Jämförelse c7e29f1e9731980d75cb2b81 Underlagets kontrollsumma: fef1f7c593fd53a80dd22eafc220cf495ee7f9fc2a825da5f2e9da403596a2a8 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022693: El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022693 Motion till riksdagen 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett mål om ytterligare minst 60 TWh ny fossilfri el till 2030 och tillkännager detta för regeringen . Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång på stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och genom ­ föra den nationella elektrifieringsstrategin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Elektrifieringsrådet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft ska genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella byggnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria trans ­ porter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och till ­ kännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för vätgasinfrastruktur med statlig systemoperatör för nätet, en s.k. TSO, och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Motivering Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elektrifiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångs ­ rik elektrifiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och kan även bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimat ­ smarta produkter. Målsättningen bör därför vara att energipolitiken ska bidra till klimat ­ målet för 2045. Elektrifiering kan bidra till stor energieffektivisering och minskade ut ­ släpp från transporter. Den är också avgörande för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Sveriges elförsörjning kan utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska även fortsättningsvis vara en nettoexportör av el. Den svenska industrins konkurrenskraft behöver dock säkras genom trygg tillgång till el och effekt i energisystemet på kort och lång sikt. Sverige behöver blocköverskridande energipolitiska överenskommelser För Socialdemokraterna är en framtida säker och stabil elförsörjning central. Liksom näringslivet och energibranschen menar vi att långsiktiga och stabila villkor kommer att vara viktiga för att tillräckliga investeringar ska komma på plats. Vi vill därför föra samtal med andra partier med målet att skapa överenskommelser om den svenska energipolitiken på lång sikt. Varken Sveriges elkonsumenter, industrin eller klimatet har råd med något annat. Sådana samtal bör ha en bred utgångspunkt, som inte är låst till vissa energislag eller specifika lösningar. Sverige behöver kunna använda alla fossilfria tillgångar som står till buds. Omställning och konkurrenskraft kräver ett nytt energipolitiskt mål för 2030 Enligt Energimyndighetens och Svenska kraftnäts långsiktiga scenarier innebär klimat ­ omställningen och en ny elektrifieringsvåg att efterfrågan på el kommer att öka kraftigt till 2045. Prognoserna för den framtida elanvändningen har under senare år kraftigt revi ­ derats uppåt, som ett resultat av pågående och planerad grön omställning och nyindustriali ­ sering . Enligt de scenarier som innebär högst elektrifiering av samhället förväntas en för ­ dubbling av elbehovet. En planeringsram på 300 TWh är därför ändamålsenlig. Vi be ­ höver emellertid öka utbyggnadstakten för den fossilfria elproduktionen redan i närtid. Dels för att en stor utmaning inte kan lösas i slutet på perioden men framförallt för att risken är stor att Sverige inom endast några år blir nettoberoende av elimport för vår elförsörjning och då sannolikt också förlorar viktiga investeringar och arbetstillfällen. Kan inte industrins behov mötas på kort sikt riskerar Sverige helt att tappa dessa indu ­ strier och gå miste om nya etableringar, vilket skulle göra behoven av el lägre för den längre tidshorisonten men till stor kostnad i form av förlorade jobb och förlorat välstånd. Därför har Socialdemokraterna föreslagit ett energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030. I det kortare perspektivet är det främst vindkraft som har betydande potential, såväl på land som till havs, men även solel liksom effekthöj ­ ningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft behöver komma på plats. Vår uppfattning är vidare att Sverige även fortsättningsvis ska ha förmågan att vara en nettoexportör av el, en förmåga som riskerar att förloras under 2020-talet med regeringens nuvarande politiska inriktning. Regeringen vill ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Man anser att dessa kreditgarantier bör ut ­ formas med mer generösa villkor än nuvarande system för kreditgarantier för gröna investeringar. Socialdemokraterna anser att även andra fossilfria kraftslag än kärnkraft bör få tillgång till eventuella nya mer förmånliga krediter. Låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag Inför förra vintern tog Socialdemokraterna initiativ till och la fram förslag på ett hög ­ kostnadsskydd för elpriserna. De avgifter som betalats in till Svenska kraftnät och som inte kunde användas till nätförstärkande åtgärder föreslogs återföras på kort sikt genom åtgärder som skulle sänka priserna, sänka nätavgifterna eller ge återbäring till hushåll och företag. Genomförandet av förslag med denna riktning från högerregeringen utlovades men försenades i flera månader och turerna kring stöden blev många, inte minst när det gällde kompensation till hushåll i norra Sverige och till företag. Vi kan nu också konstatera att regeringen trots ett EU-ordförandeskap hittills misslyckats med att vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid eventuella nya kraftiga elprishöjningar kommande vintrar. Vi menar att regeringen ska fortsätta det arbetet. Viktigt är också att möjligheten till beskatt ­ ning av övervinster hos kraftföretag kan utnyttjas. Det behövs en beredskap för att kunna få ändamålsenliga stöd till särskilt utsatta på plats snabbt om behov uppstår. Eventuella nya stöd ska skydda företag och hushåll som haft höga kostnader men inte ge otillbörliga fördelar för de som har en stor förbrukning till fasta låga priser. Sådana fördelnings ­ politiskt rimliga modeller kan med fördel tas fram i förväg, för att öka beredskapen i ett försämrat läge. Det är av stor vikt att regeringen hårt driver på för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska priser. För att få ner elpriserna behöver också elproduk ­ tionen i Sverige maximeras. Det är även angeläget att hushåll ges möjlighet att på liknande sätt som stora kunder teckna långa kontrakt för elleverans till rimliga och stabila priser. I detta syfte har vi föreslagit ett system med s.k. folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa villkor. Cirka 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. Eftersom detta både skapar stabila villkor för invester ­ ingar och ger hushållen stabila och låga priser bör regeringen arbeta fram ett system baserat på förslaget. Regeringen borde skyndsamt arbeta vidare med en modell i linje med vad vi föreslagit. En nationell elektrifieringsstrategi ökar takten i omställningen Genom ett fortsatt arbete med den elektrifieringsstrategi som den tidigare regeringen beslutade om, vill vi socialdemokrater ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energi ­ sektorn för att möjliggöra en omfattande elektrifiering av samhället. Elektrifierings ­ strategin utgörs av en konkret handlingsplan som vi vill se genomföras de kommande åren. Steg för steg, åtgärd för åtgärd, vill vi bygga en trygg elförsörjning som möjliggör omställning och nya jobb. Åtgärderna i strategin syftar till att undanröja hinder för utbygg ­ nad av elproduktionen och säkerställa att det finns leveranser av el alla timmar på dygnet . Med elektrifieringsstrategin vill vi se ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra elektrifieringen. De tolv punkterna i strategin utgör ett helhetsperspektiv över vad som krävs för att möta de utmaningar som kommer med ett kraftigt ökat elbehov inom fem övergripande områden: planering och samarbete, effektiv användning, utbyggnad av infrastruktur, elnät och laddinfrastruktur, säkrad tillförsel av effekt och energi samt genomförande och förankring. Det är av stor betydelse att arbetet med strategin nu följs upp och genomförs av den nya regeringen. Elektrifieringsrådet med representanter från den offentliga sektorn, när ­ ingslivet och andra samhällsaktörer bör användas aktivt. Att regeringen inte sammankallat rådet är anmärkningsvärt. Rådet bör stödja ett effektivt genomförande av elektrifierings ­ strategin. Svenska kraftnät bör ges en tydligare roll i fråga om att arbeta för att elsystemet ska kunna utvecklas i takt med behoven. I denna åtgärd ingår bland annat ett mer pro ­ aktivt arbete med nationell nätplanering. Svenska kraftnät bör även få i uppdrag att tydlig ­ göra förutsättningar för att främja flexibilitet vid anslutning av nya elkrävande verksam ­ heter. Det kan handla om att anpassa elanvändning för att minska effekttoppar och opti ­ mera nyttjandet av elnäten. Energimyndigheten fick i uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi i juni 2022, med förväntad slutrapport i december 2023. Förslag bör även tas fram för hur kraft ­ värmens lokala elsystemnyttor kan få en mer korrekt värdering. Regeringen bör även ge Energimyndigheten och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för vätgas. Regeringen bör även ta initiativ till en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen. Regeringens nedläggning av branschskolan för distributionselektriker skadar Sveriges möjligheter till en snabbare nätutbyggnad. Den nationella strategin för elektrifiering har uppmärksammat vikten av att berörda myndigheter och domstolar har erforderlig kapacitet för att motverka tidsfördröjning och oklarheter i handläggningsprocesser. Energieffektivisering sänker kostnader, ökar försörjningstryggheten och ger utrymme för nya investeringar Sverige ska ha mycket och billig energi men vi behöver också bli bättre på att använda energin mer effektivt. En effektiv användning av energi kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och minska klimat- och miljöpåverkan samt bidra till försörjningstrygg ­ heten på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030. Vi vill att Energimyndigheten ska fortsätta arbetet med energieffektivisering och stötta energieffektivisering av både småhus och flerbostadshus liksom inom industrin. Syftet med åtgärderna är att bidra till klimatomställningen, skapa jobb, säkerställa en jämn till ­ gång till energi och minska risken för negativa effekter av volatilitet i energipriserna. Regeringspartierna har med precision utformat politiken så att flerbostadshus inte får del av åtgärderna. Den politiken bör utvärderas, vilket ger regeringen möjlighet att åter ­ komma med en politik för energieffektivisering som är bättre utformad. Vi vill underlätta för fastighetsbolag att bli en aktiv part i arbetet med att effektivisera energianvändningen och öka försörjningstryggheten. Det stöd till energieffektivisering av flerbostadshus som vi föreslår kompletteras därmed med insatser för att fastighets ­ företag och bostadsrättsföreningar ska kunna förbättra sin styrning av fastighetsbeståndets energianvändning, på ett sätt som gör att de får förutsättningar att delta på stödtjänstmark ­ naden . Statens energimyndighet eller en annan myndighet som regeringen anser bättre lämpad bör hantera stödet. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att ta fram tekniska speci ­ fikationer som grund för stödsystemet. Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett kvot ­ pliktssystem för energieffektivisering (s.k. vita certifikat). Syftet var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kunde öka energieffektiviserings ­ takten i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nåddes samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället. Den nya högerregeringen beslutade dock den 22 december 2022 att avsluta utredningens arbete. Utredaren presenterade då en rapport med utredningens arbete så långt det fortskridit. Vi menar att arbetet med att ta fram ett förslag med denna inriktning bör återupptas. Utbyggnad av elnätet och elområden För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusentals jobb behöver elen kunna transporteras dit den behövs. Det är också viktigt för en god tillgång på el i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ för att halvera tiden för tillståndsgivning. En rad lagändringar trädde ikraft, som möjliggjorde den största tidsminskningen för byggande av elledningar som gjorts sedan Sverige fick elektricitet. De nya lagarna förenklade processerna för att bygga ut elnätet i Sverige och gjorde dem mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. För nät ­ företagen blev det lättare att vidta åtgärder utan att ansöka om en ny så kallad nätkonces ­ sion , det vill säga det tillstånd som krävs för att bygga en kraftledning. Fler ledningar ska kunna byggas och användas med stöd av en nätkoncession för ett område. En nät ­ koncession för linje ska kunna ändras på ansökan av nätföretaget. Det ska gå att lägga samman nätkoncessioner och dela upp en nätkoncession för linje. Sammantaget innebar förändringarna att arbetet kunde snabbas på avsevärt. Mer kan emellertid göras. Energi ­ marknadsinspektionen behöver exempelvis tillräckliga resurser. Vi menar vidare att el ­ nätens centrala betydelse gör att riksintresse för eldistribution bör prioriteras, att luft ­ ledning ska vara utgångspunkten för växelströmskablar över 130 kV och att byggande och underhåll av starkströmsledningar med linjekoncession kan undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på områden som omfattas av biotopskydd eller strandskydd. Förslagen är utredda och remissbehandlade. Vid sidan om utbyggnad av nätkapaciteten behöver Svenska kraftnät som ansvarig för systemet säkerställa att även andra verktyg används för att klara den stora ökningen av användning och produktion. Digitalisering, AI, kraftelektronik och olika tekniker för lagring kan bidra till detta, liksom aggregering- och flexibilitet. Samtidigt som behoven av en stor och snabb utbyggnad av elnäten är det viktigt att kostnaderna för utbyggnaden av elnätet är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet man bor. Den utredning som har i uppdrag att se över intäktsregleringen har här ett viktigt uppdrag. Modellen behöver ta hänsyn till både användarnas behov av låga totala kostnader och elnätsföretagens förmåga till fortsatta investeringar. Målsättningen måste vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyv ­ ning av Sverige som vi har sett vad gäller elpriser måste jobbas bort. Det sker bästa genom utbyggd produktion i södra Sverige och förbättringar i överföringskapaciteten. Svenska kraftnät och övriga TSO:er i Europa har nu ett år på sig att genomföra el ­ områdesöversynen. Under själva översynen kommer de olika alternativen att analyseras mer detaljerat, exempelvis utifrån samhällsekonomisk nytta och påverkan på driftsäker ­ heten. Elområdesöversynen ska resultera i ett förslag om indelning i elområden, antingen att behålla den befintliga indelningen eller att införa en ny elområdesindelning. Översynen betyder alltså inte att nuvarande elområdesindelning automatiskt förändras. Vi menar att det är viktigt att de fysiska begränsningarna i nätet som är grunden för indelningen och att ambitionen från myndigheterna är att jobba bort dessa för att möjliggöra ett svenskt elområde med lågt pris. Förutom att bygga ut produktions- och överföringskapacitet för att möjliggöra att Sverige blir ett elområde är det viktigt att regeringen agerar för att elområden i vår närhet utformas på ett sätt som inte driver upp svenska elpriser. Projektet Hansa Power Bridge behöver utvärderas med hänsyn tagen till detta och till det sydsvenska elsystemets stabilitet. Infrastruktur för vätgas behöver utvecklas Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är ökad använd ­ ning av vätgas i produktion och för lagring av energi. Vätgas kommer därför att få en ökad betydelse inte minst som en förutsättning för industrins omställning. Socialdemo ­ kraterna vill satsa på svensk produktion av vätgas. För att underlätta och samordna detta arbete behöver Sverige en nationell plan för vätgasinfrastruktur, som samplaneras med infrastrukturen för el. Idag är TSO:n, dvs den stamnätsansvarige, på gassidan ett privat företag. När vätgasen blir en allt större resurs ekonomiskt och kommer att spela en större roll i vårt energisystem så kan det vara rimligt att sådan infrastruktur ägs och drivs inom ramen för det offentligas kontroll. Regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag. Kortare och effektiva tillståndsprocesser Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i elnäts- och elproduktionsutbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Moderna regelverk som utvecklas i takt med tekniken behöver utvecklas. Relevanta myndigheter ser exempelvis över förutsättningarna för både framtida och befintlig kärn ­ kraft, så att vi kan fortsätta att nyttja befintlig kärnkraft i dess fulla kapacitet under hela dess livslängd. Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser inte minst vad gäller elnät. Elnät som bidrar till tillförlitlig överföring av el till rimliga kostnader och där ökade effektuttag och nyanslutningar be ­ viljas inom rimlig tid är viktiga för en konkurrenskraftig och leveranssäker elförsörjning. Den socialdemokratiska regeringen arbetade för att halvera ledtiderna för nya kraftled ­ ningar, från att behov identifierats till att ledningen står på plats. För att genomföra detta krävs resurser till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen och aktö ­ rerna på elnätssidan har även en viktig roll i fråga om att finna lösningar för att frigöra nätkapacitet och underlätta för nya kunder att ansluta till elnäten i tillväxtområden. Under de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar haft i uppdrag att se närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Förslag från utred ­ ningarna har remitterats och vi menar att flera förslag är möjliga att realisera omgående i syfte att korta ned handläggningstider och öka förutsägbarheten. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir håll ­ bar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs för både industri, infrastruktur och inte minst el. Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att änd ­ ringstillstånd bör vara huvudregel och att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Utredaren argumenterade kraftfullt för en ökad användning av ändrings ­ tillstånd och pekade även på att det med digitaliseringen finns bättre möjligheter att få en överblick över en verksamhets totala verkningar på miljön även vid fler ändringstill ­ stånd. Vi menar att det finns ett tillräckligt underlag för regeringsförslag i frågan och ett förslag bör snarast läggas fram för beslut. Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma är att säkerställa fungerande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning. Regeringen bör se närmare på fortsatta insatser på området motsvarande vad som sker till exempel inom ramen för Kommittén för teknologisk inno ­ vation och etik (Komet). En metod för att korta den totala tidsutdräkten i tillståndsproces ­ sen är att delarna hanteras parallellt snarare än sekventiellt. I den utsträckning ett sådant arbete inte kräver lagändring bör det genomföras skyndsamt. Samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher är betydelsefullt för ett fungerande genomslag för investeringar och etableringar. Tidigare regering arbetade med en serie insatser för att främja samordningen. Ett sådant exempel är tillsättandet av nationell samordnare för större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. Sedan dess har emellertid också andra delar av landet sett ett ökande intresse för investeringar i och etableringar kopplade till den nya gröna industrialiseringen. Regeringen måste därför utgå från att också andra regioner i landet har behov av sam ­ ordning för att möta de ökande behoven. Särskilt om kraftslagen Socialdemokraterna menar att alla fossilfria kraftslag behövs för att Sverige ska klara av den stora elektrifiering som världen ska genomgå under de kommande decennierna. Den stora utbyggnaden av vårt elsystem kräver att all ny fossilfri el som går att få fram till kon ­ kurrenskraftiga priser också måste få möjlighet att nå hushåll och företag. Vi eftersträvar teknikneutralitet, hög samhällsekonomisk effektivitet och kostnadseffektivitet. De olika kraftslagen behöver emellertid delvis olika åtgärder för att få förutsättningar att bidra på dessa villkor. Vattenkraften behöver utvecklas Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet. Den osäkerhet som nu råder för verksamhetsutövarna till följd den nationella planen för moderna miljövillkor och pausen i arbetet behöver snarast vändas till klarhet. Regeringen måste återkomma med förslag som gör att prövningarna kan återupptas på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna om att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan uppnås. Det uttryckta riktvärdet om 1,5 TWh behöver mötas. Vattenkraftens potential behöver i övrigt också tas till vara. Genom nya investeringar kan effekthöjningar genomföras. Möjligheterna till pumpkraft behöver vidare tas tillvara. Tillståndsprocesser behöver fortsatt snabbas upp. Förslagen i Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen behöver genomföras för att processerna ska fungera bättre. Det är viktigt att regeringen tillser att det är möjligt att driften i vattensystem där kraftstationerna har olika ägare kan samverka för att få största möjliga effekt av nya investeringar. Vindkraftens potential för snabbare elektrifiering ska tas tillvara Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Den kan ge en kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra delarna av landet. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrens ­ kraftiga priser. De insatser som Svenska kraftnät tidigare planerat för anslutning av havs ­ baserad vindkraft bör därför fortsätta och inte upphöra enligt regeringens nya instruktioner till affärsverket. Försvarsmaktens roll behöver tydliggöras och ett fungerande samspel med berörda myndigheter och aktörer säkerställas. Regeringen behöver godkänna de havs ­ baserade vindkraftsparker som idag ligger på regeringens bord och ompröva det senaste avslaget av Stora Middelgrund. Även den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kost ­ nad. Den potentialen behöver tas tillvara. För att öka andelen beviljade tillstånd behöver kommunerna stärkta incitament för att medverka till utbyggd vindkraft och eventuella invändningar mot etableringar behöver komma tidigare i tillståndsprocessen. Möjlig ­ heten att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan också behöva tydliggöras. De förslag som lagts fram i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) bör därför genomföras tillsammans med den reformering av det kommu ­ nala vetot som föreslogs i proposition 2021/22:2010 om ett tidigare kommunalt ställnings ­ tagande för vindkraft. Kraftvärmens bidrag till regional balans ska förbättras Kraftvärme utgör ett viktigt bidrag till elförsörjningen och här finns även outnyttjad potential, inte minst vad gäller att avlasta vid effekttoppar. All effekt som finns att tillgå måste kunna nyttjas under tider där elpriserna annars riskerar att bli höga. En något över ­ dimensionerad kraftvärme skapar förutsättningar för att ansluta fler kunder och kan ge ett viktigt extra tillskott av el under de kallaste dagarna, om incitamenten är de rätta. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att säkerställa att fler investeringar kan göras i anläggningar som är viktiga för ett mer robust elsystem. Förslag som kommer från Energimyndighetens uppdrag om en strategi för fjärr- och kraftvärmen behöver också tas om hand. Kärnkraften får fortsatt stor betydelse för elsystemet Kärnkraften kommer under lång tid framöver att utgöra en viktig del av elsystemet. Till ­ sammans med vattenkraften ger den goda möjligheter till balansering och stabilitet i en elförsörjning som alltmer baseras på förnybara energislag som vindkraft och solenergi. Socialdemokraterna ser möjligheter i fråga om förlängning av drifttid för befintliga reaktorer. Detta förutsätter givetvis en säker drift och att ev. säkerhetshöjande investeringar som krävs för detta genomförs. Även effekthöjning vid befintliga reaktorer kan bli ett värdefullt tillskott till elförsörjningen. Vad gäller nya kärnkraftsreaktorer kan konstateras att det med nuvarande lagstiftning är möjligt att ersätta reaktorer som ställts av eller som kommer att ställas av. Det är givetvis en fördel om den infrastruktur som redan finns på plats kan nyttjas om nya reaktorer ska byggas. Ännu så länge har inga konkreta investeringsplaner presenterats för nya anläggningar. Erfarenheter i Finland har visat att det kan bli både dyrt och långdraget att bygga nya konventionella reaktorer. Vad som därför alltmer kommit att diskuteras är mindre s k SMR-reaktorer. Inte heller här finns idag några beslut om kommersiell drift, men inom Vattenfall pågår en förstudie. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav Strål ­ säkerhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera behov av utveckling av de regler eller andra åtgärder som kan påverka förutsättningarna för nyttjande av befintlig och ny kärnkraft, som t.ex. SMR baserad på känd såväl som ny reaktorteknik. Strålsäkerhets ­ myndigheten har nu lämnat förslag på hur de identifierade behoven bör hanteras vidare. Solkraften behöver en ökad tydlighet och ändamålsenliga regelverk Solkraften har förutsättningar att bidra mer till den svenska elproduktionen. Det är kostnadseffektivt att sätta upp solpaneler på byggnader och strukturer som ändå ska uppföras. Den tekniska utvecklingen går här snabbt och det finns ett växande intresse för solkraft hos hushållen, som ett sätt att balansera höga elkostnader och minska beroendet av andra, inte minst fossila, kraftslag. Även det offentliga har ett ansvar för att bidra till den gröna omställningen och det finns många ytor här som kan nyttjas för solpaneler. Socialdemokraterna vill att det tillsätts en utredning för att utreda möjlig ­ heten att ställa krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella bygg ­ nader. En mycket stor potential av storskaliga parker ligger i större markbaserade anlägg ­ ningar. Idag hämmas utvecklingen både av regelverket för att uppföra anläggningarna och av möjligheterna att ansluta dem till nätet. Vi vill därför att regeringen säkerställer att det tas fram nationella riktlinjer för länsstyrelserna i fråga om hur lagstiftning ska tolkas så att prövningen kan gå snabbt och bli likvärdig över landet. Elmarknadsinspek ­ tionen bör få i uppdrag att ta fram regelverk som kortar ledtiderna och säkerställer rimliga kostnader för anslutning till elnätet. Det är exempelvis viktigt med transparens i fråga om var det finns möjliga eller lämpliga inmatningspunkter i nätet. Kraven på nätägarna bör i det sammanhanget öka. Hållbara fossilfria transporter och biodrivmedel Användningen av fossil energi inom transportsektorn är fortsatt hög och står för en stor del av utsläppen. För att bryta transportsektorns fossilberoende behövs en ökad trans ­ porteffektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i en sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Dagens fossildrivna fordon kommer emellertid att fortsätta att rulla på våra vägar under många år. För att klara svenska klimatmål och bidra till svensk industriell utveckling behöver fossila drivmedel bytas mot förnybara. I dag används biogas framför allt i transportsektorn där den ersätter användning av bensin och diesel och bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn. För att bi ­ behålla och öka den svenska biogasproduktionen avsattes 900 miljoner kronor 2022–2024 till stöd för produktion av biogas. Under 2024 förbereddes en kontrollstation för utvärdering av stödets utformning för att säkerställa ett ändamålsenligt och kostnads ­ effektivt stöd. Detta behöver fortsatt genomföras. Till följd av regeringens politik tappar Sverige investeringar i biodrivmedel, trots i grunden goda förutsättningar. Det är ett problem i klimatomställningen av fordonsflottan och en förlust för svenskt näringsliv. Det är av högsta vikt att marknadens aktörer kan få stabila förutsättningar för svensk produktion av biodrivmedel. Tryggt och säkert elsystem En allt snabbare energiomställning innebär betydande utmaningar för elsäkerheten. Nya tekniker används i åldrande elanläggningar och användningen sker också på ett annat sätt än tidigare, vilket elanläggningarna inte alltid är anpassade för. I takt med att allt mer avancerad elektronik integreras i elsystemen, t.ex. solceller och laddstolpar, ökar även risken för problem med elektromagnetiska störningar på radiokommunikation och el- och telenät samt utrustning ansluten till dessa. I syfte att förstärka arbetet med elektro ­ magnetisk kompabilitet tillförde Elsäkerhetsverket därför medel 2022. Robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Förmåga och motståndskraft behövs för att hantera väpnade angrepp, cyberattacker och antagonistiska handlingar samt extrema väderberoende händelser såsom stormar, bränder och översvämningar. Den socialdemo ­ kratiska regeringen förstärkte därför insatserna för elberedskap 2022 så att sektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Det inkluderar t.ex. områdena skydd och robusthet, reparationsberedskap, ödrift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Ökade medel ger även stärkt förmåga att vägleda sektorn med planering för åtgärder före och under höjd beredskap. Vi ser positivt på de insatser på området som presenterades i höständringsbudgeten för 2023 och i budgetpropositionen för 2024 och vill arbeta kon ­ struktivt med regeringen i dessa frågor. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S) === HC023136: Utgiftsområde 24 Näringsliv === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023136 Motion till riksdagen 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för turismpolitiken ska vara att Sverige ska ha en hållbar turism, med ett hållbart resande och en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning och attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för handelspolitiken ska vara en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med ett reformerat system för korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kvinnors företagande och att underlätta övergången från utbildning till entreprenörskap bland kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta nya samverkansprogram för svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en nationell plattform för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler projekt som omfattas av IPCEI-regelverket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samhällsuppdrag för Lernia AB och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att förbättra servicen inom den statliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för deeptech och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en väl fungerande konkurrens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för kooperativt företagande och att regeringen bör uppmärksamma kooperationens år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regel vid ändringsprövningar för miljötillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lex Cementa med en permanent möjlighet för regeringen att kunna tillståndspröva samhällsviktig verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritiska råmaterial och strategiska råmaterial samt basmetaller och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga ett snabbspår för brytning av kritiska jordartsmetaller och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera och inkludera prospektering och strategiska råmaterial i mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fungerande upphovsrätt i ljuset av utvecklingen inom AI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta fram en offensiv innovationsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka användningen av patentinformation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa intrång i immateriella rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att internationella hinder för klimatsmarta produkter och lösningar tas bort samt att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka och utveckla Global Deal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att stärka och modernisera WTO, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att utveckla och fördjupa EU:s inre marknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att varje medlemsstat inrättar ett nationellt kontor för den inre marknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka handeln med Ukraina och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kringgåendet av sanktionerna mot Ryssland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att fler frihandelsavtal ingås samt att pågående förhandlingar om frihandelsavtal förs i hamn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU ansluter sig till frihandelsavtalet CPTPP, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att det ställs sociala samt klimat- och miljömässiga krav i frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla hållbarhetskapitel i frihandelsavtal och koppla dem till sanktionsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de aktörer som ingår i Team Sweden, inte minst Business Sweden och Visit Sweden, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla satsningen på regionala exportcentrum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 870 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 410 855 150 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 426 447 –10 000 1:5 Näringslivsutveckling 254 042 –13 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 75 303 ±0 1:7 Turismfrämjande 109 613 +5 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 039 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 152 881 30 000 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 12 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 216 726 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 68 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 356 807 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 36 259 ±0 2:2 Kommerskollegium 115 250 +4 000 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 367 +7 000 2:4 Investeringsfrämjande 103 772 +7 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 23 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 45 136 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 8 315 298 180 000 Anslag 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling +150 miljoner Vi tillför medel för ökade insatser för den svenska innovationspolitiken och satsningar på avancerad digitalisering samt andra särskilt viktiga teknikområden. Anslag 1:4 Tillväxtverket –10 miljoner Vi vill effektivisera förenklingsarbetet och minskar anslaget med 10 miljoner till förmån för andra satsningar inom utgiftsområdet. Anslag 1:5 Näringslivsutveckling –13 miljoner Vi vill effektivisera arbetet med utvärdering av främjandeåtgärder samt i förenklingsuppdraget till förmån för ytterligare 5 miljoner för kvinnors företagande samt i övrigt för andra satsningar inom utgiftsområdet. Anslag 1:7 Turismfrämjande +5 miljoner Vi ökar anslaget för Visit Sweden och marknadsföringen av Sverige. Anslag 1:11 Bolagsverket +30 miljoner Vi tillför medel för ökade insatser mot ekonomisk brottslighet med företag som brottsverktyg. Anslag 2:2 Kommerskollegium +4 miljoner Vi tillför medel för att stärka arbetet med att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland. Anslag 2:3 Exportfrämjande +7 miljoner Vi tillför medel för att förstärka det exportfrämjande arbetet. Anslag 2:4 Investeringsfrämjande +7 miljoner Vi tillför medel för att förstärka det investeringsfrämjande arbetet. Politikens inriktning Näringspolitik Grön tillväxt för stärkt konkurrenskraft I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. För att klara den gröna omställningen behöver Sverige vara ett land som är attraktivt för industrietableringar. Den socialdemokratiska regeringen möjliggjorde flera satsningar som skulle attrahera investeringar i Sverige som både stärker vår konkurrenskraft och bidrar till målet om världens första fossilfria välfärdsland. De stora utmaningar Sverige står inför kräver en mångsidig och fördjupad sam ­ verkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. I Sverige har vi alltid välkomnat ny teknik och antagit utmaningarna som ställts på såväl politik som näringsliv. Det var genom ny teknik som vi byggde välfärds ­ samhället och det är genom att fortsätta utveckla svensk industri och främja innovationer som vi kommer bygga morgondagens välstånd. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Unga innovativa företag är viktiga för omställning och stärkt konkurrenskraft. Dessa företag utgör en viktig del av Sveriges framtida näringsliv där många bidrar till klimatsmarta lösningar. För att säkerställa en grön omställning och motverka en förlängd lågkonjunktur behöver arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi fortsätta att påskyndas. Genom omställning, teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft. Genom hållbart nyttjande av våra resurser kan det svenska näringslivets gröna omställning bidra till nationella och globala klimat- och miljömål. För närvarande pågår eller planeras flera stora industriinvesteringar som är drivna av klimatomställningen. Det är centralt att det skapas goda förutsättningar för att dessa etableringar och expansioner kraftfullt kan bidra till den gröna omställningen och industrins konkurrenskraft. Det arbete som bedrivs inom Industriklivet behöver stärkas för att svensk industri ska kunna ställa om snabbare och minska sina utsläpp. Vidare behöver de satsningar som Sveriges geologiska undersökning har påbörjat beträffande mineral och metaller från sekundära resurser fortsätta för att bidra till minskade utsläpp. Sveriges elsystem ska vara en konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften är exempelvis en nyckelfråga för att öka energiproduktionen. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett sätt att ge statligt stöd för att främja banbrytande innovation och infrastruktur av stor betydelse för miljö ‑ , energi- och transportpolitiken. Sverige var det enda land i EU som initialt hade fler än ett projekt som omfattades av IPCEI-regelverket och vi socialdemokrater vill se att regeringen fortsätter lista projekt enligt regelverket och ser över på vilket sätt detta kan möjliggöras. Sverige behöver fortsatt vara ett föregångsland i den gröna omställningen genom att attrahera investeringar till vårt land och skapa förutsättningar för svenska företag att växa sig konkurrenskraftiga. EU har presenterat The Green Industrial Plan, Fit for 55-paketet och EU Green Deal. Svenska regeringen behöver fortsätta driva en offensiv plan för klimatomställningen i EU. USA har presenterat Inflation Reduction Act som innebär stora investeringar i den amerikanska marknaden för att attrahera gröna industrier till USA. För att inte halka efter ska Sverige visa ledarskap och vara i takt med näringslivet för att stärka svensk konkurrenskraft och inte bli förlorare i den gröna omställningen. Ett utbildat folk Redan i dag är arbetsmarknadens behov av personal och kompetens stora och den prognosen ser ut att hålla i sig och växa även i framtiden. Kompetensförsörjnings ­ behoven i näringslivet är omfattande och ska mötas samtidigt som stora behov även finns i välfärdssektorn. Den gröna omställning som nu sker i samhället och i näringslivet kräver en aktiv stat som möter behoven av ny kunskap och kompetens för att individer ska kunna ta de nya jobb som växer fram. För att kunna säkra kompetensförsörjningen inom bland annat framväxande branscher måste vi kunna säkerställa att människor har möjlighet att utbilda sig genom hela livet. Kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige. Staten bör vara en aktiv ägare i Lernia AB och vi socialdemokrater vill att regeringen tar fram förslag på ett samhällsuppdrag till bolaget som riktar sig till insatser för att möta kompetensbristen i den gröna industrin. Regeringen bör ta initiativ för att samarbeta med näringslivet och branscher för att identifiera kommande kompetens ­ behov och se över möjligheten att utveckla utbildningsformer som kan hjälpa till att säkerställa att utbildningen är relevant för de branscher där kompetensbrist råder. Arbetsmarknaden är i snabb förändring, yrken försvinner och skapas i takt med digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Det här ställer krav på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Partsmodellen på svensk arbetsmarknad är central för att det ska fungera och vi behöver fortsätta satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expert ­ kompetens. Arbetsgivare behöver i hög grad prioritera kompetensutveckling för sina anställda, och arbetstagare behöver i sin tur ha kunskap om omställningsstudiestödet. Det kräver utökade möjligheter till rådgivning och vägledning, det förbättrar förutsättningarna för omskolning till arbetstagarens fördel. Säkra den svenska arbetskraften En viktig insats i utsatta lägen är möjligheten att använda systemet för korttidsarbete. Under pandemin satte den socialdemokratiska regeringen ett system för korttidsarbete på plats och det kom att rädda tiotusentals jobb och bidrog till att Sverige snabbare kunde starta igång ekonomin efter pandemin. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas, värnas och förbättras – i synnerhet i tider av lågkonjunktur. Det fusk och överutnyttjande som har rapporterats efter pandemin visar på ett i vissa delar uppstramat regelverk medan andra förändringar behöver genomföras för att underlätta användandet. Vi menar därför att regeringen ska gå vidare med förslagen i utredningen om korttid (SOU 2022:65 En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk). En sådan förändring har stöd av parterna på arbetsmarknaden och konjunkturläget gör det extra angeläget att snabba på beredningen av ett uppdaterat korttidssystem. En startup- och scaleup-scen i världsklass Sverige är ett av världens mest attraktiva länder vad gäller startups och scaleups, men vi tappar fart. Den socialdemokratiska regeringen visade att staten kan vara en aktiv part som bidrar till att utveckla startup- och scaleup-scenen, inte minst genom Saminvest AB som möjliggjorde mer riskkapital och ökade medel till exempelvis Vinnova. I jämförbara länder som Storbritannien, Nederländerna och Sydkorea ser vi en aktiv stat som tillsammans med näringslivet skapar förutsättningar för att innovativa startups och scaleups ska kunna växa och därigenom bidra till stärkt konkurrenskraft. Därför vill vi socialdemokrater se vidare stöd till inkubatorer och acceleratorsprogram som ger utbildning, mentorer och arbetsutrymme till startups. Vidare bör regeringen arbeta med nya samverkansprogram som tar fasta på vad Sverige är bra på och samla olika branscher i syfte att stärka vår konkurrenskraft. För oss socialdemokrater är det givet att startups och scaleups bör vara en självklar del av dessa samverkansprogram. Sverige behöver en nationell plattform som löpande samlar och analyserar behov och utmaningar för startups och scaleups tillväxt. Det gör att berörda parter såsom politik, näringsliv och investerare kan rikta insatser där det ger störst effekt för bolagen. En sådan plattform skulle även kunna rikta startups och scaleups till olika instanser för rådgivning, utbildning och stöd. Vidare ser vi behovet av en instans som samlar data om Sveriges innovationssystem och våra höginnovativa bolag. Detta skulle kunna göras via en nationell plattform. Business Sweden är en viktig aktör för svenska startups och scaleups och vi ser behovet av att se över på vilket sätt Business Sweden kan skapa ytterligare förutsättningar för svenska startups och scaleups att utvidga sina internationella affärer. Istället för att investera i våra höginnovativa bolag har regeringen genomfört nedskärningar på innovationsområdet. De tillskott som aviserats i budgeten för 2025 kompenserar knappt för det som tidigare skurits bort och svarar inte emot behoven av förstärkningar. Vi socialdemokrater anser att stödet till det svenska innovationssystemet ska öka och att regeringen ska presentera en innovationsstrategi som tar fasta på vad vi i Sverige är bra på. Sverige ska vara världens mest innovativa land Vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt behöver fördjupa sina relationer med andra innovationsintensiva länder för att fortsatt vara ett av världens mest innovativa länder. Detta sker t.ex. genom fortsatt utveckling av de bilaterala strategiska innova ­ tions ­ partnerskapen och statens innovations- och forskningskontor i utlandet. Sverige ska fortsatt vara aktivt i D9+-samarbetet och stärka den digitala inre marknaden. Statliga Vinnova och Rise är avgörande i vårt innovationssystem, och tillsammans med näringslivet, lärosäten och andra aktörer driver de på utvecklingen i Sverige som bidrar till både nya varor och tjänster. De under 2023 invigda elektromobilitetslabben i Borås, Göteborg och Nykvarn är andra exempel på hur staten kan skapa förutsättningar att genom industripolitiska satsningar förbättra näringslivets möjligheter att utveckla teknik och produkter som kan stödja klimatomställningen. Det behövs en fortsatt statlig strategi för denna typ av testanläggningar. Den socialdemokratiska regeringen arbetade med samverkansprogram som skulle föra samman universitet och högskolor, näringslivet, civilsamhälle, intresseorganisa ­ tioner och politik. Det var aktiv näringspolitik som syftade till att ta ett helhetsgrepp och tillsammans stärka svensk konkurrenskraft. Det var en väl fungerande metod som med fördel bör utvecklas ytterligare. Sverige ska vara en ledande life science-nation. Tillsammans med närvaron av en stark life science-industri i Sverige och genom fortsatta satsningar inom forskning, utbildning och innovation kan hälsan i befolkningen förbättras, sjukvården och omsorgen utvecklas och Sveriges ekonomiska välstånd stärkas. I genomförandet av samverkans ­ programmet Hälsa och life science samt den nationella life science-strategin prioriteras bl.a. tvärsektoriell forskning och innovation, proteinforskning och läkemedels ­ produk ­ tion samt individanpassad diagnostik och vård. Biologiska läkemedel, vilka är en helt ny generation läkemedel som inkluderar flera av de framgångsrika vacciner som tagits fram mot covid-19, förväntas bli en del av framtidens mer skräddarsydda behandlingar. Vi vill även se planer för ett långsiktigt forskningsprogram inom life science för att fortsatt satsa på vår gemensamma hälsa genom kvalitativa läkemedel; det säkrar en stark svensk life science-industri. Vidare ser vi anledning för Sverige att arbeta mer fokuserat mot deeptechbolag som står för de viktigaste innovationerna för att göra samhället mer hållbart. I samband med utformningen av en nationell innovationsstrategi ser vi att det även krävs en strategi för deeptechbolag för att fler idéer ska kommersialiseras genom riktade insatser såsom riskkapital, rådgivning och nätverk till bolag som kommer erbjuda produkter i världs ­ klass till stora industrier och själva ha förmågan att växa till egna stora bolag. Den svenska regeringens nedskärningar i BP24 har skadat de svenska innovations ­ systemen och skapat en oro i branschen. De medel som återförs i årets budget ­ proposi ­ tion är inte tillräckliga. Därför ökar vi avsevärt de medel som riktas till Vinnova. Så kan vi säkra Sveriges plats som världsledande innovationsnation. Ett jämställt näringsliv Antalet kvinnliga företagare i Sverige har ökat under de senaste åren såväl i vanliga SME-företag som i startups och scaleups. Dock är andelen kvinnor som är egen ­ företagare betydligt lägre än för män och det finns fortfarande utmaningar med jäm ­ ställdhet inom företagande i Sverige. Kvinnor har i genomsnitt lägre representation i ledande befattningar och i vissa branscher. En stor del av problemet är tillgången till finansiering och kapital för många kvinnliga företagare. Många kvinnor uppger att de stött på svårigheter att få lån eller investeringar i jämförelse med manliga entreprenörer. Den tidigare socialdemokratiska regeringen och andra aktörer i Sverige arbetade med att främja kvinnors företagande genom politiska åtgärder som inkluderade lika möjligheter och ekonomiskt stöd till kvinnliga entreprenörer. Detta gjordes genom uppdrag till bl.a. Tillväxtverket och vi ser nu ett behov av att vidareutveckla det arbetet genom att ge fler myndigheter uppdrag om att främja kvinnors företagande. Vi ser emellertid ett fortsatt stort behov av att stötta kvinnors företagande och möjliggöra för fler att ta klivet och bli egen företagare. Sverige riskerar att tappa viktiga innovationer och konkurrenskraft om inte hela befolkningen får lika förutsättningar att kunna starta eget företag. Relevanta myndigheters regleringsbrev bör därför inkludera ett främjande av kvinnors företagande. Utlysningar och finansieringserbjudanden i statligt initierade eller finanseriade initiativ behöver utformas för att ge kvinnor och män lika möjligheter att utvecklas. Vi vill att fler kvinnor ska upplysas och motiveras att ansöka om riskkapital, och de statliga aktörerna bör i större omfattning rikta sig till kvinnors företagande. Vidare bör det undersökas på vilket sätt övergången från utbildning till entreprenörskap kan stärkas bland kvinnor på våra lärosäten. Regeringens uppdrag till Tillväxtverket om att stärka kvinnors företagande är otillräckligt. Regeringen bör återkomma med kraftiga åtgärder för att se till att öka jämställdheten bland företagare i Sverige. Ett land värt att besöka Besöksnäringen och turismen stärker Sverige som land och främjar en positiv Sverige ­ bild som bidrar till ökad handel och att fler investeringar hamnar i Sverige. Besöks ­ näringen innebär inte sällan att även människor som lever och verkar på landsbygden och i glesbygden får ökade möjligheter till välstånd när arbetstillfällen skapas som ett led i en utökad besöksnäring. Många unga och nyanlända får sin första sysselsättning i besöksnäringen. En tredjedel av alla anställda är under 26 år och omkring fyra av tio är utlandsfödda. Besöksnäringen är alltså den näring som sysselsätter högst andel utlandsfödda i Sverige och bör ses som en av de viktigaste integrationsmotorerna. Vi socialdemokrater anser att besöksnäringen behöver få ett särskilt fokus i regeringens arbete för att främja turism men även se till att fler arbetstillfällen skapas. Vi ser att Visit Sweden behöver prioriteras i de turismfrämjande insatser som behövs för att locka besökare till Sverige men även för att främja den inhemska turismen. Vidare anser vi att en övergripande analys av besöksnäringens villkor och förutsättningar behöver ske för att vi bättre ska kunna satsa på de delar som gör Sverige till en attraktiv plats att besöka. Regeringen har tagit bort det turismfrämjande målet för Sverige. Vi anser att riksdagen bör återinföra målen för turismnäringen för att på ett tydligare sätt rikta insatser för att stärka turismen. Målet bör vara att Sverige ska ha en hållbar turism, med ett hållbart resande och en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring som växer och bidrar till sysselsättning och attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet. För att följa upp målet behövs också relevant statistik på området. Regeringen behöver tillse att ett sådant uppdrag riktas till Tillväxtverket. De kulturella och kreativa branscherna kan bidra till att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land att besöka men även som en katalysator för en stärkt Sverigebild. I regeringens strategi på området lyfts behovet av ett samordnat och departements ­ övergripande arbete mellan berörda departement. Dock saknas konkretion om tillväga ­ gångssätt. Vår utgångspunkt är att en strategi ska skapa förutsättningar för fler jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. I denna del vill vi även understryka att Tillväxtverket är en viktig, och möjligen samordnande, aktör. Ett bättre företagsklimat och sund konkurrens Stora delar av vår ekonomi utgörs av konkurrensutsatta marknader. Företag som möter konkurrenter skapar fler innovationer än företag som har monopol. Därför främjar väl fungerande konkurrens fler jobb och tillväxt. Målet för den svenska konkurrenspolitiken är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. Men inom många områden finns det i dag brister i hur konkurrensen fungerar, vilket leder till högre priser och/eller sämre produktutbud för konsumenterna och ofta även sämre förutsättningar för mindre, innovativa och växande företag. I branscher där det finns en effektiv konkurrens kan man se en snabb ökning av produktiviteten. Konkurrens skapar också en press på företagen att bli mer effektiva. Det gör att effektivare företag tar marknadsandelar på bekostnad av mindre effektiva företag. När ineffektiva företag lämnar marknaden och effektiva företag står för produktionen ökar produktiviteten i den svenska ekonomin. Med många företag på marknaden och när det är lätt att träda in på marknaden blir det svårare för dominanta företag att missbruka sin position. Ett viktigt inslag i konkurrenspolitiken är därför att öppna marknader för nya företag och förhindra missbruk av dominerande ställning. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete som stöder konsumentintresset och bidrar till produktivitet, konkurrenskraftiga marknader och ökad ekonomisk tillväxt. En fråga eller ett problem som i dag inte kan hanteras effektivt genom ökad tillsyn kan komma att kräva regeländringar som bidrar till effektivare och bättre konkurrens. Marknader av särskild betydelse för enskilda hushåll är exempelvis livsmedelssektorn, banksektorn och delar av energimarknaden. Vi vill se ett nytt generellt verktyg för att Konkurrensverket ska kunna säkerställa effektiv konkurrens i olika branscher. Den generella ansatsen skulle möjliggöra analys och åtgärder på marknader där konkurrensen inte fungerar effektivt vad gäller höga priser, sämre kvalitet eller begränsade valmöjligheter. Vi vill förenkla för mindre företag att verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter, samt rimliga handläggningstider. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som den socialdemokratiska regeringen beslutade 2021. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrens ­ kraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas tillvara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Regeringen bör också fortsätta att verka för att kunskap om strategisk hantering av immateriella tillgångar ska öka i näringslivet. För mindre företag är också frågan om ett fungerande patentskydd av stor betydelse. Företag måste även skyddas från osund konkurrens från oseriösa företag och personer som utnyttjar företag för brottslig verksamhet, ibland som en del av den grova organiserade brottsligheten. Ett viktigt område att växla upp insatserna kring är bekämpandet av ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt. Den brottslig ­ heten undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar seriösa aktörer på mark ­ naderna. De här typerna av brott är även nära knutna till annan kriminalitet, inom såväl organiserad brottslighet som arbetslivkriminalitet. Bolagsverket spelar en avgörande roll för att komma åt den organiserade brottslighetens ekonomi genom att fokusera på att motverka penningtvätt och bolagsmålvakter samt stärka skyddet mot oseriösa bolag inom välfärden och andra sektorer. Vi socialdemokrater anser att regeringens uppdrag till Bolagsverket om att stärka myndighetens brottsförebyggande arbete är bra. Dock ser vi att det behövs mer resurser för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete. Regeringen bör komma med åtgärder som gör det svårare för de gäng ­ kriminella som i dagsläget använder företag som ett verktyg för att begå brott. Bland annat bör regeringen åter ­ införa revisionsplikten, se över om fler brott ska leda till näringsförbud, utöka Bolags ­ verkets befogenheter och ställa högre krav på personlig inställelse. Vidare ser vi att Bolagsverket bör få ökade möjligheter till informations ­ delning och samverkan med andra myndigheter och näringslivet för att kunna förhindra att oseriösa näringsidkare registrerar sina verksamheter. Sveriges företagare ska kunna känna tillit till vårt trygghetssystem. Det behövs ett gott grundskydd för företagare. Det handlar i huvudsak om sjukförsäkring och föräldraförsäkring och om att skapa ett system för trygghet oavsett företagsform. Kooperativt företagande 2025 har av FN proklamerats som Kooperationens år med underrubriken Kooperation bygger en bättre värld. Året är en unik chans att synliggöra den kooperativa företagsformen, den potential som finns och den bredd av kooperativa företag som finns i Sverige. De 100 största kooperativa företagen i Sverige omsätter över 600 miljarder kronor årligen och sysselsätter cirka 100 000 människor. Trots sektorns storlek finns det i dag en ”aktiebolagsnorm” i samhället och en utbredd okunskap om den kooperativa företagsformen som hindrar skapandet av nya kooperativa företag. Kooperativt före ­ tagande skapar på ett unikt sätt robusta affärer och utveckling genom sin demokratiska affärsmodell. År 2025 kommer kooperation att uppmärksammas över hela världen. Koopera ­ tionens år ger en unik möjlighet att synliggöra framgångsrik kooperativ verksamhet och även att öka kunskapen om och stärka tillväxten av nya kooperativa företag i Sverige och skapa många nya jobb. Förra gången FN utropade ett kooperationens år var 2012. Då tog regeringen via Tillväxtverket en aktiv roll för att uppmärksamma det kooperativa året. Till exempel gjorde Tillväxtverket en utlysning om 3 miljoner kronor för kunskaps ­ spridning om kooperativt företagande. FN uppmanar samtidigt medlemsstaterna att främja kooperativt företagande och uppmärksamma denna globalt framgångsrika affärsmodell. År 2025 kommer en mång ­ fald av aktiviteter ske under kooperationens år såsom konferenser på kooperativa teman kopplade till ”en bättre värld”, ledarskap, finansiering med mera runt om i världen. Hittills har den svenska regeringen inte visat upp något initiativ eller någon satsning kopplat till Kooperationens år. Regeringen bör ta vara på detta tillfälle och verka för kunskapsspridning och mer kooperativ företagsutveckling under FN:s kooperativa år 2025. Gruv- och mineralpolitik Sverige som gruvnation Sverige som gruvnation vilar till stor del på järnmalmsproduktionen i Malmfälten och därför måste transporterna till och från Malmfälten säkerställas. Malmbanan, som sträcker sig från Luleå i Sverige till Narvik i Norge, är en av de viktigaste järnvägs ­ sträckorna i Sverige. Den spelar en avgörande roll för landets gruv- och stålindustri genom att möjliggöra transporter av järnmalm från gruvorna i Norrbotten till hamnar för vidare export till internationella marknader. Malmbanan är inte bara central för den svenska ekonomin utan även för regionen och dess utveckling. Under de senaste åren har Malmbanan blivit alltmer belastad på grund av den ökande efterfrågan på järnmalm och det växande behovet av effektiva och hållbara transporter. Den nuvarande enkel ­ spåriga lösningen begränsar kapaciteten, skapar flaskhalsar och ökar risken för förseningar, vilket i sin tur påverkar Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden. För att möta framtidens krav och säkerställa att Sverige kan behålla sin starka position som exportnation är det nödvändigt att investera i Malmbanan. EU:s råmaterialstrategi betonar vikten av att säkerställa tillgången till kritiska råmaterial, inklusive strategiska jordartsmetaller, för att stödja den gröna omställningen och Europas industriella konkurrenskraft. Sverige, med sina rika mineraltillgångar, spelar en nyckelroll i denna strategi. Genom att öka gruvbrytningen av dessa metaller kan vi inte bara bidra till EU-mål utan också skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i våra gruvregioner. Gruvkommuner står inför specifika utmaningar som kräver riktade insatser för att säkerställa en hållbar utveckling och god livskvalitet för invånarna. Ökad gruvbrytning kommer att kräva statliga åtgärder för bättre infra ­ struktur, fler bostäder och mer utbildningsinsatser. Koldioxidfri stålproduktion, batterifabriker, eldrivna tunga lastbilar och återvinning av gruvavfall skapar nu tusentals nya jobb i hela landet – bra jobb med svenska löner och kollektivavtal där arbetet med en trygg och god arbetsmiljö fortsätter även i den gröna industrin. Men för att klara klimatomställningen och öka den svenska konkurrens ­ kraften behöver vi växla upp den gröna och digitala omställningen ännu mer. Vi behöver storsatsa på grön teknik och elektrifiering och se till att de nya jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige och inte i andra länder. När det gäller de kritiska råvarorna är det stor brist i hela EU på både kunskap och anläggningar. Metallurgisk kompetens för kritiska råvaror finns bara delvis inom EU, och därför krävs det samordnade och kraftfulla satsningar på forskning och innovation, samt investeringar i nya anläggningar, för att möta behoven. Sverige har inga mineral ­ tekniska labb eller pilotanläggningar motsvarande de som finns i Finland (Metso, GTK) och Norge (Sintef/NTNU). Det nordiska samarbetet inom detta område behöver utvecklas. I dag kontrolleras en stor del av de kritiska metaller och mineral som EU behöver av ett fåtal länder som genom sin kontroll kan påverka världsmarknadspriset. Vi har också sett rapporter om dåliga arbetsvillkor och barnarbete i gruvor i dessa länder. Det finns gott om efterfrågade metaller som kobolt, grafit, nickel och koppar i Sverige. Metallerna finns både i marken och i gammalt gruvavfall. Bara LKAB kan producera motsvarande 30 procent av EU:s import av sällsynta jordartsmetaller från sitt gamla gruvavfall. För Sverige innebär det en möjlighet att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i gruvor med stora miljöutsläpp och barnarbete. Men tillståndsprocesserna för att ta hand om detta är i dag krångliga och oförutsägbara och riskerar att ta lång tid. Det behöver säkerställas att samhällsviktig verksamhet som inte kan lösas på annat sätt ges nytt tillstånd som ska gälla högst fem år men kunna förlängas med två år. Det ska kunna ges även om tidigare tillstånd saknas och om frågan prövas i domstol samtidigt. Kritiska och strategiska råmaterial – viktiga för grön omställning De flesta kritiska råmaterial och strategiska råmaterial är kopplade till s.k. bärande metaller eller huvudmetaller som nickel, zink, järn, guld och koppar. Att utvinna kritiska metaller som biprodukter är inte bara resurseffektivt, utan produktionen blir också mindre känslig för marknadsmanipulation och instabila marknader som ofta är förknippade med kritiska råmaterial och strategiska råmaterial. Varje utvinning börjar med prospektering. Vi ser nu hur vi behöver öka intresset för ny prospektering i Sverige. Prospektering är avgörande för att trygga framtidens försörjning av kritiska och strategiska råmaterial. Här är SGU:s Malåkontor ett avgörande nav för svensk gruvnäring – framför allt för prospektering. Det är där den första kontakten med Sverige ofta sker för prospekteringsbolag. I Malå finns Sveriges borrkärnearkiv och kunskap från många års historiska prospekteringsinsatser. Det här är verksamhet som skulle behöva stärkas upp, inte minst med ett ökande intresse för tryggad försörjning av metaller och mineral inom EU och i det rådande säkerhets ­ politiska läget. Sverige kan och ska bidra till den ökade efterfrågan på kritiska metaller, både genom ökad gruvbrytning och förbättrade processer för återvinning. Utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral behöver öka och regeringen bör bl.a. låta utreda ett snabbspår för brytning av kritiska jordartsmetaller. EU-kommissionen har nu tagit fram den s.k. kritiska råmateriallistan så att den även omfattar strategiskt viktiga råmaterial. Förordningen som styr detta får dock inte försämra villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Det är viktigt att kontinuerligt utveckla listan och även inkludera basmetaller samt att förordningen förbättrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Effektivare och snabbare tillståndsprocesser Kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och hela arbetet bli mer lösningsorienterat. Vi behöver färre byråkratiska hinder som komplicerar tillstånds ­ processerna och gör dem långsamma. En instans som kan granska och bedöma om en miljökonsekvensbeskrivning är komplett bör införas så att miljöprövning i domstol kan påbörjas när fullgott underlag är tillgängligt. För att underlätta utvinningen av strategiska jordartsmetaller föreslår vi ett snabb ­ spår med en väg in till regelverk och tillståndsprocesser. Målet är att göra dessa processer snabbare och mer förutsägbara utan att kompromissa med miljöskydd och sociala rättigheter. Något vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd bör vara huvudregel och att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Vi menar att det med den nyligen föreslagna lagtexten finns en uppenbar risk att nuvarande förhållanden i stort sett vidmakthålls, dvs myndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillstånds ­ processerna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Samma restriktiva tolkning som görs i dag menar vi därför kommer att fortsätta att tillämpas. Vi menar i stället att genom att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändrings ­ tillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag. En annan viktig del i en effektiv tillståndsgivning är bra samrådsprocesser mellan de som ansöker om tillstånd och myndigheterna. I dag finns det ibland brister såväl hos myndigheter som hos sökande företag som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden. Lex Cementa Den socialdemokratiska regeringen gav ett tillfälligt tillstånd till Cementa för fortsatt brytning i Slite. För att undvika att Sverige hamnar i situationer där verksamheter som är samhällsviktiga ska en permanent möjlighet för regeringen att tillståndspröva sådan verksamhet införas. Regeringen har ytterligare förstärkt behovet genom att neka tillstånd till två andra ansökningar om kalkbrytning, i Norrbotten respektive Värmland. Ökad cirkularitet Cirkulär och ökad återanvändning av metaller är viktigt ekonomiskt och miljömässigt. Vi vill att regeringen utarbetar och implementerar tydliga regelverk och insamlings ­ system för att öka återvinningen av basmetaller. Detta kan inkludera krav på producent ­ ansvar och etablering av effektiva återvinningsstationer. Det bör vara en del i en uppdaterad mineralpolitisk strategi. Höga miljökrav och hänsyn till klimat- och samhällsnytta Socialdemokraterna värnar självklart fortsatt höga svenska miljökrav. För en hållbar försörjning av metaller och mineral måste dock större hänsyn tas till klimatnyttan och dess samhällsnytta. En större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar bör komma hela landet till del. De regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral bör ses över. Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse både för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet och för att klara den globala klimatkrisen. Kan vi bidra än mer med metaller och mineral producerade under goda arbetsvillkor och skydd för miljön, i stället för råvaror producerade med barnarbete och låga miljökrav, ska vi göra det. Men vi ska aldrig tumma på våra höga miljöambitioner – de är en konkurrens ­ fördel för Sverige och våra företag. Givet att gruv- och mineralfrågor får en allt större betydelse och att området är i förändring, inte minst på grund av ett ökat intresse från EU, bör den svenska mineralstrategin uppdateras. Det är av stor betydelse att regeringen på ett samlat sätt beskriver sin strategi för att ta vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken. Strategin bör även inkludera prospektering och strategiska råmaterial. Immateriella rättigheter Under de senaste decennierna har grunden för världsekonomin börjat skifta från fysiska till immateriella tillgångar. En stor del av det ekonomiska värdet som skapas i dag är immateriellt och uppstår i form av nya uppfinningar, affärsidéer, musik, film och design. Vi lever i en modern kunskapsekonomi där kunskapsbaserade tillgångar såsom upphovsrättigheter, varumärken och patent har blivit allt viktigare för företag och för samhället i stort. I dag står näringar som intensivt utnyttjar immateriell egendom för fler än vart tredje arbetstillfälle och för ungefär 40 procent av Sveriges BNP. Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att vi i Sverige tar tillvara våra immateriella tillgångar på bästa möjliga sätt. Upphovsrätten En fungerande upphovsrätt är avgörande för ett dynamiskt kulturliv, fler svenska jobb och en starkare svensk export. Detta gäller inte minst i ljuset av att de kulturella och kreativa näringarna ökar, vilka nästan uteslutande producerar varor och tjänster av im ­ materiellt värde. Därtill kommer att upphovsrätten även påverkar företags ­ invester ­ ingar och digitala innovationer i allt större utsträckning. Vi socialdemokrater har sedan dag ett stått upp för en modernisering av upphovsrätten, eftersom det är en förutsättning för att regelverket ska fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Detta kräver ytterligare anpassningar till den tekniska utvecklingen och utvecklingen inom AI. Vidare är det viktigt att säkerställa att upphovspersoner och utövande konstnärer får ta del av de ekonomiska värden som genereras vid användningen av deras verk, eftersom utvecklingen på den digitala marknaden har gjort det svårare för dem att få skälig ersättning för och insyn i nyttjandet av deras verk. Varumärkes- och mönsterrätten På dagens konkurrensutsatta marknad har varumärkes- och mönsterrätten kommit att bli allt viktigare. Ett varumärke representerar ofta stora delar av ett företags upparbetade värde och är därför mycket värdefullt. Det varumärkesrättsliga skyddet är i huvudsak harmoniserat inom EU och har nyligen genomgått en reform för att anpassas till en ny teknisk verklighet, vilket är positivt. Vi socialdemokrater ser även positivt på den översyn som görs av EU:s formskyddsregler i syfte att harmonisera och modernisera mönsterrätten. Med det sagt vill vi se ett starkare skydd för reservdelar då det är av central betydelse för den svenska fordonsindustrin. Patenträtten Patenträtten är grundläggande för att företag och andra ska våga och vilja investera i forskning och innovation. Genom ett fungerande patenträttsligt skydd ges företag samt forskare förutsättningar att exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt, vilket skapar tillväxt och nya jobb. Patenträtten spelar vidare en viktig roll i industrins gröna omställning, eftersom den skapar förutsättningar för att utveckla klimatsmarta tjänster och grön teknik. Flera länder har i dag initierat olika program för snabbare handläggning och beslut när det kommer till patent ­ ansökningar inom grön teknik. Vi socialdemokrater vill utreda förutsättningarna för hur ett sådant snabbspår för grön teknik skulle kunna utformas i Sverige. Små och medel ­ stora företag samt enskilda forskare har i dag begränsade möjligheter att försvara sina patent i domstol till följd av höga processkostnader, vilket innebär att deras möjligheter att exploatera och kommersialisera sina innovationer kraftigt reduceras. Därför har vi socialdemokrater i regeringsställning genomfört en domstolsreform för att öka förutsebarheten och minska kostnaderna för mindre innovatörer. Vi har även drivit på arbetet för ett enhetligt patentsystem på EU-nivå, vilket gör det enklare och billigare för svenska innovatörer att ta tillvara sina idéer. Därutöver vill vi social ­ demokrater utreda förutsättningarna för en frivillig privat försäkring mot patentintrång. En sådan försäkring skulle sannolikt fungera avskräckande för potentiella patent ­ intrångsgörare samt öka intresset för patentering bland små och medelstora företag. En offensiv innovationsstrategi För oss socialdemokrater är det av yttersta vikt att vi inte glömmer bort immaterial ­ rättens betydelse för svensk innovationspolitik. Vi behöver immaterialrätten för att möta nutida och framtida utmaningar, inte minst när det kommer till den gröna omställningen. Ett fungerande immaterialrättsligt skydd är avgörande för att svenska företag ska kunna bidra med framtidens klimatsmarta lösningar. Vi socialdemokrater är stolta över att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer, men det finns flera områden där vi riskerar att halka efter. Den globala konkurrensen om att utveckla innovativa och hållbara lösningar hårdnar och länder tävlar om att ta ledande positioner inom klimat ­ omställningen. Det är därför hög tid att ta fram en offensiv innovationsstrategi för att klara den gröna omställningen, stärka svensk konkurrenskraft och skapa nya jobb i hela landet. En sådan strategi finns i flera av våra grannländer och efterfrågas av näringslivet och andra aktörer i Sverige. Öka kunskapen om immaterialrätt För att säkra Sveriges innovationsledarskap måste kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång öka, framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden. De mindre innovatörerna saknar ofta grundläggande kunskaper om hur, var och när innovationer ska skyddas. Dessutom bör kunskapen om hur immateriella tillgångar ska hanteras även öka inom ramen för offentlig upphandling. Mot denna bakgrund vill vi se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum enligt finsk modell. Genom ett sådant centrum skapas en kunskaps ­ hubb som inte bara medför hög kvalitet på våra forskningsinsatser utan också bidrar till att höja kompetensen i hela samhället. Öka användningen av patentinformation Det är hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett strategiskt och systematiskt sätt för att öka utväxlingen av våra innovationssatsningar. Med hjälp av denna enorma informationskälla kan vi undvika dubbelforskning, påskynda utvecklingen av nödvändiga innovationer och analysera utvecklingstendenser runt om i världen. Genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande kan vi avgöra var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar. För oss social ­ demokrater handlar det om att satsa forskningsmedel där de gör störst nytta. I detta sammanhang utgör Patentstyret i Norge, som gör djupgående patentanalyser varje år, en förebild. Öka anpassningen till AI och digitalisering Utvecklingen inom AI och digitalisering går snabbt och det immaterialrättsliga skyddet halkar av naturliga skäl efter. Den nya tekniska verkligheten gör att befintliga utmaningar kopplade till de immateriella rättigheterna blir än större. Därför är det viktigt att regelverket moderniseras och harmoniseras för att kunna hålla jämna steg med utvecklingen. Öka insatserna mot immaterialrättsintrång För att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter behöver vi göra mycket mer, både nationellt och inom EU. Det gäller oavsett om det handlar om exempelvis illegal IPTV, varumärkesförfalskning eller piratkopiering av film och dataspel. Alla former av intrång i immateriella rättigheter är stöld. Även om varje enskilt intrång kan låta harmlöst handlar det om miljardbelopp som omsätts illegalt och som flödar in i organiserad kriminell verksamhet. Konsekvenserna blir uteblivna skatteintäkter, förlorade svenska arbetstillfällen och företag samt kultur ­ skapare som tvingas att lägga ned. Det har vi inte råd med. Vi socialdemokrater är stolta över de straffskärpningar som vi har genomfört i regeringsställning när det kommer till de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Nu krävs det att Sverige, liksom flertalet andra länder inom EU, gör det enklare att stoppa illegala tjänster. Vidare krävs stärkta insatser för att öka kunskapen och medvetenheten om immaterialrättsliga intrång och deras konsekvenser. Handelspolitik Handelspolitiken handlar för oss socialdemokrater om att bygga ett starkare välfärds ­ samhälle. I en liten och exportberoende ekonomi som Sverige är handeln med omvärlden avgörande för att skapa jobb, tillväxt och välstånd. Svensk export är, och har historiskt varit, en av de bärande pelarna i vår ekonomi. Vår export står för nästan hälften av Sveriges BNP och innebär att ungefär 1,5 miljoner svenskar har ett jobb att gå till. Svensk arbetarrörelse har en lång tradition av att främja handel och motverka protektio ­ nism, eftersom en fri och rättvis handel ligger i löntagarnas intresse. Tillsammans med en stark fackföreningsrörelse skapar det jobb med anständiga arbetsvillkor, lyfter människor ur fattigdom och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Sverige har återkommande gånger visat att det är möjligt att förena en fri och öppen handel med bland annat ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter och högt ställda klimatmål. På så sätt hänger vår ekonomiska politik, starka välfärd och tro på frihandel ihop. Exporten och den gröna omställning som svensk industri genomför är ett av våra främsta bidrag till klimatomställningen. Sverige har en unik möjlighet att ta en ledande roll i det globala klimatarbetet genom att sprida våra klimat- och miljövänliga lösningar. Därför är handelspolitiken för oss socialdemokrater även ett av våra viktigaste verktyg för att bidra till en mer hållbar omvärld. I ett läge med ökad protektionism, pågående handels ­ konflikter och geopolitiska spänningar behövs mer internationellt samarbete – inte mindre. Därför är det viktigare än på länge att Sverige är en stark röst för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. En fri, hållbar och rättvis handel För oss socialdemokrater är det en självklarhet att den globala handelns fördelar måste kunna komma alla till del. Därför bör målet för handelspolitiken vara en rättvis handel. Sverige måste stå upp för en handelspolitik som värnar bland annat miljö, klimat, social trygghet, arbetstagares rättigheter, hälsa samt djurvälfärd. Sverige ska även stå upp för en feministisk handelspolitik, det vill säga en handelspolitik som tjänar män och kvinnor lika väl. Minst lika angeläget är att denna politik bidrar till att nå Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling samt uppfyllandet av Parisavtalet. Sverige ska vara en global föregångare när det kommer till att exportera klimatvänliga lösningar. En väsentlig del i det arbetet är att verka för att internationella hinder för klimatsmarta varor och tjänster tas bort, att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas och att spridningen av klimatvänlig teknik över gränserna främjas. Genom det globala partnerskapet Global Deal kan Sverige verka för en global handel som stärker den sociala dialogen, ökar takten i klimatomställningen och bidrar till anständiga arbetsvillkor för arbetstagare runt om i världen. Därför är det viktigt att Sverige går i spetsen för att utöka och utveckla Global Deal, bland annat genom att lyfta initiativet i bilaterala kontakter och tillföra mer resurser. Ett starkt multilateralt handelssystem De ökade protektionistiska strömningarna i omvärlden har satt Världshandels ­ organisationens (WTO) förmåga att upprätthålla globala spelregler på prov. WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför. Det är en förutsättning för att kunna skapa förutsägbarhet samt lika och rättvisa villkor i den globala handeln. Vidare bör det understrykas att WTO spelar en central roll för att stödja den globala klimatomställningen genom att klargöra hur investeringar kan främjas på ett sätt som inte snedvrider handel och genom att skärpa reglerna för subventioner som skadar handeln. Stärkt konkurrenskraft inom EU och den inre marknaden Sverige måste vara en tydlig röst inom EU för att stärka konkurrenskraften och utveckla den gränsöverskridande handeln. EU:s inre marknad måste fortsätta utvecklas och fördjupas för att den ska fungera väl, även i tider av kris. Att undanröja handelshinder, stärka efterlevnaden av existerande regler och anpassa den inre marknaden till nya förutsättningar är avgörande för den fria rörligheten samt för genomförandet av den digitala såväl som den gröna omställningen. Mot denna bakgrund bör Sverige verka för att varje medlemsstat inrättar ett nationellt kontor för den inre marknaden. EU:s frihandelsavtal och andra former av samarbete med partnerländer bör fortsätta utvecklas för att accelerera den gröna omställningen. För oss socialdemokrater är det tydligt att vägen framåt för den gröna omställningen i Europa är ökad handel, investeringar och innovation – inte så kallade subventionsrace. EU:s medlemsländer måste stå enade i stödet till Ukraina, även på handelsområdet. Vi socialdemokrater vill att Sverige och EU stärker handeln med Ukraina och att såväl svenska som europeiska företag ges goda förutsättningar för att delta i Ukrainas uppbyggnad. Lika angeläget är det att hålla det ekonomiska trycket uppe på Ryssland och strypa Putins krigskassa. Därför krävs det krafttag för att stoppa kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland. Regeringen behöver agera omgående för att dessa kringgåenden ska upptäckas tidigare, förhindras oftare och straffas hårdare. Vi har presenterat ett paket av förslag och tillför ökade medel till Kommerskollegium för att stärka arbetet. Fler frihandelsavtal för ökad tillväxt Vi socialdemokrater vill se fler frihandelsavtal för att stärka tillväxten och motstånds ­ kraften i våra ekonomier. Vi behöver fortsätta bygga öppna, robusta och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Därför bör Sverige verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås inom WTO och EU samt för att pågående förhandlingar om frihandelsavtal förs i hamn. Sverige bör även verka för att EU närmar sig länderna runt Stilla havet genom att ansluta sig till frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive Trans-Pacific Partnership). För att åstadkomma en mer rättvis global handel, i enlighet med vad som anförs ovan, bör Sverige verka för att det ställs sociala och klimat- och miljömässiga krav i frihandelsavtal. Det handlar bland annat om att värna miljö, klimat, social trygghet, arbetstagares rättigheter, hälsa samt djurvälfärd. Därutöver bör Sverige i förhandlingar om nya frihandelsavtal verka för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet samt att internationella hinder för klimatsmarta varor och tjänster tas bort, att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas och att spridningen av klimatvänlig teknik över gränserna främjas. Därtill kommer att Sverige bör verka för att stärka genomförandet och efterlevnaden av hållbarhetskapitel i EU:s frihandelsavtal. Vi socialdemokrater anser att dessa kapitel bör utvecklas och att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. En exportstrategi för fler jobb Svensk export är en av de bärande pelarna i vår ekonomi. Vår export är grundläggande för utbyte av varor och tjänster, men också för att människor ska kunna bo, leva och jobba i hela landet. Export av varor och tjänster ger dessutom Sverige en unik möjlighet att minska den globala miljöpåverkan. Därför krävs fortsatta satsningar för att exportera innovativa, hållbara och klimatvänliga produkter. Ungefär 70 procent av Sveriges export går till EU:s inre marknad, men det är på tillväxtmarknaderna som den största delen av världens tillväxt förväntas ske under de närmaste åren. Svenska företag måste därför i större utsträckning exportera till marknader utanför Europa. Den gemensamma samarbetsstrukturen Team Sweden, som syftar till att stödja näringslivets internationalisering, bör fortsätta utvecklas och stärkas. Det gäller inte minst Business Sweden, som spelar en avgörande roll när det kommer till svenskt export- och investeringsfrämjande. En stor del av de nya jobben skapas i små och medelstora företag i hela landet. Det statliga exportfrämjandet spelar en central roll för att dessa företag ska kunna växa och ta steget ut på den internationella marknaden, oavsett var i landet och i vilken bransch de befinner sig. Genom att utveckla satsningen på regionala exportcentrum och öka samarbetet mellan aktörerna inom regional exportsamverkan kan mindre företags internationaliseringsbehov mötas på ett bättre sätt. Sveriges innovationsledarskap måste användas för att stärka näringslivets export ­ förmåga och internationella konkurrenskraft. För att svenska företag ska kunna kliva upp i de globala värdekedjorna krävs samarbeten med internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljöer samt en förmåga att attrahera internationell spetskompetens och internationella investeringar. Rätt nyttjat ger Sveriges starka varumärke som framstående innovationsland stora möjligheter att utveckla strategiskt betydelsefulla relationer och innovationssamarbeten. Genom dessa samarbeten kan hållbara och klimatsmarta lösningar utvecklas samtidigt som marknadstillträde för svenska företag underlättas. Samverkansprogrammen bör ges en internationell dimension i syfte att underlätta internationellt innovationssamarbete på relevanta marknader som långsiktigt stödjer svenska företags marknadstillträde, stärker deras position i globala värdekedjor samt ökar Sveriges attraktionskraft för investeringar och spetskompetens. Sverige bör dessutom positioneras och marknadsföras som ett första ­ handsval för globala aktörer vad gäller etableringar, investeringar och forsknings- och innovations ­ samarbeten inom life science-sektorn. För att stärka det svenska innova ­ tionsledarskapet krävs det även att vi ökar exportfrämjandet av kunskaps ­ intensiva tjänster. Utländska investeringar bidrar till jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Hälften av den svenska exporten kommer från utlandsägda företag som investerat i Sverige och nästan hälften av de privata investeringarna inom forskning och utveckling görs av utlandsägda företag. Digitaliseringen, regionaliseringen av globala värdekedjor och kraven på ökad hållbarhet ökar Sveriges attraktionskraft för avancerad produktion med innovativa metoder. Det finns stora möjligheter att främja expansion av högkvalitativa verksamheter som redan finns i Sverige, i synnerhet av strategiskt viktiga företag på landsbygd och glesbygd. Främjandet av utländska investeringar bör fokuseras på investeringar med särskilt hög potential och kvalitet att tillföra nya arbetstillfällen, kapital, kunskaper eller nya marknader i hela landet. Samtidigt är det viktigt med ett granskningssystem för att vid behov kunna förhindra utländska direktinvesteringar som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)