Jämförelse c4afde249d817d73f5671b0b Underlagets kontrollsumma: 4d44bb39b83d83158da00d6e06005982f6f9aa1bdc08c812b30592279d72e655 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021128: Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021128 Motion till riksdagen 2024/25:1128 av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M) Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till hundra procent och därför bör nuvarande lagstiftning ändras så att detta möjliggörs och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvda ­ balken. Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna. Om en arvlåtare avlider utan att efterlämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Om en testator genom ett testamente har förfogat över sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ÄB). En vårdnadshavare är försörjningsskyldig till barnet är 18 år. Om barnet studerar på gymnasienivå eller motsvarande kvarstår försörj ­ ningsplikten upp till 21-årsdagen. Undertecknare tycker att det ska finnas frihet att testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens bröstarvingar fyllt 21 år. Det måste finnas en frihet och rätt till att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent. En förändring och/eller tillägg i lagstiftning måste komma till stånd för att möjliggöra detta. Vi står för frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent varpå vi vill att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nuvarande lag ­ stiftning ändras så att detta möjliggörs och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Mats Green (M) === HD023291: Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023291 Motion till riksdagen 2025/26:3291 av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M) Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att bestämma själv över sin kvarlåtenskap till 100 procent och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvda ­ balken. Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arv ­ låtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna. Om en arvlåtare avlider utan att efter ­ lämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arv ­ låtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Om en testator genom ett testamente har förfogat över sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ÄB). En vårdnadshavare är försörjningsskyldig till barnet är 18 år. Om barnet studerar på gymnasienivå eller motsvarande kvarstår försörjningsplikten upp till 21-årsdagen. Undertecknade tycker att det bör finnas frihet att testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens bröstarvingar fyllt 21 år. Det bör finnas en frihet och rätt till att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 %. En förändring och/eller tillägg i lagstiftning bör komma till stånd för att möjliggöra detta. Vi står för frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent varpå riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att nuvarande lagstiftning ses över så att detta möjliggörs och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Mats Green (M)