Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid
2022/23 · HA022054 · Lawen Redar (S); Lars Mejern Larsson (S); Azadeh Rojhan (S); Ewa Pihl Krabbe (S); Kristoffer Lindberg (S); Louise Thunström (S); Annette Rydell (S)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033
2024/25 · HC023436 · Lawen Redar (S); Azadeh Rojhan (S); Lars Mejern Larsson (S); Ewa Pihl Krabbe (S); Magnus Manhammar (S); Louise Thunström (S); Kristoffer Lindberg (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.003 · ämneslikhet 0.691. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 38 yrkanden i A · 29 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A24 och B19 · textlikhet 0.870A: Avslag · B: Avslag
A24
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
B19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en parlamentarisk utredning om framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
37 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återstart för kulturen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om teater, dans och musik och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kungliga Operan och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de svenska folkbiblioteken och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bibliotekariers anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om litteratur och läsande och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av kulturkanoner och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bildkonst, arkitektur och design och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärernas villkor och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till konstnärer och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SGI-utredningen och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arkiv och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturmiljövård och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri entré på vissa statliga museer och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri entré på regionala museer och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skansen och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trossamfundens vikt och betydelse och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om film och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medier och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundlagsskydd av public service och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungdomspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om meningsfull fritid för unga och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om politiken för det civila samhället och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrottspolitik och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungas idrott och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig anläggningsfond och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det föreslagna fritidskortet och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 51-procentsregeln och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbildning och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskoleplatser och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spelpolitik och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om matchfixning och tillkännager detta för regeringen.
28 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om public service-företagens förstärkta ansvar för att skapa innehåll som främjar sociala, samhälleliga och kulturella intressen i en nationell kontext och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt säkerhetspolitiskt läge, säkerhetshot mot public services verksamhet och behovet av en tryggad finansiering och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om speglingsuppdraget och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkor i nuvarande sändningstillstånd ska kvarstå och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på jämställdhet och mångfald ska ingå i både demokratibestämmelsen och villkoret för programverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fortsatt ökat utbud för alla minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att hänsyn tas till personer med olika funktionsnedsättningar och deras möjligheter att ta del av nyheter och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SVT:s digitala nyhetstjänst och textanvändning i nyhetsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förhållandet mellan starka offentliga och starka privata nyhetsmedier och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bibehålla utvecklingen av kortare texter på både nationell nivå och lokal nivå och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av en kombination av text, ljud och rörlig bild för att skapa användarvänlighet och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mediemarknaden och textanvändning och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förhandsprövning av nya tjänster och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad granskning och uppföljning och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utredningar av public services verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om public service-företagens användning av externa internetplattformar och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lätta på kraven på antal programtjänster och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa ytterligare analyser av den svenska mediemarknaden med fokus på mediemångfald och konkurrensförutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nya säkerhetspolitiska lägets behov av snabb och saklig nyhetsinformation och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om public service-företagens textbaserade innehålls påverkan på mediemarknaden och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personer med funktionsnedsättnings synpunkter på textbegränsningar och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stora evenemang i public service och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om public service-verksamheternas organisation och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en eventuell organisationsöversyn bör omhändertas av en kommande parlamentarisk public service-kommitté och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt journalistisk bevakning i svagt bevakade områden och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det även fortsättningsvis ska finnas möjlighet till sponsring av Melodifestivalen och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sponsring av vissa sportevenemang och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medelstilldelningen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 8184 ord · B 6359 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2054
av Lawen Redar m.fl. (S)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Anslagsförändringar, sammanfattning
Politikens inriktning
Återstart för kulturen
Kulturskolan
Kultursamverkansmodellen
Teater, dans och musik
Kungliga Operans lokaler
Litteraturen, läsandet, språket
Bildkonst, arkitektur och design
Enprocentsregeln
Konstnärernas villkor
Arkiv
Kulturmiljö
Museer och utställningar – fri entré
Skansen
Trossamfund
Film
Medier
Grundlagsskydd av public service
Ungdomspolitik
Politik för det civila samhället
Idrottspolitik och ungas idrottande
Statlig idrottsanläggningsfond
Fritidskort
51-procentsregeln
Friluftslivspolitik
Folkbildning
Utredning om folkbildningen
Spelmarknaden
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återstart för kulturen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om teater, dans och musik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kungliga Operan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de svenska folkbiblioteken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bibliotekariers anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om litteratur och läsande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av kulturkanoner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bildkonst, arkitektur och design och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärernas villkor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till konstnärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SGI-utredningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arkiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturmiljövård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri entré på vissa statliga museer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri entré på regionala museer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skansen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trossamfundens vikt och betydelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om film och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundlagsskydd av public service och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungdomspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om meningsfull fritid för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om politiken för det civila samhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrottspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungas idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig anläggningsfond och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det föreslagna fritidskortet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 51-procentsregeln och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkhögskoleplatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spelpolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om matchfixning och tillkännager detta för regeringen.
Anslagsförändringar, sammanfattning
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete +50 mkr för att säkra kulturens återstart
+100 mkr för bidrag till Sveriges kulturskolor på samma anslag.
Anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer +40 mkr för att säkra kulturens återstart genom Konstnärsnämnden och Författarfonden.
Anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter tillförs +100 mkr, fri entré på statliga muséer förlängs.
Anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser +10 mkr till Skansen.
Anslag 13:1 Stöd till idrotten +100 mkr för förstärkt bidrag till ungas idrott.
Anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen +200 mkr avseende folkhögskoleplatser.
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
71
187
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
532
082
150
000
1:3
Skapande skola
201
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
852
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
700
935
±0
1:7
Myndigheten för kulturanalys
18
659
±0
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
131
287
±0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
251
614
±0
2:3
Statens musikverk
98
521
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
205
735
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
133
363
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
74
001
±0
4:1
Statens konstråd
11
347
±0
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
947
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
844
±0
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
46
069
±0
5:1
Konstnärsnämnden
23
702
±0
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
568
530
40 000
6:1
Riksarkivet
455
002
±0
7:1
Riksantikvarieämbetet
291
835
±0
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
276
042
±0
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460
000
±0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
406
004
100
000
8:2
Centrala museer: Stiftelser
273
714
10 000
8:3
Bidrag till vissa museer
79
718
±0
8:4
Forum för levande historia
50
757
±0
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
16
600
±0
9:2
Stöd till trossamfund
81
919
±0
10:1
Filmstöd
553
444
±0
11:1
Sändningar av TV Finland
9
671
±0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
488
±0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
533
±0
11:4
Statens medieråd
24
401
±0
11:5
Stöd till taltidningar
48
456
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
59
690
±0
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
±0
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
091
811
100
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
±0
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97
785
±0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
123
758
±0
14:1
Bidrag till folkbildningen
4
337
783
200
000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
48
831
±0
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
30
000
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
202
158
±0
15:1
Spelinspektionen
78
332
±0
Summa
16
667
948
600
000
Politikens inriktning
I det demokratiska samhället är människan målet. Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla.
Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Demokratin har därför företräde före marknaden. Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden.
Kultur och bildning handlar för oss om människans personliga frihet och samhällets utveckling. Kulturen ger perspektiv och förståelse för det egna livet och omvärlden, och möjligheten att kunna mötas över klassgränser och andra bakgrunder. Kulturens frigörande förmåga är en avgörande motvikt mot auktoritära krafters strävan att ta makten över tanken. Sedan socialdemokratins begynnelse har det funnits en stark drivkraft att genom kulturen öka bildningen hos befolkningen för att åstadkomma ett demokratiskt samhälle och adressera den ojämlika struktureringen av samhället. Upplysta, bildade, människor kan ta makten i sina egna händer och vägra acceptera en underordnande struktur. För oss socialdemokrater har därför kulturen och demokratin gått hand i hand, varigenom en aktiv kulturpolitik alltid varit demokratins katalysator.
Det har blivit allt mer angeläget att stå upp för yttrandefrihet, det fria ordet och oberoende medier. Kunskapsutbyte och journalistik är en drivkraft för utveckling, demokrati och sammanhållning. Mediemångfald, lokalmedia och journalistisk närvaro i hela landet är av särskild vikt. Arbetet för källkritik och mot faktaresistens är grund
läggande för den fria åsiktsbildningen och därmed för demokratin. Genom sin kombina
tion av aktualitetsprogram, underhållning och smalare innehåll ska Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion fortsatt bidra till nyhetsförmedling och kultur
upplevelser. Socialdemokraterna vill grundlagsskydda public service.
Dagens presstöd infördes på 1970-talet och behöver reformeras för att möta de utmaningar som branschen nu står i. Förslaget från mediestödsutredningen innebär i korthet att det upplagebaserade driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redak
tionsstöd som baseras på kostnader för redaktionell personal, vilket ger ett ökat fokus på journalistik. En central komponent är att vita fläckar-stödet förs in i redaktionsstödet och ges ökad vikt för att garantera nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin. Redaktionsstödet blir teknikneutralt, regleras i lag och får ett demokrativillkor. Förslaget är i allt väsentligt väl avvägt och behöver senast finnas på plats den 1 januari 2024 för att Sverige inte ska stå utan mediestöd då nuvarande EU-undantag för statsstöd till mediesektorn löper ut.
Två år av pandemi och publikbegränsningar har satt djupa spår i alla delar av kulturlivet, inte minst inom scenkonsten och bland landets konst- och kulturskapare. Den socialdemokratiskt ledda regeringen fattade beslut om omfattande kulturkrisstöd under pandemin för att säkra den akuta överlevnaden för branschen. Situationen inom kulturlivet är dock fortsatt skör. Verksamheterna påverkas fortsatt av pandemins efter
verkningar. En stundande lågkonjunktur riskerar att återstarten kommer av sig och att det fria kulturlivet inte får en möjlighet att hämta sig från pandemin. Ökande elpriser leder till stora utgifter för små aktörer och intäkterna riskerar att minska ytterligare då hushållen inte har möjlighet att prioritera teaterbesök, konsert eller idrottsmatch i den utsträckning som önskas.
För att säkra det fria kulturlivets överlevnad behövs den stabilitet som den obero
ende offentliga finansieringen ger. Socialdemokraterna anser därför att det behövs ett andra återstartsstöd för att ge det fria kulturlivet möjlighet att parera krisen. Bidraget ska dels säkra önskade effekter av det första återstartsbidraget, dels ge förutsättningar för kulturaktörer att vidta de åtgärder som behövs för att möta nya behov och samtidigt upprätthålla sitt fria skapande.
Den högerkonservativa regeringens kulturbudget innebär nedskärningar på barn och ungas kultur, fritid och idrottsutövande. Samtidigt som man halverar statens utveck
lingsbidrag till kulturskolan, avgiftsbelägger man barnfamiljers besök på vissa museer som haft fri entré för både barn och deras föräldrar.
Den socialdemokratiska kulturpolitiken är förankrad i övertygelsen att klassklyftor och sociala orättvisor inte bara kommer till uttryck genom ekonomiska klyftor, utan också utifrån en kulturell ojämlikhet. De senaste årens undersökningar visar att barn och ungas fritidsaktiviteter och deltagande i kultur- och idrottslivet präglas av var man bor och föräldrarnas inkomst.
Vi socialdemokrater har ett fast förankrat mål om att bryta segregationen i Sverige och därmed öka tillgängligheten och delaktigheten i kulturen. Därför förlänger vi den fria entrén på statliga museer, höjer statens utvecklingsbidrag till kulturskolan med 100 miljoner samt utökar idrottsbudgeten för barn och unga med en satsning om 100 miljoner i relation till regeringens budget.
Folkbildningen har spelat en viktig roll i demokratins framväxt och fortsätter att spela en viktig roll i dess utveckling. Folkbildningen bidrar till att ge fler människor förutsättningar att aktivt delta i demokratin och i det demokratiska samtalet. Att människor i hela landet, tack vare studieförbunden och folkhögskolorna, kan delta i studiecirklar, kortare och länge kurser och kulturevenemang är av stor vikt. Folkbild
ningen står samtidigt inför en utmaning när det gäller att säkra att verksamheten som finansieras av statsbidraget i alla led uppfyller demokratisyftet och överensstämmer med det demokratiska samhällets principer. Därför tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning för att se över folkbildningens roll, syfte och finansiering. Folkbildningen spelar även en viktig roll för att utjämna de utbildningsklyftor som finns i samhället, däribland i arbetet med att ge stöd och vägledning till unga som varken arbetar eller studerar, till grupper som står långt från arbetsmarknaden, för nyanländas integrering i det svenska samhället och som stöd för asylsökande och flyktingar.
Återstart för kulturen
Två år av pandemi och publikbegränsningar har satt djupa spår i alla delar av kultur
livet, inte minst inom scenkonsten och bland landets konst- och kulturskapare. Den socialdemokratiskt ledda regeringen fattade beslut om omfattande kulturkrisstöd under pandemin för att säkra den akuta överlevnaden för branschen. Situationen inom kultur
livet är dock fortsatt skör. Verksamheterna påverkas fortsatt av pandemins efterverk
ningar. Därtill utmanas scenkonsten och konst- och kulturverksamheter, av minskade biljettintäkter och höga kostnader i spåren av inflation och ökade elpriser.
Mot bakgrund av detta anser Socialdemokraterna att ett särskilt stöd till kultur
sektorn om 90 mkr ska tillföras kulturens återstart och ska fördelas mellan Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden och Författarfonden. Syftet är att fortsatt mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och skydda kulturverksamheter och konstnärer.
Fördelningen av beloppet innebär att 50 mkr tilldelas anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 40 mkr tilldelas anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer till Konstnärsnämnden och Författarfonden.
Det finns ett tydligt behov av stöd för att stimulera till återhämtning och säkra produktion, arbetstillfällen och kompetens inom sektorn. Aktörer som inte kunnat bedriva verksamhet saknar finansiering för att påbörja produktioner. Samtidigt riskerar kulturlivet att utarmas på konstnärlig och teknisk kompetens när personal byter bransch av försörjningsskäl. Även på längre sikt hotas kompetensförsörjningen på grund av risken att studenter hoppar av konstnärliga utbildningar. Nyutexaminerade riskerar att inte få möjlighet att etablera sig. De förändringar i beteenden och strukturer som utvecklats under pandemin ställer också krav på kultursektorn att utveckla nya arbetssätt.
Kulturskolan
I budgetpropositionen 2021 förstärktes det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskola med 100 miljoner kronor och uppgår därmed till 200 miljoner kronor 2021. Beslut om 100 miljoner kronor gällde för 2023. Den högerkonservativa regeringen fullföljer nu beslutet den tidigare socialdemokratiska regeringen redan fattat.
Statens kulturråd har utvecklat bidraget i syfte att bl.a. förenkla ansöknings- och beredningsprocessen. Att stärka verksamhet i glesbygd samt i områden med socio
ekonomiska utmaningar har prioriterats i bidragsgivningen. Uppföljningar som Statens kulturråd har genomfört visar att bidraget har använts för att utveckla kulturskole
verksamheten. Kulturskolorna breddar sin verksamhet genom att t.ex. nyanställa pedagoger som startat uppsökande verksamhet och nya undervisningsformer för att nå barn och unga som vanligtvis inte söker sig till kulturskolan. Under våren 2020 gick många kulturskolor över till distansundervisning i större utsträckning. Undervisning som sker i grupp samt uppsökande verksamhet har försvårats med anledning av pandemin.
Med anledning av kommunernas ansträngda ekonomi råder stor skillnad i kultur
skolans utbud. Vissa kommuner har infört en avgiftsfri verksamhet och ett aktivt arbete med att nå kulturskoleovana grupper. Andra kommuner har höjt terminsavgiften som främst drabbar de barn och unga som växer upp under svåra ekonomiska villkor. Vi socialdemokrater vill utöka förutsättningarna för fler barn och unga att hitta kultur
skolans fantastiska verksamhet. Det går också i överensstämmelse med vår ambition att bryta segregationen och öka delaktigheten i samhället. Därför menar vi att kulturskolan bör behålla utvecklingsbidraget på nivån 200 miljoner kronor även under 2023.
Vi socialdemokrater föreslår därför en ökning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 100 miljoner kronor.
Kultursamverkansmodellen
I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning för att se över kultursamverkansmodellen. Syftet är dels att hitta sätt att få mer kultur i hela landet. Kultursamverkansmodellen har funnits sedan 2011 och omfattar samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna samt det civila samhället och de professionella kulturskaparna. Syftet med kultursamverkansmodellen är att den ska bidra till de nationella kulturpolitiska målen, ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer och föra kulturen närmare medborgarna. Utredningen ska redovisas senast 29 september 2023. Denna utredning är ytterst viktig och prioriterad för oss social
demokrater och vi ser fram emot utredningens förslag. Vi vill att regeringen ska utveckla och värna kultursamverkansmodellen.
Teater, dans och musik
För att stimulera kulturlivets återstart och bidra till en kvalitativ, fri scenkonst som finns tillgänglig i hela landet anser vi att medel bör avsättas till Statens kulturråds bidrags
givning för teater-, dans- och musikändamål. De fria aktörerna utgör en central del av scenkonstens infrastruktur, såväl inom arrangörskap som produktion, och spänner över ett brett fält av nyskapande kulturuttryck. Ofta rör det sig om små aktörer som därtill verkar med begränsade ekonomiska resurser och som drabbats särskilt hårt av pandemins konsekvenser.
Kungliga Operans lokaler
Operahuset är i behov av omfattande renovering. 2013 anslog dåvarande alliansregering 2 mkr i BP för detta ändamål. Det har under årens lopp framkommit att siffran saknade förankring i faktiskt underlag. Under den socialdemokratiskt ledda regeringen fick Statens fastighetsverk i uppdrag att göra en projektering för renoveringen. Den syftade till att åtgärda akuta brister i byggnaden, men mer omfattande utmaningar har under tiden framträtt. Operahuset saknar exempelvis repetitionsutrymmen för dansare och sångare, golvet på stora scenen lutar vilket utgör arbetsmiljöproblem för dansare och sångare. Projekteringen landade år 2019 i förslaget om En ny Opera i Operan (NOiO). Kostnaderna uppskattades till 4,3 miljarder kronor i 2021 års prisläge. I BP22 anslogs 177 mkr för akut renovering av tak och fasad.
Under våren 2022 har det framkommit att byggnaden är i ett betydligt sämre skick än befarat. Statens Fastighetskontor har inlämnat en hemställan om att Operan akut skulle behöva stängas och renoveras. För att enbart hantera den akuta renoveringen av byggnaden föreligger en kalkyl om 3,2 miljarder kronor i 2030 års kostnadsläge. Operans bedömning är att verksamhet inte kommer att kunna bedrivas efter en sådan renovering och NOiO-alternativet saknar i nuläget en uppdaterad projektering.
Mot bakgrund av detta bedömer vi socialdemokrater att frågan om Kungliga Operans lokaler måste få en långsiktig och hållbar lösning. Detta är en fråga som vi menar bör beredas gemensamt över blockgränsen.
Litteraturen, läsandet, språket
Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Genom satsningen Stärkta bibliotek avsatte den social
demokratiska regeringen 250 miljoner kronor årligen 2018–2020. Statens kulturråd uppger att stödet har fått god spridning och möjliggjort för folkbiblioteken att utveckla sin verksamhet. Satsningen fick fortsatt finansiering om 150 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022.
För 2023 planerade den socialdemokratiska regeringen att avsätta 75 miljoner kronor, vilket den högerkonservativa regeringen nu fullföljer. Samtliga kommuner sökte och beviljades bidrag under 2020, vilket innebär en ökad tillgänglighet och ett ökat utbud av biblioteksverksamhet i hela landet. Statens kulturråd uppger att flera bibliotek har fått planera om insatser under pandemin, samtidigt som digitala läsfrämjande satsningar har ökat. Ett flertal ansökningar har fokuserat på tillgänglighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning efter att Statens kulturråd har publicerat en kunskapsöversikt inom området. Vi socialdemokrater vill fortsatt värna de svenska folkbiblioteken.
I Tidöavtalet finns en punkt som säger att ”kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras.”
I bibliotekslagen slås det fast att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”. Nyckelorden i denna portalparagraf är ”för alla”. Inte för några utan för alla – och utan undantag. Därför är det ytterst problematiskt att den högerkonservativa regeringen med stöd av Sverigedemokraterna i Tidöavtalet lägger fram intentionen att skapa en anmälningsplikt som i praktiken skulle göra alla offentliganställda – därmed även merparten av Sveriges bibliotekarier – skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Vi anser att detta är en oacceptabel ordning och utgör en allvarlig inskränkning i bibliotekslagens syftesbeskrivning samt folkbibliotekariernas yrkesroll.
Den högerkonservativa regeringen har i budgetpropositionen för 2023 aviserat att de vill utreda införandet av en kulturkanon, bl.a. en litterär kanon. Tyvärr saknas i bud
geten en analys av varför en kulturkanon behövs och vad den ska tjäna för syfte. Kulturminister Parisa Liljestrand har uttryckt att det inte kan uteslutas att en kultur
kanon kan komma att användas för att få svenskt medborgarskap. Det tar vi social
demokrater starkt avstånd ifrån.
Vår uppfattning är att detta är en billig och symbolisk åtgärd för att åstadkomma en kulturell enighet i Sverige. När det gäller litteraturens område skulle en kanon rentav kunna vara kontraproduktiv och skapa ett statligt rättesnöre om vad som är god littera
tur, tvärtemot den gängse uppfattningen att politiken ska hålla armlängds avstånd. Att den högerkonservativa regeringen har talat om att s.k. expertkommittéer ska avgöra vad som ska finnas i respektive kanon (en för varje konstområde) hjälper föga upp saken ur oberoendesynpunkt. Den litterära kanonen har blivit starkt kritiserad av Författar
förbundet samt en rad författare och förläggare i Expressen 2022-11-09.
[1]
De säger: ”En statlig kanon hör inte hemma i en demokrati”.
I och med att syftesbeskrivning inte gjorts riskerar införandet av en kulturkanon åtgärda icke existerande problem. Att Sveriges unga ska bli läsande vuxna bör vara det självklara kulturpolitiska målet, istället fokuserar den högerkonservativa regeringen på att Sveriges unga ska ha hört talas om verk, veta utgivningsåret och en kort beskrivning om vad verket handlar om, som Lena Andersson skriver i Svenska Dagbladet 2022-11-12, https://www.svd.se/av/lena-andersson.
[2]
Vi socialdemokrater är särskilt bekymrade över den rådande situationen avseende barns läsförståelse. Av landets 15-åringar är det 18 procent som inte når upp till basnivån i läsförståelse, vilket är grundläggande för fortsatt lärande. Samtliga undersökningar av skolelevers läskunskaper konstaterar att det finns samband mellan elevers läsförmåga och deras familjers socioekonomiska status.
Men det finns också samband mellan den bristande läsningen och vår digitala samtid. En rad internationella och svenska undersökningar pekar på att ungas bristande läsande handlar om konkurrensen mellan boken och de skärmar vi ständigt använder.
I en enkätundersökning från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles
frågor, har andelen unga mellan 16 och 25 år som svarar att de läser böcker på fritiden varje vecka halverats. Den har gått från 60 procent till dryga 30 procent mellan åren 2007 och 2018. Statens medieråds rapport Ungar & medier 2019 visar att läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. År 2012 läste 23 procent av alla 17–18-åringar på sin fritid. Motsvarande siffra för 2018 är 11 procent. Enligt Svenska Förläggareföreningen har svenska ungdomar ett påfallande mindre intresse för frivillig läsning än ungdomar i andra länder.
Vi noterar att den högerkonservativa regeringen inte lägger fram kraftfulla utbildningsambitioner för ökad läskunnighet, inte heller görs satsningar på skol
bibliotek. Mot bakgrund av detta avvaktar vi utredningens direktiv och den höger
konservativa regeringens eventuellt kommande förslag om att införa en litterär kanon, liksom kanoner på andra konstområden. Vi vill att regeringen utvecklar sina ambitioner för ökat läskunnande och ökad läsning.
Bildkonst, arkitektur och design
Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Målet ska uppnås genom att
hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
det offentliga agerar förebildligt
estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas
miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.
Möjligheten att tillgängliggöra bild, form och konsthantverk för allmänheten och skapa arbetstillfällen och goda villkor för konstnärer är till stor del beroende av att det finns en infrastruktur med arrangörer och utställare över hela landet. Därigenom kan konsten tillgängliggöras för publiken. Vi vill att regeringen fortsatt ska värna bildkonst, arkitektur och design.
Enprocentsregeln
Enprocentsregeln är en ekonomisk princip för offentlig konst som innebär att cirka en procent av den totala budgeten avsätts för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad. Enprocentsregeln bygger inte på förutbestämd given arbetsmodell, och det har aldrig funnits någon sådan. Därför finns stora variationer i hur regeln tillämpas och beräknas. Både mellan stat, region och kommun och mellan kommuner och regioner.
Enprocentsregeln ska tillämpas vid allt offentligt byggande – i stat, regioner och kommuner – och tillämpas oftare vid markanvisning till privata byggherrar. Vi vill att regeringen värnar och följer upp hur enprocentsregeln implementeras.
Konstnärernas villkor
De statliga bidragen och ersättningarna bidrar till att fler kan verka som konstnärer och bedöms därför bidra på ett avgörande sätt för att främja konstnärlig kvalitet, mångfald och konstnärlig utveckling. Under pandemiåren har de krisstipendier som delats ut av Konstnärsnämnden och Författarfonden spelat en avgörande roll för att säkerställa att konstnärer kunnat fortsätta sin verksamhet. Krisstöden har tillsammans med den ordinarie stödgivningen bidragit till att konstnärer har kunnat fortsätta med att utveckla sitt konstnärskap, vilket är en viktig förutsättning för att alla ska ha möjlighet till kulturupplevelser. Pandemin har tydliggjort att många konstnärer arbetar under dåliga sociala och ekonomiska villkor, vilket riskerar att leda till att färre kan verka som konstnärer och att det därmed finns sämre förutsättningar för att uppnå de kultur
politiska målen. Försättningarna för att verka som konstnär behöver därför förbättras. De analysunderlag som tagits fram har bidragit till en fördjupad förståelse för konst
närers ekonomiska och sociala situation. Biblioteksersättningen har bidragit till att skapa en långsiktig ekonomisk trygghet för författare och andra litterära upphovsmän samtidigt som möjlighet getts att utveckla den litterära verksamheten. Statens kulturråds arbete med att göra det statliga MU-avtalet allmänt känt och tillämpat bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen inom tillämpningen
Vi föreslår att medel avsätts för att stärka konstnärernas villkor som ett led i en förlängd återstart för kulturen. De professionella konstnärerna har en central roll för ett levande kulturliv i hela landet. Samtidigt har konstnärer varit särskilt hårt drabbade av pandemins ekonomiska konsekvenser, framför allt i form av uteblivna uppdrag och intäkter. Pandemin har synliggjort konstnärers utsatta ekonomiska och sociala situation och ytterligare försämrat situationen. Även om kulturlivet öppnar upp kommer konse
kvenserna av pandemin för konstnärer att vara tydliga också framöver. För att stimulera en återstart och förbättra konstnärernas villkor behövs förstärkningar av såväl stipendie- och bidragsgivning som ersättningar till konstnärer för utfört arbete.
Den socialdemokratiska regeringen och upphovsmännens organisationer har kommit överens om en ny höjd nivå på biblioteksersättningens grundbelopp för 2022. Till följd av detta beräknas den totala biblioteksersättningen 2022 uppgå till cirka 184,8 miljoner kronor, vilket är en höjning med ca 3,7 miljoner kronor jämfört med 2021. Denna höjning av biblioteksersättningen stärker de litterära upphovsmännens villkor och skapar möjligheter för konstnärlig utveckling och förnyelse.
I oktober 2021 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning för att se över reglerna för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Utredningen syftar till att förbättra möjligheten för företagare att få ökad trygghet och bättre förutsägbarhet i vad som gäller för dem. Konstnärer och kulturskapare tar i dag del av det sociala trygghetssystemet i lägre utsträckning än andra och bristerna synliggjordes särskilt under pandemin. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 20 april 2023. Branschen har stora förväntningar på att systemet ska förbättras. Vi socialdemokrater ser fram emot att kunna förbättra situationen för företagare inom kulturområdet.
Arkiv
Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser
rätten att ta del av allmänna handlingar
behovet av information för rättskipningen och förvaltningen
forskningens behov.
Vi vill att regeringen värnar och utvecklar våra arkiv.
Kulturmiljö
Statens stöd till kulturmiljövård finns för att möta behovet av vårdinsatser i kultur
miljöer över hela landet. Bidraget till kulturmiljövård har avgörande betydelse för att en mångfald av kulturmiljöer ska kunna bevaras och utvecklas. Bidraget utgör även ett viktigt stöd för möjligheten att bevara och föra vidare det immateriella kulturarvet. Bidrag till kulturmiljövård främjar ett levande kulturarv som är angeläget för människor i dag och som bevaras för kommande generationer. Vi vill att regeringen värnar, främjar och utvecklar Sveriges kulturmiljöer.
Museer och utställningar – fri entré
Vi vill att satsningen på fri entré på statliga museer ska förlängas och förstärkas, inte avbrytas som den högerkonservativa regeringen föreslår.
Reformen med fri entré på de statliga museerna möjliggjorde för många fler grupper att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Inte minst lockade fri entré grupper som aldrig tidigare besökt ett museum, t.ex. barnfamiljer med låga inkomster, att besöka våra museer. Fri entré-reformen på statliga museer pågick 2005 samt 2006. Därefter avbröt alliansregeringen denna reform.
Fri entré på museer är också en viktig integrationsskapande åtgärd. Trots detta avskaffade den högerkonservativa regeringen den fria entrén direkt efter valet 2006. Den socialdemokratiskt ledda regeringen återinförde fri entré 2015. Nu vill den högerkonservativa regeringen avskaffa reformen igen.
Vi föreslår att fri entré på statliga museum förlängs. Anslaget 8:1 Centrala museer, myndigheter tillförs därför 100 mkr.
Vi vill också på sikt verka för att det blir fri entré även på de regionala museerna.
Skansen
Friluftsmuseet Skansen har 370 byggnader och anläggningar, varav drygt 190 av dem är kulturhistoriska byggnader av museikaraktär.
Fuktskador, vattenläckor och skadade tak gör att många av husen är i stort behov av underhåll. Skansens vd menar att det länge funnits en brist på resurser för att klara av underhållet.
Skansen har förlorat sitt pandemistöd på 15 miljoner kronor och enligt den högerkonservativa regeringens budget får Skansen ett lägre anslag 2023 än 2022. Vår bedömning är att Skansen behöver ett fortsatt stöd.
Socialdemokraterna som står upp för hela svenska folkets Skansen, ett älskat besöksmål av såväl svenskar från hela landet som turister. Skansen är ett utmärkt exempel på tillgängliggörandet av vårt kulturarv. Vi föreslår att anslaget 8:2 Statliga museer, stiftelser tillförs 10 mkr – avseende Skansen.
Trossamfund
Statens stöd till trossamfund ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.
Det statliga stödet till trossamfunden bidrar till att samfunden kan bedriva en verk
samhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Trossamfunden är en viktig del av det civila samhället och bidrar till sammanhållning och gemenskap. Samfunden finns till för alla människor oavsett trossamfund vid kriser och katastrofer. Religionsfriheten och föreningsfriheten är centrala för den svenska demokratin och ska värnas. Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och har samtidigt en av världens mest mångreligiösa befolkningar. Kunskap om religion och trossamfund vid myndigheter, kommuner och allmänhet bidrar till att förbättra dialogen mellan tros
samfunden och samhällets övriga aktörer. Myndigheten för stöd till trossamfund arbetar bl.a. med att bidra med kunskap om religion och samfundsliv i Sverige och har hand om frågor om trossamfundens roll i krisberedskapen. Myndigheten har märkt av en allt större efterfrågan från bl.a. kommuner och regioner på kunskapsstöd i dessa frågor. Under pandemin, när trossamfundens roll i krisberedskapen synliggjorts, har efterfrågan ökat ytterligare.
Den socialdemokratiska regeringen har lagt fram en proposition (Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället, prop. 2021/22:272) om demokrativillkor avseende bidragsgivning till bl.a. trossamfund. Den högerkonservativa regeringen har dragit tillbaka denna proposition. Vi anser det nödvändigt med en reformering av lagstiftningen avseende det statliga stödet till trossamfunden, bl.a. med ett förtydligat demokrativillkor. En viktig del i arbetet är att säkerställa att statsbidrag lämnas till organisationer som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Vi menar att åtgärder skyndsamt måste sättas in. Det är därför beklagligt att den högerkonserva
tiva regeringen har stoppat demokrativillkorspropositionen, en proposition som man stödde före valet.
Film
Riksdagen har antagit följande mål för filmpolitiken:
utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet
allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet
filmarvet bevaras, används och utvecklas
svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet
barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande
jämställdhet och mångfald präglar filmområdet
filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet.
Vi vill att regeringen fortsatt ska främja och utveckla svensk film.
Medier
Målen för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om ett reformerat press- och mediestöd som presenterades i juni 2022. Vi delar i stort utredningens resultat och förslag som syftar till att ge ett teknikneutralt mediestöd som ska bidra till att det finns nyhetsmedier över hela landet.
Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och att kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. Dagens presstöd infördes på 1970-talet och behöver reformeras för att möta de utmaningar som branschen nu står inför. Förslaget från Mediestödsutredningen innebär i korthet att det upplagebaserade driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd som baseras på kostnader för redaktionell personal, vilket ger ett ökat fokus på journalistik. En central komponent är att vita fläckar-stödet förs in i redaktionsstödet och ges ökad vikt för att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin. I förslaget blir redaktionsstödet teknikneutralt, regleras i lag och får ett demokrativillkor. Förslaget är i allt väsentligt väl avvägt och behöver finnas på plats den 1 januari 2024 för att Sverige inte ska stå utan mediestöd då nuvarande stöd löper ut. Men medielandskapet förändras hastigt och drastiskt och vi vill för framtiden se en bred parlamentarisk utredning om mediepolitiken. Vi vill att regeringen prioriterar utvecklingen på medieområdet.
Grundlagsskydd av public service
Fri och oberoende media har en viktig demokratisk uppgift genom att spegla den politiska debatten och granska makthavare. Här utgör public service en omistlig del. Sveriges Radio och Sveriges Television ska ha ett brett utbud av nyheter, samhälls- och kulturprogram, film, dokumentärer och nöjesprogram.
Vi socialdemokrater ser att Sverige behöver ett starkt public service med ett brett uppdrag och en långsiktig, självständig och stabil finansiering. Det ska inte vara möjligt för politiker som vill ta makten över medierna att med snabba beslut beskära public services möjligheter att verka. Socialdemokraterna vill grundlagsskydda public service och dess oberoende.
Ungdomspolitik
Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen
Ungas inflytande och delaktighet är en central del av ungdomspolitiken. I en levande och jämlik demokrati är det viktigt att alla unga har de kunskaper, verktyg och förmågor som krävs för att aktivt kunna föra sin talan och delta i demokratins processer. Det är också viktigt att unga har förutsättningar att organisera sig. Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer bidrar till det på ett betydelsefullt sätt.
Den 22 juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning om en öppen fritidsverksamhet för ungdomar. Syftet var att utreda frågan om att erbjuda barn och unga en meningsfull fritid och därmed agera brottsförebyggande.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Vi socialdemokrater ser fram emot förslag i den kommande utredningen. Vi vill att regeringen utvecklar förslag för att stärka ungdomars levnadsvillkor.
Politik för det civila samhället
Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att
utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort
stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter
fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.
Det civila samhällets organisationer i Sverige är fristående och självständiga från staten. Att bilda en förening eller ett kooperativ är ett sätt att lösa gemensamma behov som skiljer sig från lösningar inom ramen för marknaden, staten eller familjen. Organisa
tionerna arbetar primärt med samhälleliga mål som medlemmarna vill lösa eller har nytta av. Syftet är inte att göra vinst och det är inte heller möjligt att göra några stora vinster på verksamheten, utan eventuellt överskott återinvesteras i regel i verksamheten.
Civilsamhället är komplext och organisationerna ser väldigt olika ut. Ett sätt att beskriva det är att civilsamhället i Sverige har tre olika ben. Det första benet är det ideella föreningslivet som helt bygger sin verksamhet på människors frivilliga engage
mang, det andra benet är idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärd med anställd personal och det tredje benet är den sociala ekonomin, eller civilsamhällets företagande, med verksamheter inom olika sektorer som primärt arbetar med samhälleliga mål eller medlemsnytta, är demokratiskt styrda och återinvesterar eventuellt överskott.
På senare år har det skett en glidning där ett antal myndigheter hävdat att samma regler som gäller för privat näringsverksamhet ska gälla ideell föreningsverksamhet. Ibland har frågan kommit upp för att ett företag drivit ett rättsfall, ibland har myndig
heterna agerat på eget initiativ, ofta med hänvisning till EU-lagstiftning. Denna utveckling förändrar förutsättningarna för ideell föreningsverksamhet och tvingar föreningarna att anpassa sig till lagstiftning som är skriven för vinstsyftande aktörer på en marknad, alltså för aktörer som agerar utifrån en helt annan logik.
Socialdemokraterna anser att det ideella föreningslivet inte ska lyda under marknadslogikens regler. Den här glidningen har skett i strid med en bred politisk enighet om att värna det civila samhällets särart. Det är samtidigt viktigt att säkerhets
ställa att regler som är skapade för det ideella föreningslivet inte missbrukas av vinst
drivande aktörer. Vi anser att det är nödvändigt att i grunden genomlysa dessa frågor och skapa en hållbar politik.
Vi socialdemokrater vill värna det ideella föreningslivets särart. Ideell förenings
verksamhet ska inte behöva anpassa sig efter regler utformade för kommersiell verksamhet.
Vi vill att det tas fram riktlinjer för hur myndigheter ska hantera ideell förenings
verksamhet som värnar civilsamhällets särart.
Vi ser med oro på de utspel som företrädare för regeringens samarbetsparti Sverige
demokraterna har uttryckt avseende att dra in statligt stöd till civilsamhällesorganisa
tioner som kritiserar den högerkonservativa regeringens politik. Ett exempel är att ledande företrädare för Sverigedemokraterna vill stoppa statligt bidrag till Civil Rights Defenders, som hävdar att Tidöavtalet – regeringsavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – på flera punkter i överens
kommelsen bryter mot internationella överenskommelse och konventioner. Politisk påverkan är mycket allvarligt och vi socialdemokrater kommer att bevaka denna fråga mycket noggrant.
Idrottspolitik och ungas idrottande
Statens stöd till idrotten är till för att ge alla möjlighet att motionera och idrotta, att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge alla i Sverige positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Svensk förenings
idrott skapar goda möjligheter till integration – i en idrottsklubb, i ett lag möts alla på lika villkor och det bygger broar mellan människor. Riksidrottsförbundet bedriver idag en inkluderande verksamhet som syftar till integration. Detta är en utveckling som vi socialdemokrater fortsatt vill stödja.
Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares interna
tionella konkurrenskraft.
Idrottsrörelsen arbetar med att återstarta efter en svår nedstängning under pandemin. Pandemins inverkan på idrottsrörelsen och folkhälsan är omfattande. Allt fler unga är stillasittande och har under pandemin lämnat ett aktivt medlemskap i någon idrotts
förening. Därtill behövs stora satsningar för att få fler ideellt föreningsaktiva ledare, tränare, domare och styrelsemedlemmar att hålla verksamheterna och rörelsen igång.
Vi som land utmärker oss vad gäller föreningsdriven folkrörelseidrott. Ska denna bestå måste investeringar göras i dess verksamheter och anläggningar. Vi social
demokrater har tidigare gått fram med flera satsningar för att stärka idrottsrörelsen uppgående till 3,5 miljarder kronor i stöd under pandemin, särskilda satsningar på barn och ungas idrottande samt 300 miljoner i återstartsstöd 2022.
Vi ser ett fortsatt behov av ytterligare insatser för ungas idrottande. Vi föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten förstärks med 100 mkr för bidrag till ungas idrott.
Statlig idrottsanläggningsfond
Det råder brist på anläggningar i flera delar av landet. Många kommuner har stort behov av att renovera och att bygga nya idrottshallar, hockeyhallar och simhallar. Brist finns också på kunskap och samordning kommuner emellan. För att stimulera byggande genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en samordningssatsning på 80 mkr och utökade Centrum för idrottsforsknings uppdrag. Detta är dock inte tillräckligt. Kommunerna efterfrågar möjlighet till delfinansiering för nybyggnation och renovering av anläggningar. Mot bakgrund av detta menar vi socialdemokrater att frågan om en statlig idrottsanläggningsfond ska utredas.
Fritidskort
Den högerkonservativa regeringens förslag om fritidskort bär med sig en känsla av ”fattigvård” – vi menar att det varit bättre att stödja svensk idrott så att avgifterna kan hållas nere. Det är också en administrativ dyr reform – under 2023 får inte några barn och unga del av den högerkonservativa regeringens fritidskortssatsning. De 50 miljoner som avsatts under 2023 ska gå till att ”ta fram nödvändig infrastruktur”. Vi ser inte att detta är välanvända 50 miljoner för barns och ungas idrottande.
51-procentsregeln
Den svenska folkrörelsedrivna idrotten baseras på idén att den ska vara självständig och självstyrande. Det är medlemskapet som ska ligga till grund för föreningsmodellen. Arbetet sker i idrottsklubbar och föreningar med Riksidrottsförbundet som den samlade organisationen och stämman som dess högst beslutande organ. Därför är det enbart idrottsrörelsens medlemmar som kan ändra i dess stadgar och något som politiken ska hålla sig ifrån. Vi beklagar att den högerkonservativa regeringen inte förstår detta och därmed ger uttryck för att frångå modellen för beslutsfattande inom idrotten. Den högerkonservativa regeringen verka vilja frångå idrottsrörelsens och medlemskapets värde och tyngd, framför enskilda privata kapitalägare. Att ifrågasätta 51-procentsregeln handlar i grunden om att frångå tanken om idrott som främst medlemsdrivet. Vi social
demokrater vill stödja idrottsrörelsen och vill verka för att 51procentsregeln blir kvar.
Friluftslivspolitik
Friluftsliv är en hörnsten i naturvårdspolitiken. Oavsett förutsättningar ska alla människor, däribland barn och unga, ha möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. Vi socialdemokrater anser att förutsätt
ningarna för människor att utöva friluftsliv ska fortsätta att utvecklas i alla delar av landet. Nationalparker och natur- och kulturreservat är viktiga för friluftslivet och lockar miljoner besökare varje år. De är också betydelsefulla för landsbygdsutveckling och för både lokal och regional utveckling. Den fortsatta utvecklingen av natur- och kultur
baserad turism är en betydelsefull del av en hållbar turism och besöksnäring genom den sysselsättning och de bidrag till den lokala ekonomin som denna turism skapar. Landets många naturreservat spelar en mycket stor roll för utövande av alla sorters friluftsliv som vandring, ridning, cykling, svampplockning, fiske, paddling m.m. En stor del av friluftslivet utövas nära bostaden eller tätorten. Därför är det mycket viktigt att bevara en grön infrastruktur i och omkring städer och tätorter, inte minst i kommuner med stark bebyggelseutveckling. Ansvaret för att se till att friluftslivet har goda förutsättningar är delat mellan stat och kommun och mellan många myndigheter. En fortsatt god samordning är därför viktig.
Folkbildning
Folkbildningen i Sverige har en särställning som en bred arena för utbildning, bildning och delaktighet. Folkbildningen är viktig i arbetet med att möta en rad samhälls
utmaningar, till exempel att stärka ett aktivt deltagande i samhället för alla människor, att ge människor fler möjligheter att utbilda sig eller att byta yrkesinriktning mitt i livet, att ge nyanlända och andra utrikes födda möjlighet till etablering i arbetsliv och samhälle samt att tillhandahålla ett rikt, tillgängligt och inkluderande kulturliv i alla delar av landet.
Folkhögskolan är som utbildningsform unik eftersom den når deltagare som andra utbildningsformer inte når och stödjer deltagarna att komma vidare till arbete och fortsatta studier. Folkhögskolan erbjuder därmed en andra och en annan chans till utbildning. Den socialdemokratiska regeringen har under flera år byggt ut folkhög
skolan inom ramen för kunskapslyftet. Utbildningsbehoven bland vuxna är fortsatt stora och det behöver finnas olika utbildningsalternativ för t.ex. unga vuxna, utrikes födda och personer som inte har uppnått målen för en gymnasieutbildning.
Finansieringsansvaret för folkbildningen är delat mellan stat, regioner, kommuner och huvudmän. Principen om delat finansieringsansvar är viktig att upprätthålla. Folkhögskolorna erbjuder också studiemotiverande folkhögskolekurs och etablerings
kurs på folkhögskola i samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi socialdemokrater bedömer att dessa kurser utgör ett viktigt steg på vägen till vidare studier, inom t.ex. allmän kurs och till etablering på arbetsmarknaden
Vi föreslår att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen förstärks med 200 mkr för 2023 – avsett för folkhögskoleplatser.
Utredning om folkbildningen
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning – U 2022:01 Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden. Uppdraget ska redovisas senast den 19 februari 2024. Vi socialdemokrater ser fram emot utredningens förslag.
Spelmarknaden
Efter omregleringen av spelmarknaden har statens möjligheter att kontrollera det spel som riktas till svenska konsumenter ökat avsevärt. För att uppnå målen är en effektiv och ändamålsenlig tillsyn avgörande. Arbetet för att stänga ute olicensierat spel är fortsatt prioriterat. Möjligheterna för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel är fortsatt en prioriterad fråga. Effekterna av omregleringen behöver kontinuerligt följas upp och åtgärder vidtas om målen inte uppnås.
Vi beklagar den högerkonservativa regeringens beslut att inte gå vidare med förslaget att införa krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel. Detta riskerar att öppna upp för aggressiv marknadsföring utan en helhetsbedömning. I proposition 2022/23:KrU2 En förstärkt spelreglering föreligger ett förslag som anger på vilket sätt en måttfull marknadsföring ska vara och vikten av en helhetsbedömning. Kommersiella budskap ska begränsas till relevanta fakta rörande spelet, presenterade i så saklig form som möjligt och utan ovidkommande inslag. Marknadsföringen ska inte framställa spel som något socialt attraktivt eller antyda att spel bidrar till social framgång. Inte heller ska det finnas antydningar om att spel kan vara ett alternativ till arbete, en lösning på finansiella problem eller en form av finansiell investering. Vidare ska budskapens utformning, samt deras färg, bild, typografi, layout etc. bedömas utifrån kravet på mått
fullhet. Det innebär att varken direktmarknadsföring eller utomhusreklam, som sådan, är oförenlig med kravet på måttfullhet, utan får bedömas utifrån en helhetsbedömning. För att uppfylla kravet på måttfullhet ska marknadsföringen inte heller vara påträngande (prop. 2016/17:8 s. 46). Vägledning för bedömningen finns bl.a. i Konsumentverkets praxis och allmänna råd, i Europeiska kommissionens rekommendation 2014/478/EU av den 14 juli 2014 om principer för att skydda konsumenter och spelare i samband med onlinespeltjänster och för att förhindra att underåriga spelar onlinespel om pengar samt i branschorganisationernas riktlinjer för marknadsföring. Som ett exempel på vad som kan anses strida mot måttfullhetskravet kan nämnas marknadsföring som förmedlar bilden av att spel är riskfritt eller liknande om så inte är fallet. Det får också anses strida mot kravet på måttfull marknadsföring att exempelvis ange att ett erbjudande är gratis, om det krävs att spelaren själv måste satsa pengar eller göra någon annan motprestation, som t.ex. att lämna person- eller kontaktuppgifter, för att kunna ta del av det (prop. 2017/18:220 s. 164 och 328).
Det finns anledning att ta oron för att marknadsföringen har en stark påverkan på bl.a. barn och ungdomar på allvar. Marknadsföringen av spel riskerar dessutom att påverka personer med spelproblem negativt och kan leda till mycket allvarliga konse
kvenser för både den enskilde och hans eller hennes närstående. Vi förordar därför på samma sätt som propositionen ett justerat krav på måttfullhet. Den närmare innebörden av måttfullhetskravet bör även fortsättningsvis utvecklas genom praxis. Det finns dock skäl för att i spellagen förtydliga att det vid den helhetsbedömning som ska göras ska tas särskild hänsyn till hur riskfyllt det spel som marknadsförs är. Vi ansluter oss därför till förslaget om att en helhetsbedömning ska göras för att avgöra om marknadsföringen är måttfull. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas hur stor risk det aktuella spelet innebär för utvecklande av spelproblem och i vilken utsträckning marknadsföringen riskerar att nå personer under 18 år.
I oktober 2021 presenterade den socialdemokratiska regeringen Manipulation av idrottsresultat, där s.k. matchfixning beskrivs som ett allvarligt hot mot idrotten. I samband med omregleringen av spelmarknaden stärktes arbetet mot matchfixning. Vi socialdemokrater vill se fortsatta insatser inom detta område.
Lawen Redar (S)
Lars Mejern Larsson (S)
Azadeh Rojhan (S)
Ewa Pihl Krabbe (S)
Kristoffer Lindberg (S)
Louise Thunström (S)
Annette Rydell (S)
[1]
2022-11-09, https://www.expressen.se/kultur/ide/en-statlig-kanon-hor-inte-hemma-i-en-demokrati/.
[2]
2022-11-12 https://www.svd.se/av/lena-andersson.
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3436
av Lawen Redar m.fl. (S)
med anledning av prop. 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om public service-företagens förstärkta ansvar för att skapa innehåll som främjar sociala, samhälleliga och kulturella intressen i en nationell kontext och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt säkerhetspolitiskt läge, säkerhetshot mot public services verksamhet och behovet av en tryggad finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om speglingsuppdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkor i nuvarande sändningstillstånd ska kvarstå och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på jämställdhet och mångfald ska ingå i både demokratibestämmelsen och villkoret för programverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fortsatt ökat utbud för alla minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att hänsyn tas till personer med olika funktionsnedsättningar och deras möjligheter att ta del av nyheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SVT:s digitala nyhetstjänst och textanvändning i nyhetsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förhållandet mellan starka offentliga och starka privata nyhetsmedier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bibehålla utvecklingen av kortare texter på både nationell nivå och lokal nivå och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av en kombination av text, ljud och rörlig bild för att skapa användarvänlighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mediemarknaden och textanvändning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förhandsprövning av nya tjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad granskning och uppföljning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utredningar av public services verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om public service-företagens användning av externa internetplattformar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lätta på kraven på antal programtjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa ytterligare analyser av den svenska mediemarknaden med fokus på mediemångfald och konkurrensförutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en parlamentarisk utredning om framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nya säkerhetspolitiska lägets behov av snabb och saklig nyhetsinformation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om public service-företagens textbaserade innehålls påverkan på mediemarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personer med funktionsnedsättnings synpunkter på textbegränsningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stora evenemang i public service och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om public service-verksamheternas organisation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en eventuell organisationsöversyn bör omhändertas av en kommande parlamentarisk public service-kommitté och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt journalistisk bevakning i svagt bevakade områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det även fortsättningsvis ska finnas möjlighet till sponsring av Melodifestivalen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sponsring av vissa sportevenemang och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medelstilldelningen och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
De av riksdagen beslutade målen för mediepolitiken är att ”stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan” (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).
Oberoende medier och en mångfald i medielandskapet utgör ett fundament i demokratiska
samhällen. Det traditionella mediesystemets samhällsfunktion anses vara att granska samhället genom att kritiskt bevaka olika samhällsfrågor och därmed bistå medborgarna i ett politiskt ansvarsutkrävande, att informera för att främja kunskap om samhället vilket möjliggör ett informerat politiskt deltagande och att utgöra ett offentligt rum för debatt mellan och inom olika grupper för att synliggöra olika perspektiv (Weibull & Wadbring 2020 s. 303 och Allern 2019 s. 338–339). Genom mediestödet och finansieringen av public service har den svenska mediepolitiken gett medierna förutsättningar att uppfylla dessa funktioner. Vi socialdemokrater menar att public service har en särställning i mediesystemet i uppdraget att erbjuda saklig, relevant och opartisk information samt att nå ut brett i befolkningen.
Medieforskning visar att människor som lever i informationsmiljöer där public service har en stark ställning har bättre kunskaper om politik och samhälle än människor som lever i mer renodlat kommersiella informationsmiljöer (se avsnitt 4.1.1). En grund
läggande förutsättning är att public service bedrivs oberoende från staten och olika makt- och intressesfärer samtidigt som publiken har möjlighet till ansvarsutkrävande (se avsnitt 4.1). Genom att bidra till att medborgarna är välinformerade och kan föra konstruktiva samtal utifrån gemensamma verklighetsbilder är public service en demokratisk kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare.
I Sverige bedrivs public service – radio och tv i allmänhetens tjänst – av SR, SVT och UR. Verksamheten styrs av sändningstillstånd och medelsvillkor som regeringen beslutar om med stöd av riksdagsbeslut.
Ett nytt säkerhetspolitiskt läge
Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste enligt Försvarsberedningen öka skyndsamt. Försvars
beredningen betonar i rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34) att samhället, till följd av den försämrade säkerhetspolitiska situationen, måste möta och hantera den nya säkerhetspolitiska utmaningen även i fredstid. Sverige är utsatt för påverkanskampanjer, påverkansoperationer och desinformation från antagonistiska aktörer som hotar och undergräver Sveriges säkerhet genom att angripa svagheter, skapa polarisering, undergräva förtroendet för samhällets institutioner och därmed ytterst samhällets samlade motståndskraft (s.
247). Public service-företagen beskrivs ha en ”särställning genom sina breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och det förtroende allmänheten hyser för företagens verksamhet” (s.
239–240). Företagen anses utgöra en viktig motvikt mot påverkanskampanjer och desinformation genom sitt sakliga och opartiska uppdrag.
SVT har i juni 2025 utsatts för tre stora överbelastningsattacker som ökat i både styrka och längd. Tjänster på webben har påverkats, men tv och varningssändningar har fungerat. MSB och polisen är involverade och man arbetar med att utreda och förstärka säkerheten. Vd Anne Lagercrantz säger att det digitala samhället är sårbart och att SVT inte kan garantera ett tryggt internet utan omfattande investeringar. De överbelastnings
attacker som drabbat SVT visar på vikten av att ha resurser för att förstärka säkerheten.
Vi socialdemokrater anser att ett starkt public service i fredstid, med högt förtroende hos allmänheten och bred geografisk spridning, lägger grund för public services roll i höjd beredskap. Det breda uppdraget bidrar till det höga förtroendet och är av avgörande betydelse för det svenska totalförsvaret. För detta behövs en tryggad finansiering.
Globaliseringen av mediemarknaden
Globaliseringen, digitaliseringen och teknikutvecklingen har förändrat det svenska medielandskapet i grunden. Allt fler internationella medieaktörer etablerar sig i Sverige och har de senaste åren stöpt om förutsättningarna för både medieekonomin och innehållsmarknaden. Numera är det globala storbolag som har störst medieverksamhet i Sverige. Public service-företagens innehåll jämförs med innehållet från de globala konkurrenterna av publiken. Aktörerna på den inhemska audiovisuella marknaden utmanas av utländska streamingtjänster. Vad gäller den svenska ljudmarknaden finns inget annat land med motsvarande befolkningsmängd som kan uppvisa liknande utveckling av ljudtjänster och innehåll. Trots detta växer de globalt stora konkurrenterna såsom Spotifys och Acasts andel av den svenska marknaden. Bolag som sysslar med talat ljudinnehåll har dock bättre förutsättningar då publiken föredrar att lyssna på talat originalinnehåll på det egna språket.
Sedan 2008 har reklamintäkterna för medier med svenskt journalistiskt innehåll minskat med över 6
procent (IRM 2024, Reklam- och medieprognos 2023–2024). Svenska annonser och reklam går i stället till internationella storbolag som Google och Meta. Detta försvårar den ekonomiska modellen för lokala tidningar och inhemska kommersiella mediebolag. För ett litet språkland som Sverige innebär därtill globaliseringen, digitaliseringen och teknikutvecklingen att innehållsproduktioner på det svenska språket utmanas av innehåll på världsspråk. När flera av strömnings
tjänsterna aviserat att man helt slutar med svenskspråkig originalproduktion behövs en ny insikt om värdet och vikten av SVT:s, SR:s och UR:s betydelse för det svenska språkets status och svensk innehållsproduktion av program, kultur och folkbildning.
Vi socialdemokrater menar att det globala och digitala medielandskapet medför ett förstärkt ansvar för public service-företagen att skapa innehåll som främjar sociala, samhälleliga och kulturella intressen i en nationell kontext. Public service-utbudet främjar social gemenskap genom att skapa en gemensam kultur, gemensamma referensramar och genom att tillgodose och spegla det svenska samhällets mångfald.
Den parlamentariska kommitténs arbete
Parlamentariskt sammansatta kommittéer spelar en viktig roll för att skapa breda politiska överenskommelser. Parlamentariska kommittéer skapar gemensamma beskrivningar av problem, bidrar till noggrann analys, samförståndslösningar och samverkan. Politiska konflikter som dyker upp senare i den politiska processen kan därmed undvikas i, för Sverige, centrala politiska frågor.
Ett svagt kommittéväsen blir än mer problematiskt i ett splittrat politiskt läge. Därför är vi av uppfattningen att frågan om villkor för public service ska behandlas efter den parlamentariska kommitténs struktur och ordning för att långsiktigt vårda och förstärka samförståndet mellan partierna i Sveriges riksdag. Detta förutsätter att samförstånds
tanken och arbetet ligger till grund för utredningens slutsatser och inte tillfälliga majoritetsbeslut.
Som framgår av de reservationer som Socialdemokraterna (enskilt och tillsammans med C, V och MP) lämnade i den parlamentariska kommitténs betänkande som ligger till grund för denna proposition beklagar vi socialdemokrater att gemensamma beskrivningar av problem, samförståndslösningar och samverkan i centrala frågor inte uppnåddes i kommitténs arbete. Mycket sent i utredningsarbetet uppstod grundläggande skillnader, vilket förklarar ståndpunkterna som redovisas i denna motion.
Det är beklagligt att regeringen inte har sett värdet i att göra en kommittégemensam överenskommelse och att hitta kompromisser som står sig över mandatperioder. Vi anser att tillfälliga politiska majoriteter inte ska bli styrande i fråga om public service som utgör en demokratisk kollektiv nyttighet och som gynnar alla medborgare i Sverige.
Speglingsuppdraget
I propositionen byts begreppet ”en variation i befolkningen” ut mot ”hela befolkningen” avseende speglingsuppdraget. Den övergripande demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen och den nya lag som föreslås innebär dock att företagen fortsatt ska arbeta med fokus på jämställdhet och mångfald, även om det inte lyfts fram som enskilda begrepp när det gäller innehållsuppdraget. Vi anser att de nuvarande kraven avseende speglings
uppdraget fortsatt ska gälla för public service-företagen. Det hade varit möjligt att göra förtydliganden på ett sätt som hade underlättat redovisningen och därigenom även granskningsnämndens uppföljning av om kraven uppfyllts. För oss är det uppenbart att det även finns ideologiska skillnader i botten när en sådan här förändring föreslås. Detta framträder än tydligare efter Tidöpartiernas presskonferens i samband med beslutet om propositionen, där det uttrycks att jämställdhet och mångfaldsfrågor är identitetspolitik och inte en fråga för bolagen att spegla den variation som råder i den svenska befolkningen. För att public service ska kunna skapa ett programinnehåll som inger förtroende hos hela befolkningen så är det grundläggande att de olikheter som finns i befolkningen också kommer till uttryck i hela programverksamheten. Det är inte vår uppgift från politiken att peka ut exakt hur det ska göras men att på olika sätt visa den mångfald som finns i befolkningen skapar igenkänning hos publiken. I förlängningen ökar det också förtroendet för public service.
Vår förhoppning är att företagen kommer att fortsätta jobba på det sätt som de gjort hittills och att den enda skillnaden blir minskad detaljuppföljning från gransknings
nämnden, men vi anser att det är viktigt att markera när centrala begrepp förändras eller försvinner.
För att minska risken att viktiga perspektiv går förlorade anser vi att de villkor som finns i nuvarande sändningstillstånd fortsatt ska gälla. Därtill delar vi inte majoritetens slutsats om att villkoret om att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska utgå. Vi menar att krav på jämställdhet och mångfald ska ingå både i demokratibestämmelsen och i villkoret för program
verksam
heten. Villkoret har ställts upp sedan 2014 (prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60) och att det nu föreslås tas bort är att beklaga.
De nationella minoritetsspråken och teckenspråket
Public service har ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbud på de svenska minoritets
språken. Detta är helt centralt för att Sverige ska nå upp till sina internationella åtaganden i bl.a. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen, SÖ 2000:2) samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan, SÖ 2000:3). I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår att det allmänna inte bara har ett särskilt ansvar för att skydda, utan också för att främja de nationella minoritetsspråken, och säkra möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
Vad gäller nivån på utbudet menar vi att regeringens ambitioner är för låga. Kommittén föreslår dels att förstapubliceringarna på vart och ett av de nationella minoritetsspråken ska öka under tillståndsperioden jämfört med 2025 års nivåer, dels att det samlade utbudet på samtliga minoritetsspråk utöver jiddisch ska uppgå till minst 2025 års nivå. För jiddisch föreslås i stället, precis som för innevarande period, att det samlade utbudet ska öka. Att stärka utbudet på jiddisch är en viktig prioritering då utbudet i dag är lågt. Det är även i linje med den nationella strategin för att stärka judiskt liv i Sverige.
Vi ser dock ingen anledning till att inte ställa samma krav vad gäller samiska, meänkieli och romani chib. Utbudet för dessa språk är fortsatt lågt. Att fortsatt öka det samlade utbudet har även lyfts fram som en viktig åtgärd av sannings- och försonings
kommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2023:68).
Regeringen uttrycker en oro för att krav på fortsatt ökning kan leda till försämrad kvalitet. Vi menar att detta ytterst är en fråga om prioriteringar, att det handlar om att lyfta det samlade programutbudet från låga nivåer.
Tillhandahållande av text vid sidan av ljud och rörlig bild i nyhetsverksamheten
Det är angeläget att vi har en mångfald på mediemarknaden, det gäller även nyhets
medier. Marknaden för medier har ändrats i snabb takt och den enskilde ändrar sina vanor i samma takt som nya möjligheter finns att konsumera nyheter. För oss är det av stor vikt att hänsyn tas till personer med olika funktionsnedsättningar och deras möjligheter att ta del av nyheter. För en del av dessa grupper kan en kraftig begränsning av textanvändning bli rent kontraproduktiv.
Vi delar inte regeringens bedömning om vilken betydelse SVT:s digitala nyhetstjänst och textanvändning i nyhetsverksamheten har haft för dagstidningarnas svåra ekonomiska situation. Det finns många sammanfallande omständigheter som gör att de lokala tidningarna har hamnat i ett svårt läge. Mediemarknaden är, som andra marknader, starkt påverkad av den globalisering som skett. Sverige har haft hög inflation och det har påverkat den privata ekonomin hårt. Papperstidningarna tappar prenumeranter. Mediekonsumenterna har ändrat sina vanor i takt med att nya tjänster har tillkommit. Det befintliga internationella forskningsläget pekar på att det inte finns något motsatsförhållande mellan starka offentliga och starka privata nyhetsmedier på nätet, utan att de i stället växelverkar för att stimulera nyhetsanvändningen i befolkningen som helhet.
I den förra public service-propositionen framhöll regeringen att längre artiklar utan koppling till ett nyhetsinslag eller ett klipp bör användas restriktivt. Vi kan också se att en sådan utveckling har skett. I dag är det kortare texter och mer video. Vi vill peka på vikten av att den här utvecklingen bibehålls såväl på nationell nivå som på lokal nivå. Detaljreglering av textanvändning är inte rätt väg att gå, vi välkomnar att regeringen inte landade i den slutsatsen.
Textransonering i public service vore förödande för hörselskadade och ett enormt bakslag, säger Hörselskadades Riksförbund i en debattartikel i Altinget den 4 juni 2025.
För hörselskadade är textade nyhetsinslag otroligt viktigt – men endast textremsor räcker inte alltid utan sammanfattande texter behövs. Särskilt viktiga är texterna vid allvarliga händelser då snabb information är avgörande. Det vore orimligt om SVT alltid måste vänta med att förmedla en viktig nyhet tills videomaterial och textning fanns på plats. Korrekt, snabb och tillgänglig information till allmänheten måste vara prioriterat. Det är public service för alla medborgare oavsett funktionsnedsättning.
Vi står bakom regeringens slutsatser om att det i en digital nyhetstjänst som består av både ljud eller rörlig bild och text så bör textpubliceringar som huvudregel utgå från och ha en tydlig koppling till ljudet eller den rörliga bilden. Likaledes viktigt är det att vi slår fast att en kombination av text, ljud och rörlig bild i en tjänst ofta är nödvändig för att skapa användarvänlighet i en digital miljö. Det finns tydliga och bra skrivningar som öppnar för en balanserad textanvändning för public service-företagen framåt.
Vi menar dock att det i propositionen finns beskrivningar om mediemarknaden och inriktningen för textanvändningen som går för långt och som riskerar tillgängligheten till nyheter digitalt, och lägre nyhetskonsumtion som helhet, vilket vore mycket olyckligt.
Förhandsprövning av nya tjänster
Systemet för förhandsprövning är omdiskuterat och ändrades så sent som 2020. Sedan dess har inget fall prövats. I kommitténs uppdrag ingick, förutom att analysera varför systemet med förhandsprövning inte använts, vid behov föreslå förändringar av systemet. Däremot vänder vi oss starkt emot påståendet i kommitténs betänkande att
kommittén skulle ha övervägt om förhandsprövningen även ska gälla kärnverksamheten.
Dels har denna fråga inte analyserats närmare av kommittén utan är något som majoriteten i kommittén i ett sent skede ville föra in. Dels motsätter vi oss själva argumentationen, att det inte kan uteslutas att företagen inom kärnverksamheten skulle kunna starta tjänster som påverkar marknaden på ett otillbörligt sätt, och att de villkor som nu ställts upp kring hänsynstagande mot kommersiella aktörer ska vara syftet till att inte lägga fram ett sådant här förslag.
Att gå fram med ett förslag om att bredda förhandsprövningen till kärnverksamheten är mycket långtgående och inte något vi står bakom över huvud taget, därför reserverade vi oss mot texten som implicerar denna inriktning samt att det skulle ha övervägts av kommittén.
Uppföljningen av public service-uppdraget
Vi instämmer i förslaget om att företagen, förutom att lämna de årliga public service-redovisningarna, ska tillhandahålla en sammanfattande information till allmänheten om hur uppdraget uppfyllts, att redovisningsvillkoren ska anpassas till det nya teknik
neutrala uppdraget, att företagen ska redogöra för innehållstjänster som de erbjuder allmänheten, att granskningsnämnden ska kunna fördjupa bedömningar utifrån ett urval av villkor samt att studier genomförs under tillståndsperioden för att belysa centrala aspekter av företagens verksamhet. Vi delar dock inte regeringens slutsats om att fokus på ökad granskning och uppföljning per automatik leder till stärkt legitimitet eller förtroende för public service. Det är av vikt att resursanvändningen för granskningen och uppföljningen står i paritet med nyttan.
Det är av stor vikt att public service-företagens verksamhet kan följas upp, granskas och utvärderas samt att företagen har ett transparent förhållningssätt till allmänheten. Det finns i dag en mängd olika verktyg för att följa upp och granska public service-verksamheten: Riksrevisionen, Mediemyndigheten, granskningsnämnden, företagens egna revisorer samt årsredovisningar för att nämna några.
I syfte att öka eller bibehålla public service-företagens legitimitet och förtroende är det av stor vikt att public service-företagen tar exempelvis granskningsnämndens beslut på stort allvar, vilket Riksrevisionen i sin rapport bedömer att de gör. Det kommer till uttryck både direkt i företagens publicistiska verksamhet och indirekt genom att den praxis som formas av nämndens beslut utgör en viktig del av företagens interna utbildningar.
Propositionen föreslår tre utredningar, en om företagens påverkan på medie
marknaden, en extern analys av företagens arbete och redovisning av produktivitet och effektivitet samt en forskningsstudie som, i syfte att stärka verksamhetens legitimitet och höga förtroende, belyser villkoret om opartiskhet. Vi anser att det är fel prioritering att lägga ytterligare ekonomiska och personella resurser på att ta fram underlag för de utredningar som föreslås i propositionen. Det är inte heller nödvändigt med tanke på de uppföljningar och granskningar som redan i dag görs av företagens verksamhet.
Statskontoret, t.ex. avstyrker kommitténs förslag att låta genomföra en extern analys av produktivitet och effektivitet. Man säger att det är viktigt för public service-företagens legitimitet att allmänheten har insyn i hur företagen uppfyller sina uppdrag. Statskontoret anser dock att betänkandet saknar ett resonemang om varför det befintliga systemet inte kan tillgodose dessa krav.
En fördel med långa sändningstillstånd är att ge långsiktiga förutsättningar för att utveckla verksamheten. Regeringens ingångar kring utvärderingsarbete riskerar dock att försätta public service-företagen i ett läge där alltför stora resurser binds i utvärderings
arbete. Vi har svårt att se att fler granskningsverktyg skulle leda till ökad effektivitet eller stärka legitimiteten eller förtroendet för public service. Vi avstyrker därför de föreslagna utredningarna.
Public service-företagens användning av externa internetplattformar
I propositionen anges att public service-företagen har egna webbplatser och applikationer
som de prioriterar vid distribution på internet. Det är också i huvudsak på de egna plattformarna som deras utbud finns tillgängligt. Sociala medier används främst för att informera om innehållet och föra en dialog med publiken. Alla tre public service-företag har policyer eller riktlinjer för distributionen på externa plattformar. Regeringen bedömer dock att public service-företagen bör tillämpa en generell återhållsamhet på andra internetplattformar än de egna, vilket vi avstyrker då vi bedömer att detta kommer att medföra en minskad flexibilitet för företagen att nå ut med utbudet på de plattformar som publiken använder.
Mediekonsumtionen har blivit alltmer digital, inte minst bland de yngre mål
grupperna.
Traditionella medier som tv, radio och tidningar är alltjämt den största källan till nyheter
för de som är födda på 1970-talet eller tidigare, medan det däremot för åldersgruppen 8–
19 år är Tiktok som är den plattform som för närvarande flest använder som nyhets
källa. Vi menar att det därför är av stor vikt att oberoende och sakliga nyhetsmedier inte frånträds möjligheten att väcka intresse för sina program på plattformarna. Vi menar att kravet på återhållsamhet därtill rimmar illa med den anmodan som inkommit från Försvarsberedningen.
I rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34) konstaterar Försvarsberedningen att den antagonistiska hotbilden mot Sverige är bred och alltmer komplex samt att hoten bl.a. inkluderar otillbörlig informationspåverkan med syfte att påverka olika målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande. Sverige är utsatt för påverkanskampanjer, påverkansoperationer och desinformation från antagonistiska aktörer som hotar och undergräver Sveriges säkerhet och hotar svenska intressen. Sociala medier är därför viktiga kanaler för att nå ut till yngre målgrupper med strategisk kommunikation och korrekt information även vid höjd beredskap. Sociala medier förväntas dessutom användas mer för omfattande försök till informationspåverkan och psykologisk krigföring i höjd beredskap och krig. Det psykologiska försvaret kommer att stå inför nya problem till följd av den snabba teknikutvecklingen, särskilt vad gäller AI, och de fortsatta förändringarna i informationslandskapet.
Antalet programtjänster och sändningarnas omfattning
En hög tillgänglighet för public service med ett mångsidigt utbud är en viktig utgångs
punkt. Sändningstillstånden för public service-företagen innehåller i dag krav på att företagen ska sända ett visst antal programtjänster (kanaler). För SVT gäller att företaget ska sända SVT1, SVT2 samt två ytterligare programtjänster i hela landet. För SR gäller att företaget ska sända fyra programtjänster till hela landet, varav ett även ska ha regionalt uppdelat innehåll. Med utgångspunkt i utvecklingen mot en alltmer internetbaserad mediekonsumtion har kommittén övervägt eventuella justeringar av kravet på antal programtjänster.
Vi avstyrker regeringens förslag att lätta på nuvarande krav på antal programtjänster. Marknätet spelar fortsatt en viktig roll för hela befolkningens möjlighet att ta del av public services utbud. Även om allt större andel av befolkningen tar del av public service digitalt, finns fortsatt en stor grupp som behöver få bredden i programutbudet tillgängliggjort via marknätet eller genom kabel- eller ip-tv där public service tillgängliggörs via vidaresändningsplikten. Den nya regleringen kommer att innebära ökad flexibilitet för public service-företagen. Däremot instämmer vi i regeringens förslag på att kravet på att innehållsuppdraget i huvudsak ska uppfyllas i marknätet inte längre ska ställas upp, och att det i stället ska ställas krav på public service-företagen att se till att hela befolkningen ska ha möjlighet att ta del av ett mångsidigt programutbud.
Att även öppna för färre kanaler vore fel väg att gå, då antalet programtjänster fortsatt har en stor betydelse för att hela befolkningen även fortsättningsvis ska kunna ta del av ett mångsidigt programutbud. Vi vill också påminna om att en kanal står för något unikt med ett kurerat utbud samt att det i ett läge av höjd beredskap är viktigt med bredd i utbudet med möjlighet att nå ut till olika målgrupper.
Att lätta på kraven om antal programtjänster i en tid av hög inflation och ett pressat ekonomiskt läge, med en otillräcklig medelstilldelning från regeringen, sänder fel signaler om hur vi vill att public service-företagen ska utveckla och anpassa sin verksamhet framåt och riskerar att i praktiken tvinga företagen till nedläggning av kanaler. Företagen behöver anpassa sig till ett förändrat medielandskap och finnas där människor är, men att begränsa bredden genom att lägga ned en kanal med särskild målgrupp och prägel vore att minska utbudet på ett olyckligt vis – tvärs emot ambitionen för public service. Redan i dag finns det dessutom möjlighet för public service-företagen att vända sig till riksdag och regering med önskemål om att efter företagens förutsättningar justera antalet kanaler. Men då föranleder det en politisk diskussion och förankring, vilket vi menar borde vara ett krav.
Samverkan med och hänsyn till kvalitativa nyhetsmedier
Teknikutvecklingen och globaliseringen har ökat konsumenternas valfrihet och förändrat medievanorna, men främst har det bidragit till att skiljelinjerna mellan olika medier suddats ut. De tidigare nationella mediemarknaderna är nu en del av en global mediemarknad där konkurrensen i hög grad står mellan ett fåtal nationella medieaktörer och ett internationellt medieutbud. De förändrade medievanorna har lett till att en betydande andel av de samlade nationella reklaminvesteringarna går till reklam på internet på globala plattformar. Reklammarknadens utveckling har en direkt inverkan på förutsättningarna för den svenska dagspressmarknadens villkor.
Det finns få vetenskapligt granskade studier som kartlägger public service-mediers inverkan och utträngning på de digitala nyhetsmarknaderna. Det befintliga forsknings
läget pekar på att det inte heller råder något motsatsförhållande mellan starka offentliga
och starka privata nyhetsmedier på nätet. I stället tycks dessa växelverka för att stimulera
nyhetsanvändningen i befolkningen som helhet.
Regeringen anser att SR och SVT i högre grad än i dag ska ha ett förhållningssätt som utgår från en medvetenhet om kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar. SR har anpassat sitt textutbud och SVT har under nuvarande sändningstillstånd genomfört textinskränkningar. Det föreslås också att det ska göras en analys av utvecklingen av den svenska mediemarknaden och hur public service-företagen bidrar till mediemångfalden och påverkar konkurrensförutsättningarna. Detta förslag avvisar vi.
Vi socialdemokrater föreslår i stället att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik, där även mediestödet ingår, för att analysera inhemska kvalitativa nyhetsmediers ekonomiska förutsättningar samt för att säkerställa nyhets- och samhällsjournalistik i hela landet.
I propositionen framhåller regeringen att nyhetsuppdraget uppfylls genom ljud och rörlig bild samt att användningen av text bör ske med hög medvetenhet och hänsyns
tagande till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar. Vi socialdemokrater anser att det nya säkerhetspolitiska läget medför ett ökat behov av snabb saklig informa
tion och nyheter till befolkningen. Detta bör inte hämmas av långtgående text
begräns
ningar eller detaljreglering av textanvändning. Längre artiklar utan koppling till ett nyhetsinslag eller ett klipp bör dock användas restriktivt och en sådan utveckling har också skett hos företagen. Vi socialdemokrater vill vara tydliga med att SVT:s
text
baserade digitala innehåll inte utgör del av företagets kärnverksamhet och därför ska vara
kompletterande, men att det textbaserade innehållet inte är grundorsaken till den
sned
vridna konkurrensen på mediemarknaden. Huvudförklaringen är reklaminvesteringarna
som i allt större omfattning går till globala plattformar framför den inhemska dags
pressen. Därför delar vi inte regeringens uppfattning att SVT:s digitala nyhetstjänst har bidragit till att dagstidningar, som är beroende av betalande prenumeranter, försatts i en ”svår situation”. Behovet av tydligare struktur för dialog med kvalitativa nyhetsmedier anser vi är av större vikt, liksom en översyn av mediestödets nivåer till dagspressen.
Vi socialdemokrater tar även intryck av de medskick i arbetet som organisationer som företräder grupper med olika typer av funktionsnedsättning har delgett kommittén. En kombination av text, ljud och rörlig bild anses av dessa vara nödvändigt för att skapa användarvänlighet i en digital miljö samt för att tillgängliggöra innehållet för personer med olika typer av funktionsnedsättning. En striktare textbegränsning försvagar dessa gruppers tillgång till aktiv nyhets- och samhällsinformation.
Stora evenemang i public service
Public service-företagen får som grundprincip inte sända eller tillhandahålla program som är sponsrade. Syftet är att public service inte ska finansieras kommersiellt och att utomstående inte ska kunna påverka innehållet i sändningarna. Undantag från denna regel gäller direkt sponsring, dvs. då sponsorbidragen tillfaller public service direkt, eller indirekt, då de som tillhandahållit eller producerat programmen fått bidragen som därmed inte tillfallit public service.
Direkt sponsring får förekomma av SVT:s och SR:s program som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där public service är arrangör eller i samband med sportevenemang. Häri ligger en begränsning om 20 evenemang per år för att kunna tillgängliggöra dyra evenemang av nationellt intresse.
För oss socialdemokrater är det av vikt att alla ska ha möjlighet att vara delaktiga i när Sverige vinner. Därför ska public service ges möjlighet att sända stora sportevenemang där Sverige tävlar. Vi bedömer dock att med regeringens förslag till medelstilldelning och kostnadsutvecklingen för att förvärva och dela på rättigheter till sportevenemang kommer denna möjlighet att begränsas.
Ökat samarbete mellan public service-företagen
Uppdelningen av företagen skedde av mångfaldsskäl och för att Sverige inte skulle ha ett multimedialt public service-företag med större konkurrensinverkan på den inhemska mediemarknaden. Under åren har också varumärkena för företagen vunnit erkännande och tillit hos den svenska publiken. Att i detta säkerhetspolitiska läge utreda hur public service-verksamheten ska vara organiserad anser vi riskerar att utmana Försvars
beredningens anmodan om långsiktighet i uppdraget. Därtill anser vi att företagens prioritering under tillståndsperioden ska vara att stärka beredskapsuppdraget som en del av det svenska totalförsvaret framför en historisk omorganisering. Regeringen anser att det trots detta finns starka skäl att utreda frågan om hur public service bör vara organiserat. Det anges även att en sådan utredning bör analysera konsekvenserna av en sammanslagning av företagens regionala verksamheter. En eventuell sammanslagning av företagens regionala verksamheter medför många följdfrågor, exempelvis hur den redaktionella mångfalden ska säkerställas, hur ansvaret inom totalförsvaret kan vidmakthållas, vilka effektiviseringar det medför och om detta har en inverkan på den inhemska mediemarknadens förutsättningar. Vi anser att om frågan ska utredas bör den omhändertas av en kommande parlamentarisk public service-kommitté som ett uppdrag i framtida direktiv.
Journalistik i hela landet
I propositionen anges att kvalitativ journalistisk nyhetsförmedling på nationell, regional och lokal nivå utgör en central del av det demokratiska systemet. Förekomsten av områden som saknar journalistisk bevakning leder till ett demokratiskt underskott och utan public services satsningar skulle nettoantalet redaktioner ha varit sakta nedåtgående i Sverige. Regeringen föreslår att det inte ska ställas krav på SR och SVT att stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden under nästa tillståndsperiod. Vi socialdemokrater menar att frågan är av central betydelse för att spegla hela landet och variationen i befolkningen samt för att nå de som saknar en relation till public service.
Regeringens bedömning är att public service-företagen ska ha en journalistisk bevakning
i svagt bevakade områden men att kravet ska omformuleras. Vi socialdemokrater menar att frågan är av sådan demokratisk vikt att det även fortsatt ska ställas krav på företagen att stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden.
Sponsring
En grundprincip i public service-företagens sändningstillstånd är att företagen inte får
sända reklam, program som är sponsrade eller program som innehåller produktplacering.
Syftet bakom förbudet mot sponsring är att public service inte ska finansieras kommersiellt och att utomstående inte ska kunna påverka innehållet i sändningarna. Under vissa förutsättningar kan dock SVT och SR sända och tillhandahålla sponsrade program där sponsorbidraget tillfaller företagen direkt, exempelvis under utsändning av
allmän sammankomst eller offentlig tillställning där företagen är arrangör, arrange
manget
sker inom ramen för Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) och att programmet sänds i flera länder.
Regeringen anser att möjligheten till direkt sponsring ska finnas kvar för SVT vid de tillfällen som Sverige arrangerar den internationella finalen av Eurovision Song Contest, ett evenemang som innebär extraordinära kostnader för företaget. Men för sändningar och tillhandahållanden av den svenska finalen av Melodifestivalen anser regeringen att det inte är motiverat även om programmet direktsänds i andra länder.
Vi socialdemokrater menar att det är av yttersta vikt att företagen inte kringgår de uppställda kraven på sponsring då frågan rör företagens legitimitet. Samtidigt utgör Melodifestivalen en sådan kulturell institution för public service i Europa och för svensk musikkultur att en ekonomisk försvagning av institutionen skulle motverka den samlande kraft som programmet bidragit till i Sverige. En begränsning av direkt sponsring kan medföra att intäkter försvinner.
Vi socialdemokrater reserverar oss mot förslaget och anser att det även fortsatt ska finnas en möjlighet till sponsring av den svenska finalen av Melodifestivalen. För vissa sportevenemang ska det även vara möjligt med sponsring.
Ett oberoende public service och grundlagsskydd
Under förra mandatperioden stärktes strukturerna för att öka public services oberoende, bl.a. med längre tillståndsperioder och utökade begränsningar avseende vilka som får sitta i Förvaltningsstiftelsen. Vi socialdemokrater vill stärka oberoendet för public service ytterligare. Vi anser att ett grundlagsskydd av public service bör införas och att en utredning om detta bör tillsättas.
Medelstilldelning
Det är primärt i samband med medelstilldelningen som public service-företagens självständighet och integritet kan påverkas. Den förra parlamentariska public service-kommittén ansåg att det fanns skäl, mot bakgrund av den särställning som statsmakten gett public service samt vikten av att stärka verksamhetens oberoende, för riksdagen att fatta ett beslut om medelstilldelning för hela tillståndsperioden och därmed avskaffa den årliga medelsprövningen. Därför infördes i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst en bestämmelse om att riksdagens beslut om medels
tilldelning avser hela tillståndsperioden. Av bestämmelsen följer att företagens ökade oberoende förenas med ett ökat ansvar att hushålla med de tilldelade medlen. I avsaknad av en årlig beredningsprocess kan det bli svårare för företagen att få extra resurser för att täcka oförutsedda medelsbehov, ett tydligt exempel är de ökade kostnaderna som föranlett sparpaket inom företagen på grund av inflationen.
Vi ser att public service-företagen haft tuffa ekonomiska år under den innevarande tillståndsperioden. Den 2-procentiga uppräkningen ger vanligtvis ett visst effektivi
seringstryck men den höga inflationen i kombination med stora investeringar för ökad säkerhet och digital utveckling har tvingat fram större sparpaket och inverkat negativt på programverksamheten. Både SVT och SR har sagt upp personal det senaste året och uppskattade program och hela redaktioner har avvecklats.
SVT, SR och UR har sedan tidigare många viktiga uppdrag och vi kan i deras äskanden inför kommande tillståndsperiod se välkomna ambitionshöjningar som kräver ökade resurser. Företagen redogör för en rad utmaningar med högre kostnader för befintliga verksamheter, t.ex. höjning av tomträttsavgälden och global konkurrens inom programproduktion med högre ersättningar som följd. De redogör också för hur AI och det alltmer spända säkerhetsläget utmanar rutiner inom bl.a. nyhetsförmedlingen och som ställer krav på investeringar och förstärkningar.
Vår gemensamma ambition har varit att hitta en medelstilldelning för 2026–2033 som skapar goda möjligheter att fortsätta skapa högkvalitativa program i en mer turbulent framtid.
Vår bedömning är att regeringen borde ha landat i en högre medelstilldelning än vad som föreslås i propositionen. Vi anser att public service behöver riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvars
beredningen inkommit med.
Enligt Försvarsmaktens bedömning är medelstilldelningen otillräcklig för att täcka kostnadsökningar och behov kopplade till exempelvis beredskapsfrågor och teknikutveckling, vilket framgår av Försvarsmaktens remissvar.
En majoritet av remissvaren uttrycker oro över medelstilldelningen, t.ex. skriver Kulturrådet: ”Kulturrådet ser en risk att public service-företagen genom den föreslagna medelstilldelningen inte får de långsiktiga, tydliga och stabila förutsättningar att utföra de uppdrag som föreslås. Kulturrådet bedömer att det kan bli svårare för public service-
företagen att bibehålla nivån i sin programverksamhet givet den föreslagna finansieringen.
Mer specifikt ser Kulturrådet en risk att förslaget om medelstilldelning försämrar möjligheterna för public service-företagen att stödja svensk kulturproduktion vilket skulle påverka de kulturpolitiska målen negativt.”
Statskontoret säger i sitt remissvar att man anser att kommittén har varit otydlig i bedömningen av hur olika faktorer kan komma att påverka företagens resursbehov,
avseende t.ex. teknikutvecklingen och AI och hur dessa kommer att innebära möjligheter
att effektivisera public service-företagens verksamhet. Statskontoret menar att det är svårt att visa på besparingar till följd av digitala investeringar i statsförvaltningen.
Vi anser att det är mycket olyckligt att regeringspartierna och SD inte agerade för att nå bred parlamentarisk förankring i kommittén. Nu kommer en tillfällig majoritet att fatta beslut om public service-företagens budget de kommande åtta åren. Vi beklagar att samförstånd inte har sökts. Vi delar inte regeringens bild av att det finns stora möjligheter till effektivisering och samverkan som kan spara pengar samtidigt som kraven kvarstår på att ha ett brett nyskapande utbud med hög kvalitet, folkbildande ambitioner och lokal närvaro. Den ekvationen går inte ihop. Vi anser att man riskerar att minska intresset för public services utbud om det försämras de kommande åren. Ska man fortsätta bygga ett starkt förtroende, ökad kännedom och bidra till gemenskap som en enig försvarsberedning uttalat så krävs helt andra ekonomiska muskler än de som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna erbjuder företagen den kommande perioden.
Då ett tillfälligt politiskt majoritetsbeslut ligger till grund för propositionens förslag om medelstilldelning anser vi socialdemokrater att finansieringslagens bestämmelse om tilldelning av avgiftsmedel för hela tillståndsperioden om åtta år är satt ur spel. Vi socialdemokrater befarar kraftiga nedskärningar med nuvarande förslag.
Lawen Redar (S)
Azadeh Rojhan (S)
Lars Mejern Larsson (S)
Ewa Pihl Krabbe (S)
Magnus Manhammar (S)
Louise Thunström (S)
Kristoffer Lindberg (S)