Jämför sakliga förslag
A · Rättvisare och enklare energiprocesser för fler gröna jobb i hela landet
2023/24 · HB021998 · Linnéa Wickman (S); Sanna Backeskog (S)
Original hos RiksdagenB · Sveriges elnätskapacitet och elproduktion
2024/25 · HC021792 · Linnéa Wickman (S); Patrik Lundqvist (S); Kristoffer Lindberg (S); Sanna Backeskog (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.015 · ämneslikhet 0.782. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta processen för ansökningar om anslutning till elnätet för att gynna den gröna industriomställningen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för hur företag kan reservera el för en eventuell expansion i framtiden och tillkännager detta för regeringen.
4 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnät ska klassas som ett riksintresse och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för effektreservation och överväga om det bör medföra en kostnad att reservera effekt utan att använda den inom en viss tid och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga hur ett nytt stöd i syfte att underlätta för utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan utformas och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ellagen för att elnätsföretag ska kunna bygga elnät baserat på prognoser och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 578 ord · B 723 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1998
av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S)
Rättvisare och enklare energiprocesser för fler gröna jobb i hela landet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta processen för ansökningar om anslutning till elnätet för att gynna den gröna industriomställningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för hur företag kan reservera el för en eventuell expansion i framtiden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För att klara den gröna industriella omställningen kommer det att krävas såväl ökad energiproduktion som energieffektivisering, stora investeringar i elnät och snabbare till
ståndsprocesser. Det krävs även ett ändamålsenligt system för att hantera förfrågningar och nya anslutningar till elnätet. Processen för ansökningar om anslutning till elnätet för att gynna den gröna industriomställningen måste underlättas.
I olika delar av landet har kommuner, mot sin vilja, tvingats att neka företag med större energibehov att etablera sig i kommunen då de inte kan anslutas till elnätet på grund av kapacitetsbrist.
En väsentlig komponent i kapacitetsbristen är att större industrier och företag kan reservera kraft i elnätet för tänkbara behov i framtiden. Det finns i dag heller inga incitament att lämna tillbaka outnyttjad kapacitet. En ytterligare del i detta som bidrar till kapacitetsbrist är de hinder i anslutningsköerna som producenter behöver förhålla sig till för att få tillföra effekt till elnätet. I dag tillämpas samma kösystem för utförsel och tillförsel av effekt i det regionala elnätet. Detta innebär att elproducenter som i dag står redo att bidra till att minska kapacitetsbristen inte kan göra det på grund av att man ligger längre ned i kön. Detta samtidigt som andra producenter som inte är i skedet att kunna producera el står i vägen.
Regelverket om hur företag kan reservera el för en eventuell expansion i framtiden måste ses över.
Den förra socialdemokratiska regeringen gav Svenska kraftnät i uppdrag att analys
era om dagens hantering av förfrågningar till stamnätet om ökat abonnemang är ända
målsenlig. I rapporten där uppdraget återrapporteras konstateras att få krav ställs på de sökande, vilket gör att mindre mogna projekt kan blockera projekt som kan genomföras närmare i tid. Som ett resultat av analysen vidtar Svenska kraftnät en rad åtgärder för att förbättra processerna.
I rapporten konstateras också att ett projekts samhällsnytta inte vägs in vid ansökan och att elmarknadsförordningen och ellagen i dag inte medger att detta perspektiv vägs in i bedömningen.
Sammantaget innebär den nuvarande hanteringen att snabbare lösningar på elnätets kapacitetsbrist hindras, och den direkta konsekvensen blir att kommuner tvingas att tacka nej till tusentals jobb när elintensiva företag inte kan etablera sig. Det har gått så långt att även befintliga verksamheter över tid kan komma att tvingas att flytta från länet om nuvarande brister inte hanteras. Detta är ett stort problem, särskilt i ett län som Gävleborg som nationellt sett har en högre arbetslöshet och är i behov av fler arbets
tillfällen och en stärkt arbetsmarknad. Men också har en stor tillgång på arbetskraft att bidra med och en basindustri i framkant.
Vi har inte råd att hålla tillbaka utvecklingen av nya gröna industrijobb i hela landet – vare sig när det gäller det allvarliga läget för klimatet, att vår befintliga basindustri ska kunna fortsätta att ligga längst fram i omställningen eller att se till att de nya gröna industrijobb som växer fram globalt ska hamna i Sverige.
Linnéa Wickman (S)
Sanna Backeskog (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1792
av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Sveriges elnätskapacitet och elproduktion
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnät ska klassas som ett riksintresse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för effektreservation och överväga om det bör medföra en kostnad att reservera effekt utan att använda den inom en viss tid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga hur ett nytt stöd i syfte att underlätta för utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan utformas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ellagen för att elnätsföretag ska kunna bygga elnät baserat på prognoser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige har lagt grunden för att Sverige blivit en ledande nation inom den gröna industriella omställningen med storskaliga elektrifieringssatsningar inom både nya och befintliga industrier. När landets basindustrier övergår till fossilfria alternativ, nya gröna industrier etablerar sig och transportsektorn elektrifieras så pekar prognoser mot att Sveriges elanvändning kan komma att fördubblas till 2045. En del scenarion bedömer att en fördubbling kan ske redan till 2035. För att möta det snabbt ökande behovet av nätkapacitet och tillgång till mer förnybar el och lagringsmöjligheter krävs utöver ökad elproduktion ett stort antal åtgärder som frigör kapaciteten i elnätet och möjliggör utbyggnad och ökad flexibilitet. Tillståndsprocesser måste dessutom förenklas och förkortas, det är inte rimligt att det kan ta uppemot 15 år att bygga en ny kraftledning.
Utbyggnadsplaner och förstärkningar av elnätet planeras på nationell nivå – samtidigt finns en konkurrens mellan olika aktörer och kommuner om både den krympande befintliga kapaciteten och den nya kapaciteten som tillkommer. Detta är en problematik som bara riskerar att försvåras. Nuvarande lagar och incitament gör det svårt att proaktivt bedöma lämpligheten i nyetableringar i samband med att nya aktörer ansöker om elnätsanslutning. Informationen om vilka aktörer som ansökt hos Svenska kraftnät är inte publik och systemet brister i transparens. Reglerna för effektreservation måste fortsätta ses över och utvecklas. Den ökande konkurrensen om kapaciteten riskerar att göra att aktörer reserverar mer kapacitet än de initialt behöver, vilket blockerar kapacitet som då tekniskt finns tillgänglig för andra. Att överväga om det bör medföra en kostnad att reservera effekt utan att använda den inom en viss tid är exempel på förslag som skulle kunna göra skillnad.
Det finns också ett behov av att underlätta för investeringar i utbyggnad av vindkraft, som är det energislag som kan byggas ut snabbast i det korta och medellånga perspektivet. Den havsbaserade vindkraften kan särskilt bidra till kraftigt ökad energi
produktion, hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och konkurrenskraftiga elpriser. Frågor kopplat till energisystemet kräver också större politisk långsiktighet. Att den nuvarande regeringen tagit bort subventionen för anslutning av elnät till havsbaserad vindkraft är exempel på skadliga tvära kast som försvårar för att möta behoven av en utbyggd elproduktion och som därmed riskerar arbeten i industrin i hela landet. Det bör övervägas hur ett nytt stöd i syfte att underlätta för utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan utformas.
För att förbättra situationen för befintlig basindustri samt säkra att fler gröna industri
arbeten landar och stannar i Sverige så behövs en palett av åtgärder som anpassar lagar och bestämmelser efter dagens och framtidens brådskande utmaningar för energi
systemet. Genom att klassa elnät som ett riksintresse skulle elnätsutbyggnaden prioriteras över andra intressen vid tillståndsprövning och därmed ges tydligare företräde som den avgörande infrastruktur som ett utbyggt elnät är för vårt samhälle. Genom att se över ellagen och möjliggöra utbyggnad baserad på sannolikhetsjusterade prognoser, vilket inte är tillåtet idag, så kan planeringen ta större höjd för nya aktörer som tillkommer i framtiden.
Samordningen måste stärkas mellan lokal och nationell nivå kopplat till dess olika roller i planeringen av ny elproduktion och utbyggnad av elnätet.
Det behövs en tydlig viljeinriktning och en långsiktighet i de politiska besluten för att stödja den gröna industriella omställning som sker här och nu, och det finns ingen tid att förlora. För Gävleborg som är ett län med stora exportberoende basindustrier riskeras både jobb och investeringar som är helt avgörande för arbetsmarknaden, klimatet och välfärdens finansiering om inte nödvändiga beslut och förändringar kommer på plats.
Linnéa Wickman (S)
Patrik Lundqvist (S)
Kristoffer Lindberg (S)
Sanna Backeskog (S)