Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.609 · ämneslikhet 0.988. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över bestämmelserna för att bjuda in politiska partier till skolan och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över bestämmelserna för att bjuda in politiska partier till skolan och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 333 ord · B 284 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1721
av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Ungdomsförbund i skolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över bestämmelserna för att bjuda in politiska partier till skolan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag att ge kunskap om demokratin och yttrande
friheten, hur det politiska systemet fungerar och vad de olika politiska partierna står för. För att komplettera undervisningen är det ett bra system att bjuda in de olika partierna till skolan för att ge exempel men också en direktkontakt till politiskt engagerade.
En bestämmelse i skollagen gäller från och med den 1 januari 2018 som ger skolan
beslutsmandatet om hur och när detta ska ske. En skola som vill bjuda in politiska partier
får till exempel begränsa antalet partier som bjuds in. Förutsättningen är att skolan gör ett objektivt urval. Det fastställs också att partier som inte har bjudits in, men som har anmält sitt intresse för att besöka skolan, inte behöver ges den möjligheten. Det var en vällovlig ändring i lagstiftningen för att ge rektorer ett utökat mandat att bestämma över skolornas verksamhet.
Det visar sig dock att denna bestämmelse har inneburit ännu större svårigheter för de politiska ungdomsförbunden att få komma in på skolor. Svårigheterna för
ungdoms
förbunden att besöka skolor för att samtala, stärka förtroendet för demokratin och ge unga möjligheter att få kontakt med ungdomspolitiker har alltså ökat, vilket är oroväckande.
Vi
ser även att andra föreningar från övriga civilsamhället samt idrottsföreningar har svårare
att få tillträde till skolor för att kunna marknadsföra sin verksam
het och samtala med elever. Skolan bör vara en levande plats där elever från alla olika platser i Sverige ska ha lika möjligheter att få ta del av ett brett föreningsliv, såväl inom politiken som inom idrotten. Därför bör det övervägas om och hur bestämmelserna ska ses över.
Teresa Carvalho (S)
Eva Lindh (S)
Johan Andersson (S)
Johan Löfstrand (S)
Mattias Ottosson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2688
av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Ungdomsförbund i skolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över bestämmelserna för att bjuda in politiska partier till skolan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag att ge kunskap om demokratin och yttrande
friheten, hur det politiska systemet fungerar och vad de olika politiska partierna står för. För att komplettera undervisningen är det ett bra system att bjuda in de olika partierna till skolan för att ge exempel men också en direktkontakt med politiskt engagerade.
En bestämmelse i skollagen gäller från och med den 1
januari 2018 som ger skolan
beslutsmandatet om hur och när detta ska ske. En skola som vill bjuda in politiska partier
får till exempel begränsa antalet partier som bjuds in. Förutsättningen är att skolan gör ett objektivt urval. Det fastställs också att partier som inte har bjudits in, men som har anmält sitt intresse för att besöka skolan, inte behöver ges den möjligheten. Det var en vällovlig ändring i lagstiftningen för att ge rektorer ett utökat mandat att bestämma över skolornas verksamhet.
Det visar sig dock – inte minst har det varit tydligt i samband med föregående riksdags- och EU-parlamentsval – att denna bestämmelse har inneburit ännu större svårigheter för de politiska ungdomsförbunden att få komma in på skolor. Svårigheterna
för ungdomsförbunden att besöka skolor för att samtala, stärka förtroendet för demokratin
och ge unga möjligheter att få kontakt med ungdomspolitiker har alltså ökat, vilket är oroväckande. Därför bör det övervägas om och hur bestämmelserna ska ses över.
Teresa Carvalho (S)
Johan Löfstrand (S)
Eva Lindh (S)
Mattias Ottosson (S)
Johan Andersson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag