Jämförelse ca8aeedf3051a4d60f629b68 Underlagets kontrollsumma: a48f6c96352401a2ca24791764cba5bc80cf406dff3cb21d12ed2b305c7298eb Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021473: En lagstadgad kulturskola === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021473 Motion till riksdagen 2022/23:1473 av Amanda Lind m.fl. (MP) En lagstadgad kulturskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstadga kulturskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka och vidareutveckla det statliga stödet till kulturskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för kulturskolan att erbjuda sina elever möjlighet att satsa på sitt skapande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och unga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidare undersöka frågan om mer flexibilitet för kulturskola under skoltid och tillkännager detta för regeringen. Motivering Till den kommunala kulturskolan går varje vecka tiotusentals barn och unga och får möjlighet att stå på scen, lära sig spela ett instrument eller ägna sig åt dans, teater eller annan sorts kultur. Utöver att utveckla barn och ungas estetiska förmågor, bidrar utövandet av kultur till intellektuell och social utveckling. Det har visat sig att deltagande i kulturskolans verksamhet starkt korrelerar med framgångar i den vanliga skolans undervisning. Ungas möjlighet att utöva kultur är också bra för psykisk och fysisk hälsa och välbefinnande. Att möjliggöra en tillgänglig kulturskola för barn i alla Sveriges kommuner är en fråga om jämlikhet och demokrati. Den ökade kulturella och konstnärliga bildning som kulturskolan bidrar till är en tillgång för samhället som helhet och varje enskild elev som får upptäcka och utveckla sina skapande förmågor. Sedan FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) blev svensk lag, kan det också argumenteras för att Sverige är skyldiga att främja, uppmuntra och tillhandahålla kulturell verksamhet i enlighet med artikel 31 i konventionen. För Miljöpartiet är det självklart att den nationella politiken ska bidra till att främja kulturskolans verksamhet. Kulturskolan, som i många kommuner bär upp det lokala kulturlivet genom sin verksamhet, måste få stöd för att fortsatt kunna lägga grunden för hela Sveriges kulturliv. Inte sällan tillskrivs kulturskolan en avgörande roll för att det framgångsrika svenska musikundret har kunnat växa fram. Om vi på allvar värnar detta musikunder och dess betydelse för såväl enskilda som samhället i stort, är det dags att vi på allvar ger den kommunala kulturskolan mer stöd. En lagstadgad kulturskola För Miljöpartiet är det viktigt med ett långsiktigt och förutsägbart skydd av den kommunala kulturskolan. Vi vill inrätta en kulturskolelag för att säkra ökad kvalitet och breddat utbud i kulturskolan. Med en lagreglerad kulturskola skulle den vinna status som skolform och tillgängliggöras för fler barn. En ramlag, i likhet med bibliotekslagen, skulle kunna tydliggöra ett antal grundläggande krav som möjliggör nationell likvärdig ­ het och utveckling men som låter kommunerna vara fria att utforma verksamheten med utgångspunkt i lokala förhållanden. En reglering skulle också kunna fastslå övergripande mål för kulturskolan, frågan om skolplikt och deltagande i kulturskoleverksamhet samt ett tak för deltagaravgifter. Även behörighetsregler för lärarna skulle kunna formuleras, vilket skulle göra att musikhögskolorna åter kan ge utbildningar till musiklärare i instrument och ensemble vilket i sin tur skulle öka tillgången på utbildade musiklärare även i grund- och gymnasieskolan. Med andra ord kan en lagstadgad kulturskola bidra till att skapa mer attraktiva tjänster, men också skapa en bättre arbetssituation för kulturskolelärarna. Samverkan mellan kommuner skulle också kunna utvecklas. I dagsläget skyddas kommunernas kulturskoleverksamhet inte av någon nationell reglering eller lagstiftning, vilket gör att den kan prioriteras bort om exempelvis kommunens ekonomi är svag. Detta utgör ett uppenbart hot mot kommunernas kultur ­ skoleverksamhet som redan står inför en rad utmaningar, bland annat på grund av utmaningar i att rekrytera behöriga lärare och svårigheten att nå nya grupper. Den nya regeringen och Sverigedemokraternas budget med kraftigt minskade anslag till kultur ­ skolan, kommer ytterligare att försvåra situationen för Sveriges kulturskolor. I övriga Norden finns lagstadgade krav på att erbjuda kulturskolor och med detta krav följer ett statligt stöd. Bara i Sverige saknas en sådan statlig reglering. I och med att kulturskolan har stor betydelse inte bara för enskilda barn och unga, utan också för bildningen i samhället, utgör kulturskolans verksamhet en nationell angelägenhet. Att lagstadga kulturskolan bör därför prioriteras. Värna och stärk det statliga kulturskolestödet Miljöpartiet har alltid prioriterat ungas kultur. I regering införde vi ett nationellt mål för den kommunala kulturskolan i syfte att tydliggöra de stora värden som finns i kultur ­ skolan, vilka staten genom sina insatser kan bidra till att bevara och utveckla. Det nationella målet syftar bland annat till att skapa bättre förutsättningar för den kommunala kulturskolan att nå fler barn och unga. Miljöpartiet inrättade ett nationellt kulturskole ­ centrum, satsade på utbildning av kulturskolelärare samt inrättade ett nationellt kultur ­ skolestöd som huvudsakligen legat på 100 miljoner kronor per år men som vi höjde till 200 miljoner kronor 2021–2022. Med den förstärkningen kunde kulturskolan bredda och fördjupa sitt utbud och därmed få möjlighet att nå fler unga. Mellan 60 och 70 procent av kulturskolorna menade att elevantalet ökade med hjälp av stödet, där bland annat uppsökande verksamhet är en vanlig metod för kulturskolorna att nå nya mål ­ grupper. Till exempel kunde kulturskolorna locka fler elever från områden med inget eller lågt deltagande i kulturskolorna, barn med funktionsnedsättningar, nyanlända och tonåringar. Nu finns en rad statliga åtgärder med syftet att stötta kommunerna i deras kultur ­ skoleverksamhet. Men reformen har inte varit utan motstånd – när Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna fick bestämma statens budget inför 2019 tog de bort hela statens stöd till kulturskolorna. I budgeten för 2023 valde regeringen att inte förlänga kulturskolebidraget på den högre nivån och för 2024 är anslaget helt borttaget. Det är djupt olyckligt att inte ge större långsiktighet till landets kulturskolor och att inte värna detta viktiga och uppskattade stöd. Vi ser att det krävs fortsatta insatser för att främja kulturskolan. Det krävs utökade initiativ för att nå nya grupper som kanske inte annars skulle söka sig till kulturskolan samt satsningar på verksamheter i glesbygd. Även talangutveckling och samverkan mellan flera kommuner är områden som kan utvecklas ytterligare. Efter pandemin och nu när vi går in i en lågkonjunktur där kommunernas ekonomi förutses bli svårare, är det av största vikt med en offensiv nationell kulturskolepolitik. Politiken måste stödja alla barns möjlighet att både upptäcka och utveckla sin kreativitet och se till att kultur ­ skolan verkligen ska finnas för alla barn, i hela landet. Som ett nästa steg vill vi stärka och permanenta det nationella stödet till kulturskolan samt se över riktlinjerna för stödet så att det utformas på bästa sätt för att mer långsiktigt kunna stötta landets kulturskole ­ verksamhet. Att permanenta stödet var också ett förslag som utredningen Från kris till kraft. Återstart för kulturen (SOU 2021:77) presenterade förra året. Utredningen ansåg även att regeringen borde tillsätta en utredning för att undersöka hur statliga insatser kan främja en jämlik tillgång till kulturskoleverksamhet i hela landet. På grund av de hinder som idag finns för utbytet mellan skolan och kulturskolan, föreslog utredningen också att Skolverket bör ges i uppdrag att främja samarbete mellan skolväsendet och kultur ­ aktörer. Kulturskolan ska ge möjlighet att satsa på sitt skapande Ytterligare en viktig funktion som kulturskolan har är att utgöra en språngbräda och utvecklingstrappa för alla de barn och unga som vill satsa mer på sitt skapande och kan tänka sig en professionell framtid inom kulturområdet. Kulturskolan är, tillsammans med de estetiska programmen på gymnasiet och folkbildningens kursverksamhet, fundamental för möjligheten att senare kunna söka till högre kulturutbildning. Kultur ­ skolan måste ges förutsättningar att både klara av sitt bredduppdrag, att nå alla barn och unga, men också att kunna ge talanger och de som vill satsa på sitt instrument, sin sång, sitt skådespelande eller sitt filmskapande goda förutsättningar till det. Exempelvis har regional samverkan möjliggjort olika typer av spetsverksamhet. Detta bör regeringen uppmärksamma och se över om det går att främjas ytterligare genom nationella insatser. Barns rättvisa tillgång till kultur måste prioriteras Miljöpartiet vill se en kulturskola på likvärdiga villkor. Det betyder att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund och regional hemvist, ska ha bra tillgång till kulturskola. Det ska också vara rimliga avgifter på undervisningen. Den nationella kulturstrategin ska innehålla överblick och utvärdering av kulturskolan och därmed utgöra en utgångspunkt för arbetet med att säkerställa en likvärdig kulturskola, öppen för alla. Kulturen fyller en viktig funktion för möten och utbyten mellan olika grupper i samhället. Därför är kultur ­ skolan viktig för att främja ett öppet och inkluderande samhälle. Dock finns det en klyfta i ungas tillgång till kultur. En del barn har ett rikt estetiskt liv, med gott om estetiska verksamheter i skolan, skolbibliotek och tillgång till kultur ­ skola, medan andra har det betydligt sämre. Detta har förvärrats under pandemin. Barn och unga i familjer med lägre socioekonomisk status och i redan utsatta miljöer löper större risk än andra att drabbas negativt av pandemins kort- och långsiktiga effekter. Vi vet sen tidigare att barn och ungas kulturupplevelser i hög utsträckning påverkas av socio ­ ekonomisk bakgrund. Den nationella kulturskolepolitiken bör därför, även fortsättnings ­ vis, ha alla barns tillgång till kulturskola som ett viktigt fokus. Ett sätt att underlätta för alla barn och unga att få enkel tillgång till kulturskole ­ undervisningen är att kunna organisera kulturskoleundervisning under dagtid på den skola där barnet går. Detta är inte minst viktigt i kommuner med stora avstånd och i socioekonomiskt utsatta områden. Vissa barn och unga kan inte ta del av aktiviteter på kvällstid av olika orsaker. Det kan bland annat vara familjens ekonomiska förutsättningar eller kommunens infrastruktur som gör att transporter till tätorten inte är möjlig efter skoldagens slut. Det har också betydelse för lärare. Kulturskolepedagoger som kan förlägga sin undervisning på dagtid undviker obekväma arbetstider. Arbetstider som överensstämmer med övriga lärarkåren gör också yrket mer attraktivt. Efter den skärpning av skollagen som gjordes för ett antal år sedan har möjligheterna att gå ifrån en lektion för att delta i kulturskolans verksamhet försvårats. Skolinspek ­ tionens granskning av Gislaveds kommun medförde att Skolverket och Kulturskole ­ centrum gjort en sammanställning för att klargöra vad som gäller för kulturskola under skoldagen. Barn och unga får ta del av kulturskolans individuella undervisning under skoldagen om den ges i direkt anslutning till elevens skoldag, före eller efter skoldagen börjar och slutar. Kulturskoleundervisningen får också ske på håltimmar och längre raster. Att en elev generellt och regelbundet tillåts gå ifrån ordinarie undervisning för att delta i en fritidsaktivitet, som exempelvis en individuell undervisning, är inte förenligt med bestämmelserna i skollagen. Även om ledighet får beviljas för enskilda angelägen ­ heter utgör regelbunden ledighet för fritidsaktiviteter inte exempel på sådana enskilda angelägenheter. Utifrån detta ansvarar kulturskolan och skolan tillsammans för att skapa möjligheter för alla barn och unga så att de kan utöva och ta del av kultur. Skolan och kulturskolan uppmanas lägga ett schema som gör att de bägge inte krockar. Detta har dock visat sig vara en svår kombination utan att kulturskolans undervisning delvis går ut över lektionstid. Många kulturskolor har på grund av dessa svårigheter valt att helt förlägga kulturskolans verksamhet efter skoltid och på kvällar, vilket försvårar deltagande för många barn och unga. Frågan om kulturskolans möjlighet att verka inom ramen för en samlad skoldag är uppenbart en förutsättning för alla barns lika tillgång till kulturskolan, inte minst i lands- och glesbygd, för att fler ska hitta in i kulturskolan och för att skapa mer attraktiva lärartjänster. För Miljöpartiet är det viktigt att vi inte utarmar kulturskolan, den fyller en otroligt viktig funktion. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisnings ­ tid i skolan. Skolan är viktig för att ge alla barn likvärdiga möjligheter till att lära och utvecklas genom livet. Det är tydligt att vi behöver överväga nya vägar och lösningar framåt, och för Miljöpartiet är det viktigt att vara lyhörda frågan om kulturskoleundervisning på skoltid. Vi vill därför uppmana regeringen att se över denna fråga för att undersöka om mer flexibilitet kan införas för att bättre möjliggöra för barn och unga i hela landet att utöva kulturskola på dagtid. Amanda Lind (MP) Janine Alm Ericson (MP) Camilla Hansén (MP) === HB022676: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022676 Motion till riksdagen 2023/24:2676 av Amanda Lind m.fl. (MP) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 73 240 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 469 082 660 000 1:3 Skapande skola 176 464 25 000 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 99 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 704 455 117 680 1:7 Myndigheten för kulturanalys 19 412 197 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 119 544 79 743 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 52 516 2:3 Statens musikverk 101 716 3 021 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 203 678 6 057 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 138 586 1 403 3:3 Institutet för språk och folkminnen 76 355 763 4:1 Statens konstråd 11 577 5 120 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 851 2 120 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 45 608 22 461 5:1 Konstnärsnämnden 23 991 245 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 558 530 30 000 6:1 Riksarkivet 491 019 29 765 7:1 Riksantikvarieämbetet 298 032 58 016 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 303 282 2 760 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 3 000 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 464 578 104 672 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 5 000 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 5 000 8:4 Forum för levande historia 53 157 5 529 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 782 171 9:2 Stöd till trossamfund 81 100 20 819 10:1 Filmstöd 554 444 55 000 11:1 Sändningar av TV Finland 9 574 97 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 491 35 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 633 ±0 11:4 Stöd till taltidningar 51 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 60 734 5 619 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 50 000 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 116 811 275 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 80 000 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 100 000 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 223 758 200 000 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 741 023 350 000 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 446 760 300 000 14:3 Bidrag till tolkutbildning 55 331 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 90 410 807 Summa 16 646 285 2 657 715 Stärk den fria kulturen Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas. Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. Fristadssystemet stärks med 30 miljoner och 30 miljoner totalt till kulturlivets internationalisering, samt 150 miljoner permanent till Stärkta bibliotek (1:2). 20 miljoner för konstnärers internationalisering flyttas från 1:2 till 5:2. Vi satsar 100 miljoner på förstärkning av amatörkultur och lokalhållande organisationer. En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi lägger 75 miljoner kronor som permanent återstartsstöd för att stärka arrangörsledet och andra behov (1:2). Detta stärker kulturens återstart och möjligheter att bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet. Kultursamverkansmodellen fortsätter att förstärkas med 100 miljoner permanent årligen (1:2). Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN). Den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning om behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur för att bredda finansieringen till kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Finansieringen av Unga Klara stärks med 2 miljoner, och 25 miljoner kronor går till satsningar för nationella minoriteter med en permanent satsning på 8 miljoner till Giron Sámi Teáhter (1:2). Folkbildning Stödet till folkbildningen genom studieförbunden och folkhögskolorna värnas. Ned ­ skärningarna väntas få stora konsekvenser för kultur, bildning och demokratin i vårt land. Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med det starkt kritiserade förslaget att regeringen själv fördelar anslaget mellan folkhögskolorna och studieför ­ bunden. På detta sätt ställer man delarna av folkbildningen mot varandra och slår in en kil i det traditionella systemet av självförvaltning, likt idrottsrörelsens, samtidigt som man rundar den folkbildningsutredning som förra regeringen tillsatte. Vi återför de 250 miljoner (14:3, 14:4) som regeringen dragit in för studieförbunden 2024, tillför 400 mnkr i permanent förstärkning till folkbildningen samt inväntar folkbildningsutredningens förslag innan eventuella förändringar görs av modellen för anslagsfördelning. Ökade lokalkostnader I regeringens budget drar man ner stödet till bland annat Operan, Dramaten och Riksteatern som en generell besparing i statsförvaltningen. Vi avvisar den generella besparingen som regeringen gör och satsar 60 miljoner för PLO för 2024. Därutöver skjuter vi till 3,6 miljoner för kostnadsökningar och flytt samt 3,4 miljoner till Dramaten för underhåll/avskrivningar fastighet. Vi skjuter till 5 miljoner till Statens historiska museum, 3 miljoner till Natur ­ historiska och 2 miljoner för bevarandeinsatser av kulturarvet. Därutöver satsar vi 55 miljoner på Nationalmuseum, samt 25 miljoner för att möta ökade kostnader för av ­ skrivningar, lokalanpassningar och hyra hos övriga museer. Vi vill se ett National ­ museum som inte behöver hålla stängt två dagar i veckan för att ansvariga politiker inte ger dem de förutsättningar som anstår ett nationalmuseum. Kulturarvet – stärk beredskapen Beredskapsarbetet för kulturarvet i händelse av kris och krig behöver stärkas. Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, dock med några års längre genomförandetid – en satsning på 80 miljoner (7:1 och 8:2). Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Vi avsätter 25 miljoner till stärkt beredskap där RAÄ ges ett uppdrag att fungera samordnande och avsätter medel för praktiskt arbete inom kulturarvsinstitutionerna och museerna. Kulturen vi upplever tillsammans Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och live ­ kulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spelplatser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar. Vi genomför en satsning på 100 miljoner kronor för att stödja de statliga scenkonst- och museibyggnaderna för ökade kostnader kopplade till hyror och lokaler (8:1 och 8:2). Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offent ­ liga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort. Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a-kassan, social ­ försäkringen och SGI – landar rätt, och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen, och avsätta 30 miljoner permanent till Konstnärsallianserna för att förstärka stipendierna till konstnärer då Tidöpartierna sänker summan från 2023 till 2024 (5.2). Film Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden, behovet överstiger tillgängliga medel och därför förstärker vi reformen för att hela den audiovisuella sektorn ska utvecklas och stärkas. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film, stärka biografsektorn och tillsätta en filmpolitisk utredning. Vi genomför en permanent satsning på 55 miljoner kronor (10:1). Barns kultur ska särskilt värnas Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kultur ­ skolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Vi satsar 100 miljoner på kulturskolan permanent, och vill att utform ­ ningen av villkoren för dessa stöd ses över för ökad långsiktighet (1:2). Skapande skola har varit en bra satsning men kommer tyvärr enbart 50 % av Sveriges elever till del. Vi vill därför förstärka anslaget med 25 miljoner samt tillsätta en skolkulturutredning för att kunna utforma stödet jämlikt (1:2). Paket för läsfrämjande, språk och litteratur Sverige behöver en utvecklad litteraturpolitik. En utredning är ett första steg. Vi vill även ta vidare det framgångsrika arbete som gjorts efter Läsdelegationens förslag. Bemannade skolbibliotek, ett långsiktigt förstärkt läsfrämjandearbete inklusive satsning på Läsfrämjandeinstitutets modell och mer läsning i skolan. Vi behöver inte symboliska åtgärder utan reformer som gör skillnad. Vi satsar 30 miljoner årligen i tre år för ett läsfrämjandelyft där vi även ger Läsrörelsen långsiktiga förutsättningar (1:2). Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa samt barn och ungas fritid. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare. Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i uppväxten, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritids ­ aktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas med 30 miljoner. Dessutom vill vi möjliggöra en satsning på elitidrottares förutsättningar med en satsning på 100 miljoner särskilt inom de mindre idrotterna, samt utvidgning av idrott i utsatta områden samtidigt som idrottens åter ­ hämtning i hela landet fullföljs. Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Samtidigt är naturklyftorna stora mellan de som har föräldrar som har friluftsvana samt de med starkare socioekonomiska förutsättningar. Frilufts ­ livets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi satsar 100 miljoner till friluftslivet och vill att det undantag i socialavgifts ­ lagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer. Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, i mindre orter och på lands- och glesbygder. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska ut ­ formas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar. Operan Frågan har blivit allt mer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljö ­ partiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast. Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Ulrika Westerlund (MP) Rasmus Ling (MP)