Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1500 av Azadeh Rojhan m.fl. (S) Utvecklingsländers makt över sin egen matproduktion och handel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stödja småskaliga bönder, särskilt kvinnor och deras demokratiska organisationer och kooperativ, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hunger är inte en fråga om brist på mat i världen utan en brist på rättvisa. Det finns tillräckligt med mat för att ingen ska behöva gå hungrig. Trots det kan världen stå inför den värsta hungerkatastrofen på 50 år. Coronapandemins effekter sköljer som svallvågor över jorden och hur svåra följd ­ erna blir beror ofta på hur samhällets kapacitet ser ut. Tyvärr ser vi att världen inte verkar kunna nå mål två i Agenda 2030. Det målet handlar om att utrota hunger, att uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt att främja ett hållbart jordbruk. Tvärtom rapporterar FAO att hungern i världen ökar och uppskattar att en av tre i världen inte hade säker och näringsriktig mat under 2020. Siffran har ökat med 320 miljoner på bara ett år. När hungern ökar drabbar det också kvinnorna värst. Som kvinna löper du 27 procents högre risk att hamna i svår livsmedelsotrygghet. Samtidigt vet vi att 80 procent av världens fattiga bor på landsbygden och att de ofta är sysselsatta inom jordbruket. Det är även här den lokala matproduktionen sker. Svensk biståndspolitik bör föras på ett sätt så att kooperativa företag och organisa ­ tioner stärks. Kooperativa organisationer är utmärkta partners i utvecklingssamarbetet då grundidén hos ett kooperativ är att skapa ekonomiskt mervärde för medlemmen och utifrån en demokratisk organisation låta medlemmarna ta ansvar och äga sin egen utveckling. De kooperativa företagen är samhällsbärande i världen genom att de har en utjämnande och stabiliserande samhälls- och marknadsroll. Sveriges egen kooperativa historia ger belägg för detta. Den kooperativa modellen spelar en särskild betydande roll för småskaliga bönder i låginkomstländer. Majoriteten av världens fattiga är kvinnliga småskaliga bönder och många väljer att organisera sig i kooperativ för att stärka sina möjligheter att förhandla priser för sina varor och få rådgivning, kapital och tekniskt stöd för att stå emot klimatförändringarnas effekter. Vidare kan kooperativen ge tillgång till lager och vidareförädling och produktutveckling som ger fler produkter att sälja på marknaden. Världsbanken menar att tillväxt i jordbruk är upp till fyra gånger så effektivt för att bekämpa fattigdom som tillväxt inom andra sektorer. Den kooperativa modellen är en viktig del i detta. Dessutom bidrar kooperativ till att allas rätt till mat blir något som fler får uppleva. Här går småskaliga bönders kooperativ i bräschen och särskilt kvinnliga småskaliga bönder gör stora insatser för att det ska finnas mer mat på bordet i områden med störst behov. Sverige bör prioritera rätten till mat i biståndet och lägga ytterligare fokus på jordbruk till småskaliga bönder, särskilt kvinnor och klimatförebyggande och klimat ­ anpassade åtgärder såsom agroekologiska metoder. Historiskt finner man mängder av bevis för att kooperativ samverkan ökat medlemmarnas inkomster, minskat deras risker och stärkt deras roll som medborgare i ett samhälle. Såväl i Sverige som internationellt har kooperationen stärkt den demo ­ kratiska utvecklingen. Det unika med den kooperativa företagsformen är att den är öppen för alla och att varje medlem har en röst. Genom att medlemmarna aktivt på ­ verkar de beslut som tas inom kooperativet bidrar denna verksamhet till en livskraftig demokratisk kultur och ett demokratiskt företagande och det bidrar till den demo ­ kratiska utvecklingen av samhället i stort. Runtom i världen är kooperativa företag och organisationer en naturlig plats för människor att organisera sig för att få ett bättre liv. Dock begränsas människors möjlighet att organisera sig i allt större utsträckning. Ett minskat utrymme för det civila samhället är ett utvecklingshinder i stora delar av världen, och det hindrar kooperativ från att tillgodose sina medlemmars ekonomiska, sociala och demokratiska behov och rättigheter. Vidare ser vi hur miljöförsvarare, många av dem småskaliga bönder, förföljs och förtrycks när de försöker att organisera sig och bruka sin mark. Sverige bör dra lärdom av sin egen kooperativa historia och