Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.935 · ämneslikhet 0.966. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor inte vare sig betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor inte vare sig betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 330 ord · B 332 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1938
av Sten Bergheden (M)
Belopp under 100 kronor på skattekontot
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor inte vare sig betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Från flera håll får Skatteverket positiva omdömen vad gäller sitt effektiva arbete. Det är positivt, men mer kan göras för att minska administration och spara skattepengar. Enligt dagens regelverk innebär ett överskott på skattekontot att medborgaren får detta utbetalt
till sig vid den årliga skatteavstämningen. Detta förutsätter dock att beloppet som betalas
ut uppgår till 100 kronor eller mer, är beloppet lägre än 100 kronor står det kvar på kontot till året efter och ränteberäknas. Detta förfarande kan anses rimligt då det handlar om mindre summor som majoriteten av skattebetalarna kan avstå. Dessutom sparar det tid, administration och skattepengar.
Däremot, när det motsatta uppstår – ett underskott på skattekontot – så ska alla skulder betalas in. Till och med en skuld på ett par kronor avkrävs, och ränta påförs om så inte sker. Trots obetydliga summor i skuld blir det administration, brevutskick och kostnader för myndigheten, det vill säga för skattebetalarna. Detta förfarande skulle kunna effektiviseras.
Om det anses rimligt att skattebetalarnas pengar vid överskott under 100 kronor behålls på skattekontot, bör även underskott under 100 kronor behållas där. Ett tillväga
gångssätt där både mindre tillgångar och skulder behålls på skattekontot sparar tid, administration och kostnader. Dessutom torde det hela då upplevas som mer rättvist än idag, när endast skattebetalarnas tillgångar behålls medan ett par kronors skuld inkrävs. Skulder likaväl som tillgångar som understiger 100 kronor bör därför fortsättningsvis redovisas på skattekontot men inte betalas in eller ut.
Denna möjlighet till mer rättvisa skattekonton, där tillgångar såväl som skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller in under året, bör därför ses över och tillkännages för regeringen.
Sten Bergheden (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2126
av Sten Bergheden (M)
Likabehandling för belopp under 100 kronor på skattekontot
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till rättvisa skattekonton där tillgångar respektive skulder som understiger 100 kronor inte vare sig betalas ut eller betalas in under året och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Från flera håll får Skatteverket positiva omdömen vad gäller sitt effektiva arbete. Det är positivt, men mer kan göras för att minska administration och spara skattepengar. Enligt dagens regelverk innebär ett överskott på skattekontot att medborgaren får detta utbetalt
till sig vid den årliga skatteavstämningen. Detta förutsätter dock att beloppet som betalas
ut uppgår till 100 kronor eller mer. Är beloppet lägre än 100 kronor står det kvar på kontot till året efter och ränteberäknas. Detta förfarande kan anses rimligt då det handlar om mindre summor som majoriteten av skattebetalarna kan avstå. Dessutom sparar det tid, administration och skattepengar.
Däremot, när det motsatta uppstår – ett underskott på skattekontot – så ska alla skulder betalas in. Till och med en skuld på ett par kronor avkrävs, och ränta påförs om så inte sker. Trots obetydliga summor i skuld blir det administration, brevutskick och kostnader för myndigheten, det vill säga för skattebetalarna. Detta förfarande skulle kunna effektiviseras.
Om det anses rimligt att skattebetalarnas pengar vid överskott under 100 kronor behålls på skattekontot, bör även underskott under 100 kronor behållas där. Ett tillväga
gångssätt där både mindre tillgångar och skulder behålls på skattekontot sparar tid, administration och kostnader. Dessutom torde det hela då upplevas som mer rättvist än idag, när endast skattebetalarnas tillgångar behålls medan ett par kronors skuld inkrävs. Skulder likaväl som tillgångar som understiger 100 kronor bör därför fortsättningsvis redovisas på skattekontot men inte betalas in eller ut.
Denna möjlighet till mer rättvisa skattekonton, där tillgångar såväl som skulder som understiger 100 kronor varken betalas ut eller in under året, bör därför ses över och tillkännages för regeringen.
Sten Bergheden (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag