Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:983 av Joar Forssell (L) Kostnadsutjämning med hänsyn till urbana problem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur urbana utmaningar kan tas om hand av kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommunala utjämningssystemet är viktigt för att det ska gå att bo och leva med goda förutsättningar i hela landet. Livet ser olika ut och var plats i landet har sina för- och nackdelar för den som väljer att bo där. Samtidigt är systemet föråldrat i förhållande till den verklighet medborgare och kommuner idag lever i. Ett exempel på detta är att systemet inte utformats för att kompensera för de kostnader som kan följa som en konsekvens av urbanisering och en tät befolkningsstruktur. Kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet bör ta större hänsyn till problem som är större i urbana miljöer som kriminalitet, skadegörelse och social utsatthet kopplad till trångboddhet. Städer och tätbefolkade områden har unika utmaningar som inte nödvändigtvis återspeglas i traditionella ekonomiska indikatorer. Kriminalitet och skadegörelse kan vara mer utbredd i tätbefolkade områden, vilket ökar kostnaderna för rättsväsendet och säkerhetstjänster. Social utsatthet relaterad till trångboddhet kan också leda till ökade kostnader för socialtjänsten. Att ta hänsyn till dessa faktorer är avgörande för att tillhandahålla adekvat service till invånarna. Genom att ta större hänsyn till problem med kriminalitet och social utsatthet som uppstår i urbana miljöer kan kommunerna satsa på förebyggande åtgärder. Detta kan inkludera investeringar i program och tjänster som syftar till att minska kriminalitet och förbättra levnadsvillkoren för utsatta grupper. Kortsiktiga ekonomiska besparingar kan leda till långsiktiga kostnader om dessa problem inte hanteras. Det kommunala utjämningssystemet har som syfte att minska ekonomiska klyftor mellan olika kommuner. Genom att ta hänsyn till urbana problem som kriminalitet och social utsatthet ges mindre resursstarka kommuner en bättre chans att möta dessa utmaningar. Detta främjar en mer rättvis och jämlik fördelning av ekonomiska resurser. Genom att ta större hänsyn till problem som påverkar livskvaliteten i städer kan det kommunala utjämningssystemet bidra till att skapa tryggare och mer välmående sam ­ hällen. Detta är inte bara bra för de som bor där utan kan också ha positiva ekonomiska effekter, såsom ökat fastighetsvärde och attraktivitet för företag och investeringar. Att adressera urbana problem som social utsatthet genom trångboddhet kan hjälpa till att främja social inkludering och minska segregation. Detta skapar mer samman ­ hållna samhällen där alla invånare har möjlighet att delta aktivt och dra nytta av sam ­ hällets resurser. Sammanfattningsvis är det viktigt att det kommunala utjämningssystemet inte bara fokuserar på ekonomiska aspekter utan även tar hänsyn till de sociala utmaningar som är unika för städer och tätbefolkade områden. Genom att göra detta kan vi arbeta mot en mer rättvis och inkluderande kommunal ekonomi som gynnar alla medborgare oavsett var de bor. Joar Forssell (L)

Motion till riksdagen 2025/26:3617 av Joar Forssell (L) Urbana utmaningar i utjämningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och hantera urbana problem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommunala kostnadsutjämningssystemet spelar en central roll för att ge landets kommuner förutsättningar att tillhandahålla likvärdiga välfärdstjänster. Nuvarande system tar inte tillräcklig hänsyn till särskilda kostnader som uppstår eller förstärks i tätbefolkade och urbana miljöer – exempelvis ökade kostnader för trygghetstjänster, skadegörelse och social utsatthet. Det riskerar att skapa snedvridningar där städer, trots hög skattekraft, drabbas oproportionerligt och kan få svårt att möta komplexa behov. Kommuner bör ges större handlingsfrihet att organisera sina tjänster utifrån rättvisa förutsättningar. Kostnadsutjämningen ska inte vara stelbent utan modern och erkänna att olika geografiska miljöer innebär olika kostnadsprofiler. Genom att erkänna urbanitetens kostnader stärker vi statens solidaritet med städer, samtidigt som kommunernas frihet och ansvar bevaras. Det kommunala kostnadsutjämningssystemet kan reformeras för att inkludera urbana kostnadspålagor – såsom trygghet, skadegörelse och socialt utsatta strukturer. En utredning bör analysera vilka indikatorer och data som är lämpliga för att spegla dessa kostnader (t.ex. brottsstatistik, trångboddhet, segregation) utan att ge fel incitament. Nya regler bör införas successivt, med krav på transparens och utvärdering för att minimera administrativa bördor. Stöd bör ges till kommuner i tätbefolkade områden för förebyggande sociala insatser och trygghetssatsningar, med möjlighet att koppla vissa medel till de nya kostnadsparametrarna. Joar Forssell (L)