Jämför sakliga förslag
A · Krav på bodelningsprocessen
2022/23 · HA021836 · Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M); Helena Bouveng (M)
Original hos RiksdagenB · Bodelningar som drar ut på tiden
2025/26 · HD023160 · Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.019 · ämneslikhet 0.843. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 7 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A6 och B1 · textlikhet 0.453A: Avslag · B: Avslag
A6
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättsskydd och rättshjälp vid bodelning och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bodelningsprocesser och vikten av rättshjälp och tillkännager detta för regeringen.
6 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en effektivare och snabbare bodelning och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot obstruktion vid bodelning samt om att överväga införande av stupstocksförfarande och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa mellanbeslut och särskild talan vid bodelning och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över bodelningsärenden till tingsrätten och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bestämmelse bör införas för att lämna in en slutlig och sammanhållen bevisuppgift och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om problematik med dagens bodelning och om att öppna för att se över möjligheten till retroaktivitet för personer som kommit i kläm och fått felaktiga beslut på grund av missbruk inom ramen för bodelning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1291 ord · B 387 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1836
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Helena Bouveng (båda M)
Krav på bodelningsprocessen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en effektivare och snabbare bodelning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot obstruktion vid bodelning samt om att överväga införande av stupstocksförfarande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa mellanbeslut och särskild talan vid bodelning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över bodelningsärenden till tingsrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bestämmelse bör införas för att lämna in en slutlig och sammanhållen bevisuppgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättsskydd och rättshjälp vid bodelning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om problematik med dagens bodelning och om att öppna för att se över möjligheten till retroaktivitet för personer som kommit i kläm och fått felaktiga beslut på grund av missbruk inom ramen för bodelning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Omkring hälften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa. En del av dem går till bodelningsprocesser och de kan dra ut på tiden. Under en av livets kanske tuffaste perioder ska två människor komma överens om alla praktiska saker som behöver lösas för att komma vidare i livet. Situationen blir självklart än svårare om någon av parterna inte vill gå vidare med en bodelning, känner sig förfördelad på något sätt eller känner sig orättvist behandlad. Bodelningsprocesser med långa processer innebär att den part som är ekonomiskt svagast, ofta kvinnor, blir fattiga på grund av att de inte får ut sin del av boet.
Kvinnorna hamnar då i ekonomisk utsatthet på grund av att medlen är låsta.
Om motparten då förhalar processen och tillåts göra detta inom ramen för lag
stiftningen så utsätts kvinnor för en form av ekonomiskt utnyttjande, eller om man så vill ekonomisk kontroll, genom att kvinnan inte får ut sin del i bodelningen och kan gå vidare i livet. Berättelser från kvinnors liv med bodelningsprocesser vittnar om att det går att förhala en bodelningsprocess så långt att den ekonomiskt svagare parten tvingas flytta hem till sina föräldrar alternativt får ta lån av desamma och kan komma att hamna på bar backe. Därför behöver lagstiftningen anpassas så att
det inte blir möjligt att dra ut på bodelningar som försätter enskilda i ekonomisk utsatthet.
Rättsskydd/rättshjälp
För att snabba på bodelningsprocessen behövs regler som skulle ge bodelningsför
rättaren möjlighet att göra detta. Det skulle kunna handla exempelvis om att bodelnings
förrättaren skulle ha rätt att dela ut ett vite eller sätta tidsgränser om en part med berått mod försenar processen. Sådana förslag, och andra, finns i en departementspromemoria från 2005 (Ds
2005:34), men inget av förslagen är genomfört.
I proposition 2006/07:32 Skadestånd och bodelning som den nämnda promemorian låg till grund för anfördes även att det kan finnas anledning att i något annat samman
hang vidare överväga bland annat den fråga som behandlas i promemorian om huruvida det bör införas en möjlighet att besluta om sanktioner för att få en part att medverka under en bodelningsförrättning och därav kan det finnas skäl att vidare utreda effektivare och snabbare bodelningsprocesser.
Den ekonomiskt svagare parten drabbas hårdare av en utdragen bodelningspro
cess och därför är det viktigt att den inte drar ut på tiden i onödan. I värsta fall kan det ta så lång tid att ena parten inte anser sig ha råd att genomföra den eller ens vågar påbörja en bodelningsprocess.
Av ovan nämnda skäl behövs nya anpassade regler som kan öka effektiviteten och snabba upp takten i bodelningsprocessen. Av samma skäl bör de juridiska kostnader som uppstår i samband med bodelning bli föremål för utredning.
Bodelningsförrättaren behöver inte arbeta med ärendet om denne inte får betalt vilket kan utnyttjas av en part som vill förhala bodelningen. Detta kan undvikas om det finns en möjlighet för en part att hos staten till exempel ta upp ett lån för att täcka bodelningsförrättarens arvode och eventuella ombudskostnader. Det förutsätter att parten kan visa att lånet kan betalas tillbaka omedelbart när bodelningen är över. Detta bör ses över.
För den part som inte kan visa att det är möjligt att betala tillbaka lånet skall det finnas möjligheter att ansöka om rättshjälp för bodelningsförrättarens arvode (upp till en viss nivå) och kanske också för ombudskostnader (upp till en viss nivå).
Parter obstruerar och förhalar bodelningen på olika vis, till exempel genom att inte närvara vid bodelningssammanträden och inte besvara skrivelser från bodelningsförrättaren. Därför behöver bodelningsförrättaren få fler verktyg så att inte den ena parten kan svältas ut så som i dag sker, vilket drabbar främst kvinnor eftersom deras ekonomi är mindre än männens. I lagen om skiljeförfarande fastställs att en parts utevaro från sammanträde eller obstruktion inte är något hinder för att avgöra saken i handlingarna. En sådan motsvarighet finns inte vad gäller bodelning, men en part som begär bodelning bör få ett beslut. Ett sådant beslut gör att beslutsunderlaget för bodelningsförrättaren många gånger kan bli bristfälligt och bör då kompletteras med att bodelningsförrättaren, på yrkande av en part, ges möjlighet att beställa nödvändiga underlag i form av saldobesked och andra för ärendet relevanta underlag från banker och andra som för register över parternas tillgångar och skulder. Det ska då innehålla mer än själva brytdatumet så att hela redovisningsperioden kommer med. Underlag som inkommer till bodelningsförrättaren skall kommuniceras med parterna för yttrande och en part som är passiv bör kunna anmodas att yttra sig efter mönster av 42 kapitlet 15
§ rättegångsbalken, så kallat stupstocksföreläggande.
Mellanbeslut och särskild talan
Av 17 kapitlet 6
§ äktenskapsbalken framgår att en bodelningsförrättare skall avgöra samtliga frågor som inte är föremål för rättegång. Denna möjlighet för en part att hänskjuta en fråga till domstolen kan utnyttjas av en part som vill förhala en bodelning. Denna möjlighet att hänskjuta en fråga till tingsrätten kan förlänga en bodelning med flera år.
För att effektivisera handläggningen hos bodelningsförrättaren bör denna möjlighet tas bort och ersättas med en möjlighet för en bodelningsförrättare att, på yrkande av part, meddela ett mellanbeslut som inte får överklagas särskilt utan endast i samband med att ett bodelningsbeslutet överklagas. Ett mellanbeslut kan gälla till exempel fråga om äganderätt till viss egendom.
Flytta över ärendet till tingsrätten
Många ärenden är av olika anledningar långdragna, en del upp till flera år. För att motverka detta kan en regel införas som säger att om bodelningsförrättaren har avgjort ett ärende inom 18 månader skall ärendet överlämnas till tingsrätten som då tar över ärendet och handlägger det på vanligt vis enligt rättegångsbalken.
Yrkanden med mera
För att effektivisera och göra handläggningen mer stringent så bör det finnas en ut
trycklig bestämmelse som ålägger bodelningsförrättaren att när boet är utrett, anmoda parterna att framställa sina slutliga yrkanden och grunderna för dessa yrkanden samt en slutlig och sammanhållen bevisuppgift.
En sådan regel skulle också kunna ha betydelse för ett eventuellt överklagande om man tänker sig en regel som säger att en part inte får komma med nya yrkanden och grunder vid ett överklagande om det inte finns särskilda skäl för detta, jmf överklagande från tingsrätten till hovrätten.
Den
problematik som dagens lagstiftning medger kring bodelning öppnar upp för att människor försätts i fattigdom och de personer som lever i dessa fleråriga processer med livslånga konsekvenser borde också kunna komma ifråga för retroaktivitet då de kommit i kläm och fått felaktiga beslut på grund av missbruk inom ramen för bodelning.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Helena Bouveng (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3160
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Bodelningar som drar ut på tiden
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bodelningsprocesser och vikten av rättshjälp och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Omkring hälften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa. En del av dem går till bodelningsprocesser som kan dra ut på tiden, ibland i väldigt många år. Därför är den pågående utredningen om bodelningsprocesser som regeringen tillsatt och som snart ska redovisas, 15 december 2025, oerhört viktig ur perspektivet ekonomisk frihet, själv
ständighet och trygghet.
Utdragna långa och mångåriga processer skapar en ohållbar situation där den part som inte har resurser, ofta kvinnan, drabbas av livslånga ekonomiska konsekvenser som följd. Därför är det av avgörande betydelse att rättssystemet kan arbeta med snabba och effektiva bodelningar. Det får överhuvudtaget inte gå att förhala processerna genom att en part har möjlighet att nyttja att inte lämna ifrån sig alla uppgifter och att då bodel
ningsförrättaren kan ägna sig åt att skicka brev mellan parterna utan att ärendet kommer närmare ett uppklarande. Alla tillgångar och skulder ska redovisas fullständigt och utan dröjsmål annars bör det få konsekvenser.
Berättelserna från personer som drabbats av en dålig bodelningsprocess är hår
resande, och de allra flesta kommer från kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld och i vissa fall även fysiskt våld. Dessa tragiska erfarenheter visar tydligt behovet av att det inom rättssystemet finns brister och att dessa måste elimineras.
Det är av största vikt att säkerställa ett rättssäkert system där alla parter har tillgång till nödvändig rättshjälp. Detta innebär att individer som genomgår en bodelning ska kunna få stöd för att förstå sina rättigheter och skyldigheter, vilket stärker både trygg
heten och rättssäkerheten i processen. Innan 1997 fanns det möjlighet till rättshjälp i Sverige men den togs då bort av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Detta har gjort att den ekonomiskt svagare parten har hamnat i ett underläge och kan svältas ut vid en bodelning vilket då skett och sker i dagens Sverige. Frågan är hur många det är som i vårt land hamnat i ett sådant rättsligt underläge att de tvingats gå med på en ofördelaktig uppgörelse för att det kostar mer än de klarar av och att det är utdraget under mycket lång tid.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)