stötta utvecklingen av kooperativa rörelser, särskilt bondekooperativ, världen över. För ett effektivt bistånd bör ett ökat fokus ligga på att stödja småskaliga kvinnliga bönder och deras organisationer. Sverige bör också sätta hårdare press på partnerländer där lagar och regleringar be ­ gränsar kooperationers och miljöförsvarares möjligheter att verka. Den nya regeringen har valt att koppla biståndet närmare utrikeshandeln. Här är det viktigt att det inte påverkar de principer som styr bistånd, att det ska utgå från mot ­ tagarens rättigheter och väl. Det ska inte vara svenska affärsintressen som styr svenskt bistånd, utan mottagarnas behov och rättigheter; endast då kan handel och bistånd få rätt synergier. Biståndets utformning måste följa utvecklingen i världen. Idag har vi ett flertal parallella kriser som måste bemötas, ökad fattigdom, hunger och nya konflikter. Genom att ge länder där ekonomin sviktar och hungern ökar rätt förutsättningar för att öka produktionen av mat i det egna landet bidrar vi även till att stärka den eko ­ nomiska självständigheten i dessa länder. Förslagen i denna motion ger utvecklingsländerna större makt över deras egen matproduktion och handel. Azadeh Rojhan (S) Anna Wallentheim (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Carlsson (S) Isak From (S) Kalle Olsson (S) Mathias Tegnér (S)

Motion till riksdagen 2024/25:2471 av Azadeh Rojhan m.fl. (S) Rätten till mat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara aktivt i pågående internationella initiativ och globala processer för att stärka de globala matsystemen och utrota hungern och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Ukraina och närområdet genom att stödja ländernas handel och den egna matproduktionen för en tryggare livsmedelsförsörjning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är tyvärr högst tveksamt om världen kommer att nå mål två i Agenda 2030. Det handlar om det basala behovet av mat och om att utrota hunger, att uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt att främja ett hållbart jordbruk. Här behöver Sverige göra mer! FAO rapporterar att hungern i världen fortsätter att öka och ofattbara 2,4 miljarder människor lever med otrygg livsmedelsförsörjning. Det motsvarar 30 procent av jordens befolkning. Problemet är större än att det går att lösa med nödransoner och matpaket. De globala matsystemen måste stärkas och utvecklas så att mer mat produceras för fler. När hungern ökar drabbar det också kvinnor och barn värst. Rätten till mat måste bli något som fler får uppleva. Här vet vi att småskaliga bönders kooperativ går i bräschen och särskilt kvinnliga småskaliga bönder gör stora insatser för att det ska finnas mer mat på bordet i områden med störst behov. Runtom i världen är kooperativa företag och organisationer en naturlig plats för människor att organisera sig för att få ett bättre liv. Det visar inte minst den kooperativa bistånds ­ organisationen We Effects arbete. Och just kooperativt företagande har visat sig vara ett kraftigt verktyg för att skapa utveckling för bönder med småskaliga jordbruk. Genom de kooperativa företagen kan medlemmarna, varav många är kvinnor, stärka sina möjligheter att förhandla priser för sina varor och få rådgivning, kapital och tekniskt stöd för att stå emot klimatförändringarnas effekter. Vidare kan kooperativen ge tillgång till lager och vidareförädling och produktutveckling som ger fler produkter att sälja på marknaden. Sverige bör prioritera rätten till mat och det görs med fördel genom att Sverige är aktivt i pågående internationella initiativ och globala processer för att stärka de globala matsystemen och utrota hungern. Det görs med fördel genom ett starkare fokus på jordbruk till småskaliga bönder, särskilt kvinnor, och klimatförebyggande och klimatanpassade åtgärder såsom agroekologiska metoder. Prioritera kombinationen försörjning, klimatanpassning och livsmedelstrygghet Den nya regeringens prioritet är att koppla biståndet närmare utrikeshandeln. Låt oss vara tydliga och säga – låt bistånd vara bistånd! Det ska inte vara svenska affärs ­ intressen som styr svenskt bistånd, utan mottagarnas behov och rättigheter; endast då kan handel och bistånd få rätt synergier. Idag har vi ett flertal parallella kriser som måste bemötas: ökad fattigdom, hunger och nya konflikter. Därför vill vi se ett ambitiöst bistånd, mycket mer ambitiöst än den aviserade reformagenda som regeringen nu bristfälligt beskriver i sin budgetproposition. Men där finns några guldkorn. Ett av dessa är att regeringen i budgetpropositionen skriver att insatser som ”integrerar försörjning, klimatanpassning och livsmedels ­ trygghet blir allt viktigare i den globala omställningen till gröna ekonomier”. Bra så, men upp till bevis i praktik och handling! Menar regeringen allvar behöver den också engagera sig i aktuella globala processer och initiativ kring att skapa hållbara, lång ­ siktiga lösningar för ökad livsmedelstygghet. Stödet till Ukrainas närområde – ta tillvara den expertis som finns Regeringen vill öka insatserna i regionen kring Ukraina i denna svåra tid. Kriget mot Ukraina har drabbat östra Europa väldigt hårt och mycket kan göras för att lyfta Ukraina och regionen. Här har till exempel Nordmakedonien tillsammans med flera länder varit beroende av export och import till och från både Ukraina och Ryssland. Dessa grann ­ länder tampas nu med en försvunnen exportmarknad och skarpa ökningar i priser på många basvaror, insatsvaror och råmaterial som de vanligen importerat från Ukraina och Ryssland. Att hjälpa de värst drabbade länderna att finna nya importmarknader och få tillgång till nya marknader, som Sverige och EU, för sin export vore en klok prioritering. Här spelar biståndet en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för dessa relationer. Men fallgroparna är många. Därför är det avgörande att regeringen förlitar sig på de erfarenheter och den kunskap som finns. Här gäller det att tillvarata alla kompetenser som kan bidra till ekonomisk utveckling. För att handeln med utvecklingsländer ska stärkas så krävs engagerade företagare som vill hitta nya möjligheter och testa nya marknader. Den expertis och erfarenhet som svenska civilsamhällesorganisationer samlat på sig över decennier kan bidra till att handeln gynnar utvecklingsländernas befolkning. Det krävs också en aktiv involvering från myndigheter både på plats och i Sverige. Här vill vi särskilt uppmärksamma att svensk biståndspolitik bör föras på ett sätt så att kooperativa företag och organisationer stärks. De är ofta utmärkta partners i utvecklingssam ­ arbetet då grundidén hos ett kooperativt företag är att skapa ekonomiskt mervärde för medlemmen och utifrån en demokratisk organisation låta medlemmarna ta ansvar och äga deras egen utveckling. Slarva inte bort den chans till kraftsamling som behövs för att stärka Ukraina och närområdets livsmedelstrygghet, självständighet och utveckling. Stöd kooperationen – en förändringsaktör i biståndet Sverige borde dra lärdom av sin egen kooperativa historia och stötta utvecklingen av kooperativa och andra demokratiska rörelser. De kooperativa företagen är samhälls ­ bärande i världen genom att de har en utjämnande och stabiliserande samhälls- och marknadsroll. Kooperativ bidrar till att rätten till mat blir något som fler får uppleva. Här går småskaliga bönders kooperativ i bräschen i världen och särskilt kvinnliga småskaliga bönder gör stora insatser för att det ska finnas mer mat på bordet i områden med störst behov. Runtom i världen är kooperativa företag och organisationer en naturlig plats för människor att organisera sig för att få ett bättre liv. Det visar inte minst den kooperativa biståndsorganisationen We Effects arbete. Kooperativt företagande har visat sig vara ett kraftigt verktyg för att skapa utveckling för bönder med småskaliga jordbruk. Genom de kooperativa företagen kan medlemmarna, varav många är kvinnor, stärka sina möjligheter att förhandla priser för sina varor och få rådgivning, kapital och tekniskt stöd för att stå emot klimatförändringarnas effekter. Vidare kan kooperativen ge tillgång till lager och vidareförädling och produktutveckling som ger fler produkter att sälja på marknaden. Sverige bör framåt prioritera insatser som ger länder där ekonomin sviktar och hungern ökar rätt förutsättningar för att öka produktionen av mat i det egna landet och stärka deras ekonomiska självständighet och handel. Förslagen i denna motion tar ut riktningen och visar hur nästa steg bör se ut när Sveriges bistånd prioriterar rätten till mat. Azadeh Rojhan (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Carlsson (S) Isak From (S) Johan Andersson (S) Johanna Haraldsson (S) Kalle Olsson (S) Karin Sundin (S) Malin Larsson (S) Matilda Ernkrans (S)