Jämförelse c444b4b838cc6b9e098d445a
Underlagets kontrollsumma: 5a4b9845d86ad1276b80daca99cc68e1a38d694cd67582d3f4c0e2099211de42

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA022385: med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022385

Motion till riksdagen
2022/23:2385
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition
1
Sammanfattning
De svenska hushållen är hårt pressade av hög inflation och stigande räntor. Den nuvarande inflationskrisen har samtidigt blottlagt en rad olika dysfunktionella marknader. Dåligt reglerade marknader och bristen på konkurrens gör det lätt för företagen att höja sina priser och vinster.
Riksbanken har svarat på den stigande inflationen med en snabb penningpolitisk åtstramning. Den svenska ekonomin går nu in i en lågkonjunktur. I slutet av förra året minskade BNP och den väntas minska även under det första halvåret i år. Såväl hushåll som delar av näringslivet är pressade av hög inflation och stigande räntor. De måttliga nominella löneökningarna innebär att de svenska löntagarna fått se rejäla reallönesänk
­
ningar under den senaste tiden. Samtidigt visar regeringen en chockerande passivitet inför krisen. Hushållen får därmed ta smällen när många företag fortsatt gör stora vinster och staten håller igen.
Inför budgetpropositionen för 2023 skickade Sveriges Kommuner och Regioner en hemställan till regeringen där de beskrev att de behövde ett tillskott på ca 20 miljarder kronor för att kunna klara de kostnader som följer av den demografiska utvecklingen m.m. Regeringen valde emellertid att inte hörsamma efterfrågan. Kommunsektorn, och framför allt regionerna, har nu mycket stora ekonomiska bekymmer.
Kombinationen av hög inflation och en ekonomi som är på väg in i en lågkonjunktur ställer finanspolitiken inför ett dilemma. Samtidigt visar studier från Konjunktur
­
insti
­
tu
­
tet att effekterna på inflationen av offentliga investeringar och transfereringar kan bedömas vara små. Regeringen uppvisar i denna situation en häpnadsväckande hand
­
fallen
­
het. Politik är att ta ansvar för landet, även i svåra ekonomiska situationer. Vänsterpartiet har presenterat en rad förslag i syfte att minska företagens och hushållens kostnader och sänka
inflationen. Vårt förslag om Sverigepriser på el beräknas sänka inflationen med 1–2
procent
­
enheter. Vänsterpartiet har även fört fram att det krävs en överenskommelse som håller tillbaka prisökningarna på mat. Diskussionen om pris
­
regleringar lyser dock med sin frånvaro i Sverige, trots att detta används internationellt och även har varit ett viktigt inslag vid historiska kriser.
Även andra av Vänsterpartiets förslag sänker inflationen, däribland halverade biljettpriser inom kollektivtrafiken och tidigare förslag om sänkta taxor inom tand
­
vården, förskolan och till fritidshemmen.
I denna motion lägger Vänsterpartiet en rad förslag för att stärka hushållens ekonomi, med fokus på de hushåll som har de minsta marginalerna. Vi föreslår bl.a. att barnbidragen höjs och att biljettpriserna i kollektivtrafiken sänks. Vänsterpartiet lägger också förslag om att sjukvården måste få mer pengar redan i år.
Den sammanlagda offentligfinansiella effekten av dessa förslag beräknas till 22–23 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,36 procent av BNP. Regeringens prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande för innevarande år ligger på –0,4 procent av BNP. Med Vänsterpartiets förslag hamnar det finansiella sparandet således på ca –0,8 procent av BNP. I höstas presenterade Vänsterpartiet ett budgetalternativ där budgeten var i balans för 2023. Med tanke på konjunkturavmattningen – och den ovan beskrivna sammansättningen av Vänsterpartiets finanspolitiska åtgärder – bedömer vi att ett sparande på –0,8 procent är en väl avvägd finanspolitik.
2
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning
2 Innehållsförteckning
3 Förslag till riksdagsbeslut
4 Inledning
5 Hög inflation och pressad ekonomi för många
5.1 Penningpolitisk åtstramning
5.2 Produktion och sysselsättning
5.3 Nedskärningar i välfärden
5.4 Finanspolitiska överväganden
6 Hushållen lämnas i sticket
6.1 Inkomstutveckling och fördelningspolitik över tid
6.2 Trygghetssystemens urholkning
6.3 Ojämlikhetens geografiska och etniska dimensioner
6.4 Inflationen slår hårt mot hushållen
6.5 Matpriserna sticker ut
6.6 Högre räntor försvårar situationen ytterligare
6.7 Hushållen får det allt svårare i krisen
6.8 Vänsterpartiet har andra förslag för att möta krisen
7 Välfärden i akut behov av resurser
7.1 Ojämlik folkhälsa
7.2 Resursbrist i välfärden
7.3 Staten vältrar över skulden på kommunsektorn
7.4 Enormt behov av personal
7.5 Kortsiktig statlig styrning av regioner och kommuner
8 Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
8.1 En extrem krispolitik
8.2 En chockerande ignorans inför hushållens situation
8.3 En fördelningspolitisk katastrof
8.4 En ökande arbetslöshet
8.5 Akuta behov i kommuner och regioner
8.6 Regeringen duckar för en havererad elmarknad
8.7 En aktiv försämring av klimatpolitiken
9 Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken
9.1 Den svenska modellen
9.2 Bryt med normpolitiken
9.3 En aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringar
9.4 Generell välfärd en del i arbetslinjen
9.5 En kunskapsnation i världsklass
9.6 Klimat
9.7 Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter
10 Förslag på budgetåtgärder för innevarande år
10.1 Bekämpa inflationen
10.2 Krisbarnbidrag och pausat rut
10.3 Inför skolfrukost i hela landet
10.4 Återinför karensersättningen
10.5 Dra tillbaka skattehöjning för personer födda 1957
10.6 Ett statligt räddningspaket till sjukvården
10.7 Halverade biljettkostnader i kollektivtrafiken
10.8 Återför avräknade medel till biståndet
10.9 Budgetförslag för innevarande år
3
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 9–10 i motionen).
4
Inledning
Regeringen presenterar vårpropositionen i ett läge med krig i Sveriges närområde och en mycket ansträngd situation på Europas energimarknad där hushållen pressas av den högsta inflationen på 30 år. Regeringen deklarerar att den avser att möta denna svåra ekonomiska situation med en plan i tre delar, nämligen: 1)
bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll, 2)
återupprätta arbetslinjen och 3)
genomföra strukturreformer för en högre tillväxt. Tyvärr tvingas vi konstatera att denna inriktning för den ekonomiska politiken hittills har inneburit att 1)
regeringen gör ingenting för att skydda hushållen i krisen, 2)
regeringen planerar att göra livet svårare för sjuka och arbetslösa och skär samtidigt ned på utbildningsmöjligheter, och till sist 3)
mer av indikationer om fortsatt utvidgning av den misslyckade privatiserings- och skattesänkningspolitiken.
5
Hög inflation och pressad ekonomi för många
De svenska hushållen är hårt pressade av hög inflation och stigande räntor. Den nuvarande inflationskrisen har blottlagt en rad olika dysfunktionella marknader. Den moderna kapitalismen kännetecknas alltmer av oligopolliknande marknadsstrukturer. Dåligt reglerade marknader och bristen på konkurrens gör det lätt för företagen att höja sina priser och vinster. Under pandemin syntes detta bl.a. när de globala fraktpriserna sköt i höjden. De stora företagen inom den globala sjöfrakten har gått samman i kartelliknande allianser som pressar upp priserna.
[1]
Inflationskrisen beror också på två externa inflationschocker. Den första inflationschocken har sina rötter i covidpandemin. Nedstängningarna och sedan det snabba återöppnandet skapade flaskhalsar och stör
­
ningar i globala leveranskedjor. Under pandemin bedrevs det också en mycket expansiv finans- och penningpolitik. Den andra stora inflationsimpulsen skedde i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det resulterade direkt i stigande priser på gas och el. Då både Ryssland och Ukraina är stora spannmålsproducenter resulterade kriget också i stora störningar inom jordbrukssektorn med stigande priser på livsmedel m.m. Även om inflationen spridit sig till de flesta delar av ekonomin, beror nästan hälften av den nuvarande uppgången på ökade energi- och livsmedelspriser, se figur
1 nedan.
Figur 1 Bidrag till KPIF-inflationen
Årlig procentuell förändring respektive procentenheter
Källa: Sveriges riksbank (2023), Penningpolitisk rapport, april 2023.
Som nämnts ovan räcker dock inte globala och externa faktorer som förklaring till den höga inflationen i Sverige. De svenska livsmedelspriserna har stigit mer än i våra grann
­
länder. En viktig förklaring till detta torde vara att dagligvaruhandeln kännetecknas av en mycket hög grad av marknadskoncentration, där de tre stora aktörerna Ica, Axfood och Coop har en sammanlagd marknadsandel på 86 procent, vilket gör att de har lätt att pressa upp priserna.
[2]
Den europeiska elmarknaden är också synnerligen dysfunktionell, med en marginalprissättning som driver upp elkostnaderna för svenska hushåll. Den svenska bankmarknaden domineras av de fyra storbankerna (inkluderat Nordea). Bristen på konkurrens visar sig bl.a. i bankernas bolånemarginaler. Som exempel kan nämnas att de svenska bankernas bolånemarginaler vida överstiger de finska bankernas bolåne
­
marginaler.
[3]
I producentleden ser vi nu en rejäl avmattning av inflationstakten. Detta har dock ännu så länge inte slagit igenom i konsumentpriserna. Samtidigt har lönerna utvecklats i måttlig takt. Detta har resulterat i att företagen har kunnat hålla uppe sina vinster. Vinst
­
andelarna i näringslivet ligger nu på historiskt höga nivåer, jämför figur
2 nedan. Detta innebär att det är löntagarna som fått bära hela kostnaden för den höga inflationen. I avsnitt
6 utvecklar vi vår analys av hushållens ekonomi och deras pressade situation.
Figur 2 Vinstandelen i näringslivet
Procent av förädlingsvärdet, årsvärden
Källa: Konjunkturinstitutet, diagramunderlag till Konjunkturläget mars 2023.
5.1
Penningpolitisk åtstramning
Riksbanken har svarat på den stigande inflationen med en snabb penningpolitisk åtstramning. Vid det senaste penningpolitiska mötet beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Prognoserna för Riksbankens ränte
­
bana indikerar dessutom ytterligare höjningar. Den penningpolitiska åtstramningen har gått mycket fort. Sverige har gått från nollränta i april förra året till nu 3,5 procent, se figur
3 nedan. Till detta ska läggas att Riksbanken stramar åt penningpolitiken ytter
­
ligare genom försäljning av statsobligationer.
Figur 3 Riksbankens styrränta
Procent
Källa: Sveriges riksbank (2023), Penningpolitisk rapport, april 2023.
Det finns en rad omständigheter som gör att den förda penningpolitiken kan ifrågasättas. För det första visar olika undersökningar att de långsiktiga inflationsförväntningarna är väl förankrade kring inflationsmålet på 2
procent, vilket indikerar att fack, arbetsgivare och aktörer på finansmarknaden uppfattar att det är en tillfällig prischock.
[4]
För det andra verkar penningpolitiken med fördröjning. Det kan ta uppemot 1,5 år innan ett penning
­
politiskt beslut får full effekt. Att det kommer att få effekt visar exempelvis Konjunktur
­
institutets prognos, där inflationen för 2024 hamnar under målet om 2
procent. För det tredje är inflationsuppgången främst utbudsdriven, via utbudsstörningar från pandemin och effekter av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Löneutvecklingen i Sverige är fortsatt dämpad och pristrycket från arbetsmarknaden mycket begränsat (se t.ex. senaste industriavtalet som nu implementeras på svensk arbetsmarknad). Vi vet dessutom att den svenska ekonomin är räntekänslig, bl.a. som ett resultat av att en stor andel av svenska hushåll har kort räntebindningstid på sina lån. Riksbanken borde därför ha pausat räntehöjningarna tidigare för att se vilka effekter den tidigare genomförda penningpolitiska åtstramningen får på den svenska ekonomin. Den uppkomna situa
­
tionen och Riksbankens politik aktualiserar också Vänsterpartiets kritik mot de penning
­
politiska målformuleringarna. Det framstår som uppenbart att ett ramverk med ett något högre inflationsmål och där inflationsmålet inte är överordnat realekonomiska hänsyn är att föredra. Den nuvarande politiken där Riksbanken försöker trycka tillbaka inflationen genom att höja en redan hög arbetslöshet måste ifrågasättas. Det är en mycket kostsam väg för löntagarkollektivet och för svensk välståndsutveckling på medellång och lång sikt. Det finns ett stort behov av en bredare samhällsdebatt om de institutionella, politiska och tankemässiga ekonomiska ramverk som kom på plats efter 90-talskrisen. I dag framstår svensk ekonomisk politik som många gånger isolerad från ny kunskap och inte minst nya faktiska utvecklingstendenser i Sverige och omvärlden.
5.2
Produktion och sysselsättning
Den svenska ekonomin går nu in i en lågkonjunktur. I slutet av förra året minskade BNP och den väntas minska även under det första halvåret i år.
[5]
Såväl hushåll som delar av näringslivet är pressade av hög inflation och stigande räntor. De måttliga nominella löneökningarna innebär att de svenska löntagarna fått se rejäla reallönesänkningar under den senaste tiden, se figur
4 nedan.
Figur 4 Reallön, 2006–2023
Årlig procentuell förändring, månadsvärden
Källa: Konjunkturinstitutet, diagramunderlag till Konjunkturläget mars 2023.
Reallönesänkningarna slår hårt mot hushållens konsumtion, som väntas minska i år. Hushållen är fortsatt mycket pessimistiska om den egna ekonomins utveckling, vilket avspeglas i Konjunkturinstitutets konfidensindikator.
[6]
I slutet av förra året föll invester
­
ingarna i näringslivet. Stora nedgångar syntes bland tjänstebranschernas investeringar och även bostadsinvesteringarna minskade. För 2023 väntas ett historiskt ras i bostads
­
investeringarna
–
i paritet med 2009 då bostadsinvesteringarna föll brant i spåren efter finanskrisen. Investeringar avseende nybyggnationen av flerbostadshus väntas t.ex. falla med hela 22 procent. En rad olika faktorer påverkar investeringarna negativt, däribland stigande räntor, ökade materialkostnader, fallande bostadspriser, svag utveckling av de reala disponibla inkomsterna samt att investeringsstödet för hyres- och studentbostäder upphör. Investeringarna i industrin var höga under 2022. I år väntas en avmattning, men investeringarna är fortfarande relativt höga. Exporten bedöms utvecklas ryckigt i år, med ett starkt första kvartal, följt av en avmattning under det andra kvartalet för att därefter ta fart igen under andra halvåret.
Figur 5 Bostadsinvesteringar, 2000–2023
Årlig procentuell förändring, årsvärden
Källa: Konjunkturinstitutet.
Arbetsmarknaden har under inflationskrisen hittills stått emot förvånansvärt bra. Sysselsättningsgraden ligger på höga nivåer och någon nämnvärd ökning av arbets
­
lösheten har hittills inte skett. Skillnaden mellan olika branscher förväntas emellertid vara stor. Medan anställningsplanerna för handeln och byggbranschen är negativa planerar företag inom IKT, finans och företagstjänster att öka antalet anställda första och andra kvartalet 2023.
[7]
Figur 6 Sysselsättningsgraden, 15–74 år, 2006–2023 (mars)
Säsongsrensade månadsdata, trendvärden
Källa: SCB (AKU).
5.3
Nedskärningar i välfärden
Inför budgetpropositionen för 2023 skickade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en hemställan till regeringen där de beskrev att de behövde ett tillskott på ca
20 miljarder kronor för att kunna klara de kostnader som följer av den demografiska utvecklingen m.m.
[8]
Regeringen valde emellertid att inte hörsamma varningarna från Sveriges Kommuner och Regioner. I budgetpropositionen tillförde regeringen, lite beroende på vad man räknar in, mellan 10 och 12 miljarder kronor till kommunsektorn. Redan nu bekräftas det dessvärre att detta var ett otillräckligt tillskott. Framför allt är det regionerna som har stora ekonomiska bekymmer. I Ekonomirapporten från december 2022 räknar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med ett sammanlagt minusresultat i regionerna på 11
miljarder kronor.
[9]
I figur
7 nedan visas prognosen för resultatet per region, så som de redovisas i budget för 2023. Som framgår av figuren väntas stora underskott i bl.a. Region Stockholm och Västra Götalandsregionen.
Figur 7 Regionernas resultat efter finansiella poster, mnkr, budget för 2023
Källa: SKR.
De kommande åren kommer också att bli ekonomiskt utmanande för kommunsektorn. Konjunkturinstitutet bedömer att kommunsektorn kommer att behöva tillföras 47
miljarder kronor fram till 2026 för att klara av de kostnader som följer av stigande priser och löner samt av den demografiska utvecklingen.
Figur 8 Resursgap i kommunsektorn, 2024–2026, miljarder kronor
Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2023.
Även om resursbristen är ett stort problem för kommunsektorn i dag talar mycket för att personalförsörjningen kommer att bli en ännu större utmaning för kommunerna och regionerna under den närmaste tioårsperioden. Enligt SKR:s beräkningar kommer omkring 54 procent av den ökade sysselsättningen fram till 2031 att behövas i välfärden, givet oförändrad personaltäthet och ökade demografiska behov. Det ska ställas i relation till att ca 25 procent av arbetskraften i dag arbetar i välfärden. Svenskt Näringsliv beräk
­
nar t.ex. att 70 procent av den ökade sysselsättningen kommer att ske i näringslivet. Samtidigt ska försvaret byggas ut. Försvarsmakten bedömer att det kommer att krävas 108
000 fler anställda fram till 2030 för att nå de försvarspolitiska målen, vilket mot
­
svarar ca 64 procent av den ökade arbetskraften. Dessa exempel visar att det blir svårt att få ekvationen att gå ihop. Det innebär också att det är mycket viktigt med långsiktig analys, politisk viljeinriktning och aktiva åtgärder för att bättre möta behoven.
Samtidigt finns det en stor outnyttjad arbetskraft bland de arbetslösa. SKR har visat genom ett räkneexempel att om arbetslösheten bland utrikes födda skulle minska till att vara endast dubbelt så hög som för inrikes födda, så skulle sysselsättningen öka med ca 115
000 personer år 2031.
[10]
I avsnitt
7 utvecklar vi vår syn på välfärden och dess utmaningar.
5.4
Finanspolitiska överväganden
Kombinationen av hög inflation och en ekonomi som är på väg in i en lågkonjunktur ställer finanspolitiken inför ett dilemma. Ska finanspolitiken vara expansiv för att motverka den ekonomiska avmattningen, med risk för att spä på inflationen? Eller ska finanspolitiken vara åtstramande i syfte att dämpa inflationen, men med risk för att fördjupa och förlänga lågkonjunkturen? Konjunkturinstitutet (KI) har i en studie från 2022 analyserat finanspolitikens effekter på inflationen.
[11]
KI refererar till och beräknar
s.k. inflationsmultiplikatorer för olika typer av finanspolitiska stimulanser. En inflations
­
multiplikator
på t.ex. 0,5 betyder att en finanspolitisk stimulans på 1
procent av BNP leder till ökad inflation med 0,5 procentenheter. KI konstaterar att priserna historiskt har varit trögrörliga och att en del empirisk forskning visar att finanspolitikens effekter på inflationen är små.
[12]
För offentlig konsumtion, offentliga investeringar och transferer
­
ingar ligger den historiska inflationsmultiplikatorn på mellan 0
och 0,2 procent bero
­
ende på den penningpolitiska responsen. Konjunkturinstitutet konstaterar samtidigt att det finns skäl att tro att trögrörligheten i priserna har minskat den senaste tiden. KI redo
­
visar därför ett alternativ där priserna antas vara mycket rörliga. I fallet med ”normal penningpolitisk respons”, dvs. att Riksbanken anpassar sin penningpolitik utifrån finanspolitiken, blir inflationsmultiplikatorn för offentlig konsumtion 0,3 och för offentliga investeringar och transfereringar till hushåll 0,1, dvs. finanspolitiken har fort
­
farande relativt begränsad effekt på inflationen. Under antagandet att penningpolitiken är passiv blir effekterna på inflationen större. För offentlig konsumtion beräknas då inflationsmultiplikatorn till 0,6, och för offentliga investeringar och transfereringar till hushållen bedöms inflationsmultiplikatorn till 0,2 respektive 0,1.
Sammanfattningsvis ser vi att effekterna på inflationen av offentliga investeringar och transfereringar bedöms vara små, oavsett vilka antaganden som görs. Det enda alternativet där finanspolitiken antas få betydande effekter på inflationen är scenariot med offentlig konsumtion där priserna antas vara mycket rörliga och där den penning
­
politiska responsen är passiv. Det är svårt att veta vilka av KI:s antaganden som är mest realistiska. I fråga om prisstelheten kanske sanningen ligger någonstans mellan den historiskt sett låga prisrörligheten och KI:s scenario med mycket hög prisrörlighet. Vad gäller penningpolitisk respons är det svårt att veta hur Riksbanken tänker, men vi noterar att de finanspolitiska åtgärderna enligt KI:s studie har en begränsad effekt på inflationen, vilket borde leda till att Riksbanken inte höjer räntorna av den anledningen. Sammantaget kan vi konstatera att regeringens linje om att ”vi kan inget göra på grund av inflationen” inte håller. Därtill är de offentliga finanserna starka, med ett strukturellt sparande över överskottsmålet. Vänsterpartiet menar att regeringen nu måste gå in med kraftfulla krisåtgärder.
I denna motion lägger Vänsterpartiet en rad förslag för att stärka hushållens ekonomi,
med fokus på de hushåll som har de minsta marginalerna. Vi föreslår bl.a. att barn
­
bidragen höjs och att biljettpriserna i kollektivtrafiken sänks. Vänsterpartiet lägger också förslag om att sjukvården måste få mer pengar redan i år. Vi kan också konstatera att vi i Vänsterpartiets budgetmotion från i höstas lade förslag på ökade investeringar på bl.a. bostadsområdet och i kollektivtrafiken. Baserat på KI:s studie torde dessa förslag ha marginella effekter på inflationen.
Samtidigt har Vänsterpartiet en rad förslag som
sänker
inflationen. Vårt förslag om Sverigepriser på el beräknas sänka inflationen med 1–2
procentenheter.
[13]
Det är en mycket stor sänkning och kan ställas i relation till de mycket måttliga effekter som stat
­
liga investeringar och transfereringar till hushållen har på inflationen.
Även andra av Vänsterpartiets förslag sänker inflationen, däribland halverade biljettpriser inom kollektivtrafiken och sänkta taxor inom tandvården, förskolan och till fritidshemmen.
Diskussionen om prisregleringar lyser med sin frånvaro i Sverige, trots att detta används internationellt och även har varit ett viktigt inslag vid historiska kriser. Pris
­
regleringar handlar i grunden om att kunna köpa sig tid för att få bukt med flaskhalsar i ekonomin. De verkar fungera bäst när det handlar om att reglera en begränsad mängd varor under en begränsad tid. Den här typen av selektiva prisregleringar kan användas när inflationen i huvudsak beror på utbudsstörningar och ska ställas mot räntehöjningar för att pressa ned efterfrågan, som riskerar att bli onödigt smärtsamt. Det handlar då om
att reglera s.k. koncentrerade marknader, dvs. marknader där vi har ett fåtal dominerande
aktörer, precis vad som är fallet på de svenska livsmedels
‑
, energi- och bankmarknaderna.
Det är centralt att agera snabbt/tidigt innan en kraftig prisimpuls (som de vi sett på energi och livsmedel) fortplantar sig in i ekonomin.
[14]
I avsnitt 10 i denna motion lägger Vänsterpartiet förslag på en rad åtgärder som vi
menar att regeringen bör införa under detta budgetår. Den sammanlagda offentligfinansi
­
ella
effekten av dessa förslag beräknas till 22–23 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,36 procent av BNP. Regeringens prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande för innevarande år ligger på –0,4 procent av BNP. Med Vänsterpartiets förslag hamnar det finansiella sparandet således på ca –0,8 procent av BNP. I höstas presenterade Vänsterpartiet ett budgetalternativ där budgeten var i balans för 2023. Med tanke på konjunkturavmattningen – och den ovan beskrivna sammansättningen av Vänster
­
partiets finanspolitiska åtgärder – bedömer vi att ett sparande på –0,8 procent är en väl avvägd finanspolitik.
6
Hushållen lämnas i sticket
Kraftigt stigande inflation och höjda räntor ökar kostnaderna för hushållen. Samtidigt står inkomsterna stilla eller ökar i för låg takt, för de allra flesta. Hushållen får ta smällen när företagen fortsatt gör stora vinster och staten håller igen. Olika grupper av hushåll har vitt skilda marginaler och förutsättningar att klara kostnadsökningarna.
6.1
Inkomstutveckling och fördelningspolitik över tid
Tankesmedjan Katalys har i rapporten Alla får det inte bättre analyserat olika befolk
­
nings
­
gruppers inkomst- och välståndsutveckling sedan slutet av 1970-talet. De kommer bl.a. fram till att den rikaste hundradelen i befolkningen var omkring 640 miljarder kronor mer förmögen 2020 än de skulle ha varit om förmögenhetsfördelningen varit densamma som 1978. Sverige låg på plats tolv i världen för beräknad hög förmögenhets
­
koncentration samma år. Nära 90 procent av befolkningen saknar samtidigt helt kapital
­
inkomster.
Katalys visar vidare att av den totala ökningen i disponibel inkomst från 1991 till 2020 har de rikaste 10
procenten fått nästan 34 procent. De fattigaste 10
procenten har fått knappt 2
procent. Mellan 1978 och 2021 har den femtedel som har lägst inkomst bara ökat sin reala disponibla inkomst (justerat för boendekostnader) med 3
996 kronor, medan femtedelen med högst inkomst ökat sin med 42
905 kronor. Motsvarande siffror för 2000-talet visar att den fattigaste femtedelens reala månadsinkomst mellan 2003 och 2021 ökat med 1
037 kronor, medan den översta femtedelens ökat med 25
143 kronor.
Samtidigt som inkomstskillnaderna vuxit till följd av kraftiga ökningar hos de grupper som har ett stort ägande har det offentliga åtagandet, som hade kunnat motverka den växande ojämlikheten, minskat. Den offentliga sektorns andel av BNP har minskat från omkring 60 procent under början av 1980-talet till ca 50 procent under 2010-talet. Beräknat utifrån BNP 2020 innebär detta att den offentliga sektorns utgifter för ett år numera är runt 500 miljarder kronor mindre än på 1980-talet.
[15]
Enligt siffror från SCB var Ginikoefficienten för 2021 den högsta sedan den började mätas i Sverige 1975. Det beror framför allt på ökande ojämlikhet avseende kapital
­
inkomster. SCB konstaterar bl.a. att ”den tiondel av befolkningen som har högst inkomster fick se sina inkomster öka betydligt mer än den övriga befolkningen under 2021”.
Även inkomstskillnaderna exklusive kapitalvinster respektive exklusive samtliga kapitalinkomster ökade till nya toppnivåer. Dessa ökningar var dock betydligt lägre jämfört med ökningen av Ginikoefficienten när samtliga kapitalinkomster är inkluderade.
[16]
6.2
Trygghetssystemens urholkning
Den utveckling som beskrivs ovan är delvis en effekt av att trygghetssystemen har urholkats under lång tid. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren.
[17]
Inspektionen konstaterar att ersättningsnivåer och inkomsttak behöver skrivas upp regelbundet för att följa med den ekonomiska utvecklingen i samhället. Flera ersätt
­
ningsnivåer och tak uttrycks i fasta belopp och ändras bara till följd av politiska beslut, medan andra värdesäkras genom att kopplas till prisindex. Därmed behåller vissa ersättningar sitt reala värde över tid, dvs. att det faktiska beloppet följer prisutveck
­
lingen. Ersättningarna halkar dock efter i den totala inkomstutvecklingen, eftersom löneutvecklingen inkluderar effekter av produktivitetsökning i näringslivet och därmed som regel är starkare än prisutvecklingen. Prisindex utvecklas dessutom i regel svagare än de faktiska kostnader som personer med låga inkomster har, eftersom konsumtions
­
korgen ser annorlunda ut i jämförelse med den som KPI baseras på (vi utvecklar detta i avsnitt 6.5).
Det faktum att lönerna har utvecklats snabbare än förmånernas inkomsttak har bidragit till att en allt större andel av befolkningen har inkomster som överstiger taken och som därmed inte ersätts av socialförsäkringen.
ISF visar att 57,4 procent av männen och 37,8 procent av kvinnorna hade inkomster över inkomsttaket i sjukpenningen 2017. 1992 var motsvarande andelar 14 procent av männen och 2,4 procent av kvinnorna.
Den nuvarande utformningen av trygghetssystemen har lett till ökade klyftor. ISF visar att köpkraften ökade med 73 procent för hushåll med barn och två löneinkomster som motsvarar genomsnittlig lön under perioden 1992–2018. För hushåll med ett barn och där en förälder får föräldrapenning på grundnivå och en förälder är arbetssökande utan rätt till a
‑
kassa ökade den reala disponibla inkomsten däremot endast med 23 procent under samma period. ISF:s analyser visar även att köpkraften endast ökade med 7
procent för en ensamstående med två barn med sjukersättning på garantinivå under perioden 2003–2018.
[18]
6.3
Ojämlikhetens geografiska och etniska dimensioner
De växande klyftorna har också tydliga geografiska och etniska dimensioner. Ojämlik
­
heten syns på kartorna – på Sverigekartan och på stadskartorna. Pengarna finns i centrum, i de stora städerna och i stadskärnorna. Samtidigt lämnas landsbygden, bruksorterna och förorterna efter. Av de tio kommuner som har högst medianinkomst i Sverige finns sju i Stockholms län och av de tio som har lägst medianinkomst ligger endast två i storstadsområden.
[19]
Inom våra storstäder finns gigantiska klyftor. Mellan ändhållplatserna i Stockholms tunnelbana skiljer det flera år i medellivslängd. Till exempel lever en högutbildad man i Danderyd i genomsnitt 18 år längre än en låg
­
utbildad man i Vårby.
[20]
Enligt SCB är det nästan sju gånger vanligare med materiell och social fattigdom bland utrikes födda än bland inrikes födda i Sverige. Av SCB:s siffror framgår också att andelen som lever med låg ekonomisk standard ökade med 58 procent bland inrikes födda mellan 1991 och 2021. För utrikes födda uppgår ökningen till 125 procent.
[21]
I Stockholms innerstad varierade andelen med låg ekonomisk standard 2020 med 6–10
procent mellan stadsdelarna. I Husby har 36 procent av invånarna låg ekonomisk standard, i Tensta uppgår gruppen till 39 procent och i Rinkeby 46 procent.
[22]
Den här utvecklingen är en effekt av politiska beslut – det är politikerna och parti
­
erna som svikit. Utvecklingen sedan 1990-talet, som drivits på av såväl socialdemokra
­
tiskt ledda som borgerliga regeringar, har slagit hårt mot delar av landet. Avregleringar och utförsäljning av offentlig verksamhet, i kombination med en övertro på marknads
­
lösningar, har flyttat arbetstillfällen från glesbygd och förorter. Urholkning av trygg
­
hetssystemen har minskat individuella inkomster och kommunala skatteintäkter samt ökat kommunernas utgifter för försörjningsstöd i landets fattigaste kommuner. Under samma period har omfattande statliga skattesänkningar gynnat invånarna i landets rikaste kommuner.
