RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Återgång till en aktiv politik för statlig närvaro i hela landet

2023/24 · HB021023 · Kalle Olsson (S); Anna-Caren Sätherberg (S)

Original hos Riksdagen

B · Återgång till en politik för statlig närvaro i hela landet

2024/25 · HC02546 · Kalle Olsson (S); Anna-Caren Sätherberg (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.059 · ämneslikhet 0.763. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återgå till en aktiv politik för fler statliga arbetstillfällen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja ambitionerna när det gäller den statliga närvaron i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 276 ord · B 333 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1023 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S) Återgång till en aktiv politik för statlig närvaro i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återgå till en aktiv politik för fler statliga arbetstillfällen i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Strax efter regeringsskiftet 2022 meddelade den nytillträdda regeringen att sätet för Utbetalningsmyndigheten inte skulle bli Södertälje, som aviserats av den tidigare S ‑ regeringen, utan att myndigheten skulle placeras i ”Stockholmsområdet”. Myndig ­ hetens närmare placering bestämdes senare till Hammarby sjöstad. Beslutet ter sig närmast komiskt i sin extrema Stockholmsfixering. Samtidigt belyser det ett större problem, nämligen den över tid tilltagande koncentration av statliga arbetstillfällen till Stockholm. Det var först under regeringen Löfven som vi såg en omläggning i synen på politikens ansvar att säkerställa närvaro av statliga jobb i hela landet. Utgångspunkten var inte bara att nya myndigheter skulle lokaliseras utanför Stockholm, regeringen beslutade därtill att aktivt flytta statliga arbetstillfällen från Stockholm till andra delar av landet. Dessa åtgärder visar att det är möjligt att med politisk vilja bryta med invanda mönster. Det är ingen naturlag att nya myndigheter och högre statliga tjänster måste placeras i regeringskvarteren runt Drottninggatan i Stockholm. Det går lika bra att placera dem i Östersund, Kramfors och Sundsvall. Förutom att stärka statens legitimitet och bredda lokala arbetsmarknader bidrar en aktiv omlokaliseringspolitik till en stabilare personalomsättning eftersom personalom ­ sättningen är generellt högre i Stockholm än övriga landet. Eftersom hyrorna vanligtvis är lägre på mindre orter kan staten dessutom göra stora besparingar på lokalkostnader genom att lokalisera myndigheter utanför huvudstaden. Kalle Olsson (S) Anna-Caren Sätherberg (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:546 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S) Återgång till en politik för statlig närvaro i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja ambitionerna när det gäller den statliga närvaron i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sommaren 2024 drabbades Sveg i Härjedalen av ett svårt slag. Den största privata arbetsgivaren på orten meddelade att man lägger ned sin verksamhet. Över 100 arbets ­ tillfällen i Sveg samt ytterligare 100 distansarbeten berörs. Hade motsvarande ned ­ läggning drabbat en av landets större städer hade det handlat om tusentals förlorade arbetstillfällen. För Sveg och Härjedalen är nedläggningen ett dråpslag. I första hand för de individer som förlorar sina jobb, men också i termer av minskat skatteunderlag och risk för utflyttning i en kommun som haft en negativ befolkningstrend de senaste 50 åren. Det finns inte ett svar på hur man återhämtar sig efter ett chockbesked likt det som drabbat Sveg, men nedläggningen aktualiserar frågan om statens ansvar och möjligheter att spela en aktiv roll, både vid omfattande nedläggningar men också för att långsiktigt stärka den statliga närvaron i hela landet. Det är ett faktum att det över tid har skett en koncentration av statliga jobb till de större städerna. Under den S-ledda regeringen togs viktiga steg för att bryta den här trenden: myndigheter omlokaliserades, nybildade myndigheter placerades utanför Stockholm. Därtill öppnade en rad statliga servicekontor. I regeringsförklaringen deklarerade statsminister Kristersson att ”Villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet måste förbättras”. Problemet är att bortom de fina orden har Tidöregeringen varken en politik för att stärka den statliga närvaron i hela landet eller för att stärka och bredda arbetsmarknaden i utsatta regioner. I stället ser vi hur strömmen av statliga jobb återigen går mot de större städerna. Det är därför angeläget att riksdagen markerar att regeringen omedelbart måste höja ambitionerna när det gäller den statliga närvaron i hela landet. Kalle Olsson (S) Anna-Caren Sätherberg (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag