Jämförelse c5d72e9b55c609fe50037c94
Underlagets kontrollsumma: 82eb6ce4bfc49c5f3c77191167b5fbbdd0cfcb1c9b7bf69f82859b518f417823

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA021123: Den svenska basindustrin ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021123

Motion till riksdagen
2022/23:1123
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
Den svenska basindustrin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga och möta de hinder som finns i vägen för Sveriges basindustrier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för basindustrins kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konkurrenskraftig infrastruktur för basindustrin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en välfungerande digital infrastruktur för en ökad digitalisering i basindustrin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa medel till järnvägsunderhåll avseende viktiga lokala och regionala industrispår och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder ska vidtas för att säkerställa att längre och tyngre lastbilar och tåg skyndsamt tillåts och säkerställa ett tillräckligt, funktionellt och sammanhållet väg- och järnvägsnät i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att påskynda omklassningen av kommunalt vägnät i anslutning till terminaler från BK1 till BK4 i syfte att stärka industrins konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en genomlysning och omarbetning av värderingen av godstransporter i de samhällsekonomiska kalkylerna i syfte att värdera industrins och godsflödets betydelse rätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för hamnverksamheten i syfte att öka hamnarnas kapacitet och betydelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att det pågående generationsskiftet med nya isbrytare genomförs utifrån både näringslivets och myndigheternas behov av tillräcklig kapacitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör analysera förutsättningarna för stöd till svensk basindustri sett mot bakgrund av EU:s nya industristrategi samt den gröna given och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett mål om att fördubbla Sveriges produktion av utsläppsfri el till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka elproduktionen med 50 TWh innevarande mandatperiod – motsvarande 10
miljoner villors årsförbrukning av el – och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att blixtinkalla till nya energisamtal med målet att anta en ny bred politisk överenskommelse som säkerställer långsiktiga förutsättningar för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna, utveckla och stärka lönsamheten för vattenkraften genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder med rimliga kostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga minerallagen till att omfatta geotermala fält och geotermalt vatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomlysning av möjligheterna till en långsiktigt hållbar utvinning av innovationskritiska metaller och mineral bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för att höja mineralavgiften något och att göra tillämpningen av riksintressena mer flexibel genom att utreda möjligheten till lokalt inflytande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka berörda myndigheters och domstolars resurser till prövning av miljöfarlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn och modernisering av minerallagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att de myndigheter som hanterar tillståndsärenden för industrin har tillräckliga resurser i syfte att förkorta handläggningstiderna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för domstolar och myndigheter att väga in ett projekts klimatnytta när de fattar beslut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska användas som huvudregel i miljötillståndsprocesser med syftet att förkorta tillståndsprocesserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre grad använda anmälningsplikt och därmed minska antalet verksamheter som blir föremål för individuella prövningar vid miljötillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en proportionalitetsprincip för avslag i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att koncentrera prövningen enligt 3
och
4
kap. miljöbalken i bearbetningskoncessionsärenden till färre länsstyrelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att koncentrera tillsyn enligt 26
kap. miljöbalken för verksamheter och åtgärder kopplade till gruvverksamhet enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till flera länsstyrelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över omfattningen av och ansvarsfördelningen mellan de statliga myndigheternas medverkan i tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sveriges välståndsutveckling har i mångt och mycket sin grund i växande basindustrier. Tillväxten i basindustrin innebar att den genomsnittliga svenska invånarens välstånds
­
nivå tiofaldigades under de hundra år som följde efter 1870. Sedan dess har industrier som förädlar naturtillgångar varit en central del av landets näringsliv. Basindustrier (gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metal
­
liska mineralprodukter) skapar exportintäkter och arbetstillfällen runtom i landet, inte minst i de mindre tätbefolkade delarna av landet där behovet av arbetstillfällen är som störst.
Investeringarna i basindustrin norra Sverige som aviserats från näringslivet är mycket glädjande. Dessa megaprojekt sätter fokus på behovet av en rad reformer inom en rad områden, reformer som Centerpartiet velat se länge men som nu blir alltmer
aktuella. Exempelvis behövs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomst
­
beskattningen,
bättre vägar, järnvägar och flygplatser och en översyn av miljöbalken och en förenkling och effektiv tillståndsprövning för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll borde man säkerställa att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens inom det aktuella industrifältet att söka sig till Sverige. I denna inter
­
nationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en relativt stor roll och det är knappast någon hemlighet att Sverige inte är konkurrenskraftigt ur den aspekten. På samma sätt har Sverige en dokumenterat sönderreglerad bostadsmarknad där det är svårt och dyrt att bygga nytt.
När det gäller svensk basindustri kan särskilt nämnas gruv- och skogsnäringen. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för cirka 10 procent. 70
000 människor är direkt anställda i skogs
­
när
­
ingen. När man räknar in alla underleverantörer är 120
000 människor sysselsatta i branschen. År 2020 investerade skogsindustrin för 13,3 miljarder kronor och stod därmed för 20 procent av svensk industris totala investeringar. Det totala exportvärdet för branschen låg 2021 på 167 miljarder kronor. Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för cirka 20
000 direkta jobb i Sverige. 2019 investerade gruv
­
näringen 6,3 miljarder kronor i Sverige, och under de kommande 20 åren väntas ytter
­
ligare hundratals miljarder nyinvesteras.
Svensk basindustri är effektiv och ligger i framkant när det gäller till exempel
håll
­
barhet. Miljöarbetet i bolagen sker på ett strukturerat och långsiktigt vis. Tyvärr hämmas
dock basindustrierna i sin ambition att växa. Industrierna möter svårigheter när det kommer till att rekrytera personer med nödvändig kompetens, eftersom för få utbildas med efterfrågade tekniska färdigheter. Det krävs både bättre samordning av statens insatser för kompetensutveckling, en mer välfungerande matchning, samt att företagen kan möta sina behov med regelverk för arbetskraftsinvandring som möjliggör en effek
­
tiv rekrytering. Samtidigt gör processen med miljötillstånd och byggtillstånd att det är dyrt och tidskrävande att starta nya produktionsanläggningar.
Politiken ska bidra till utvecklingen av alla typer av företag, små och medelstora och större företag, såväl tjänste- som industriföretag. Det finns ingen motsättning mellan industri- och tjänsteproduktion. I debatten har enskilda siffror ibland framställts som att de visar på en avindustrialisering av Sverige. Det är en felaktig föreställning. Industrin spelar en särskilt viktig roll för välståndsutvecklingen, då det är i denna sektor som exportvärdet skapas. En betydande del av tjänsteexporten är industrinära tjänster, till exempel underhåll av avancerade maskiner som exporterats. Den svenska tillverknings
­
industrin svarar för 20 procent av näringslivets förädlingsvärde. Inom industrin har basindustrin en av de högsta exportandelarna bland industrins samtliga branscher, drygt 90 procent. Nationalräkenskaperna leder ofta tanken fel när den konstgjort delar upp ekonomin. I en modern ekonomi är tjänstesektorn integrerad i industrin och industrin i tjänstesektorn. På punkt efter punkt behövs en analys och ett aktivt reformarbete för att motverka de hinder som svensk basindustri möter. Det är en tematik som återkommande tas upp i denna motion.
Kompetensförsörjning, forskning och innovation
En avgörande faktor för att kunna driva och expandera företag är att det finns möjlighet att anställa kompetent personal. Dagens moderna värld ställer höga och skiftande krav på medarbetarna. Allt fler företagare upplever problem med att hitta kompetent arbets
­
kraft, oavsett konjunkturläge eller bransch. Vi ser en paradox: Arbetslösheten bland i synnerhet grupper som står långt från arbetsmarknaden stiger, samtidigt som företag skriker efter ny personal. Att beskriva fenomenet som enbart en matchningsproblematik är inte längre tillräckligt.
Bristen på kompetent arbetskraft med relevant utbildning är ett strukturellt problem. I förlängningen hotar kompetensbristen att skada den internationella
konkurrenskraften hos näringslivet.
En grundläggande utveckling är att utbildningssystemet har växt ifrån näringslivets behov. Den otillräckliga kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning behöver åtgärdas med politiska reformer som återigen belönar praktisk kunskap, stärker sam
­
verkan mellan näringsliv och utbildning, och skapar incitament för att utbilda sig till yrken som efterfrågas.
Innovationer bidrar ofta till att riva strukturer och skapa nya ordningar. De kan därför inte dikteras fram uppifrån. I en fungerande och dynamisk marknadsekonomi stöts och blöts idéer mot varandra. I fria miljöer där olika perspektiv bryts mot varandra skapas innovationer som bryter med nuvarande sätt att tänka. För att den här processen ska äga rum krävs ordentligt med riskvilligt kapital och möjlighet till finansiering.
I stället för att tvinga in innovationsarbetet i strukturer ovanifrån behöver vi tänka underifrån och främja både fria tankar och en levande vital debatt. Näringsliv, akademi
och det offentliga måste få nya och starkare incitament för att samverka och nyttogöra nya idéer och innovationer. I mångt och mycket handlar den statliga innovationspolitiken
om att skapa goda villkor för företagande. De högskolor som verkar regionalt har ofta en viktig roll att spela i det regionala innovationsklimatet. Ofta har de en bra samverkan med det omkringliggande näringslivet.
En framgångsfaktor för att få fler unga att välja en utbildning eller karriär som ingenjör kan vara att tydliggöra hur ingenjörsyrken och hållbarhetsarbete nu alltmer växer samman. Det har påpekats att detta kan skapa förutsättningar för ett ökat intresse från tjejer och kvinnor att välja denna bana. Idag är utbildningarna till högskoleingenjör och civilingenjör de enda yrkesutbildningarna på högskolan där kvinnorna fortsatt är tydligt underrepresenterade. Andelen kvinnor som antas till ingenjörsprogrammen ligger fortfarande endast mellan 25 och 30 procent. Detta ska ställas i kontrast till att det totalt vid högskolestudier är 60 procent kvinnor. Med svensk basindustri som förebild i att knyta samman traditionell industri och den gröna omställningen kan jämställdheten inom ingenjörsutbildningarna och arbetsliv öka.
Skatter
En effektiv ekonomi förutsätter att skatter som styrmedel används med eftertänksamhet. Ett skattesystem som främjar företagande innebär minskad beskattning av samhälls
­
nyttor som investeringar, vinst och arbete. Utgångspunkten i skattepolitiken ska vara att stärka den svenska konkurrenskraften. Som i många andra politikområden bör de lägst hängande frukterna plockas först – att helt enkelt göra det enklare för företagen att bedriva sin verksamhet.
Skatterna är en av de största utgifterna för de flesta företagare. Skattebelastningen har visserligen minskat under det senaste decenniet. Samtidigt är den administrativa bördan fortsatt alltför stor för företag. Exempelvis visar Världsbankens studie ”Paying taxes” att det tar lika lång tid idag som det gjorde 2004 för företag att följa skatteregelverket. Hos såväl Sveriges medborgare som företag är tilltron till det svenska skattesystemet och Skatteverket som myndighet mycket stort, men det finns trots allt brister. Attityden till företagare, och tillämpningen och tolkningen av lagarna, varierar i landet. Den osäkerhet och de rättsprocesser som detta leder till kan äventyra seriösa företags möjligheter att överleva. Utöver skattereformer är det nödvändigt att förbättra rättssäkerheten i skattemål och förändra Skatteverkets attityd till företagande.
Infrastruktur och transporter
Pålitliga och miljövänliga transporter blir allt viktigare i en globaliserad värld. Sverige är ett av EU:s mest glesbefolkade länder. Avstånden får inte verka hämmande för konkurrenskraften. Företag måste snabbare kunna få leveranser och skicka ut sina produkter. Samtidigt blir kraven på fungerande transporter för pendling allt högre i takt med att arbetsgivarna efterfrågar mer specifika kompetenser och arbetstagarna skaffar sig mer specialiserade utbildningar. Industrin behöver även andra typer av infrastruktur än transportinfrastruktur, till exempel energi, fastigheter och IT. Det är därmed viktigt att dessa system utvecklas gemensamt och ses som en helhet. Väl utbyggd digital infrastruktur blir allt viktigare och är i sig en förutsättning för till exempel förarlösa fordon i gruvor och skogsbruk. Att säkerställa tillräcklig kapacitet och täckning är därför mycket viktigt.
Industrin är beroende av att infrastrukturen fungerar inte bara inom Sverige men
också av en välfungerande infrastruktur för att föra ut varor från Sverige och föra reserv
­
delar
in. Det är viktigt att kapaciteten utökas på redan hårt belastade stråk. För att säkra svensk industriexport samt import av komponenter till industrin måste infra
­
strukturen förbättras.
Trafikverket har pekat ut ett stort antal järnvägar där hastigheten måste sänkas för att banorna är i så dåligt skick. Det är ett av många exempel på hur det regionala och lokala
järnvägsnätet prioriterats ned, trots att flera av banorna är industrispår och mycket viktiga
för näringslivet och dess godstransporter. Centerpartiet vill därför se över möjlig
­
heten
att öronmärka en del av järnvägsunderhållet till att rusta upp lokala banor på den svenska
landsbygden med viktig godstransportfunktion, som har stor betydelse för bas
­
industrin och därmed jobb och tillväxt. Dessa hamnar långt ned på Trafikverkets priori
­
teringar, där stambanorna som regel alltid ligger först.
Centerpartiet värnar utbyggnaden av Inlandsbanan, som med rätt investeringar kan
bli ännu viktigare för godstransporter och dessutom frigöra utrymme på andra ban
­
sträck
­
ningar.
Centerpartiet anser fortsatt att utbyggnaden av järnvägen i norra Sverige ska fortsätta och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet intensifieras.
Det råder ingen tvekan om att transportsektorn är en nyckel för att minska Sveriges totala klimatpåverkan samt konkurrenskraften för basindustrin. Det finns stora miljö- och samhällsnyttor att tillvarata genom att möjliggöra transport av tyngre, längre och mer transporteffektiva fordon på det svenska väg- och järnvägsnätet. Samtidigt som ledig kapacitet utnyttjas mer optimalt och utsläppen av bland annat koldioxid minskar, förbättras konkurrenskraften för transportberoende näringar, som stål-, gruv- och skogs
­
näringen. Centerpartiet vill göra det möjligt för tyngre fordon att rulla på Sveriges vägar och järnvägar.
I vårt grannland Finland, som också är ett konkurrentland för den svenska skogs
­
näringen, har en ökning av högsta tillåtna bruttovikt genomförts, från 60 ton till 76 ton. I augusti 2022 fattades regeringsbeslut om att tillåta längre och tyngre lastbilar på delar av vägnätet. Detta är positivt men behöver utvecklas och implementeras för att tillvarata den fulla potentialen. Det är nu viktigt att Trafikverket skyndsamt tar fram anvisningar för var den tunga trafiken ska få gå för hela landet.
Sedan år 2009 pågår försök med längre och tyngre fordonståg än de som tillåts i
Sverige i dag. Tillsammans med en rad olika studier visar försöken att utsläppen minskar
med mellan 5 och 17 procent (i genomsnitt ungefär 10 procent) per transporterat ton. Det
är också ett prioriterat arbete att gå vidare med hur längre fordon än i dag ska kunna intro
­
duceras i trafiken. Tyngre och längre fordon är en effektiv åtgärd för att öka transport
­
effektiviteten
och därmed konkurrenskraften.
Centerpartiet vill således se en snabbare implementering av BK4-standard i både statliga, enskilda och kommunala vägar, allt i syfte att få ett sammanhållet och funk
­
tionellt transportsystem för mer klimat- och transporteffektiva fordon. Branschen ser idag en gradvis omklassning på det statliga vägnätet, men inte samma tempo i omklass
­
ning på kommunala vägar. Kommunerna har i begränsad omfattning varit delaktiga i processen och därför är få kommunala vägar idag utpekade som BK4. Detta riskerar utgöra ett stort hinder eftersom gods transporteras till och från en industri, terminal eller hamn, och vägarna till dessa noder är i de flesta fall kommunala. För att möjliggöra färd med ett 74-tonsfordon måste hela sträckan vara klassad som BK4.
Samhällsekonomiska kalkylmodeller ligger till grund för vilka beslut om invester
­
ingar som fattas. Det är därför helt avgörande att kalkylmodellerna är rättvisande. I dagens modeller framgår inte nyttan av tillförlitliga godstransporter i kalkylmodellerna. Med en felaktig eller ofullständig kalkyl kommer felaktiga samhälleliga investerings
­
beslut att fattas. För att beräkna den samhällsekonomiska nyttan i ett projekt behöver även exempelvis restidsvärden justeras så att de ger en mer rättvisande bild av de sam
­
hällsekonomiska vinsterna än vad som är fallet i dagsläget. Detsamma gäller även för godset i vårt transportsystem, som är konstant undervärderat. Det behöver genomföras en samhällsekonomisk värdering av godsprojekt som på ett rättvisande sätt speglar deras betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation.
Utvecklingsarbetet med kalkylmodeller och samlade effektbedömningar av gods
­
transporter måste intensifieras. Transporterna är en integrerad del i hela den industriella produktionen och skapar stora mervärden för Sverige. Om transportkedjan bryts fallerar hela systemet tills man kunnat göra en återstart. Återhämtningsförmågan är oerhört viktig, det vill säga robustheten i transportsystemen.
Hamnar och sjöfart
Totalt sett finns i Sverige ett drygt hundratal hamnar, varav ett drygt 50-tal är utpekade som allmänna hamnar, enligt Sjöfartsverkets författningssamling. Svenska hamnar ägs till övervägande del av kommunerna och är jämfört med andra länder mer autonoma och självstyrande. Beslut om etablering och investering i hamnar fattas av hamnens ägare, inte sällan en kommun eller ett lokalt företag. Kommunerna eller det kommunala bolaget står normalt för finansiering av hamninfrastruktur genom egna medel eller genom lån. Att hamnarna drivs utifrån kommersiella förutsättningar tycker Centerpartiet är bra. Med konkurrensneutralitet och marknaden som bas kommer våra hamnar att utvecklas bäst.
Ur ett nationellt perspektiv vore det dock bra att staten i större utsträckning ser den svenska hamnverksamheten som en integrerad del i infrastrukturen. Hamnarna ingår i en nationell och internationell logistikkedja och har en viktig roll att spela i klimat
­
omställningen, något som Sjöfartsnäringens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft tydligt beskriver. Därför blir hamnarnas lokala och regionala verksamhet även en nationell angelägenhet. En tydligare och mer sammanhållen målbild för hamnarna ur ett nationellt transportpolitiskt perspektiv skulle kunna bidra till ökad uppfyllelse av de svenska transportpolitiska målen. En sådan målbild skulle innehålla styrning och incitament och se till den samlade logistikkedjans bästa. Centerpartiet menar att när alltmer gods ska flytta över från lastbil till räls och sjöfart kommer hamnarna att bli ännu viktigare. Hamnarnas framtid i Sverige är ljus.
Centerpartiet efterlyser en statlig strategisk plan för hamnverksamhet som tas fram i samverkan mellan godstransportköparna, hamnarna och andra berörda aktörer. En sådan plan skulle bland annat hantera och ta ställning till hur det svenska hamnnätet kan bli en allt viktigare del av den svenska logistikkedjan och infrastrukturen och därmed växa i ekonomiskt och miljömässigt avseende. Det finns en del utredningar att falla tillbaka på inför ett sådant arbete, till exempel Hamnstrategiutredningen.
Centerpartiet menar att hamnverksamhetens möjligheter att växa i lönsamhet hänger samman med dess roll i den gröna omställningen. Här kan staten bli bättre på att ge incitament och stöd så att hamnarna kan erbjuda fler gröna tjänster som rederier och andra transportköpare.
I den nationella transportplanen beslutades att påbörja utbytet av isbrytarflottan med två nya isbrytare. Detta är positivt men otillräckligt. För att säkerställa tillräcklig kapa
­
citet krävs att även den tredje isbrytaren får en modern ersättare. Centerpartiet vill att regeringen skyndsamt går vidare med denna fråga men vill att man gör detta i ett bredare perspektiv där man beaktar basindustrin i nära dialog med godstransportörer, myndigheter, med flera. En ytterligare aspekt som kan komma in är behovet av interna
­
tionellt samarbete för att optimera upphandling och drift, inte minst med Finland.
Grön omställning, elnät och energi
För att nå riksdagens mål om ett klimatneutralt samhälle år 2045 krävs att svensk bas
­
industri är med och ställer om. En stor del av det praktiska arbetet för att nå målet ligger hos näringslivet. År 2015 drog organisationen Fossilfritt Sverige igång och till dags dato
har drygt 20 branscher, många inom basindustrin, lämnat in så kallade färdplaner för hur de vill arbeta för att bli fossilfria – utan att försvaga sin konkurrenskraft. Färd
­
plan
­
erna
identifierar hinder på vägen och innehåller förslag till hur arbetet för att nå målen kan underlättas från myndigheter och politiskt håll.
Arbetet med färdplanerna har letts av branschföreningarna själva och processerna har varit öppna och inkluderande. För oss är detta en säker indikation på att den svenska basindustrin går i framkant för den gröna omställningen.
I jämförelse med andra länder producerar den svenska industrin sina varor med låg miljöpåverkan. Det är en missuppfattning att det är genom att inte producera som vi hjälper världen till en hållbar ekologisk och ekonomisk utveckling. En politik som betonar minskad produktion riskerar istället att hämma utvecklingen mot en renare miljö och mindre påverkan på vårt klimat.
Innovation och tekniska framsteg är nödvändiga för en hållbar framtid. Miljöteknik är en framtidsbransch som behöver rätt förutsättningar för att blomstra. Politiken ska säkerställa ramverk som skapar konkurrensfördelar för produktion av miljömässigt håll
­
bara produkter. Med hjälp av en aktivt anpassad miljö-, energi- och innovations
­
politik kan de effektiva och rena svenska produktionsanläggningarna gå före och bidra till den gröna omställningen.
EU lanserade i mars år 2020 en ny industristrategi som ska stärka konkurrenskraften för europeisk industri samt underlätta och påskynda den gröna omställningen, mer känt som Den gröna given. Den europeiska gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi.
Den gröna given, som presenterades i början av 2020, har potential att bidra till en omställning mot ett mer klimatsmart, resurs- och energieffektivt, hållbart EU där ut
­
släppen är frikopplade från den ekonomiska tillväxten. Den befäster de höjda klimat
­
målen i en klimatlag och syftar till att påskynda utsläppsminskningstakten av växthus
­
gaser i EU. För att lyckas förutsätts en effektiv implementering i medlemsländerna av den lagstiftning som kommer att presenteras eller revideras till följd av ambitions
­
höjningarna.
Kärnan i satsningen är målet att 2050 ha blivit världens första klimatneutrala världs
­
del. Det framgår tydligt att industrin har en ledande roll att spela i detta skifte och Sverige och vår basindustri kan och bör vara med i framkant. På många områden ligger vi främst – till exempel när det gäller projektet Hybrit i Luleå som använder en tillverkningsprocess för stål på ett klimatvänligt sätt.
Det framgår av industristrategin att industrins egna satsningar bör kompletteras av politiska åtgärder och finansieringsinstrument på EU-nivå och nationell nivå samt av det privata näringslivet. Kommissionen skriver uttryckligen att den till exempel avser stödja koldioxidfria ståltillverkningsprocesser inom ramen för bland annat EU:s innovations
­
fond.
Här gäller det för svensk industri att hålla sig framme och tillsammans med natio
­
nella politiska styrmedel och finansiering se till så att både stöd utifrån omställnings
­
takten i Den gröna given och den nya industristrategin kommer Sverige till del. Det gäller inte minst för små och medelstora företag inom industriell produktion som är i gränslandet mellan innovationsstadium och tillverkningsfas och därför i behov av finansiering. Här bör Sverige vara mycket aktiva i att ombesörja hur EU kan stödja svensk industri.
Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt, även om svensk elenergiproduktion har låga utsläpp. Rysslands avskyvärda krig mot Ukraina och dess pågående energikrig mot Europa driver upp energipriserna och kommer att medföra stora utmaningar för alla samhällets aktörer kommande månader, år och decennier. Detta kräver handlingskraft på såväl kort som lång sikt. Beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, för vår säkerhet och för klimatet.
Vi behöver se över energipolitiken för att öka energiproduktionen, förbättra över
­
föringen, energieffektivisera, satsa på energilagring samt smart och flexibel användning. För att trygga svensk energiförsörjning och för att fortsatt möjliggöra den gröna elexporten vill Centerpartiet att riksdagen ska anta ett planeringsmål om minst 160 TWh ny elproduktion till 2030, vilket innebär en fördubbling från dagens elproduktion. Ytter
­
ligare 50 TWh ska tillkomma innevarande mandatperiod och en kriskommission ska tillsättas för att möta dessa mål. Vi vill därtill se nya energisamtal som kan slå fast den långsiktiga energipolitiken, vilket behövs nu mer än någonsin, för klimatets, konkur
­
rens
­
kraftens och Sveriges bästa.
En effektivare användning bör vara utgångspunkten för lagstiftningen, eftersom det medför fördelar både för samhällsekonomin och klimatet. Centerpartiet är drivande för att energieffektiviseringsmålet ska uppgå till 50 procent effektivare användning till 2030 i EU, och att målet för andelen förnybar energiproduktion ska fastställas till 50 procent till 2030.
Ett av de stora problemen i det svenska elsystemet är inte tillgången på energi, utan tillgången på lokal kapacitet; att elen som produceras inte når dit den behövs. Vi ser redan idag begynnande problem i såväl storstadsområden som i mindre orter på grund av att elnätet inte är tillräckligt utbyggt och att lokal produktion inne i städer läggs ned eller inte expanderar i samma omfattning som behoven ökar. För att avhjälpa problemen behövs nya lösningar. Att bygga ny storskalig elproduktion, som kärnkraft, som vissa hävdar, avhjälper inte problemet, eftersom det handlar om flaskhalsar i näten in till städerna och brist på elproduktion lokalt. Vi behöver istället öka den lokala kraftproduk
­
tionen, överföringskapaciteten samt korta tillståndsprocesserna för nya ledningar och för
nya produktionsanläggningar. Vi vill se en integrerad strategi som inkluderar mellan- och
långsiktig energilagring samt nätbalansering. Detta skulle gynna industrin. Tekniken måste användas smartare. Elnätsregleringen och lagstiftningen behöver anpassas till rådande läge och det behöver bli mer lönsamt med kraftvärme och annan lokal elproduktion.
Vattenkraften spelar en central roll för den svenska basindustrin och för den gröna omställningen. Genom den nya lagstiftningen om vattenkraft har man skapat enklare regler och rimliga krav som förenar miljöåtgärder med långsiktig lönsamhet för vatten
­
kraften, ökad produktion av förnybar el och fortsatt skydd för utveckling av infrastruk
­
tur, bostadsbyggande och gröna näringar. Det är viktigt att den nya lagstiftningen får genomslag i myndigheters och domstolars arbete och prövningar. Därför bör myndig
­
heterna med utgångspunkt i principerna för den nya lagstiftningen se över alla relevanta regelverk och föreskrifter bland annat kring KMV-klassning, så att regelkrånglet minskar, miljöprövningarna blir mindre kostsamma och möjligheten att utveckla den förnybara elproduktionen får fullt genomslag. Regeringen måste skyndsamt se till att riksdagens tillkännagivande om att tidsplanen för omprövningarna behöver justeras om inte regeringens prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för tids
­
perioden 2021–2027 är klart när ansökningstiden för nästa prövningsgrupp löper ut.
Vidare bör regeringen se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövning
­
arnas
negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut (betänkande 2021/22:CU33).
Den nya lagstiftningen och den fond som branschen inrättat för att underlätta arbetet med att ge vattenkraften moderna miljötillstånd är ett viktigt steg framåt för en mer ändamålsenlig vattenförvaltning. Det återstår dock andra delar av vattenförvaltningen, bland annat vad gäller markavvattning och dammar som anlagts med andra syften än kraftproduktion. Arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen behöver fortsätta och de principer som varit vägledande för de nya reglerna för vatten
­
kraften, om minskat regelkrångel, respekt för äganderätt och effektiva miljöåtgärder med rimliga kostnader, bör få genomslag i vattenförvaltningen i sin helhet.
Geotermal energi i större skala i Sverige kan ske för att producera kraftvärme för fjärrvärmenät, något som redan sker hos till exempel Kraftringen i Lund, och som Eon har provborrat för i Malmö. Kraftverk byggda på den principen finns redan på flera håll i världen, exempelvis på Island och i Kenya. Det kan även göras på större djup (mer än 7
kilometer) för att producera elektrisk energi i storskaliga kraftverk. Något som det nu förbereds för i Skåne.
Utvinning av geotermal energi liknar gas- och oljeindustrin i så måtto att det sker ur fält där det finns särskilt goda förutsättningar att utvinna energin. Skillnaden är att det inte bidrar till utsläpp av växthusgaser.
Problemet är att energiproduktionen är kostsam att prospektera, provborra och sedan utvinna, och att det i dag inte går att skydda fyndigheterna lagmässigt. Det är här ett hinder för industrin i och med att kostnaden för prospektering och provborrning
över
­
stiger 300 miljoner kronor, utan möjlighet att skydda fyndigheten, vilket gör att invester
­
ingar
uteblir, trots att tekniken många gånger är lönsam och kan ge stora tillskott av elenergi i södra Sverige.
I Sverige skyddar och reglerar minerallagen mineralutvinning, saltutvinning, utvin
­
ning av diamanter, på ett enhetligt sätt. Dess grund går långt tillbaka i tiden. I och med att det saknas enhetligt lagrum för geotermala fält och geotermalt vatten så urholkas även rätten för sakägare att göra sin röst hörd i samråd och i förekommande fall i svenskt rättsväsende. Ett införande skulle därmed även stärka sakägares rättigheter i ett för Sverige nytt energislag.
I dag regleras geotermala borrhål endast genom att tillstånd skall sökas hos Läns
­
styrelserna, och det görs ingen skillnad mellan att borra för privat bergvärme, eller storskalig borrning för produktion till elnät eller fjärrvärmenät. Detta leder till att en aktör efter höga kostnader i form av prospektering och provborrning kan se sin fyndig
­
het utnyttjad av en annan aktör. Skyddet för de höga investeringskostnaderna saknas därmed. Med en enkel ändring i minerallagen skulle detta gå att åtgärda. Det är här viktigt att den i Sverige vanliga bergvärmeutvinningen bibehålls utanför minerallagen för att inte skapa en dyr och onödig process för privatpersoner.
Gruvor, naturresurser och mineralbrytning
Gruv- och mineralnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar till såväl jobb som tillväxt på orter där det ofta är ont om arbetstillfällen. Men den svenska gruv- och mineralnäringen bidrar också till byggandet av det hållbara samhället. Gruvorna är början på långa växande värdekedjor som kommer hela samhället till del, för med de metaller och mineral som utvinns i Sverige kan vi bygga den teknik som behövs för förnybar energi, solceller, batterier, elbilar och mycket mer.
För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder, vilket gör tillgången sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndigheter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer inte kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och hos lokalbefolkningen. Vi vill därför undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället vars närmiljö påverkas.
Att hitta och utveckla en ny fyndighet, att prospektera, är en förutsättning för att starta en ny gruva. Det är tidskrävande och kräver stor kunskap. För ett land som vill ha en aktiv och långsiktigt hållbar gruvnäring är en omfattande prospektering A och O. Intresset för att prospektera i Sverige och därmed kartlägga berggrunden och dela dessa data ligger sedan flera år på historiskt låga nivåer. Sverige fortsätter relativt sett halka neråt på Fraserinstitutets ranking över attraktiva länder att prospektera i. Medan Sveriges geologiska potential är oförändrad är det istället policyfrågor och politisk stabilitet som ändrats i negativ riktning.
Inte heller har EU:s behov av kritiska metaller upphört. Snarare tvärtom. EU-kom
­
mis
­
sionen varnar nu för att klimatmålen hotas på grund av brist på råvaror som till exempel metaller till batterier. I sin uppdaterade lista återfinns nu 30 material som bedöms som kritiska för vårt samhälle och för välfärden. Den 3 september 2020 släppte EU-kommissionen den uppdaterade listan för kritiska råvaror för EU. Den allra första listan omfattade 15 stycken, den förra 27 och nu återfinns 30 olika material. Nya är bland annat litium, som bland annat används för batterier och energilagring, och strontium, som används för magneter i elbilar. Enligt kommissionens bedömning kommer det att be
­
hövas upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt 2030 för att unionen ska kunna uppnå sitt klimatmål.
En stor del av produktionen av de kritiska materialen sker utanför EU. Det finns däremot en betydande mängd fyndigheter av kritiska material inom EU, bland annat i Sverige. I Sverige har vi kända fyndigheter av bland annat antimon, flusspat, fosfat
­
mineral, grafit, kobolt, PGE, REE, och volfram.
EU-kommissionens lista visar att utmaningarna för Europas råvaruförsörjning ökar kontinuerligt. Tillgången på kritiska råvaror är hotad då produktionen inom EU är låg eller obefintlig. Nuvarande produktion sker också ofta i ett fåtal icke-demokratier liksom, i vissa fall, konfliktdrabbade länder. Bristen på de kritiska råvarorna påverkar möjligheterna till att ta fram den teknik som behövs för energiomställning och klimat
­
åtgärder. Annat som påverkas är arbetstillfällen och inte minst försvarsberedskapen. Den tidigare regeringen försämrade genom sin passivitet och oförmåga allvarligt Sveriges position som en av Europas ledande gruvnationer. Prövningsprocessen har gått i baklås och avstannat. Ärenden med överklagade och hänskjutna ansökningar om bearbetningskoncessioner hos regeringen ligger till sig år efter år. HFD:s dom i Norra Kärr-målet (mål nr 2047-14) kom för tre år sedan och ändrade, över en natt, förutsätt
­
ningarna för tillståndsprövning av svensk gruvverksamhet på ett oförutsebart och genomgripande sätt.
Det är uppenbart att flera åtgärder behöver vidtas skyndsamt för att säkra Sveriges attraktionskraft som prospekterings- och gruvland. En viktig faktor för en effektiviserad gruvprövning – samt prövning av miljöfarlig verksamhet generellt – är att alla delar i rättskedjan och prövningsprocessen är tillräckligt resurssatta. Gruvärenden handläggs i mark- och miljödomstol. Enligt Sveriges domstolars budgetunderlag 2020–2022 kan sådan tillståndspliktig industriell verksamhet, om tillstånd inte meddelas inom rimlig tid, leda till att stora investeringar helt uteblir eftersom ekonomin inte längre tillåter satsningen.
I dag har Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt en central roll för svensk gruvprövning, då det är den mark- och miljödomstol som handlägger flest ansökningar om tillstånd till gruvdrift och dylika omprövningsärenden. Den är redan och sedan lång tid hårt belastad av flera och komplexa ärenden och står inför utmaningar på rekryter
­
ingssidan. För att dessa tillståndsprocesser inte ska pågå orimligt länge måste därför Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt tillföras nödvändiga resurser. Behovet av nödvändiga resurser gäller även övriga berörda myndigheter som t ex ansvariga läns
­
styrelser och Havs- och vattenmyndigheten. Längre fram i motionen föreslås en verk
­
sam
­
hetsförändring gällande genomförandet av länsstyrelsernas prövning och tillsyn. Intill dess att en sådan eventuell verksamhetsförändring genomförs, är det viktigt att de länsstyrelser som ansvarar för dessa prövningar har de personella resurser och den kompetens som krävs för att hantera dessa ärenden på ett skyndsamt och rättssäkert sätt.
Regeringen kan, förutom att avgöra bearbetningskoncessionsärenden, låta utreda och göra en genomgripande översyn och modernisering av minerallagen. Sverige behöver en reform som bland annat beaktar Sveriges folkrättsliga åtaganden gentemot det samiska folket och den internationella diskussionen om konceptet ”social license to mine”, nämligen den berörda befolkningens acceptans för en gruva.
Tillståndsprövning
Trots att samsynen kring svenska miljökrav är stor så tar handläggningstiderna av miljöprövningsärenden allt längre tid. Företag och organisationer i branschen slår larm om omöjliga investeringsbeslut på grund av handläggningstiderna och bristen på effektivitet hos myndigheterna. Oklarheten kring myndigheternas hantering av ärenden är också ett stort problem som kostar det svenska näringslivet pengar. Det är en helt orimlig situation för de företag som väntar på att få investera hundratals miljoner kronor. För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider föreslår vi en översyn av åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det kan till exempel omfatta införandet av en handläggningsgaranti och sanktionsavgifter mot de myndig
­
heter som bryter mot handläggningsgarantin.
Centerpartiet vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. För att genomföra detta vill Centerpartiet bland annat införa ett liknande styrmedel som i Irland och Nederländerna, där företag som gör miljö- och klimatsmarta investeringar tillåts skriva av värdet på dessa investeringar snabbare, för att göra en investering mer intressant.
Tillståndsprocesserna måste också påskyndas, så att den gröna tekniken inte blir en pappersprodukt, utan faktiskt kan göra nytta i verksamheterna. Tillståndsprocesser för investeringar i industri och infrastruktur ska vara effektiva, förutsägbara, konsekventa, rättssäkra och leva upp till rådande krav kopplade till miljö- och klimatpåverkan.
Men så ser det inte ut i dag. Det finns många exempel på hur tillståndsansökningar drar ut på tiden i flera år på grund av långsam handläggning och slentrianmässiga överklaganden. Att myndigheter och domstolar inte väger in en investerings samman
­
vägda klimatnytta relativt eventuell lokal miljöpåverkan är ett annat problem.
Detta kan avskräcka klimatinvesteringar i Sverige. Det riskerar omställningen, minskade utsläpp, minskade kritiska råmaterial och elförsörjningen. Vi måste förbättra lagstiftningen och hur byråkratin använder sig av den så att det offentliga främjar såväl jobb och ekonomi som miljö och klimat. Då måste vi införa en avvägningsregel för klimatnytta i miljöbalken, en task force för regelförenkling, kapa företagens administra
­
tiva börda.
Det ska bli enklare att ansöka om enbart ändring av en miljöfarlig verksamhet, så kallat ändringstillstånd, vilket skulle medföra kortare handläggningstider. Centerpartiet vill också minska antalet individuella prövningar av verksamheter, i de fall det är möjligt.
Vi har de senaste åren sett ett antal avslag från domstolar på miljötillstånds
­
ansökningar på vad som i allmänhetens ögon kan anses vara petitesser. Företag som skickat samrådsinbjudningar till alla invånare istället för att skicka till enbart vissa specifikt. Konkurrenter som inte fått möjlighet att tycka till och andra saker som kan anses vara detaljer. Att ansökan då avvisas och skickas tillbaka till bolaget efter flera år av förberedelser och miljonbelopp på små formaliamissar gör också att domstols
­
processerna korkas igen, samtidigt som det blir dyrare och krångligare för företagen.
Med målet att halvera tillståndsprocesserna är det därför viktigt att inte ha fler dom
­
stolsmål än nödvändigt. Det som kan anses vara petitesser bör därför inte fälla en hel tillståndsansökan på tusentals sidor. För att undvika det bör därför en proportionalitets
­
princip införas. Är felaktigheten av liten eller ringa betydelse bör tillstånd ändå kunna ges, istället för att den återförvisas till bolaget med alla förseningar det medför. Sådan återförvisning är sannolikt mycket samhällsekonomiskt kostsam och ett slöseri med samhällets tid och resurser, samtidigt som konkurrenskraft och omställning hämmas. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att utreda och införa en sådan proportiona
­
litetsprincip i miljötillståndshanteringen.
Ett redan mycket bekymmersamt och ansträngt läge gällande Sveriges attraktions
­
kraft som en av EU:s ledande gruvnationer har tyvärr ytterligare försämrats. Trots att Centerpartiet genom januariavtalet medverkade till flera åtgärder i akt och mening att öka effektiviteten i tillståndsprocessen har rättsläget liksom attraktionskraften för
­
sämrats ytterligare. Bland åtgärderna som Centerpartiet medverkat till kan nämnas förstärkningen av förvaltningsanslagen för länsstyrelserna och Naturvårdsverket med totalt 48 miljoner kronor 2021, för att ge prövningsmyndigheterna förbättrade förut
­
sättningar genom att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med prövning.
Centerpartiet medverkade också i enlighet med januariavtalet till att dåvarande regeringen tillsatte Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) med uppdrag att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning. Utredningen ska fokusera särskilt på åtgärder som kan underlätta investeringar som bidrar till klimatomställningen eller inne
­
bär en minskad miljöpåverkan. Riksdagen biföll regeringens proposition Mer ändamåls
­
enliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Förslagen i propositionen bedömdes leda till ett bättre resursutnyttjande och en mer effektiv handläggning för domstolarna utan att rättssäkerheten påverkas. Det återstår att se om förslagen och lagändringarna åstad
­
kommer sådana effekter.
Mark- och miljööverdomstolens dom av den 6 juli 2021 (mål nr M 1579-20), där Miljööverdomstolen (MÖD) avvisade Cementas ansökan om täkttillstånd vid Slite på Gotland, har satt frågan om tillståndsprocessernas effektivitet, rättssäkerhet och förutse
­
barhet i blixtbelysning. Domen väcker frågor om domstolarnas processledningsansvar och statliga myndigheters medverkan vid miljöprövning. Även om MÖD uppenbarligen inte anser att avgörandet har en särskild betydelse som vägledning vid bedömning av likartade frågor i framtiden, sätter domen likväl fingret på en vanligt förekommande situation. Efter att en sökande verksamhetsutövare i åratal processat sin ansökan med miljökonsekvensbeskrivning om olika tillstånd till bland annat miljöfarlig verksamhet, täktverksamhet eller vattenverksamhet anses slutligen av domstolen att den även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön. MÖD gjorde i Cementa-fallet därför bedömningen att det föreligger ett processhinder för prövning av Cementas ansökan om tillstånd och avvisade den följaktligen.
Det finns ytterligare åtgärder som kan underlätta och förbättra svenska myndigheters prövning och handläggning i tillståndsärenden. Ett sådant förslag är att koncentrera prövningen enligt 3–4 kap. miljöbalken om de svåra avvägningarna mellan motstående markanvändningsanspråk till 1 länsstyrelse istället för dagens 21. Det har visat sig svårt
för vissa länsstyrelser att tillämpa miljöbalkens hushållningsbestämmelser på ett adekvat
sätt. Att koncentrera prövning och tillsyn av gruvverksamheter till en eller ett par myn
­
digheter skulle, liksom i andra fall där koncentration sedan år 2012 är vanligt förekom
­
mande inom länsstyrelsernas verksamhet, kunna vara ett sätt att åstadkomma en högre effektivitet, en mer rationell användning av resurser samt att säkerställa en fungerande rättssäkerhet. Ärendenas komplexitet och behovet av likformigt utförande är sådana om
­
ständigheter som talar för att en koncentration skulle vara motiverad. Det skulle skapas en tydlighet om myndighetens ansvar och myndigheten skulle ha goda förutsättningar att bygga kompetens. Eftersom förslaget att koncentrera prövningen enligt 3–4 kap. miljöbalken kritiserats för att då sakna naturlig koppling till tillsynsarbetet, förordar vi därför i konsekvensens namn att såväl denna prövning samt tillhörande tillsyn därför koncentreras till en eller ett par länsstyrelser.
Ytterligare ett reformförslag är att överväga om dagens ordning med ett obegränsat antal statliga myndigheter med respektive ansvarsområde i tillståndsprocessen är adekvat och ändamålsenligt. Idag ska länsstyrelsen enligt 1-2 §§ förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion bl a svara för ”den statliga förvaltningen i länet, i den ut
­
sträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltnings
­
uppgifter” (1 §) samt ”verka för att nationella mål får genomslag i länet, samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar, utifrån ett statligt helhetsperspektiv
arbeta sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika sam
­
hällsintressen
och statliga myndigheters insatser” (2
§ p.2). I ljuset av dessa stadganden
finns anledning att överväga om dagens ordning innebär onödigt dubbelarbete eller överlapp mellan olika statliga myndigheters ansvar.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Daniel Bäckström (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)

=== HB022492: En näringspolitik för tillväxt ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022492

Motion till riksdagen
2023/24:2492
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
En näringspolitik för tillväxt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forskningsinstituten och inkubatorerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som utmynnar i en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom det nordiska samarbetet stärka samverkan kring implementering av EU-regler för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverket bör ha som en prioriterad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för besöksnäringen samt incitament för berörda företag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för nyindustrialiseringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd fler frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna EU:s inre marknad ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en proportionalitetsprincip i miljötillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken samt att de stöd som företag kan söka bör utformas så att de också i högre grad söks och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel för företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi befinner oss i en bekymmersam tid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har en stor påverkan på svensk ekonomi och svenska företag. På samma gång påverkar kriget ekonomin i hela vår omvärld. Inflationen har stigit kraftigt, liksom räntorna. Vi står inför en lågkonjunktur som fel hanterad kan få allvarliga konsekvenser. I detta läge behövs en politik som leder till bättre förutsättningar för tillväxt och som leder till ett bättre företagsklimat i hela landet.
Sverige påverkas dock inte enbart av omvärldshändelser. Våra egna regelverk och skatter har en direkt påverkan på näringslivet. Vi kan konstatera att produktiviteten är för låg och att färre företag startas jämfört med tidigare. I lågkonjunkturens spår följer också konkurser, byggandet har helt avstannat och med detta drabbas många underleverantörer samtidigt som människor förlorar sina jobb.
Det finns samtidigt ljuspunkter att ta fasta på. Innovationer, kommersialisering och storskaliga satsningar på klimatomställningen ger hopp om hållbar tillväxt. Sverige har förutsättningar att bli en stark grön industrination.
Företagens möjlighet att växa är avgörande för Sveriges tillväxt och skapandet av nya jobb. Statens roll ska vara att underlätta för företagen att koncentrera sig på sina affärer, skapa en marknad som är konkurrensneutral inom landets gränser och säkerställa att internationella konkurrensvillkor för svenska bolag är i världsklass. Det är en stor uppgift, men nödvändig för Sveriges konkurrenskraft och för framtidens arbetsmarknad.
Innovation och kommersialisering för långsiktig tillväxt
Det enda som kan driva företagens och landets tillväxt är nya idéer som omsätts i produkter och tjänster. Bakom dessa finns alltid människor som skapar ny teknik, nya processer eller nya sätt att bemöta andra människor. Den tillväxt vi ser i dag baseras till stora delar på befolkningsökning och tilltagande köpkraft hos svenska konsumenter. Med högre inflation och stigande räntor är det avgörande att innovationen och produk
­
tiviteten ökar.
Forskning, innovation och patent
Innovation går inte sällan hand i hand med forskning. En omfattande och oberoende akademi med fri grundforskning av hög kvalitet, goda testbäddar för modern teknik och gedigna investeringar från näringslivet är nödvändiga för att Sverige långsiktigt ska ha en hög och hållbar ekonomisk tillväxt och där nya innovationer och företagsidéer kan växa fram.
Att skapa goda förutsättningar för innovationer innebär att det behövs ett dynamiskt system för demonstration och uppskalning av nya idéer. I grunden behövs en dialog mellan forskningsinstitutioner, berörda myndigheter och entreprenörer som underlättar för en innovationsdriven tillväxt. Med goda förutsättningar för detta kan också kommersialisering och uppskalning underlättas.
Sverige är ett av de länder i världen som har flest patent per capita. Tyvärr är vi inte lika duktiga på att kommersialisera och få till stånd investeringar i alla patent och innovativa produkter. Förbättrad kommersialisering skulle innebära att vi behåller mer av värdet som skapas från innovationer i Sverige. Villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering behöver därför förbättras i Sverige. För att all den fantastiska verksamhet som genomförs på svenska universitet och hög
­
skolor ska få fullt genomslag och bidra till innovationer, företag och välståndsskapande behövs också mer samverkan. Det handlar om att stärka samverkan om grundutbild
­
ningen och forskningen mellan lärosäten och med näringslivet, men också genom delade professurer mellan lärosäten och näringslivet.
Redan i dag satsar näringslivet stora summor på forskning och utveckling, men de samlade forskningsanslagen behöver öka genom ett handslag där såväl näringslivet som det offentliga ökar sina satsningar. Vi vill stärka forskningsinstituten och inkubatorerna, då de har en viktig roll i att knyta ihop akademi, grundforskning och näringsliv genom att erbjuda mötesplatser och testbäddar/demonstrationsanläggningar som är viktiga för framgångar i innovationsprocessen och för framgångsrik kommersialisering.
Möjligheten att skydda innovationer genom patent är viktig för framväxten av nya företag, affärsidéer och jobb. I förlängningen är det avgörande för Sveriges konkurrens
­
kraft. Information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer som inte har de förkunskaper som behövs för att finna sig tillrätta i myndighetsfloran. Hur detta organiseras bör utredas, och för att åstadkomma ett sammanhållet och välfungerande innovationssystem bör en sådan utredning också utmynna i en svensk immaterialrättsstrategi. Något som flera av våra grannländer redan infört.
Kapitalförutsättningar för små och stora innovationer
För att innovationer ska kunna kommersialiseras krävs kapital. Det som karaktäriserar innovationer är att de sällan omedelbart har en given marknad och betalande kunder. I stället krävs år av utveckling, piloter och uppskalning innan kunder är beredda att betala fullt pris. Kapital, som inte är lån, kommer i första steget från familj och vänner. I nästa steg ofta av affärsänglar, därefter institutionellt kapital.
Privat kapital är grunden för innovationer. Men statligt kapital har en viktig komplet
­
terande
roll att spela. Det kan handla om innovationer som har längre väg till framgång eller att risken är så hög att investerare inte vill bära den helt själva. I vissa fall har entreprenören en bakgrund som innebär att startkapitalet inte går att få ihop. Därför behöver vi hitta sätt att säkerställa en god miljö för fler innovationer och då är det viktigt att staten kan gå in som medfinansiär. Men statligt kapital behövs också för de
satsningar som gör att svenska företag ska kunna bidra för att nå de globala klimat
­
målen. Många andra länder har här mycket generösa villkor och aggressiva skatte
­
rabatter för att säkra att just deras land ska bli en vinnare. Det är egentligen inte rätt väg att gå,
men Sverige måste göra en välgrundad analys av hur vår omvärld ser ut. Och vi måste jobba ännu mer på att hämta hem de internationella medel som finns för uppskalning av innovationer och se till att de växer sig starka på hemmaplan.
Regelförenkling och lika spelregler för tillväxt
En fungerande och fri marknad kräver spelregler. Men regelverken kan ibland också tjäna som exempel på att det bästa lätt blir det godas fiende. På samma sätt som regler för företagen är nödvändiga för att skapa jämlika spelregler mellan företag, liksom mellan företag och konsumenter, så måste de hållas till ett minimum för att indirekta och direkta kostnader för att följa reglerna inte ska bli för betungande för företagen.
Många regler kan slå mot företagen i flera led. Ett sådant exempel är penningtvätts
­
lagen.
Den kräver ett omfattande arbete för banker som sedan skickar vidare omfattande fråge
­
underlag till alla företag. Regler har oftast ett rimligt syfte, men myndigheter som skriver instruktioner ska tydligare åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt. På den punkten måste den statliga nivån vara mycket tydlig i sin myndighets
­
styrning. Många av dem som berörs av reglerna behärskar inte myndighetsspråk, och många har ett annat modersmål än svenska. Därför är insatser av denna typ viktiga såväl för tillväxten som för integrationen.
Sortera ut gamla regler
Det krävs ett aktivt arbete för att sortera ut de regler som inte längre behövs eller som kostar mer än den nytta de bidrar med. Detta kräver att departement och myndigheter systematiskt går igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer. Allt för att säkerställa att de som upplevs som svårast och krångligast hanteras först. Detta kommer att kräva tid och resurser men i slutändan kan det leda till sänkta kostnader, fler jobb och en starkare ekonomisk tillväxt. Därför är det också en klok satsning.
Som det är i dag har Regelrådet en för svag roll, med för få verktyg, för att begränsa regelbördan för svenska företag. Rådet behöver få större befogenheter och ges ett utökat uppdrag att också följa upp de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter, samt bistå i arbetet med att sortera ut och förenkla befintliga regler.
Minimera effekterna av krångliga EU-regler
En stor del av alla regler som drabbar företagen kommer från EU och tid måste läggas på att förstå vilken effekt olika typer av implementeringar direktivet kommer att få hos de svenska företagen. Myndigheter har ett stort ansvar för att dessa implementeras utan onödigt regelkrångel. I princip är det ofta klokt att implementeringen av nya EU-regler
sker på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger. Om EU-regler implemen
­
teras
på annat än miniminivå ska också detta tydligt motiveras. Också på detta område är det av central betydelse med tydlig styrning av berörda myndigheter.
Det är på samma sätt viktigt att Sverige vinnlägger sig om att implementeringen av EU-regler inte väsentligt skiljer sig från den i andra länder. I synnerhet i jämförelse med
våra viktigaste handelspartners. Som ett exempel bedriver svenska företag en omfattande
handel med våra nordiska grannländer. Här bör en tätare dialog föras och i det nordiska samarbetet bör det finnas en ambition att samverka kring regelfrågor för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas.
Stoppa ny dålig reglering
Nya regler tillkommer dagligen. Sedan nästan 20 år tillbaka måste utredningar, departement och myndigheter skriva konsekvensanalyser för ny reglering. Dessa analyser ska sedan skickas till Regelrådet. Tillväxtverket har i rapporten ”Förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas” konstaterat att kvaliteten på de konsekvensutredningar som medför effekter av betydelse för företag fortsatt är alltför låg. Myndigheten lämnar också förslag på hur dessa kan förbättras bland annat genom att Regelrådet involveras tidigare i processen.
Arbetet med regelförenkling är grundläggande för att Sverige ska kunna erbjuda ett gott företagsklimat. Centerpartiet vill att Regelrådet förstärks för att få den förmåga och autonomi som exempelvis Lagrådet har, men också mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen. Regelrådet ska också ges utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter. I tillägg till detta bör också Regelrådet ges i uppdrag att bistå andra myndigheter i arbetet med att sortera ut gamla och kostsamma regler.
Syftet med dessa förändringar är att det ska vara möjligt att stoppa ny dålig reglering som inte når sitt syfte eller som allvarligt drabbar företagandet. Det skapar också en möjlighet till bättre överblick över regelfloran.
Kortare handläggningstider och ”en väg in”
Uppgiftslämnandet för företagen är omfattande. För att detta inte ska leda till onödigt krångel måste allt uppgiftslämnande samlas under en myndighet. Det krävs stora insatser från Regeringskansliet i fråga om gemensamma och enhetliga åtgärder mot alla myndigheter som samlar in uppgifter från företag. Digitalisering och olika portaler eller tekniska lösningar diskuteras frekvent men blir först av värde när information kan delas mellan berörda myndigheter. Det är delningen av information som ger de samhälls
­
ekonomiska vinsterna i sammanhanget, inte på vilket sätt informationen kan skickas in till myndigheterna. För att det ska vara möjligt måste det finnas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnandet i olika konkreta fall vilket är en absolut förutsättning om företagens uppgiftslämnarbörda ska kunna minska.
Verksamhet som kräver nationella, regionala och lokala tillstånd måste samordnas. Industrietableringar i stor skala av en sort som många trodde att vi aldrig mer skulle få se, kräver i dag omfattande prövningar på många nivåer och för olika lagrum. Viss typ av verksamhet använder gammal reglering därför att det inte finns någon för den typ av verksamhet som saken gäller. Detta är typiskt för till exempel fusionskraft som regleras med lagstiftning för fissionskraft, eller bränsleceller som inte heller har en uppdaterad lagstiftning. Här krävs att myndigheter för en dialog sinsemellan. För att Sverige ska vara ett attraktivt land för investeringar behövs ”en väg in” som både kan rikta sökande rätt och initiera parallella processer där så är möjligt.
Anpassa regler för små företag
Lagar och regler behöver fungera för alla typer av företag. Det är stor skillnad mellan att driva små- eller enmansföretag jämfört med stora bolag och koncerner. Regelbördan
påverkar inte sällan de små företagen allra tydligast, eftersom de inte har en organisa
­
tion
som är anpassad för att hantera komplicerade regelverk. Denna typ av hänsyn behöver hela tiden tas och beaktas när nya regler införs. Det behövs en översyn av den
lag
­
stiftning som berör företagen som gör en differentiering av vilken storlek på företagen
som ska beröras av den aktuella lagstiftningen.
Underlätta för företagens tillväxt
Svensk ekonomi står inför stora förändringar. Många regioner och kommuner ges inte tillräckliga förutsättningar att växa och blomstra. Men Sverige har också fantastiska möjligheter. I hela landet omvandlas idéer till små och växande företag som skapar jobb. Många av Sveriges mest dynamiska orter finns utanför storstadsområdena och visar att med rätt förutsättningar kan hela Sverige växa. Sverige har stora möjligheter att bli vinnare i framtidens ekonomi. För detta krävs dock viktiga och riktiga reformer.
För att ta vara på människors drivkrafter behöver villkoren för näringslivet, inte minst för småföretagen och entreprenörerna, bli bättre. Människor som lägger ner tid och kapital behöver känna att samhället uppmuntrar och belönar detta. I stället för att försvåra, försämra och begränsa för företagande bör staten säkerställa goda ramvillkor, säkerställa en sund konkurrens och underlätta och uppmuntra dem vill som vill starta och driva företag.
Begränsa konkurrensen från offentlig verksamhet
Det offentliga ägandet bör minska. Vi har i dag en uppsjö offentligt ägda bolag som konkurrerar med det privata näringslivet, inom områden som inte tillhör det offentligas
huvudsakliga verksamhet. Offentliga utförare ska som regel inte agera på den konkurrens
­
utsatta
marknaden och bidra till osunda konkurrensvillkor. För att motverka detta behöver konkurrenslagstiftningen skärpas och Konkurrensverket bör ha som en priori
­
terad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag. Vidare bör både staten och kommuner göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela eller de delar av bolag som med fördel kan bedrivas av andra aktörer.
Ibland uppstår det svåra gränsdragningar mellan vad som är osund konkurrens från en offentlig verksamhet (skattefinansierad). Många gånger handlar det om kommunalt driven verksamhet men det har även förekommit fall där statliga myndigheter drivit affärsverksamheter på den öppna marknaden. Affärsverksamheter som det offentliga bedriver på konkurrensutsatta områden – genom aktiebolag eller på annat sätt – riskerar ofta att snedvrida konkurrensen. I konkurrenslagen finns särskilda bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, som innebär att staten, kommuner och
regioner kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkur
­
rensen.
Kommuner och regioner kan dessutom helt förbjudas att bedriva viss säljverksamhet. För att identifiera dessa gråzoner och kunna undvika dem vill Centerpartiet att offentliga aktörer ska ha en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas. Generellt finns behov av att sprida goda exempel på hur man på olika områden skapar en sundare konkurrens.
Besöksnäringen är en tillväxtmotor
Besöksnäringen är viktig för Sverige, och dess tillväxt skapar arbetstillfällen både i landsbygder och i städer. Branschen drabbades sedan mycket kraftigt av pandemin. Glädjande nog lockas återigen turister till Sverige. Samtidigt måste konstateras att den ekonomiska utvecklingen också innebär hot för näringen.
Besöksnäringen är en viktig väg in på arbetsmarknaden för unga och många nyanlända. Det är också fler kvinnor än män som får sitt första jobb i denna sektor. Däremot vittnar branschen om betydande svårigheter att rekrytera de kompetenser man behöver. Ett allvarligt problem är att det saknas utbildningsplatser med tillräcklig näringslivsförankring, som på yrkeshögskolenivån eller inom yrkesvux.
För att svensk besöksnäring ska vara långsiktigt konkurrenskraftig behövs en ny översyn av konkurrenskraften inom besöksnäringen. Därför är det viktigt att identifiera och presentera incitament så att företag kan överleva, växa och anställa fler. Eftersom många av besöksnäringens företag är små eller medelstora är det viktigt att ge dem rätt förutsättningar att anställa. Att anställa en person är kostsamt för ett litet företag och ofta ett hinder för att anställa. Vi vill därför se en utredning som identifierar och presenterar incitament som förenklar för företag att växa och anställa inom turist- och besöksnäringen. Målet bör vara en samlad strategi för besöksnäringen. Strategin bör även belysa det nordiska perspektivet för att på olika sätt marknadsföra Norden som en attraktiv region för turism. Inte minst kan ett sådant nordiskt samarbete stärka gräns
­
regioners attraktivitet som turistmål. Till detta hör också ett stärkt nordiskt samarbete kring infrastruktur och transporter.
Sverige är ett fantastiskt turistland. Centerpartiet anser att det bör säkerställas att Visit Sweden kan bedriva högkvalitativ marknadsföring av Sverige. Sverige har förutsättningar för att bli värd för stora globala megaevent. Vi har infrastrukturen, erfarenheten och ordning och reda. Att arrangera stora arrangemang sätter Sverige på kartan både som eventvärd och som turistland. Centerpartiet vill se en tydligare strategi för internationella möten och evenemang samt ta en aktiv roll i att visa att nationen ställer sig bakom arrangörer och städer i ett urval av stora idrottsevenemang.
Delningsekonomin behöver förutsättningar för långsiktig tillväxt
Den moderna tekniken har gett upphov till helt nya branscher och marknader. Vi har också sett hur den lett till framväxten av en delningsekonomi som ur ett hållbarhets
­
perspektiv har mycket stor potential. Utvecklingen har gått och kommer fortsätta att gå fort. Tyvärr har lagstiftnings- och regelarbetet inte gått lika fort och det är på sikt ett hot mot den fortsatta utvecklingen. Inte minst handlar det om skatteregler som är illa anpassade till delningsekonomins förutsättningar. Som Centerpartiet beskriver i bland annat vår partimotion Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder behövs en bred skatteöversyn och det bör vara en självklarhet att i en sådan bred översyn också se över de regler som berör delningsekonomin. Men också på andra områden bör en översyn göras för att skapa bättre förutsättningar för delningsekonomin.
Nyindustrialiseringen skapar tillväxt i hela landet
Investeringarna i basindustrin som aviserats från näringslivet är mycket glädjande. Dessa
projekt sätter fokus på behovet av en rad reformer inom en rad områden. Exempelvis behövs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomst
­
beskatt
­
ningen, bättre vägar, järnvägar och flygplatser och en översyn av miljöbalken och en förenkling och effektiva tillståndsprövningar för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll borde man säkerställa att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens inom det aktuella industrifältet att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en relativt stor roll och det är knappast någon hemlighet att Sverige behöver bli mer konkurrenskraftigt på detta område. På samma sätt har Sverige en dokumenterat sönderreglerad bostadsmarknad där det är svårt och dyrt att bygga nytt.
Industrin upplever, precis som många andra branscher, en mycket stor brist på utbildad arbetskraft. Att se till så att svenska företag kan finna den kompetens man behöver är av central betydelse för att de investeringar som görs ska falla i god jord. Detta är därför något som måste prioriteras de kommande åren. Kompetensbristen understryker också vikten av att svenska företag även fortsatt kan rekrytera personal utomlands. Regeringens ambitioner att kraftigt försvåra för arbetskraftsinvandringen är därför ett allvarligt hot mot tillväxten och de svenska företagen.
Internationell konkurrenskraft driver tillväxt
Sverige är ett exportberoende land vars välstånd byggs av fria människor som verkar på en fri och öppen marknad. Samhällen och ekonomier mår bäst om de är jämställda och får influenser utifrån, eftersom det är när människor och kulturer möts som innovation och dynamik uppstår. Det är därför en självklarhet att grunda vår ekonomiska politik på öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden. Centerpartiet kommer fortsatt verka för att svenska företag ska kunna delta i globala samarbeten och värdekedjor, och för att Sverige även i framtiden ska ha en öppen och liberal arbetskraftsinvandring. Vi kommer på alla nivåer att fortsätta slåss för rivna gränshinder, lägre tullar och ökad integration.
Handel är en viktig faktor för att vi ska kunna tillverka all den miljöteknik som krävs
för den gröna omställningen. Samtidigt skapar handelsavtal gemensamma standarder, vilket gör att företag runt om i världen i många fall behöver stärka sitt miljöarbete för att få sälja sina produkter på den europeiska marknaden. För att möjliggöra den gröna
omställningen behöver därför EU:s roll i världen stärkas och vi måste teckna fler moderna
och hållbara frihandelsavtal.
Nya frihandelsavtal och reformering av WTO
En stor del av det vi producerar i vårt land går på export och bidrar på så sätt mycket till vår egen ekonomi. Samtidigt är det viktigt att Sverige och EU i tecknande av
frihandels
­
avtal inte gör avkall på våra höga krav inom områden såsom miljö, livsmedel, antibiotika,
djurhållning, hälsa och konsumentskydd.
För Sverige och EU bör det vara prioriterat att få till stånd fler frihandelsavtal. Ett långtgående frihandelsavtal mellan EU och USA på detta. Samtidigt behöver WTO reformeras för att nya globala handelsavtal återigen ska kunna tecknas. Ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO. Som ett första led bör EU gå före och ta bort importtullar på miljö- och klimatteknik.
Fortsätt forma inre marknaden
EU är världens största integrerade marknad. Den ökade rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital som EU möjliggjort har bidragit till tillväxt och jobbskapande, inte minst i Sverige. EU och dess medlemsländer står dock inför stora utmaningar. Centerpartiet vill öppna EU:s inre marknad ytterligare. Särskilt gäller det inrättandet av en digital inre marknad, med stark nätneutralitet. EU måste också öppna sig mer mot omvärlden och aktivt arbeta för upprättandet av fler globala frihandelsavtal.
De svenska företagens hemmamarknad är den europeiska. Handelsutbytet har gjort, och gör, Sverige och Europa rikare. Därför ser vi med oro på att vissa vill sätta upp hinder inom, in till och ut från den inre marknaden – vi vill tvärtom fortsätta att fördjupa den inre marknaden. Framför allt tjänster och digitala produkter behöver bli lika lätt att handla över gränserna som det är att beställa en vara från Tyskland eller Italien. Ett viktigt steg för en mer integrerad tjänstemarknad är att förbättra möjligheterna för människor att temporärt jobba och ta uppdrag i olika EU-länder.
Att Sverige är en del av den inre marknaden är av stor betydelse för såväl stora som små företag. För stora företag är ofta steget ut på den internationella marknaden litet. För små företag kan det vara betydligt svårare. Därför behövs en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad.
Handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar
En radikalt förändrad säkerhetspolitisk situation får implikationer också för handels
­
politiken. I den bästa av världar skulle fri handel och öppenhet råda. Dock måste regler till för att skydda svenska säkerhetspolitiska intressen. Denna typ av hänsyn behöver tas i högre utsträckning än tidigare och därför behöver en analys göras av vilka åtgärder som behöver vidtas från Sveriges och regeringens sida. Ett sådant exempel är utländska direktinvesteringar. I grunden ska Sverige vara en öppen ekonomi som välkomnar investeringar, men samtidigt behöver det finnas möjlighet att granska investeringar i exempelvis samhällsviktig infrastruktur och liknande.
Mineralpolitik för grön tillväxt
Gruv- och mineralnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar till såväl jobb som tillväxt på orter där det ofta är ont om arbetstillfällen. Men den svenska gruv- och mineralnäringen bidrar också till byggandet av det hållbara samhället. Gruvorna är början på långa växande värdekedjor som kommer hela samhället till del, för med de metaller och mineral som utvinns i Sverige kan vi bygga den teknik som behövs för förnybar energi, solceller, batterier, elbilar och mycket mer.
Ersättning för utvinningen
För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de
innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder vilket gör tillgången
sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndigheter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket
också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer
inte kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och hos lokalbefolkningen. Vi vill därför undersöka förutsätt
­
ningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället vars närmiljö påverkas.
Förutsättningar för utvinning
Kartläggningar visar också att de nordiska länderna tillsammans har fyndigheter som
potentiellt skulle kunna innebära att Europa skulle kunna minska sitt beroende av import
betydligt.
I dag har mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt en central roll för svensk gruvprövning, då det är den mark- och miljödomstol som handlägger flest ansökningar om tillstånd till gruvdrift och dylika omprövningsärenden. Den är redan och sedan lång
tid hårt belastad av flera och komplexa ärenden och står inför utmaningar på rekryterings
­
sidan.
För att dessa tillståndsprocesser inte ska pågå orimligt länge måste därför mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt tillföras nödvändiga resurser.
Med målet att halvera tillståndsprocesserna är det viktigt att inte ha fler domstolsmål än nödvändigt. Det som kan anses vara petitesser bör därför inte fälla en hel tillstånds
­
ansökan på tusentals sidor. För att undvika det bör därför en proportionalitetsprincip införas. Är felaktigheten av liten eller ringa betydelse bör tillstånd ändå kunna ges, istället för att den återförvisas till bolaget med alla förseningar det medför. Sådan återförvisning är sannolikt mycket samhällsekonomiskt kostsam och ett slöseri med samhällets tid och resurser, samtidigt som konkurrenskraft och omställning hämmas. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att utreda och införa en sådan proportionali
­
tetsprincip i miljötillståndshanteringen.
Regeringen kan förutom att avgöra bearbetningskoncessionsärenden, låta utreda och göra en genomgripande översyn och modernisering av minerallagen. Sverige behöver
en reform som bland annat beaktar Sveriges folkrättsliga åtaganden gentemot det samiska
folket och den internationella diskussionen om konceptet ”social license to mine”, nämligen den berörda befolkningens acceptans för en gruva. Ska Sverige i högre grad kunna utvinna olika mineraler och metaller måste grunden läggas för att detta kan ske utan utdragna processer och konflikter. Staten bör därför skapa förutsättningar för att
finna vägar framåt för att det blir lättare att få fram platser där det kan bli tal om utvinning
och gruvdrift. Hänsyn måste tas till lokalbefolkning och lokala förhållanden. I det fall gruvetableringar negativt påverkar andra näringar behöver dessa kompenseras för eventuellt produktionsbortfall. Läggs en god grund för detta kan handläggningstider och beslutsprocesser kortas avsevärt.
Jämställd näringspolitik och kvinnors företagande
Cirka 30 procent av de svenska företagen ägs av kvinnor. I många branscher är köns
­
balansen betydligt snedare än så. Trots att nyföretagandet bland kvinnor ökat, ligger
Sverige vid en jämförelse med övriga EU i bottenskiktet när det gäller andelen kvinnliga
företagare. Samtidigt visar statistik att de varor och tjänster som säljs av företag drivna av kvinnor i högre grad är innovativa och är nya för Sverige eller världen. Sammantaget är detta naturligtvis orimligt. Mycket arbete återstår för svenskt vidkommande där det kommer till ekonomisk jämställdhet.
Jämställd tillgång till kapital ger ökad tillväxt
Fakta och statistik kring kvinnors företagande, kvinnors ledning av företag och kvinnors ägande av företag är i dag bättre än tidigare men fortsatt bristfälligt. Det leder till ett osynliggörande som måste förändras. Ska förutsättningar för kvinnors företagande, ledning och ägande förbättras, då är bättre fakta ett måste. Jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken. I linje med detta behöver de stöd som företag kan söka utformas så att de också i högre grad söks. Detta
gäller såväl kvinnodominerade branscher som mansdominerade. Frågan om hur företagar
­
politiken
effektivare kan bidra till såväl jämställdhet som tillväxt, och hur det arbetet ska organiseras, bör utredas. Till detta hör också hur stöden bättre kan anpassas för att bidra till tillväxt och utveckling i hela landet.
Det behövs ett tydligt och strategiskt arbete för att öka jämställdheten inom närings
­
livet. Här spelar det roll hur statliga aktörer agerar. Berörda myndigheter – såsom Vinnova, Almi och Tillväxtverket – måste ges tydliga och mätbara mål. En
grund
­
läggande utgångspunkt ska vara att statliga medel för företagande fördelas mer jämställt.
Det är viktigt att se företagandets potential både som integrationsmotor och för jämställdheten. För många kvinnor som kommit till Sverige från andra länder kan företagande vara den enda möjligheten till ett jobb. Därför behövs också en särskild
satsning på kvinnor med utländsk bakgrund för att de lättare ska kunna välja företagande
som ett sätt att få ett jobb. En sådan satsning kan exempelvis bestå i att återupprätta och utöka programmet Investera i invandrarkvinnor. För dessa grupper, men också i vidare perspektiv, bör tillgången till mikrolån förbättras. Mikrolånen kan vara av stor betydelse för den som vill ta ett första steg till eget företagande.
Möjlighet att driva företag för den med skyddad identitet
Också människor som lever med skyddat identitet bör ha möjlighet att driva företag och engagera sig i näringslivet. Det finns en rad exempel på människor som har stöd i lag och som får stöd av myndigheter för att skydda sin identitet. Ett exempel på detta är våldsutsatta kvinnor. Dessa människor kan inte vara utestängda från möjligheten att driva företag eller sitta i bolagsstyrelser. I dag finns dock hinder för detta.
Enligt sekretessgruppen hos Skatteverket så kan man inte ha sekretess hos Bolags
­
verket. Det gör det möjligt att söka på personnummer och få upp bolagen där en person har styrelseuppdrag. Bolagens adresser kan då avslöja i vilken region personen med skyddad identitet befinner sig, vilket innebär stora risker för den enskilda. Det finns skäl för dessa regler. Men det bör utredas olika möjligheter för att inte utestänga exempelvis våldsutsatta kvinnor från en karriär i näringslivet.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Ådahl (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Daniel Bäckström (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Karlsson (C)