Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
2022/23 · HA022139 · Ardalan Shekarabi (S); Annika Strandhäll (S); Petter Löberg (S); Anna Wallentheim (S); Mattias Vepsä (S); Sanna Backeskog (S); Lars Isacsson (S)
Original hos RiksdagenB · Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor
2024/25 · HC023069 · Ardalan Shekarabi (S); Sofia Amloh (S); Serkan Köse (S); Johanna Haraldsson (S); Patrik Lundqvist (S); Adrian Magnusson (S); Jonathan Svensson (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.007 · ämneslikhet 0.708. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 72 yrkanden i A · 20 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A52 och B19 · textlikhet 0.471A: Avslag · B: Avslag
A52
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen.
B19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa oskuldskontroller och hymenrekonstruktioner och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A54 och B16 · textlikhet 0.987A: Delvis bifall · B: Avslag
A54
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B16
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
70 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av brottsförebyggande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och andra som har en roll i det brottsförebyggande, brottsbekämpande arbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de öppna drogscenerna ska bort och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utredningar och propositioner bör införas ett krav på konsekvensanalys av hur ett förslag påverkar brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna gripa in tidigt och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemliga tvångsmedel i preventivt syfte och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hemliga tvångsmedel bör få användas vid fler brott än i dag och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare lagföring och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ändra tiderna för preskription av brott och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personlig integritet och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott till fyra års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter och bättre tillgång till utrustning för tullen och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att strypa de kriminella gängens finansiering och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet måste fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminellas tillgångar ska kunna beslagtas även utan koppling till ett specifikt brott och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheten att vräka en hyresgäst på grund av kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna om mängdrabatt och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre straff för den som återfaller i brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som döms för allvarlig och upprepad brottslighet i vissa fall ska avtjäna hela straffet på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut kontroll-, stöd- och övervakningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta reaktioner vid misskötsamhet när straffet avtjänas och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för brott som ofta begås av gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska anses som försvårande om vissa brott skett genom att gärningsmannen använt vapen på allmän plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka gränsen för häktningspresumtion till ett år och sex månader och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickor som såväl brottsoffer som gärningspersoner och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd tid för sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra 99-punktsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som tvingas gömma sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om äldre kvinnor som utsätts för våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
A53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot omvändelseterapi och tillkännager detta för regeringen.
A55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.
A56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett program för att män ska sluta slå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera arbetssättet i Initiativ Gryning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffen för bl.a. grovt kvinnofridsbrott och tillkännager detta för regeringen.
A59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
A60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
A61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner även efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.
A62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.
A63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om boende och vårdnad och tillkännager detta för regeringen.
A64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offer för prostitution och tillkännager detta för regeringen.
A65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa Lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.
A66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstadgat brottsförebyggande ansvar för kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
A67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
A68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
A69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsoffers behov av stöd och tillkännager detta för regeringen.
A70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om en särskild brottsofferlag ska införas och tillkännager detta för regeringen.
A71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
A72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av lagstiftning om hat och hot och tillkännager detta för regeringen.
18 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställd ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stark välfärd som fundament för ett jämställt samhälle och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny princip om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av gedigen jämställdhetsanalys i samband med budget- och lagstiftningsarbete och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa sexuella trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en jämställd föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämställda pensioner och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämställd sjukförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsskadeförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämställdhet i näringslivet och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett jämställdhetsperspektiv inom trafik- och infrastrukturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kartläggning av kommunernas insatser för våldsutsatta och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hålla fast vid den feministiska utrikespolitiken, jämställdhet och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter inklusive SRHR och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 8043 ord · B 5658 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2139
av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av brottsförebyggande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och andra som har en roll i det brottsförebyggande, brottsbekämpande arbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de öppna drogscenerna ska bort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utredningar och propositioner bör införas ett krav på konsekvensanalys av hur ett förslag påverkar brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50
000 anställda, varav minst 34
000 ska vara poliser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna gripa in tidigt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om geografiska vistelseförbud för personer involverade i gängvåld eller narkotikaförsäljning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemliga tvångsmedel i preventivt syfte och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hemliga tvångsmedel bör få användas vid fler brott än i dag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare lagföring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ändra tiderna för preskription av brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personlig integritet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott till fyra års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter och bättre tillgång till utrustning för tullen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att strypa de kriminella gängens finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet måste fortsätta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminellas tillgångar ska kunna beslagtas även utan koppling till ett specifikt brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheten att vräka en hyresgäst på grund av kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna om mängdrabatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre straff för den som återfaller i brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som döms för allvarlig och upprepad brottslighet i vissa fall ska avtjäna hela straffet på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut kontroll-, stöd- och övervakningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta reaktioner vid misskötsamhet när straffet avtjänas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för brott som ofta begås av gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska anses som försvårande om vissa brott skett genom att gärningsmannen använt vapen på allmän plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka gränsen för häktningspresumtion till ett år och sex månader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickor som såväl brottsoffer som gärningspersoner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd tid för sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra 99-punktsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som tvingas gömma sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om äldre kvinnor som utsätts för våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot omvändelseterapi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett program för att män ska sluta slå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera arbetssättet i Initiativ Gryning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffen för bl.a. grovt kvinnofridsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner även efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om boende och vårdnad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offer för prostitution och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa Lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstadgat brottsförebyggande ansvar för kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsoffers behov av stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om en särskild brottsofferlag ska införas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av lagstiftning om hat och hot och tillkännager detta för regeringen.
En effektiv och rättssäker kriminalpolitik
Kriminaliteten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar dess varje svaghet. När kriminella gäng sätter skräck i bostadsområden och städer hotar det tryggheten för oss alla. Tilliten mellan människor undergrävs och vi dras isär när vi istället behöver komma samman för att bygga samhället starkt.
Den socialdemokratiska kriminalpolitiken bygger på effektivitet och rättssäkerhet. Den har två huvudsakliga prioriteringar – att knäcka gängkriminaliteten och att stoppa mäns våld mot kvinnor. Tusentals flickor och kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. Varje månad dödas minst en kvinna av en man som hon har eller haft en relation med. Långt fler utsätts för fysiskt, psykiskt och ekonomiskt våld under lång tid. Ofta finns barn inblandade. Det är oacceptabelt. Våldet orsakar stort lidande och livslånga konsekvenser.
Trots stora satsningar på fler poliser och skärpta straff fortsätter våldet och dödandet. Det är tydligt att mer måste göras. Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös. Samhällets fulla kraft ska mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa åter
växten in i kriminaliteten och öka tryggheten.
För att komma till rätta med kriminaliteten krävs många olika åtgärder på flera områden. Kriminalpolitiken kan aldrig bära hela lösningen. Det handlar om både brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder – hårdare straff och fler poliser såväl som en bättre skola, fler socialsekreterare och åtgärder för att snabbt fånga upp barn och unga som riskerar att bli kriminella. Det räcker inte med att bekämpa brotten. Vi måste också bekämpa brottens orsaker. Därför krävs en utbildningspolitik för en skola som lyfter alla barn, arbetsmarknadspolitik med sikte på att alla som kan jobba ska jobba, kultur- och idrottspolitik för hela landet och socialpolitik som bygger trygghet lika för alla. Ett av våra viktigaste vallöften är att för varje krona vi satsar på polisen ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete.
Situationen i socialt utsatta områden kräver särskild uppmärksamhet. Segregation, fattigdom och social utsatthet präglar dessa områden och det tar sig uttryck i trång
boddhet, hög arbetslöshet, försämrade skolresultat och ökad ohälsa. Till detta ska läggas otrygghet och problem med brottslighet. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som vårt. Ojämlikheten måste bekämpas. Alla har rätt att känna sig trygga i sitt hem och i sitt bostadsområde. De öppna drogscenerna ska bort. Målet måste vara att inget område ska vara eftersatt – samhället ska finnas där för alla, oavsett var du bor.
Eftersom kampen mot kriminaliteten är så mångfasetterad bör ett krav på konsekvensanalys i förhållande till hur förslag påverkar brottsbekämpningen införas i såväl utredningar som propositioner.
Nytt mål för utbyggnad av polisen
Polisens arbete är en avgörande faktor i arbetet med att bekämpa kriminaliteten. Därför satte Socialdemokraterna målet att Polismyndigheten skulle ha 10
000 fler anställda till 2024. Målet är på god väg att nås. Polisens budget har i det närmaste fördubblats och vi har fler poliser än någonsin (cirka 22
000). Men för att polisen ska kunna utföra sitt uppdrag med full kraft behöver polistillväxten fortsätta. Inför riksdagsvalet år 2022 definierade vi därför ett nytt mål. År 2032 vill vi att Polismyndigheten har 50
000 anställda, varav över 34
000 poliser.
Det måste finnas tillräckligt många poliser, men det är inte bara antalet som avgör hur framgångsrik Polismyndigheten är. För att klara upp brott, men också för det brottsförebyggande arbetet, krävs långsiktig och kontinuerlig närvaro. På så sätt skapar man förtroende och bryter den tystnadskultur som breder ut sig. Personkännedom och
relationer är en viktig del i det polisära arbetet och måste prioriteras högt. Polismyndig
hetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet. Spetskompetens
inom ett antal områden är nödvändig för att kunna klara upp brott. Polisen ska vara närvarande i alla kommuner i hela Sverige. Ett framgångsrikt brottspreventivt arbete kräver samverkan mellan flera olika aktörer, inte minst polisen. Den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka.
Polisen måste också ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Arbets
villkoren ska fortsätta att utvecklas, bland annat genom ännu fler kollegor, bättre utrustning och vidareutbildning. Tryggheten för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras genom ett stärkt medarbetarskydd.
Förstärk hela rättskedjan
Vårt mål är att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50
000 anställda, varav minst 34
000 poliser. Men för att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera. Antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar och utredningarna blir allt mer komplexa. Också Åklagarmyndigheten och domstolarna behöver mer resurser för att kunna möta denna utveckling.
