkonventionen 34 år, och den har varit en del av den svenska lagstift ­ ningen sedan den 1 januari 2020. Trots dessa framsteg och att Sverige generellt är ett bra land att växa upp i har klyftorna mellan barn i vårt land ökat alltmer. Jag vill att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett samhällsklass, kön, etnisk bak ­ grund, eventuella funktionshinder eller var de bor. Trots att Sverige är ett rikt land lever cirka 220 000 barn i fattigdom. Den bakom ­ liggande orsaken är ofta att deras föräldrar saknar arbete eller arbetar deltid mot sin vilja. När familjens inkomster inte räcker till får barnen avstå från många av de aktiviteter som deras vänner deltar i. Att gå på bio, träna fotboll eller följa med på skolresan blir omöjligt. Forskning inom området tyder på att barnfattigdomen kommer att fortsätta att öka om samhället inte vidtar åtgärder. Att avskaffa barnfattigdom handlar om politisk vilja och prioriteringar. För att nå dit krävs fler jobb, bättre skyddsnät och en politik som tar hänsyn till alla barn. Enligt Rädda Barnens senaste rapport, ”Barnfattigdom i Sverige”, lever en femtedel av alla barn i Sverige i relativ fattigdom. Relativ fattigdom definieras som att leva i en familj med en inkomst som är under 60 procent av landets medianinkomst, vilken i Sverige låg på 32 400 kronor per månad år 2020. Denna oroväckande statistik visar att Sverige, med sina 20 procent, negativt avviker i ett nordiskt perspektiv. Island och Danmark har exempelvis en relativ barnfattigdom på omkring 13 procent, vilket är den lägsta nivån inom Norden. I en global jämförelse visar det sig att även Tyskland, en av världens rikaste nationer, har en fjärdedel av sina barn i riskzonen för att växa upp i relativ fattigdom och social utsatthet. Det är särskilt bekymmersamt att barn i socioekonomiskt eftersatta områden är överrepresenterade i fattigdomsstatistiken. Rädda Barnen konstaterar att fyra av fem barn i ekonomisk utsatthet i Sverige är antingen utrikesfödda eller har åtminstone en utrikesfödd förälder. Detta understryker att barnfattigdom i Sverige inte bara är ett övergripande samhällsproblem, utan också en direkt konsekvens av vårt segregerade samhälle. En effektiv strategi för att bekämpa barnfattigdom är därför också en nödvändig komponent i arbetet med att motverka segregation. FN har kritiserat Sverige för brister i skyddet av barns rättigheter och uppmanar till snabbare och mer omfattande åtgärder. FN:s barnrättskommitté har bland annat rekommenderat Sverige att undersöka de underliggande orsakerna till barnfattigdom och införa obligatoriska barnkonsekvensanalyser i alla beslut och processer som rör barn, exempelvis i samband med lagstiftning och budgetfrågor. Med tanke på den oroväckande utvecklingen i vårt land och den internationella kritiken är det av yttersta vikt att Sverige omedelbart tar fram en nationell strategi mot barnfattigdom. Denna bör syfta till att systematiskt och långsiktigt bekämpa detta djupt rotade och allvarliga samhällsproblem. Inget barn i vårt land ska behöva växa upp i fattigdom. Alla barn ska ha lika förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Serkan Köse (S)

Motion till riksdagen 2025/26:442 av Serkan Köse (S) Nationell strategi mot barns ekonomiska utsatthet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en nationell strategi för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn och barnfamiljer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett av världens rikaste länder, men trots det lever alltför många barn i ekonomisk utsatthet. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) levde 145 000 barn under 18 år i hushåll med låg inkomststandard år 2023. Det innebär att dessa barn lever i familjer där inkomsterna inte räcker till en skälig levnadsnivå, efter att nödvändiga utgifter som boende har betalats. Även om antalet minskat över tid, är det fortfarande ett allvarligt problem med både sociala och långsiktiga konsekvenser. Rädda Barnen uppskattar att omkring 200 000 barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet när både låg inkomststandard och försörjningsstöd räknas in. Situationen har förvärrats i kölvattnet av stigande priser, räntekostnader och en svag arbetsmarknad. Enligt en Sifo-undersökning genomförd våren 2024 på uppdrag av Rädda Barnen har 42 procent av ensamstående föräldrar med låg inkomst tvingats låna pengar till grund ­ läggande behov, som mat och kläder. 20 procent uppger att de någon gång de senaste sex månaderna inte haft råd att äta sig mätta. Det är uppgifter som borde få vilken regering som helst att reagera. Barn i ekonomisk utsatthet löper större risk att hamna i utanförskap. De har ofta sämre hälsa, svårare att klara skolan och lägre framtidstro. De riskerar att hamna i en ond cirkel av ojämlikhet redan från start. Enligt Eurostat drabbades 5,6 procent av barn under 16 år i Sverige av materiell och social fattigdom under 2024. Det är färre än EU-genomsnittet, men varje barn som växer upp i fattigdom i vårt land är ett misslyckande, inte för barnet, utan för samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Det innebär att staten har ett tydligt ansvar att säkra varje barns rätt till skälig levnadsstandard, tillgång till mat, kläder, bostad och utvecklingsmöjligheter. Den ekonomiska utsattheten för barn är därmed inte bara en välfärdsfråga. Det är en fråga om barns rättigheter. Det finns i dag inget sammanhållet nationellt grepp för att minska barnfattigdomen i Sverige. Olika myndigheter och kommuner gör insatser, men helheten saknas. För att kunna minska barnfattigdomen långsiktigt behövs en nationell strategi som inkluderar såväl socialpolitik, skola, hälso- och sjukvård som bostads- och arbetsmarknadspolitik. En sådan strategi bör bygga på aktuell statistik, forskning och barns egna erfarenheter. Vi måste göra mer, inte bara för att lindra symptomen, utan för att bryta mönstret. För att ge varje barn i Sverige en rättvis chans till en bra start i livet. Serkan Köse (S)