Jämförelse ca992efe22da433c43b15b2b Underlagets kontrollsumma: b243d153223c666ff988db7326c2712cf0e6f16de576f79b91aa5141454389cb Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC02842: Stärkt barn- och ungdomspsykiatri === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc02842 Motion till riksdagen 2024/25:842 av Mats Wiking (S) Stärkt barn- och ungdomspsykiatri Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa en nationell plan för att korta väntetiderna till bup samt förbättra arbetet med att förebygga och behandla barn och ungdomars psykiska ohälsa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fler barn och unga mår allt sämre idag. Under pandemin ökade antalet barn som tog kontakt med Bris kraftigt och allt fler barn och ungdomar blir diagnostiserade. Remiss ­ flödet till bup ökade 2022 med 20 %. Barn- och ungdomspsykiatrin (bup) klarar inte längre sitt uppdrag. Man har svårt att rekrytera personal och köerna till mottagningarna är som sagt långa. När barn och unga som mår dåligt inte får den hjälp de behöver tenderar drogmissbruk, skolmisslyckanden och kriminaliteten öka. Att se till att bup klarar sitt uppdrag är därför inte bara en uppgift för regionerna, utan även en uppgift för regeringen. Bup har själva vid upprepade tillfällen också påpekat behovet av fler resurser i form av finansiering och personal. De menar att det råder brist på psykiatrer, psykologer, sjuksköterskor och annan specialistpersonal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Allt detta sammantaget leder till långa väntetider och överbelastning. Förslag på åtgärder Det bör införas en nationell plan för att korta väntetiderna till bup. I planen bör det ingå hur bup långsiktigt ska bli mer tillgängligt för barn och ungdomar i hela landet. Det bör också utvecklas och implementeras fortbildningsprogram för buppersonal som fokuserar på nya behandlingsmetoder, kulturell kompetens och bättre stöd till barn med neuro ­ psykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För att skapa lättare tillgång till vården för barn och ungdomar som bor i områden med långa avstånd till närmaste bupmottagning bör det utvecklas fler digitala vårdalternativ. Det kan till exempel vara videokonsultationer och onlineterapi. En stärkt samverkan mellan bup och andra aktörer som skola, socialtjänst, primär ­ vård och familj kan leda till en mer holistisk och samordnad vård. Det kan till exempel innebära att införa samordnade vårdplaner och gemensamma utbildningar för olika yrkesgrupper. Forskning om barn- och ungdomspsykiatri kan leda till förbättrade behandlings ­ metoder och bättre förståelse för olika psykiska problem. Detta kräver investering i forskning och samarbete mellan akademin och vårdgivare. Mats Wiking (S) === HD022745: En nationell handlingsplan för bup === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022745 Motion till riksdagen 2025/26:2745 av Mats Wiking (S) En nationell handlingsplan för bup Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör införa en nationell plan för att korta väntetiderna till bup, säkra personalförsörjningen och stärka det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige befinner sig i en växande kris när det gäller barns och ungas psykiska hälsa. Aldrig tidigare har så många unga vittnat om oro, ångest och nedstämdhet. Under pandemin ökade antalet kontakter till Bris kraftigt och remisserna till bup steg med 20 procent redan 2022. Trenden är fortsatt alarmerande. Trots detta lämnas barn och unga i ovisshet, ibland i månader och år, innan de får rätt hjälp. Köerna till bup är oacceptabelt långa. Föräldrar tvingas att slåss mot systemet istället för att få stöd av det. Varje barn som inte får hjälp i tid riskerar fördjupad ohälsa, skolmisslyckanden, missbruk och i värsta fall kriminalitet. Detta är inte en fråga om resurser på marginalen – det är en avgörande samhällsfråga. Bup själva har vid upprepade tillfällen slagit larm: det saknas psykiatrer, psykologer, sjuksköterskor och annan specialistpersonal. Personalen går på knäna och vården är överbelastad. Regionerna kan inte ensamma bära detta ansvar – regeringen måste ta ledningen och säkra en nationell lösning. Barn och unga har rätt till vård i tid. Staten kan inte längre stå passiv medan en hel generation riskerar att hamna utanför. Förslag på åtgärder Nationell plan mot vårdköer Tydliga nationella mål för väntetiderna och jämlik vård i hela landet. Krafttag för bemanning och kompetens Riktade satsningar på fler utbildningsplatser, snabbspår för psykologer och psykiatrer samt obligatoriska fortbildningsprogram för bup-personal. Digital tillgänglighet Utveckling av digitala vårdalternativ som onlineterapi och videokonsultationer för att snabbt nå barn och unga, särskilt i glesbygd. Samverkan i praktiken Obligatoriska samordnade vårdplaner mellan bup, skolan, primärvården och social ­ tjänsten. Ingen ung ska hamna mellan stolarna. Forskning och utveckling Ökade investeringar i forskning om barns och ungas psykiska ohälsa för att utveckla nya metoder och stärka vården långsiktigt. Barn och unga kan inte vänta. Deras framtid formas här och nu. Därför krävs en nationell kraftsamling för att vända utvecklingen. Mats Wiking (S)