Människors tilltro till rättsväsendet är avgörande för att kunna klara upp brott. Människor måste våga vittna. Både Åklagarmyndigheten och domstolarna arbetar på olika sätt för att underlätta för målsägande eller vittnen. Under de gångna åren har ett antal beslut fattats för att på ett bättre sätt skydda målsägande och vittnen. Det handlar till exempel om möjligheten att vittna via video och utökat fotoförbud i domstolarna. Det arbete som görs av brottsofferjourerna och andra ideella organisationer har stor betydelse för att underlätta för människor att vittna om brott.
Gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten ska knäckas
Den grova organiserade brottsligheten har varit ett problem i Sverige under många år. Över tid har den spridit sig och tagit nya former. Den ägnar sig åt allt ifrån rån, människohandel, narkotikaförsäljning och utpressning till smuggling, arbetslivs
kriminalitet och välfärdsbrottslighet. Den bygger ofta på ett starkt våldskapital men vi ser också att organiserad brottslighet infiltrerar och påverkar vårt samhälle mer subtilt. Det sker till exempel genom att utnyttja våra välfärdssystem på olika sätt, men också genom försök att påverka myndighetspersoner för egen vinning.
Vi har tagit viktiga steg för att bekämpa den organiserade brottsligheten, men det arbetet måste fortsätta med kraft. Sverige är i grund och botten ett av världens tryggaste länder och ska så förbli.
I regeringsställning lade Socialdemokraterna om svensk kriminalpolitik. Vi genomförde det mest omfattande program mot gängkriminalitet som någonsin har funnits i Sverige, ett 34-punktsprogram som innehåller åtgärder på både kort och lång sikt, och på flera olika områden. Vi genomförde i regeringsställning ett 80-tal straffskärpningar, framför allt när det gäller grova våldsbrott och brott som begås av gängkriminella. Dessutom kriminaliserade vi ett 30-tal gärningar som dessförinnan varit straffria. Den historiska utbyggnaden av polisen, ökade resurser till övriga rättsväsendet och nya och skarpare verktyg genom till exempel ökade möjligheter till hemlig av
lyssning och tillgång till de kriminella gängens krypterade information är viktiga åtgärder för att knäcka gängen.
Att vända utvecklingen kräver både beslutsamhet och uthållighet. Steg för steg ska den kriminalitet som hotar vår samhällsgemenskap tryckas tillbaka. För att lyckas krävs att de åtgärder som sätts in är såväl rättssäkra som effektiva. Visitationszoner och anonyma vittnen är exempel på åtgärder som har så stora negativa effekter att de inte bör införas. För att klara upp brott krävs att människor har förtroende för polisen, så att man vågar berätta om sina iakttagelser. Visitationszoner, där polisen kan visitera människor utan misstanke om brott, riskerar att rasera det förtroendet. Anonyma vittnen är ett hot mot rättssäkerheten. De internationella erfarenheterna från länder som har system med anonyma vittnen visar också att det används mycket sällan, samtidigt som det har lågt bevisvärde.
Våra viktigaste prioriteringar innehåller förslag på fem områden:
1. Rekryteringen till kriminella gäng måste brytas
För varje gängledare som sätts i fängelse finns unga personer som är beredda att ta hans plats. Samhället kan inte se på när barn och unga lockas in i grov organiserad brotts
lighet och utnyttjas att begå grova brott. Avgörande för att bryta nyrekryteringen är det viktiga brottsförebyggande arbete som personal inom skola, socialtjänst och civil
samhälle utför varje dag. Alla barn ska ha goda förebilder – inte omges av kriminella. För varje krona vi satsar på polisen kommer vi att satsa minst lika mycket på det förebyggande arbetet. Det är en tydlig markering hur viktigt det brottsförebyggande arbetet är.
Vi vill att det ska bli straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verk
samhet. Socialtjänsten måste ha både resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt, också mot föräldrarnas vilja. Samhällets reaktion på att barn och unga involveras i brottslighet behöver bli tydligare och kraftigare genom att en särskild nämnd under ledning av en domare, så kallade ungdomskriminalitetsnämnder, som kliver in och fastställer vård- och behandlingsplan införs. Geografiska vistelseförbud ska införas för personer som är involverade i till exempel gängvåld eller narkotikaförsäljning. Den som vill lämna den kriminella livsstilen ska få hjälp att göra det. Ofta krävs mycket om
fattande insatser och därför måste samverkan mellan alla inblandade aktörer fungera. Den evidensbaserade metoden Sluta skjut har visat sig vara en framgångsrik metod som bör användas i större utsträckning än idag.
2. Fler och skarpare verktyg i brottsbekämpningen
Polis och åklagare har under de gångna åren fått fler och skarpare verktyg för att bättre kunna bekämpa gängkriminaliteten. Genom till exempel möjligheter till hemlig avlyssning, kameraövervakning och tillgång till de kriminella gängens krypterade information som till exempel Encrochat har polisen bättre kunnat ta sig in i och bekämpa de kriminella miljöerna och klara upp ett stort antal brott. Att polisen och hela rättsväsendet ligger i framkant med sina verktyg är helt centralt för att få stopp på gängens skjutningar, rån och andra grova brott och för att slå ut öppna drogscener i samhället.
Polisen ska få ökade möjligheter att använda sig av hemliga tvångsmedel i preventivt syfte för att upptäcka och förhindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångs
medel ska också i större utsträckning få användas vid fler brott än idag. Sekretes
shindren i brottsbekämpningen ska rivas. För att öka möjligheterna att bekämpa brott krävs utökade möjligheter till informationsdelning mellan polisen, andra myndigheter och kommuner. Det är viktigt att den som begår brott får en tydlig och snabb reaktion. Tiden från brott till dom ska därför vara så kort som möjligt. Metoden med snabbare lagföring har visat sig mycket framgångsrik och ska finnas i hela landet.
De tekniska framsteg som gjorts under senare år och som har ökat möjligheten att klara upp brott även efter lång tid gör att preskriptionstiderna för brott behöver ändras. Flera förslag finns i den utredning som Socialdemokraterna tillsatte i regeringsställning och som ligger färdig att genomföra.
För att öka både känslan av trygghet och möjligheten att klara upp brott ska kommunerna kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd.
Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet och det krävs nya metoder för att kunna bekämpa dem på ett effektivt sätt. Samtidigt måste rätten till personlig integritet värnas. Vid varje beslut om ytterligare tvångsmedel, fler kameror och andra åtgärder måste också integrationsfrågorna diskuteras.
3. Tillgången till vapen ska strypas
De senaste årens skjutningar påverkar oss alla. Varje ung människa som mister sitt liv är en tragedi. Föräldrar, syskon och vänner drabbas hårt. Rädslan i samhället ökar. För att få stopp på skjutningarna måste de kriminella gängens tillgång till vapen strypas.
Höjningen av minimistraffet för grovt vapenbrott till två år, med obligatorisk häktning som följd, har visat sig vara framgångsrik. För att tydligare markera brottets allvar och få bort fler gängkriminella från gatorna vill vi gå vidare på den vägen och fördubbla minimistraffet till fyra års fängelse. Därmed kommer polisen också kunna använda hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, vid misstanke om grovt vapen
brott.
Tullen ska ges ökade befogenheter och bättre tillgång till utrustning. Det handlar till exempel om röntgenapparater och vapen- och sprängämneshundar för att stoppa införsel av vapen och narkotika.
4. Kriminell livsstil ska aldrig löna sig
Gängkriminalitet ger inkomst och status i kriminella kretsar. För att knäcka gängen är det därför avgörande att strypa den finansiering som gängen skaffar sig på olika sätt. Det handlar om narkotikaförsäljning, rån, bedrägerier och stölder, men också om att mjölka våra välfärdssystem på pengar genom att på olika sätt fuska sig till medel som egentligen skulle ha gått till människor som är i stort behov av dem. Arbetslivs
kriminalitet, där företag används som brottsverktyg och arbetskraft utnyttjas under slavlika förhållanden, är ett annat sätt för kriminella att tillskansa sig pengar.
Avgörande är också att ta de kriminellas pengar, tillgångar och statussymboler – vinster av brottslighet ska inte få behållas. Det framgångsrika myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet måste fortsätta. Rättsväsendet ska kunna beslagta kriminellas egendom även om den inte kan kopplas till ett specifikt brott. Möjligheterna att vräka en hyresgäst på grund av kriminalitet bör utvidgas.
Insatserna för att trycka tillbaka arbetslivskriminaliteten vässas ytterligare genom bland annat skärpta regler för arbetskraftsinvandring till arbeten med lägre kvalifika
tionskrav genom till exempel arbetsmarknadsprövning, utökade arbetsplatsinspektioner och hårdare sanktioner för företag som ertappas med illegal arbetskraft.
Även den som köper tjänster som uppenbart inte är vita, eller som använder narkotika i festsammanhang, bidrar till att göda gängkriminaliteten.
5. Straffskärpningar för att bryta gängkriminaliteten och skydda samhället
Att begå brott måste leda till en kännbar konsekvens. Sedan 2014 har den social
demokratiska regeringen höjt ett 80-tal straff, bland annat för allvarliga narkotikabrott, grov misshandel, grovt vapenbrott och mord. Dessutom har ett 30-tal gärningar som tidigare inte var straffbara kriminaliserats. Fler avtjänar längre fängelsestraff. Men det finns fortfarande mer att göra. Brottens allvar ska återspeglas i straffet, inte minst när det kommer till flerfaldig och upprepad brottslighet.
Straffet för den som döms för flera brott ska skärpas – dagens så kallade mängd
rabatt måste ses över. En sådan översyn måste ta hänsyn till brottsoffrets behov av att få brott utredda och gärningsmannen lagförd, samtidigt som straff som utdöms måste stå i proportion till brottets allvar, särskilt i jämförelse med andra brott. Den som återfaller i brott ska få ett högre straff än idag. Den som dömts för allvarlig och upprepad brotts
lighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig fri
givning på samma sätt som idag.
Brottsoffrets skydd måste öka. Därför ska kontroll
‑
, stöd- och övervakningsåtgärder byggas till exempel genom kontakt- eller vistelseförbud för den som avtjänat fullt straff. Sådana åtgärder, tillsammans med Kriminalvårdens behandlingsprogram, kan dessutom bidra till att minska risken för återfall i brott. Reaktionerna vid misskötsamhet under avtjänande av straff bör skärpas.
Vi vill att straffen för brott som ofta begås av gängkriminella ska skärpas – grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning respektive grov utpressning – och att det ska bli än mer kännbara straff om ett numerärt överläge har utnyttjats mot brottsoffer, till exempel vid ett rån. Det tycker vi är en bättre lösning än regeringens förslag om dubbla straff för gängkriminella. En orsak till det är att det är svårt att fastställa vem som begår brottet i gängkontext och vem som inte gör det. En annan anledning är att Socialdemokraterna tycker att man ska se lika allvarligt på mäns våld mot kvinnor som på brott begångna av gäng.
Vapenvåldet skördar alldeles för många unga liv och skapar dessutom otrygghet och rädsla. Vi vill att det ska anses försvårande om brott som till exempel misshandel, dråp eller försök till mord skett genom att gärningsmannen har använt vapen och angreppet har skett på allmän plats.
Idag ligger gränsen för så kallad häktningspresumtion på två år. Vi vill att den sänks till ett år och sex månader. På så sätt kan vi få bort fler grovt kriminella från gatan.
Den absoluta majoriteten av dem som både begår och utsätts för brott är pojkar och män. Det gör att flickor riskerar att hamna under radarn, både som brottsoffer och som förövare. En del forskning har gjorts på området, men det är dags att i större utsträck
ning uppmärksamma de här flickorna så att de får stöd och hjälp som brottsoffer, eller för att förhindra att de dras in i kriminalitet, alternativt att lämna den.
Den som är under 18 år och begår brott döms ofta till sluten ungdomsvård och avtjänar sitt straff inom Statens institutionsstyrelse, med en maxtid på fyra år. Det är för kort tid för de allvarligaste brotten och för att verkligen hinna åstadkomma en för
ändring med de här ungdomarna. Vi vill därför att tiden för sluten ungdomsvård ska förlängas. Dessutom måste såväl säkerheten som kvaliteten på behandlingen i sluten ungdomsvård förbättras. Vi kan aldrig ge upp hoppet om barn och ungdomar. Alla inblandade myndigheter måste samverka för att få ungdomarna att välja en annan väg än den kriminella. Det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Varje dag utsätts flickor och kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott. Inte sällan av en man de har eller har haft en relation med. Var 20:e minut anmäls en kvinnomiss
handel, dygnet runt. För mer än en kvinna i månaden slutar ett förhållande med en man med mord, ofta i samband med att hon vill lämna gärningsmannen. Våldet orsakar stort lidande, det kränker och begränsar våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter och ger livslånga konsekvenser. Våldet drabbar också barn som kan tvingas bevittna våld och övergrepp. Att barn faller offer för våld i hemmet kan också leda till att de i vuxen ålder utsätter andra eller själv blir utsatta. Förövarna finns i alla samhällsgrupper, med alla bakgrunder och våldet har skett i alla tider. Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar även tryggheten och friheten för de kvinnor som inte utsätts direkt. Vårt Sverige kan bättre än så här. Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. Vi kommer att fortsätta vända på varje sten för att få slut på mäns våld mot kvinnor.
Våldet ska förebyggas och de män som begår brott mot kvinnor ska straffas. Kvinnor som utsätts för brott ska få den hjälp de behöver. Samarbetet mellan in
blandade myndigheter måste bli mycket bättre. Den sociala och fysiska tryggheten för de som anmäler brotten måste stärkas – samhället ska finnas med hela vägen. Eftervåld, alltså det våld som fortsätter även sedan relationen tagit slut, måste uppmärksammas och lagföras på samma sätt som det våld som förekommer när relationen fortfarande pågår. I regeringsställning tog Socialdemokraterna fram ett 99-punktsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Programmet innehåller förslag på många olika områden. Programmet måste genomföras i sin helhet, samtidigt som nya åtgärder måste komma till.
Sist och slutligen handlar det om att män måste ändra på sig, sluta att fysiskt och psykiskt misshandla kvinnor och barn.
Kvinnor som tvingas gömma sig
De kvinnor och barn som tvingas leva gömda måste särskilt uppmärksammas. Sam
hällets stöd till de här familjerna brister, det kan många kvinnor vittna om. Det handlar om allt från att socialtjänsten bokar in möten på ett sätt som gör att mannen hittar kvinnan till att inte kunna besöka läkare eller skaffa ett telefonabonnemang för att man inte kan lämna ut sitt personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs.
Äldre
En grupp som uppmärksammas alltför sällan är äldre kvinnor. I den omfattande forsk
ning om mäns våld mot kvinnor som finns idag sätts åldersgränsen ofta till 50 eller 65 år. Det gör att äldre kvinnor faller utanför forskningen. Samtidigt kan äldre kvinnor som utsätts för våld befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa före
ställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Yrkesverksamma, inte minst inom hälso- och sjukvården och hemtjänsten, måste regelmässigt uppmärksamma och fråga om våld.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryck
ningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket måste upphöra och samhället måste reagera kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Under de två senaste mandatperioderna har ett flertal viktiga steg tagits, när det gäller såväl straffskärpningar som förebyggande arbete. Bland annat har hedersmotiv gjorts till en försvårande omständighet när domstolen bestämmer straffet för ett brott och ett nytt brott om hedersförtryck har införts. I det 99-punktsprogram som den socialdemokratiska regeringen tog fram finns ett flertal åtgärder. Det är viktigt att de förslag som finns i 99-punktsprogrammet tas till vara och genomförs.
Ett sätt att kontrollera flickors sexualitet är oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg. Det får inte förekomma. Redan nu finns regler mot detta men frågan är om de räcker till. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning med uppgift att inhämta kunskap om förekomsten av oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg, hymenoperationer och liknande, och att ta ställning till hur skyddet mot denna form av otillbörlig kontroll av flickors och kvinnors sexualitet kan stärkas. Vi ser fram emot att utredningen presenterar förslag som sätter stopp för den här typen av kontroll av flickors sexualitet.
Samma utredning har i uppgift att analysera och redogöra för vilket straffansvar som i dag finns när det gäller så kallad omvändelseterapi eller omvändelseförsök. Utredningen ska ta ställning till om det straffrättsliga skyddet behöver förstärkas. Omvändelseterapi ska inte få förekomma och vi ser fram emot att utredningen kommer med förslag som kan sätta stopp för detta.
Nollvision för mäns våld mot kvinnor
Under en lång följd av år har Socialdemokraterna steg för steg sett till att vi fått fler poliser, med bättre verktyg, och strängare straff. Polisen har förstärkt arbetet med mäns våld mot kvinnor med 350 nya utredare. Samtyckeslagen, som gör det än tydligare att sex som inte är frivilligt är förbjudet, utgör en av milstolparna, och ett paradigmskifte i synen på våldtäkt. Den nya regleringen om oaktsam våldtäkt har inneburit att fler kunnat fällas för sex som inte är frivilligt. I regeringsställning skärpte vi straffen för flera sexualbrott, liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Det är numer straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation. Reglerna ändras så att polisen kan komma åt viktiga bevis i form av till exempel sms mellan makar. Tjej- och kvinnojourerna har fått mer pengar, liksom Nationellt centrum för kvinnofrid, som driver den nationella stödlinjen Kvinnofrids
linjen.
Men det räcker inte. Socialdemokraterna vill att det ska finnas en nollvision för mäns våld mot kvinnor. Ett nationellt våldsförebyggande program bör tas fram för att förstärka det tidiga våldsförebyggande arbetet, insatserna mot dem som har förhöjd risk att utöva våld samt åtgärderna mot dem som har utsatt en närstående för våld. Med Sluta skjut som förebild ska ett program för att män ska sluta slå, tas fram och implementeras i hela landet.
Satsningarna på polisen och övriga rättsväsendet måste fortsätta. Polisen måste handlägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som alla andra allvarliga brott. 2019 beslutade polisregion Stockholm att intensifiera arbetet med särskilt utsatta brottsoffer. Initiativ Gryning startade, med det uttalade syftet att brott mot särskilt utsatta ska väga lika tungt som insatser mot det gängrelaterade våldet. Bland annat jobbar man såväl med tidig bevissäkring som med kompetenshöjning. Särskilt fokus ska sättas på gärningsmannen, även om brottsoffret självklart även fortsättningsvis ska få det stöd som behövs. Det arbetssätt som används av Initiativ Gryning bör spridas till alla delar av landet.
Mer måste också göras när det gäller straffen. I regeringsställning tillsatte Social
demokraterna en utredning som ser över om bland annat straffen för grovt kvinnofrids
brott behöver förändras. För att skydda kvinnor från andra typer av kränkningar än de som är fysiska, och från kontrollerande beteende, vill vi kriminalisera psykiskt våld. Brottet tar sikte på den som upprepat utsätter en annan person för nedvärderande, föro
lämpande eller på annat sätt kränkande gärningar genom att begränsa den personliga handlingsfriheten. Vi anser att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor.
Restriktionerna för män som dömts ska bli tydligare även efter avtjänat straff. Reglerna för villkorlig frigivning ska ändras. Prövotiden, oftast den tid som återstår av straffet, ska förlängas så att till exempel vistelseförbud förenat med fotboja kan förekomma under längre tid.
Den som dömts för allvarlig och upprepad brottslighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som idag.
Kontaktförbud, alltså förbud att till exempel skicka sms, närma sig kvinnan fysiskt eller befinna sig i närheten av kvinnans bostad eller arbetsplats, har stor betydelse för utsatta kvinnor. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte i somras en utredning som ska utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud, ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och utreda om möjligheterna att meddela kontaktförbud bör utvidgas, bland annat när det gäller det geografiska området. Vi vill också att det utvidgade kontaktförbudet ska kunna förenas med fotboja som en förstahandsåtgärd.
Boende och vårdnad
Att tvingas fly från sitt eget hem kan sätta djupa spår, inte minst hos barnen. Den trygghet som hemmet utgör rycks undan. De kvinnor och barn som tvingas söka skydd från en våldsam partner och pappa måste ha rätt till ett tryggt boende, med en verk
samhet av hög kvalitet, där man tas emot av människor som förstår vad man är utsatt för. Skyddat boende måste finnas i tillräckligt hög omfattning, innehåll och kvalitet behöver garanteras och finansieringen måste vara stabil och långsiktig. Barnrättsperspektivet måste stärkas. Det är självklart alldeles orimligt att en kvinna som blir misshandlad, men som inte behöver ett skyddat boende, ska riskera att behöva lämna sitt boende. Den som blivit utsatt för våld i sitt eget hem ska ha rätt att bo kvar i bostaden. Det är gärningsmannen som måste flytta på sig. Den gemensamma lägenheten ska kunna överlåtas till brottsoffret.
Såväl mammor som barn vittnar om hur det känns att tvingas till umgänge med en förälder som slår. De vittnar om rädslan, men också om problem med att få till stånd ett normalt umgänge, och om oron för att ett skyddat boende ska avslöjas. När frågor om vårdnad och umgänge avgörs måste utgångspunkten vara vad som är bäst för barnet. En pappa som slår är ingen bra pappa, och ingen bra förebild. Vårdnad och umgänge ska kunna begränsas ytterligare och i fler fall så att till exempel barn vars förälder misshandlar inte ska tvingas till umgänge med föräldern. En förälder som mördar den andre föräldern ska som huvudregel förlora vårdnaden om barnen.
Offer för prostitution
Ingen ska kunna ta sig rätten att köpa en annan människas kropp. Den som är offer för prostitution befinner sig i en mycket utsatt situation. Hon kommer ofta från ett annat land, talar inte språket och vet inte om sina rättigheter. De människor som sysslar med den här formen av människohandel ska självklart straffas och kvinnorna ges det stöd som behövs. Såväl polisen som ideella organisationer har en avgörande roll för att lagföra förövarna och stötta kvinnorna. Den förhållandevis nya lagstiftningen om oaktsam våldtäkt kan användas i en del fall. Nyligen har böter tagits bort ur straffskalan för köp av sexuell tjänst för att avspegla allvaret i brottet. Prostitution och annan typ av människohandel är dessutom en av inkomstkällorna för grov organiserad brottslighet och den som köper sex bidrar därmed till den organiserade brottsligheten.
Lex Lotta
Det är aldrig någonsin förståeligt eller acceptabelt att män utsätter kvinnor för våld. Arbetet med attityder måste börja tidigt och här måste skolan ta ett stort ansvar. Många kvinnor som söker hjälp vittnar om att samhället i alltför stor utsträckning arbetar i stuprör, vilket gör att kvinnorna hamnar mellan stolarna. Samarbetet behöver bli betydligt bättre. Kunskapen måste öka så att fler myndigheter, vårdgivare och arbets
givare vågar fråga om våld, och vet vilka tecken man ska vara uppmärksam på. Vi vill införa ”lex Lotta”. När en kvinna har blivit mördad av en man, trots att hon i kontakt med myndigheter uttryckt ett behov av hjälp pga. en psykiskt eller fysiskt våldsam relation ska den berörda myndigheten lex Lotta-anmäla sig själv. Syftet med anmälan är att uppmärksamma myndighetens brister i bemötande och stöd till våldsutsatta kvinnor. Vi måste skyndsamt öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor i hela samhället och åtgärda de brister som gör att kvinnor faller mellan stolarna.
Det bästa är om inga brott begås – brottsförebyggande verksamhet
Det finns ett stort behov av att utveckla samhällets insatser för att förebygga brott, inte bara i rättsväsendet utan också hos andra berörda aktörer. I regeringsställning tog Socialdemokraterna därför fram det första brottsförebyggande programmet på 20 år. Ett effektivt brottsförebyggande arbete måste ske strukturerat, vara långsiktigt och baseras på kunskap. Samverkan är ett nyckelbegrepp och helt nödvändigt för att brottsföre
byggande arbete ska bli framgångsrikt.
Tidiga insatser mot ungas brottslighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet. Barns villkor under de första levnadsåren spelar stor roll för hela livet. I de länder där den socioekonomiska ojämlikheten är stor är både tilliten människor emellan och människors tillit till samhällets institutioner lägre, samtidigt som kriminaliteten är högre. Därför är kampen mot stora klyftor också brottsförebyggande. Föräldrastöd och förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Även tillgången till fritidsverksamhet och något meningsfullt att sysselsätta sig med är betydelsefull. Åtgärder som syftar till att upptäcka risker för eller förekomst av t.ex. våld eller missbruk utgör också viktiga delar i ett brottsförebyggande arbete. Under uppväxtåren formas de värderingar och beteenden som präglar livet, och under skoltiden förmedlas och förankras respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Under ungdomsåren är risken att begå och att utsättas för brott som störst. Det är därför nödvändigt att särskilt uppmärk
samma skyddsfaktorer runt unga och identifiera riskgrupper och riskbeteenden. Här spelar inte minst socialtjänsten en viktig roll.
I budgetpropositionen ökas statsbidraget till regioner och kommuner med 6
miljarder kronor. Det kommer inte att räcka för att täcka behoven och innebär att regioner och kommuner kommer att behöva göra stora besparingar. Det kommer med stor sannolikhet att påverka det brottsförebyggande arbetet negativt. Socialdemo
kraterna satsar därför dubbelt så mycket, 12 miljarder kronor, i generellt statsbidrag till kommuner och regioner. Dessutom satsas 500 miljoner på socialsekreterare.
Polismyndigheten, inte minst kommun- och områdespoliserna, ska ha goda förutsättningar att utföra även den brottsförebyggande delen av arbetet. Att bygga relationer med människorna som finns i det område man arbetar i är dessutom viktigt för att kunna klara upp brott. Vårt mål om 50
000 polisanställda kommer att vara ett viktigt bidrag för att polisen ska kunna klara sitt arbete.
För att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet bör kommunerna få ett lagstadgat brottsförebyggande uppdrag. Ett sådant förslag är lagrådsremitterat och vi förväntar oss en proposition under hösten.
Bedrägerier
Varje år anmäls nästan 200
000 bedrägerier och vinsterna uppskattades 2021 till ca
tre miljarder kronor. Bedrägerier i olika form, mot både enskilda och välfärdssystemet, är en stor inkomstkälla för grov organiserad brottslighet, och det finns tydliga kopplingar till kriminella gäng, vapen och narkotikahandel.
Äldre personer är en särskilt sårbar grupp och berättelserna om hänsynslösa försök att lura till sig pengar är många. Många känner också skam för att ha blivit lurade, trots att de som begår bedrägerierna är experter på att få människor att tro på dem.
Nätbedrägerier är ofta svåra att klara upp och därför blir det förebyggande arbetet än viktigare. I regeringsställning genomförde Socialdemokraterna ett antal åtgärder, bland annat krav på tvåfaktorsautentisering vid köp på nätet, utökade möjligheter att dela information mellan banker och brottsbekämpande myndigheter och den största satsningen på polisen någonsin. Bankerna måste ta sin del av ansvaret för att stoppa bedrägerierna.
Arbetet med att bekämpa bedrägerier måste fortsätta med full kraft.
Kriminalvården
Kriminalvården har till uppgift att både verkställa straff och minska återfall i brott. De senaste årens straffskärpningar, tillsammans med att fler döms till fängelse och att brottsligheten förändras har gjort att Kriminalvården har ställts inför svåra utmaningar. Platsbrist är ett ständigt återkommande problem. Kriminalvården har fått stora tillskott för att kunna bygga ut, men det är ett arbete som tar tid.
Säkerheten på anstalt och i häkten måste vara fortsatt hög och i takt med att brotts
ligheten förändras måste också säkerhetsarbetet följa med.
Kriminalvården bedriver ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete och det är viktigt att det arbetet kan fortsätta. En framgångsfaktor är en engagerad och välutbildad personal. En annan framgångsfaktor är att programarbetet vilar på vetenskaplig grund.
Frivården övervakar personer som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, ungdomsövervakning, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja. Även frivårdens programarbete sker på vetenskaplig grund och bidrar till att människor kan slussas in i samhället på ett bättre sätt.
Barn som har en anhörig i fängelse kan behöva särskilt stöd. Frivilligorganisationen Buff gör ett viktigt och bra arbete. Men även Kriminalvården har jobbat aktivt med frågor om bemötande av barn, till exempel när man ska hälsa på en anhörig, och information på Kriminalvårdens webbplats.
Utbyggnaden av kriminalvården måste fortsätta ske i hög takt. Samtidigt ska det framgångsrika återfallsförebyggande arbetet fortsätta och utvecklas. Köp av anstalts
platser utomlands skulle få en negativ effekt på det återfallsförebyggande arbetet och vara dyrt och ineffektivt.
I Tidöavtalet finns en mängd förslag som, om de genomförs, skulle kräva en än mer omfattande utbyggnad av kriminalvården. Att bygga ut en sådan verksamhet tar tid och därför måste regeringen ge de långsiktiga förutsättningar som krävs.
Brottsoffer
Att utsättas för brott är en kränkning som kan sätta djupa spår. För många är nog det allra viktigaste att brottet klaras upp. Brottsoffer måste kunna känna förtroende för rättsväsendet, och såväl brottsoffer som vittnen och anhöriga ska känna trygghet under hela rättsprocessen. Då krävs att alla aktörer som möter brottsoffer och vittnen har kunskap om brottsoffrens rättigheter och vilket skydd och stöd samhället kan erbjuda. Polismyndigheten är ofta den första verksamhet som ett brottsoffer kommer i kontakt med och det är därför extra viktigt att den kontakten fungerar. Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att med sina särskilda ansvarsområden och kompetenser se till att den som utsatts för brott får den hjälp och det stöd som behövs.
De insatser som görs av ideella organisationer som Brottsofferjouren, tjej- och kvinnojourer och vittnesstödet hos domstolarna är mycket värdefulla och ska ges fortsatt stöd. Brottsoffermyndigheten ger, förutom stöd till ideella organisationer, även direkt information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter, bland annat genom en lättillgänglig webbaserad brottsofferguide. Även detta arbete måste fortsätta och ut
vecklas.
I Sverige finns de regler som rör brottsoffer utspridda på många olika ställen, i lag, i olika typer av föreskrifter och allmänna råd till exempel. För den som blir utsatt för brott kan det vara svårt att få en överblick över vilka regler som gäller. Brottsoffrets behov måste stå i centrum. Det är dags att utreda en särskild brottsofferlag.
Ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är också viktigt för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Vi välkomnar att regeringen går vidare med förslaget att höja ersättningen till Brottsofferfonden.
Terrorism
Sveriges säkerhet utsätts för allt större risker. Hoten från såväl statliga aktörer som ideologiskt motiverade aktörer ökar, samtidigt som sårbarheterna i samhället blir alltmer omfattande. Globalisering, digitalisering och teknikutveckling både bidrar till en breddad hotbild från främmande makt och skapar gränsöverskridande plattformar där våldsbejakande extremister kan mötas, inspireras och uppmana till våldsanvändning. För att möta en mer komplex och breddad hotbild, från såväl statliga aktörer som våldsbejakande extremistmiljöer, måste Säkerhetspolisen ha tillräckliga resurser för att säkerställa en fortsatt hög operativ förmåga, när det gäller såväl personella resurser som fortsatt utvecklad teknisk förmåga.
Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. CVE arbetar bland annat med att utveckla metodstöd, samarbete med kommunerna, en stödlinje för yrkesverk
samma och ett mobilt stödteam. I tider när extremism ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget.
Stölder, inbrott, skadegörelse och annan vardagsbrottslighet
En stor del av de brott som begås är så kallade vardagsbrott. Det handlar till exempel om bostadsinbrott, stölder i butik och olika former av skadegörelse. Att komma hem och upptäcka att någon varit inne i bostaden innebär en kränkning av den personliga integriteten och att inte kunna känna sig trygg i sitt eget hem riskerar att påverka livet på flera olika sätt.
Den butiksägare som gång på gång får uppleva att människor genomför stölder i butiken måste kunna lita på att rättsväsendet gör sitt yttersta för att klara upp brotten.
Ett stort problem är de internationella stöldligor som gör raider och stjäl till exempel båtmotorer, katalysatorer och sadlar.
För att komma tillrätta med den här typen av brottslighet krävs att polisen har resurser nog att prioritera brotten. Det är ytterligare ett skäl till att satsningen på fler poliser är så viktig. Tullen har fått mer resurser; straffen för till exempel stöld har höjts. En översyn pågår av den så kallade mängdrabatten, liksom förundersöknings
begränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning.
Hat och hot
Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig, och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Unga flickor utsätts för kränkningar när bilder och filmer sprids på nätet, både för att människor ska tjäna pengar och som ren mobbning. Det här måste få ett slut. Det är ett hot mot vår demokrati när människor tystnar och inte vågar eller orkar uttrycka sin åsikt. Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram. Men det är också uppenbart att även om lagstiftningen har skärpts, räcker den inte till. Vi vill därför se över hela den lagstiftning som berör hat och hot, särskilt på nätet.
De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hat och hot.
Tabell
Ardalan Shekarabi (S)
Annika Strandhäll (S)
Petter Löberg (S)
Anna Wallentheim (S)
Mattias Vepsä (S)
Sanna Backeskog (S)
Lars Isacsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3069
av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställd ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stark välfärd som fundament för ett jämställt samhälle och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny princip om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av gedigen jämställdhetsanalys i samband med budget- och lagstiftningsarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa sexuella trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställdhet inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en jämställd föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämställda pensioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämställd sjukförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsskadeförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämställdhet i näringslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett jämställdhetsperspektiv inom trafik- och infrastrukturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kartläggning av kommunernas insatser för våldsutsatta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa oskuldskontroller och hymenrekonstruktioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hålla fast vid den feministiska utrikespolitiken, jämställdhet och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter inklusive SRHR och tillkännager detta för regeringen.
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle utan över- och underordning, och vår grundinställning är att bekämpa maktskillnader som begränsar den enskildes frihet. I vårt Sverige är begreppet om alla människors lika värde ristat i sten. Vi kommer aldrig att acceptera en ordning där människor tvingas leva underordnade andra. En människas kön, ålder, klass, religion, etnicitet eller sexuella läggning ska inte begränsa möjligheten att växa och utvecklas.
Jämställd ekonomi
En förutsättning för individuell frihet är att man kan försörja sig själv. Vårt mål är att alla ska kunna göra detta. Vi socialdemokrater har en stolt tradition av att gå i bräschen för att stärka kvinnors egenmakt, och vi har inga som helst planer att slå av på takten. Kvinnor ska ha samma frihet som män att leva som de själva väljer. Ingen annan ambitionsnivå duger.
Jämställdhet – inte bara en fråga om rättvisa
Ekonomisk ojämlikhet mellan könen är i grunden en fråga om samhällsekonomi. När fler kvinnor deltar på arbetsmarknaden växer ekonomierna och samhällsutvecklingen stärks. En studie från företaget PwC i Storbritannien visar att om kvinnors syssel
sättningsgrad i OECD-länderna ökade till samma nivå som i Sverige skulle det kunna leda till en BNP-ökning på över 6
biljoner USD. Detta understryker att jämställdhet inte bara är en moralisk och social fråga utan även en ekonomisk nödvändighet.
Företag som inkluderar minst 30 procent kvinnor i ledande befattningar har också visat sig vara 15 procent mer lönsamma än de med enbart män i toppen. Att främja kvinnors karriärmöjligheter är därför inte bara rättvist utan även smart affärsmässigt. Genom att skapa fler möjligheter för kvinnor att kliva fram i arbetslivet, kan vi skapa mer dynamiska och lönsamma företag, samtidigt som vi bidrar till ett mer rättvist samhälle.
Den svenska välfärdsmodellen och dess betydelse för jämställdhet
Den svenska välfärdsmodellen är central för att säkerställa jämställdhet, trygghet och jämlikhet i samhället. Genom att ha väl utbyggd barn- och äldreomsorg kan kvinnor delta på arbetsmarknaden på ett sätt som gynnar både individ, ekonomi och samhälle. Välfärden ska ge alla barn lika tillgång till högkvalitativ förskola och skola, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation. Likaså ska sjukvården baseras på behov, inte betalningsförmåga. Detta innebär att undersköterskan, skolmåltidsbiträdet och ekonomi
chefen ska ha samma rätt till god vård, och deras barn ska erbjudas en bra utbildning. Välfärdens styrka ligger i dess förmåga att fördela resurser rättvist, oavsett socio
ekonomisk bakgrund, vilket skapar ett samhälle som håller ihop och ger alla lika möjligheter.
Den svenska välfärden är dock under hot. Regeringens otillräckliga statsbidrag till kommuner och regioner riskerar att försämra skolor, vård och omsorg. När välfärden försvagas påverkas hela samhällets förmåga att leverera likvärdig service och rättvisa möjligheter, och därmed också kampen för jämställdhet. För att bygga ett sammanhållet Sverige krävs en stark välfärd som är till för alla.
Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden genom att inflationsskydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar.
Jämställdhetsanalys i budgetprocess och lagstiftningsarbetet
En statsbudget utan en grundlig jämställdhetsanalys riskerar att förstärka ojämlikheter mellan könen. För att säkerställa en rättvis fördelning av resurser och jämställda förutsättningar är det nödvändigt att varje statsbudget inkluderar en tydlig analys av hur dess förslag påverkar kvinnor och män och jämställdheten i samhället. Detta innebär att fördelningen av resurser måste granskas noggrant, och analyserna måste vara ärliga, korrekta och transparenta. Utfallet av budgeten ska följas upp kontinuerligt för att säkerställa att jämställdhetsmålen uppnås.
Tyvärr brister den nuvarande regeringen i detta arbete. I den senaste budgeten sammanblandades konsekvenser för två år och vissa budgetposter fanns inte med, vilket gjorde det svårt att följa effekterna av det aktuella årets insatser. Denna otydlighet försvårar arbetet med att bedöma hur regeringens insatser påverkar jämställdheten, vilket i sin tur kan leda till att viktiga frågor förblir olösta eller osynliga. En ordentlig uppföljning och tydlig rapportering av jämställdhetskonsekvenserna är avgörande för att säkerställa att vi rör oss mot ett mer jämställt samhälle.
Regeringen har även brustit i jämställdhetsanalysen kopplat till lagstiftningsarbetet. Propositionen om den nya arbetslöshetsförsäkringen var i stort sett helt tom på informa
tion om vilka konsekvenser de nya regelverken kommer att få för jämställdheten. Det här är mycket allvarligt då vi redan nu vet att regeringens försämringar av a-kassan sannolikt kommer att drabba arbetarkvinnor extra hårt.
Jämställt arbetsliv
För att nå ett fullt ut jämställt samhälle krävs att de ekonomiska klyftorna i samhället sluts och att alla människor har ett jobb eller meningsfull sysselsättning att gå till. Resultatet av dagens ojämställda och uppdelade arbetsmarknad är att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män. Män tjänar 6,3 miljoner mer än kvinnor under ett helt arbetsliv samtidigt som de tar mycket större ansvar för det obetalda hemarbetet. Det skapar mindre frihet för kvinnor både under och efter arbetslivet. Att gå till ett arbete eller sysselsättning är något fint. Förutom att bidra ekonomiskt till vår gemensamma välfärd innebär ett arbete eller en sysselsättning en egen identitet och större självständighet.
Redan i förskoleålder befästs könsroller och normer för vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt”. Detta styr sedan vilka utbildningar och yrken som väljs. En könssegregerad arbetsmarknad befäster också könsroller och stereotypa uppfattningar. Hela samhället förlorar på en ojämställd arbetsmarknad. Ojämställdheten i samhället påverkar och förstärker ojämställdheten på arbetsmarknaden.
Arbetsmiljön inom främst de kvinnodominerade sektorerna är ytterst bristfällig och som konsekvens tvingas kvinnor ofta gå ner i arbetstid, ha längre och återkommande sjukskrivningar samt gå i förtidspension. Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för att tillgodose en bra och trygg arbetsmiljö – inte minst utifrån ett perspektiv om psykisk hälsa och för att motverka stress. Ingen ska behöva dö, bli sjuk eller sjukskriven på grund av sitt arbete.
Fler utrikesfödda kvinnor ska komma i arbete
Utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är alldeles för lågt. För oss socialdemokrater är det en grundläggande princip att främja jämlikhet och ekonomisk självständighet för alla kvinnor oavsett bakgrund – och därför vill vi trappa upp ambi
tionerna gällande arbetet att få fler kvinnor med utländsk bakgrund att göra samma självständighetsresa som svenska kvinnor en gång gjorde.
Att öka sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor är en av de enskilt viktigaste utmaningarna som ligger framför oss att lösa inom ramen för den svenska arbets
marknadspolitiken. I Sverige är målsättningen att både kvinnor och män ska jobba och försörja sig själva och vara goda förebilder för sina barn. Vi kan aldrig någonsin acceptera att kvinnor låses fast i hemmen och på så sätt döms till att leva mindre fria liv än män. De gamla könsrollerna, och deras förtryckande föreställningar om könens egenskaper och begränsningar, har för länge sedan förpassats till historiens skräphög och bör där förbli. I Sverige ska kvinnor och män omfattas av samma rättigheter och skyldigheter och även mötas av samma höga förväntningar. Detta gäller naturligtvis även när det handlar om deltagandet på arbetsmarknaden.
Att utrikes födda kvinnor inte arbetar i lika stor utsträckning som kvinnor födda i Sverige beror på flera olika saker. Kulturella normer, generellt lägre utbildningsnivå, mindre arbetslivserfarenhet och bristande språkkunskaper är några av orsakerna.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen tog flera viktiga initiativ för att öka utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Att slopa den tidigare alliansregeringens vårdnadsbidrag, som i praktiken utvecklades till att bli en ordentlig kvinnofälla, var ett betydelsefullt beslut. Införandet av extratjänsterna och begräns
ningarna inom föräldraförsäkringen var andra viktiga åtgärder.
Utrikes födda kvinnors högre inträde på arbetsmarknaden innebär en stor potential för Sverige. Vi har därför för avsikt att fortsätta prioritera frågan högt och vill även att regeringen genomför förslaget om utvidgad målgrupp från utredningen Etablering för fler (SOU 2023:24). Därtill vill vi också individualisera etableringstillägget, så att drivkrafterna att delta i etableringen och att arbeta blir lika för kvinnor och män.
Det är också viktigt att dra lärdom av Arbetsförmedlingens slutsatser kring projektet Jämställd etablering vars effektutvärdering uppvisade bättre resultat än Arbetsförmed
lingens ordinarie stöd. Vi skjuter till pengar till myndigheten bland annat i syfte att utveckla detta.
Utrikes födda kvinnors ökade deltagande i arbetsmarknadsutbildning samt arbets
platsnära insatser bör prioriteras, vilket måste framgå tydligare i Arbetsförmedlingens regleringsbrev.
Stopp för sexuella trakasserier i arbetslivet
Sexuella trakasserier från tredje part, såsom kunder och klienter, är ett allvarligt problem på den svenska arbetsmarknaden. För att stärka skyddet för arbetstagare föreslår vi, i linje med rekommendationerna i Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94), att arbetsgivarens ansvar tydliggörs både i diskriminerings- och arbetsmiljölagstiftningen. Detta skulle innebära att arbetsgivare måste införa riktlinjer och rutiner för att motverka trakasserier från externa aktörer, samt samarbeta med fackliga organisationer. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska kunna utöva tillsyn och ingripa vid brister. Vi vill även att Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifter som ger arbetsgivare de verktyg som behövs för att hantera dessa situationer och ge utsatta arbetstagare stöd och skydd.
Jämställdhet inom Försvarsmakten
I dagsläget består den samlade krigsorganisationen av ca 66
000 personer. Den samlade krigsorganisationen måste öka till minst 100
000 personer, varav andelen kvinnor bör uppgå till minst 40
% av dessa, till och med år 2030. Försvarsmakten måste också arbeta aktivt med jämställdhetsarbetet och med inkludering för att främja en diver
sifierad personalsammansättning. Det ska vara möjligt att kombinera en karriär inom Försvarsmakten med familjeliv. Försvaret av Sverige är en angelägenhet för hela landet, och hela befolkningens kompetens måste kunna tillvaratas.
Jämställda socialförsäkringar
Föräldraförsäkringen
I Sverige finns ett lönegap mellan män och kvinnor, där kvinnor ofta slutar som fattigpensionärer. Lönegapet växer särskilt efter första barnet. Eftersom ekonomisk självständighet är viktig för kvinnors egenmakt, måste socialförsäkringarna förbättras för att motverka ojämställdhet. Målet är att den ekonomiska familjepolitiken ska skapa en god standard för alla barnfamiljer och bidra till ett jämställt föräldraskap, men mycket arbete återstår.
Forskning och parterna på arbetsmarknaden visar att ett jämställt uttag av föräldra
försäkringen är avgörande för att minska lönegapet. Under 2022 tog kvinnor 68
% av föräldraledigheten och män 32
%. För att uppnå jämställdhet bör vi tredela föräldra
försäkringen mellan föräldrarna och lämna en del för överlåtelse. Även om för
dubblingen av dubbeldagar från juli 2024 kan öka pappors närvaro, anser vi att reformen att överlåta föräldradagar till andra strider mot jämställdhetsmålen och kan leda till fusk och välfärdskriminalitet. Överlåtandet av dagar borde begränsas till 60 dagar och först prövas för ensamstående föräldrar. Socialdemokraterna kommer att följa effekterna och agera om problemen kvarstår. Snabbhetspremien, som uppmuntrar till täta graviditeter, är dessutom ett hot mot kvinnors hälsa och jämställdhet på arbetsmarknaden.
Pensionerna
Kvinnors pensioner är i genomsnitt 20
% lägre än mäns, vilket kallas pensionsgapet. Detta beror på lägre löner och mer deltidsarbete under kvinnors arbetsliv. Löne
skillnaderna börjar ofta vid första barnets födelse, där kvinnor får betydligt sämre ekonomiska villkor. För att uppnå jämställdhet är det avgörande att föräldraledighet och vab delas lika, eftersom det direkt påverkar kvinnors långsiktiga försörjning, pension och förmåga att leva ett självständigt liv. Lönegapet och pensionsgapet visar att vi inte är där ännu.
Sjukförsäkringen
Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken och kvinnor med omsorgsyrken i välfärden drabbas betydligt hårdare än andra yrkesgrupper av stressrelaterade, långa sjukskrivningar. För att minska ohälsan och sjukskrivningar, framför allt bland kvinnor, måste arbetsvillkoren förbättras genom att fler kollegor delar på ansvaret. Det är en av de viktigaste åtgärderna för ett mer jämställt arbetsliv och för att skillnaden i ohälsotal mellan kvinnor och män ska minska. I kvinnodominerade yrken har färre möjlighet att arbeta hemifrån när man är sjuk. Därför drabbar karensavdraget i sjukförsäkringen i större utsträckning kvinnor än män. Därför är det angeläget att ta bort orättvisan med karensavdraget.
Nedsatt arbetsförmåga till följd av graviditet ses ibland inte som grund för sjuk
skrivning. Det beror bland annat på att graviditet inte ses som en sjukdom på grund av sjukdomsbegreppet som härstammar från 40-talets förarbeten. Det gör det svårare för gravida att beviljas sjukpenning jämfört med icke-gravida. Graviditetspenningen behöver moderniseras för att bättre möta behoven hos gravida kvinnor, som i vissa fall inte kan arbeta under sin graviditet. Utredningen från 2023 föreslog att förmånsperioden för graviditetspenning förlängs till förlossningsdagen och att inkomsttaket höjs. Den föreslår även att gravida får samma rätt till sjukpenning som andra, samt att Jäm
ställdhetsmyndigheten ska se över kvinnors rätt till omplacering. Om förslagen genomförs skulle gravida få en mer rättvis och rimlig ekonomisk trygghet.
Arbetsskadeförsäkringen
Även arbetsskadeförsäkringen behöver förändras för att bli mer jämställd. Definitionen av vad som kan räknas som en arbetsskada bör justeras för att bättre inkludera skador och sjukdomar som främst drabbar kvinnor, till exempel belastningsskador och psykiska ohälsoproblem. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bör också ta större hänsyn till kvinnors arbetsvillkor och risker. Arbetsmiljöarbetet i kvinnodominerade yrken bör förstärkas för att förbättra förutsättningarna för en jämställd bedömning av arbetsskador. Man bör också överväga att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för arbetsskador som fokuserar på att förbättra kunskapen om hur arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa drabbar kvinnor respektive män.
Ett jämställt näringsliv
Antalet kvinnliga företagare i Sverige har ökat, både inom SME-företag och startups. Trots detta är andelen kvinnliga företagare betydligt lägre än manliga, och kvinnor är underrepresenterade i ledande befattningar, särskilt inom vissa branscher. En stor utmaning är tillgången till finansiering, där många kvinnliga entreprenörer möter större hinder än män när det gäller lån och investeringar. Tidigare har den socialdemokratiska regeringen arbetat för att främja kvinnors företagande genom politiska åtgärder och ekonomiskt stöd, men behovet av ytterligare insatser kvarstår.
För att säkerställa att Sverige inte förlorar viktiga innovationer och konkurrenskraft måste fler kvinnor ges möjligheter att starta och driva företag. Myndigheters reglerings
brev bör inkludera främjande av kvinnors företagande, och statligt initierad finansiering måste utformas för att ge kvinnor och män lika förutsättningar. Statliga aktörer som Vinnova och Almi bör också få i uppdrag att särskilt fokusera på att främja kvinnors innovationer och kommersialisering av deras idéer.
Regeringen måste kort sagt vidta åtgärder för att öka jämställdheten bland företagare. Detta är inte bara en fråga om rättvisa, utan avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Jämställd infrastruktur
Kollektivtrafik
För att öka andelen kollektivtrafikanter krävs både ökad kapacitet och förbättrad kvalitet så att resandet blir tryggt, bekvämt och tillgängligt. Eftersom fler kvinnor än män reser kollektivt är det avgörande att kollektivtrafiken fungerar även under obekväma arbets
tider och att kostnaderna hålls rimliga. En välfungerande kollektivtrafik är särskilt viktig för kvinnor med lägre inkomster och ensamstående vårdnadshavare, och tid
tabellerna bör bättre anpassas efter deras behov för att underlätta både arbete och fritid.
Vägtrafik
Rastplatserna i Sverige behöver bättre anpassas för det växande antalet kvinnliga yrkesförare genom att erbjuda separata och säkra toalett- och duschmöjligheter samt förbättrad bevakning. Kvinnor är också mer utsatta vid trafikolyckor, särskilt när det gäller whiplashskador, vilket kräver förbättringar i säkerhetssystemen i fordon för att skydda kvinnor lika väl som män.
Digitalisering
Digitalisering kan bli ett kraftfullt verktyg för jämställdhet genom att ge kvinnor tillgång till digitala tjänster som kan förbättra deras finansiella och sociala situation. Samtidigt behöver fler kvinnor involveras i den digitala utvecklingen. Med ökad digitalisering följer dock också ökade hot, hat och våld online, som särskilt drabbar kvinnor och flickor. Dessa problem måste aktivt motverkas för att skapa en säkrare digital miljö för alla.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Varje dag utsätts flickor och kvinnor för våld och sexuella övergrepp, ofta av män de har eller haft en relation med. En kvinnomisshandel anmäls var 20:e minut, och mer än en kvinna i månaden mördas av en partner i samband med att hon försöker lämna honom. Detta våld kränker kvinnors rättigheter och ger livslånga konsekvenser. Även barn drabbas, både direkt genom att bevittna våldet och indirekt genom att riskera att själva bli våldsamma i framtiden. Våldsamma män finns i alla samhällsgrupper, och våldet hotar även kvinnor som inte är direkt utsatta.
Det ekonomiska våldet ska bekämpas på alla nivåer. För oss socialdemokrater är kampen mot mäns våld mot kvinnor en mycket högt prioriterad fråga.
Nollvision för mäns våld mot kvinnor
Socialdemokraterna har arbetat för fler poliser, skärpta straff och bättre verktyg mot våld i nära relationer. Samtyckeslagen markerar ett tydligt skifte: sex utan samtycke är förbjudet. Den nya lagen om oaktsam våldtäkt har också lett till fler fällande domar. Straffen för bland annat misshandel och kvinnofridskränkning har skärpts, och det är nu straffbart att låta barn bevittna våld i nära relationer. Polisen har även fått nya verktyg för att säkra bevis, som sms mellan makar. Men vi är inte nöjda, trots dessa framsteg. Socialdemokraterna vill se en nollvision mot mäns våld mot kvinnor och fortsätter driva på för fler åtgärder.
Skärpta straff
Socialdemokraterna vill se hårdare straff för brott, särskilt mot kvinnor. En utredning om straff för grov kvinnofridskränkning har presenterats, och vi förväntar oss att regeringen agerar. Vi vill även kriminalisera psykiskt våld, där förövare genom upp
repade kränkningar begränsar offrets frihet. Trots att denna utredning har varit klar i två år har inga konkreta förslag lagts fram. För att skydda kvinnor bättre vill vi också införa straffskärpning för hatbrott med motiv mot kvinnor. Reglerna för villkorlig frigivning bör ändras, med längre prövotid och möjlighet till fotboja. Socialdemokraterna vill också se utökade kontaktförbud och förväntar sig att regeringen agerar på existerande utredningsförslag.
Satsningar på polis och rättsväsende
Satsningarna på polis och rättsväsende måste fortsätta för att effektivt hantera mäns våld mot kvinnor, likvärdigt med andra grova brott. Fokuset bör vara på gärningsmännen, men brottsoffren ska också få det stöd de behöver. Det är oroande att polisens arbete mot våld i nära relationer och människohandel har nedprioriterats, och specialistgrupper inom polisen har försvunnit. Att inkludera detta arbete i ”linjen” leder till att kompetens och viktiga samverkansprocesser går förlorade, vilket drabbar de som utsätts för grovt våld. Utan kontinuerlig kontakt och samarbete blir det svårt att bygga upp nödvändiga resurser för att bekämpa dessa brott.
Lex Lotta och kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
Många kvinnor som söker hjälp upplever att samhället arbetar i stuprör, vilket gör att de ofta hamnar mellan stolarna. För att förbättra samarbetet och öka medvetenheten vill Socialdemokraterna införa ”lex Lotta”. Denna lag skulle kräva att myndigheter anmäler sig själva när en kvinna mördas trots att hon sökt hjälp för våld i en relation. Syftet är att synliggöra brister i stödet till våldsutsatta kvinnor. Socialdemokraterna anser också att en kriskommission bör tillsättas för att analysera och föreslå åtgärder som kan förhindra mord och misshandel av kvinnor.
Nationellt våldsförebyggande program – för att förhindra våldet
Socialdemokraterna har föreslagit ett nationellt våldsförebyggande program som samlar insatser för att förhindra våld innan det uppstår. Fokus ligger på tidiga insatser riktade mot barn och unga, samt de med hög risk att utöva våld. Det är viktigt att dessa före
byggande åtgärder fortsätter, då många män som dödar sina partner tidigare har haft kontakt med psykiatrin. Ett program för att hjälpa män att sluta utöva våld, inspirerat av metoden ”Sluta skjut”, bör utvecklas och implementeras över hela landet.
Bättre stöd till våldsutsatta kvinnor
Kvinnor som utsätts för våld måste få det stöd de behöver, utan att ansvaret för situa
tionen läggs helt på dem. De ska inte behöva samla bevis eller leva gömda på egen hand. Samarbetet mellan myndigheter måste förbättras, och den sociala och fysiska tryggheten för dem som anmäler brott måste stärkas. Många kvinnor upplever fortsatt våld även efter en separation, vilket kan manifestera sig i vårdnadstvister eller skulder. Detta eftervåld, som fortsätter även efter relationens slut, måste erkännas och lagföras.
Bättre stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter
Tusentals kvinnor lever gömda i Sverige på grund av hot och misshandel, ofta med barn. Många kvinnor vittnar om att samhällsstödet brister, som när socialtjänsten gör det möjligt att röja deras adress. Det är avgörande att alla inblandade aktörer samverkar så att dessa kvinnor får det skydd som krävs för deras säkerhet. Ett effektivt skydd måste innebära att kvinnor kan få vård och tjänster utan att deras identitet avslöjas.
Ett tryggt skyddat boende
Att fly från sitt hem kan få allvarliga konsekvenser, särskilt för barn. Kvinnor och barn som söker skydd från våld ska ha rätt till ett säkert boende med hög kvalitet och professionellt stöd. Skyddade boenden måste vara tillgängliga och välfinansierade för att garantera ett bra skydd. Riksdagen har nyligen skärpt reglerna för skyddade boenden, vilket är ett steg mot att förbättra villkoren, särskilt för barn. Det finns dock farhågor att dessa förändringar kan hota kvinnojourernas verksamhet. Socialdemokraterna vill att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer för att säkerställa kvalitet och skydd.
Barnahus i hela landet
Barn som blivit utsatta för övergrepp måste få det stöd de behöver och bli lyssnade på. Barnahus, som samlar relevant kompetens för att hjälpa barn att möta rättsväsendet, finns idag i flera kommuner. För att undvika att barn tvingas berätta sin historia om och om igen, bör tillgången till barnahus utvidgas till hela landet.
Barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder
Barn behöver bättre skydd från umgänge med en våldsam förälder. Vid beslut om vårdnad och umgänge ska barnets bästa alltid vara i fokus. Som huvudregel ska en förälder som dödar den andra föräldern förlora vårdnaden om barnen, för att säkerställa deras trygghet och välbefinnande.
Våldsutsatta kvinnors rätt till bostad
Kvinnor som utsätts för våld men inte behöver skyddat boende ska inte behöva lämna sitt hem. Det är gärningsmannen som bör flytta, och den drabbade ska ha rätt att bo kvar i sin bostad. Vi socialdemokrater initierade en utredning för att underlätta detta, och det är positivt att regeringen fortsatt arbetet. Rätten att bo kvar bör gälla alla våldsutsatta kvinnor oavsett boendeform. Kommunerna måste ha ett tydligt ansvar för att säkerställa att kvinnor och barn som utsätts för våld får en trygg bostad, och våldsutsatta bör ges förtur till allmännyttiga bostäder.
Våld i ungas parrelationer
Våld i ungas parrelationer, särskilt killars våld mot tjejer, är ett område som behöver mer uppmärksamhet. Cirka var fjärde ung tjej har upplevt våld i en parrelation, vilket gör det viktigt att stärka det förebyggande arbetet även riktat till yngre barn. Genom att arbeta förebyggande tidigt kan vi minska risken för våld i framtida relationer.
Våld mot äldre kvinnor
Äldre kvinnor som utsätts för våld uppmärksammas ofta för lite, trots att de kan befinna sig i en sårbar situation. De kan vara socialiserade att se våld som något man inte ska prata om, vilket gör det svårare för dem att få hjälp. Det finns bristande kunskap inom äldreomsorgen om våld i nära relationer, och yrkesverksamma måste regelbundet fråga om våld för att kunna identifiera och hjälpa dessa kvinnor.
Sätt stopp för hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar främst flickor och kvinnor, men även pojkar och hbtqi-personer. Det är avgörande att samhället agerar kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld. Under de senaste mandatperioderna har viktiga steg tagits, inklusive straffskärpningar och införande av ett nytt brott om hedersförtryck. Åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsoperationer och omvändelseterapi måste implementeras, och nödvändig lagstiftning förväntas snarast.
Sexuellt våld och utsatthet i digitala miljöer
Med barn som tillbringar mer tid online ökar risken för grooming och sexuell exploatering. Den snabba utvecklingen av AI skapar nya risker för flickor. Socialdemokraterna tillsatte flera utredningar för att öka skyddet för barn mot pornografi och utnyttjande. Skyddet för barn på nätet måste förbättras, och sociala medieföretag måste ta större ansvar för sina plattformar.
Ingen har rätt att köpa en annan människas kropp
Ingen ska kunna köpa en annan människas kropp. Offren för prostitution är ofta utsatta och behöver stöd. Brottslighet kopplad till människohandel måste bekämpas, och polisen samt ideella organisationer spelar en viktig roll. Lagstiftningen kring prostitu
tion måste skärpas, inklusive att ta bort kravet på dubbel straffbarhet för att säkerställa att svenska sexköpare hålls ansvariga även utomlands.
Flickor och kvinnor i gängkriminalitet
Flickor och unga kvinnor får ofta för lite uppmärksamhet i samband med gäng
kriminalitet. De kan både glorifiera kriminalitet och utnyttjas som handelsvaror. Många går under radarn och behöver mer stöd för att lämna gängen och destruktiva relationer. Det är viktigt att insatser för dessa grupper stärks för att förhindra att de dras in i kriminalitet.
Finansiering av kvinnojourer
De organisationer som arbetar för att skydda kvinnor som lämnar en våldsam relation måste ges rimliga möjligheter att utföra sitt viktiga arbete. Därför måste finansieringen till dessa verksamheter vara långsiktig och omfattande. Kvinno- och tjejjourernas viktiga arbete ska inte bedrivas i projektform.
Kartläggning av kommunernas insatser för våldsutsatta
En kartläggning från 2022 visade att det finns insatser för våldsutsatta i kommunerna, men också stora utmaningar, särskilt gällande tillgången till bostäder och skyddat boende. Många kommuner vill förbättra arbetet, men behöver mer stöd på nationell och regional nivå. Socialdemokraterna anser att regeringen måste ta vidare dessa slutsatser och utveckla arbetet.
Stoppa oskuldskontroller och hymenkonstruktioner
Hedersrelaterat våld begränsar främst kvinnor och flickors liv genom kontroll och våld. Ett uttryck för detta är oskuldskontroller och hymenkonstruktioner som strider mot grundlagen och sjukvårdslagen. En utredning om detta presenterade sina förslag i juni 2023, och Socialdemokraterna förväntar sig att regeringen tar krafttag mot dessa praktiker och skyddar flickors och kvinnors rättigheter.
Förstärkt skydd för skyddade uppgifter
Över 26
000 personer i Sverige lever med så kallade skyddade personuppgifter. I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats flytta på grund av våld och hot från en närstående man. Att leva med skyddade personuppgifter försvårar hela livssitua
tionen för våldsutsatta kvinnor och barn. Samtidigt finns stora risker relaterat till att personuppgifter, till exempel uppgifter om adress, telefonnummer, ålder och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden, tillgängliggörs på internet. Att uppgifterna finns offentligt bidrar till att kvinnor och barn utsätts för risker. Därför måste skyddet för personuppgifter stärkas.
Beskattning av sexuella tjänster
Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution har i betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) bland annat föreslagit att en översyn av beskattning vid prostitution bör göras. Denna fråga bör regeringen hantera omedelbart. Vidare anser vi att frågan om beskattning av inkomst från försäljning av sexuella tjänster handlar om mer än den specifika skattefrågan och därmed bör hanteras med ett brett grepp med målet att stoppa exploatering av människor i prostitution.
Feministisk utrikespolitik – en politik som förändrar världen
Arbetet för att stärka kvinnors rättigheter och för ökad jämställdhet har länge varit en hörnsten i socialdemokratisk politik. Det syftar till att bidra till jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Vår politik handlar om att ökade resurser och insatser riktas till kvinnor och flickor så att de ska kunna lyfta sig ur fattigdom, få möjlighet till skolgång och utbildning, arbete, ekonomisk egenmakt samt politiskt, ekonomiskt och socialt inflytande. Den handlar också om att driva på för förändring av stereotypa könsroller, maskulinitetsnormer och patriarkala strukturer och om att normalisera jämställdhet.
När Sverige under en socialdemokratisk regering gick före och som första land i världen lanserade den feministiska utrikespolitiken 2014, byggde det på insikten om att detta bara kan uppnås om flickors och kvinnors rättigheter, resurser och representation prioriteras. Genom den ambitionshöjning som den feministiska utrikespolitiken innebar satte Sverige på sig ledartröjan globalt. Utvärderingar har visat att den feministiska utrikespolitiken gav resultat. Jämställdhetsarbetet ökade inom handels-, bistånds- och säkerhetspolitiken och flera länder tog efter och införde feministisk utrikespolitik.
Vi socialdemokrater har motsatt oss regeringens avskaffande av den feministiska utrikespolitiken och menar att det både är anmärkningsvärt och djupt olyckligt. Vi är också mycket kritiska till den ambitionssänkning och de nedskärningar som detta inneburit i den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken. Det är ett svek mot världens mest utsatta flickor och kvinnor att Sverige nu saknar det banbrytande ramverk som den feministiska utrikespolitiken var. Det skickar också en allvarlig signal till omvärlden att Sverige gör detta i en tid när auktoritära makthavare och konservativa högerkrafter globalt attackerar flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter och människorätts
försvarare som kämpar i de svåraste miljöerna.
Vi menar att de värdefulla erfarenheter som åren med feministisk utrikespolitik givit och de växande utmaningarna för jämställdheten i världen bör ligga till grund för en uppdaterad feministisk utrikespolitik. En inriktning som innebär att Sverige åter går före och uthålligt driver på det globala jämställdhetsarbetet som kan bryta de maktstrukturer, djupt rotade normer och diskriminerande lagstiftning som håller flickor och kvinnor tillbaka.
Jämställdhetsarbetet i Nato
Sverige har en stark ställning inom Nato när det kommer till genderarbetet. Redan innan Sverige ansökte om medlemskap i Nato fick det nordiska gendercentret i Kungsängen en central roll i Natos genderarbete. Vi vill se en högre andel kvinnor i de militära förbanden, fler kvinnor på ledande och strategiska positioner. Kvinnor ska delta i Natos arbete med fredsprocesser, statsbyggnad och i militära insatser på samma nivå som män. Vi socialdemokrater stödjer alliansens arbete för jämställdhet, med utgångspunkt i agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Fokus ligger på att ta itu med ojämställdhet genom att integrera genusperspektiv i alliansens tre kärnuppgifter: avskräckning och försvar, krisförebyggande och krishantering samt gemensam säkerhet. Sverige ska driva en feministisk säkerhetspolitisk linje i Nato.
Kvinnor, fred och säkerhetsagendan
Arbetet med kvinnor, fred och säkerhet är en central del av vår feministiska utrikes
politik. I en tid när antalet väpnade konflikter blivit fler är det brådskande att genomföra FN:s resolution 1325. Vi arbetar för att stärka kvinnors roll i konflikthantering och fredsprocesser. Kvinnors perspektiv, behov, intressen och deras aktiva, meningsfulla och jämställda deltagande måste prioriteras.
Att inkludera kvinnor är en fråga om fred och långsiktig stabilitet då uppgörelser där kvinnor deltagit i förhandlingar visat sig vara mer stabila och hållbara än fredsförhand
lingar utan kvinnor vid bordet. För oss är det självklart att det ska finnas med kvinnliga medlare i varje medlemsuppdrag vid krig och konflikter för att bygga en hållbar fred. Det svenska kvinnliga medlingsnätverket som nuvarande regering lagt ner bör åter
startas och deras roll utvecklas för att stärka kvinnor, fred och säkerhetsagendan.
Målen i FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och efter
följande resolutioner, liksom FN:s resolution 2250 om unga, fred och säkerhet, ska nås. Kvinnors och ungas inflytande och meningsfulla deltagande i freds- och statsbyggande är en rättighetsfråga och en förutsättning för hållbar fred och utveckling.
Jämställdhet inom utbildningen
Det är viktigt att alla utbildningsformer aktivt motverkar könsroller och ger elever möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Att synliggöra könsroller öppnar för verkligt fria val, oavsett kön.
Jämställdhet inom forskningen
För att stärka forskningens frihet och främja jämställdhet behövs tryggare anställningar och färre visstidsanställningar. Nya karriärvägar mellan högskolan och samhället bör öppnas för att höja kvaliteten inom välfärden och kunskapsintensiva områden. Sverige har en stark tradition inom jämställdhetsforskning vilken är avgörande för att förstå könsskillnader i samhället. Forskning på detta område måste fortsätta utvecklas, och data bör systematiskt delas upp efter kön för att analysera effekterna för kvinnor och män. Högskolelagen kräver att jämställdhet alltid främjas inom högskolor, och utvecklingen måste fortsätta för att minska könsskillnader mellan ämnen.
Kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan
För att ge alla barn en bra skolstart måste förskolans språkutvecklande arbete stärkas, särskilt i utsatta områden. Fokus ligger på att förbättra språkutvecklingen och höja kvaliteten i de förskolor som har störst behov.
Rättvist betygssystem
Skolan ska ha höga förväntningar på alla barn, utan att bidra till utslagning. Dagens betygssystem har lett till att många elever misslyckas att nå gymnasiebehörighet. Dessutom har pojkar generellt sett lägre betyg än flickor, vilket kräver ökad förståelse och insatser för att höja pojkars resultat och minska stress och psykisk ohälsa bland flickor. Socialdemokraterna kräver en översyn av betygssystemet för att göra det mer rättvist och minska utslagningen.
Ardalan Shekarabi (S)
Sofia Amloh (S)
Serkan Köse (S)
Johanna Haraldsson (S)
Patrik Lundqvist (S)
Adrian Magnusson (S)
Jonathan Svensson (S)