Den politik som har skapat dagens situation kan beskrivas som den negativa arbetslinjen – föreställningen att fler ska komma i arbete genom att försvåra livet för den som inte arbetar. Men den repressiva politiken leder snarare till att hushåll riskerar att fastna i en utsatt ekonomisk situation. Unga som lever i områden med begränsade ekonomiska och sociala resurser löper dessutom större risk att hamna i kriminella sammanhang. Det krävs i stället en positiv arbetslinje som erbjuder trygghet och en väg tillbaka till arbete för den som inte kan arbeta och omställningsmöjligheter när arbets
­
marknaden utvecklas och förändras.
I Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 (mot. 2022/23:1299) utvecklas dessa resonemang ytterligare.
6.4
Inflationen slår hårt mot hushållen
Inflationen slår nu med full kraft mot hushållens ekonomi. Särskilt hårt drabbas de hushåll som redan hade små marginaler till följd av den politiska utveckling som beskrivs ovan. Några av de mest nödvändiga basvarorna har ökat kraftigt i pris, exempelvis:
elpriserna hade stigit med 21 procent på ett år i januari
drivmedelspriserna med 12 procent
matpriserna med 19,6 procent
boendepriserna med 18,3 procent.
Boende, livsmedel och transporter utgör mer än hälften av hushållens utgifter.
[23]
Det handlar om nödvändiga utgifter som är svåra att ersätta eller minska och som alltså ökat kraftigt. För hushåll med mindre marginaler utgör de en ännu större del av den samlade konsumtionen. De varor och tjänster som ingår i Konsumentverkets pris- och konsum
­
tionsundersökningar som beskriver baskonsumtionen för ett normalt hushåll ökade i pris med omkring 16 procent mellan 2022 och 2023.
[24]
För en typisk barnfamilj uppgår pris
­
ökningarna till omkring 17 procent.
[25]
När inkomsterna stiger mer än priserna får vi ökade realinkomster; inkomsterna räcker till mer konsumtion och/eller sparande. Den höga inflationen innebär att priserna
stigit snabbare än inkomsterna generellt, vilket leder till kraftigt minskade realinkomster.
Inkomsternas utveckling varierar dock beroende på typ av inkomst.
De nominella lönerna ökar normalt med omkring 2–3
procent per år. I den nu pågående avtalsrörelsen har parterna inom industrin enats om ett nytt avtal som ger löneökning på 7,4 procent fördelat på två år, vilket utgör det nya märket som vägleder övriga avtalsförhandlingar. 4,1 procent av löneökningen ska komma under 2023 och 3,3 procent under 2024. Därmed kan vi vänta oss kraftigt fallande reallöner.
Ersättningarna i trygghetssystemen räknas upp på olika sätt, i regel vid varje års
­
skifte. För den som har a
‑
kassa, aktivitetsstöd, etableringsersättning eller dagersättning som asylsökande räknas inte inkomsterna upp alls. Även föräldrapenning på grundnivå och sjukpenning som arbetssökande anges i nominella belopp i lagstiftningen som inte
har skrivits upp på flera år. A
‑
kassan sänks dessutom för många vid dag 101 och dag 201.
Ersättningar som baseras på SGI, t.ex. föräldrapenning och sjukpenning, följer den individuella lönen. Höjd lön innebär alltså högre SGI och högre ersättning. I övrigt skrivs inte ersättningen upp. Däremot sänks sjukpenningen efter ett år med sjukpenning, från knappt 80 procent till 75 procent av den tidigare lönen. Den inkomstgrundade pensionen höjdes med 3
procent vid årsskiftet.
Vissa ersättningsnivåer i socialförsäkringen skrivs upp med prisbasbeloppet. Det handlar om ersättningar på grund- eller garantinivå som avser att garantera en viss minimistandard. Dessa ersättningar är från början mycket låga och indexeras på detta sätt för att mottagaren ska behålla en viss köpkraft. Bland dessa ersättningar finns exempelvis garantipensionen, äldreförsörjningsstödet samt sjuk- och aktivitetsersätt
­
ningen. De ökade med 8,7 procent vid årsskiftet. Även riksnormen i försörjningsstödet höjdes med 8,7 procent. Inflationen uppgår i mars alltså till 10,6 procent, betydligt högre än ökningen av prisbasbeloppet. Det beror på att prisbasbeloppet bygger på inflationen mätt som KPI i juli varje år. Dessutom har priserna på de varor och tjänster som utgör ett hushålls baskonsumtion ökat med omkring 16 procent mellan 2022 och 2023, enligt Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar. Troligen skulle denna ökning vara större om mätningen gjordes i början av 2023.
För det stora flertalet har inkomsterna legat stilla eller ökat i mindre takt än infla
­
tionen, vilket lett till minskade reallöner. Det gäller dock inte de allra rikaste. Under pandemiåren 2020 och 2021 gjorde handeln rekordvinster och vd-lönerna inom handeln ökade i snitt med 17 procent 2020 och 21 procent 2021, enligt Handels.
[26]
Gör man om det i kronor, för vd:ar som sitter på bolag med minst 2
miljarder kronor i omsättning, ser vi en ökning med i snitt 80
000 kronor i månaden. Mellan 2020 och 2021 ökade den ekonomiska standarden för den tiondel av befolkningen som har högst inkomster med över 16 procent. Det går att jämföra med ökningen för resterande 90 procent av befolk
­
ningen som varierar mellan 2
procent för decil
2 och 4
procent för decil
9.
[27]
I budgeten för 2023 höjdes dessutom gränsen för den statliga inkomstskatten. Regeringen valde att räkna upp den på samma sätt som vanligt, med KPI
+
2 procentenheter, vilket på grund av den höga inflationen innebär en höjning med drygt 10 procentenheter. Därmed höjdes gränsen för statlig inkomstskatt från ca 46
200 kronor per månad till ca 51
150 kronor per månad. Det innebär att personer med månadsinkomster på 60
000 kronor eller mer får omkring 17
000 kronor lägre skatt per år. Vänsterpartiet menar att det är en orimlig prioritering att lägga 13 miljarder kronor på skattesänkningar för höginkomsttagare i ett läge då välfärden saknar stora resurser. Att gränsen för statlig inkomstskatt räknas upp på detta sätt kan jämföras med hur ersättningssystemen hanteras, och säger en del om regeringens prioriteringar.
6.5
Matpriserna sticker ut
Den svenska mathandeln sticker ut på två sätt i en internationell jämförelse. För det första domineras den helt av ett litet antal extremt stora aktörer, för det andra präglas den av internationellt sett höga priser.
Konkurrensverket konstaterar att ”det är en koncentrerad marknad med få aktörer, en s.k. oligopolmarknad”.
[28]
Ica ensamt har en marknadsandel på ca 50 procent. Till skillnad mot en ”riktig” marknad där enskilda företag har svårt att påverka priset innebär en oligopolmarknad att det är lätt att följa varandras agerande. Det innebär att priset på mat snarare handlar om hur dessa företag beter sig mot varandra för att maximera vinsten än om konkurrens på en vanlig marknad. Dessutom karakteriseras matmarknaden inte bara av att butikerna är koncentrerade till ett fåtal företag utan även av att grossistledet (partihandeln) är det, där Ica, Coop och Axfood helt dominerar.
Det är alltså samma aktörer som butiksgiganterna, så om vinsterna ska hamna i partihandeln eller butik spelar mindre roll i sammanhanget affär inom företaget. Situationen innebär att om Ica inte sänker sina matpriser i partihandelsled eller butik och i stället upprätthåller en historiskt hög vinstnivå i kristider, finns det inte heller särskilt starka skäl för de andra dominerande företagen att göra det. Högre vinster är sannolikt ett attraktivt alternativ för de andra jättarna i branschen, men naturligtvis inte för kunderna som ska betala de höga matpriserna.
Givet den bristande konkurrensen borde vi alltså kunna förvänta oss större vinster och högre matpriser i Sverige jämfört med andra länder. Det är också exakt det vi ser. Konjunkturinstitutet konstaterar att lönsamhetsomdömet i partihandeln var klart högre än normalt och inom gruppen partihandel sticker ökningen av lönsamhetsomdömet för livsmedelsgrossisterna särskilt ut som extremt gott. Även i butiksledet är lönsamhets
­
omdömet gott.
[29]
Konjunkturinstitutets uppdrag var att undersöka om företagen höjt priserna mer än vad som motiverades av kostnaderna. Slutsatsen att partihandelns lönsamhetsomdöme har förbättrats påtagligt är en indikation på att partihandeln höjt sina priser mer än vad de högre kostnaderna motiverat mellan det andra kvartalet 2021 och det andra kvartalet 2022.
[30]
Till det ska läggas att företagen kommer att få elstöd av staten för att slippa bära kostnaden för de högre elpriserna, detta trots att elkostnaderna redan har vältrats över på kunderna genom högre matpriser. Dessa stödpengar kommer alltså sannolikt uteslut
­
ande att gå till högre vinst och inte lägre matpriser.
En kris innebär ofta att hushåll och företag delar på kostnaden, dvs. hushållen får minska sin konsumtion och företagen får lägre vinster. När det gäller matpriserna har hushållen, trots stora statliga stödinsatser, fått bära hela kostnaden och lite till, medan matvarukedjorna gör rekordvinster.
Anledningen till den höga lönsamheten är naturligtvis de höga matpriserna. Sett i ett internationellt perspektiv är Sverige bland de dyraste länderna i Europa för en jämförbar matkorg och ligger högt över genomsnittet för EU-28.
[31]
Det är tydligt att den svenska matmarknaden inte fungerar. Den driver nu dessutom på inflationen som i sin tur driver upp räntan, vilket kommer att skada tillväxten och försvåra livet för hushållen än mer. Den bristande konkurrensen och de historiskt höga vinstnivåerna är ett direkt hot mot Sveriges ekonomi i dag.
6.6
Högre räntor försvårar situationen ytterligare
Riksbanken bekämpar inflationen genom att höja räntorna. På ett år har räntan höjts från 0
till 3,5 procent. Tanken bakom räntehöjningarna är att hushållen ska minska sin konsumtion till följd av att de får mindre resurser att röra sig med. Den minskade konsumtionen ska i sin tur få ned priserna. Eftersom matpriserna utgör en stor del av inflationen är alltså en del av tanken att hushållen ska minska sin konsumtion av mat, antingen genom att äta mindre eller handla billigare. Hushållens resurser och deras konsumtion minskar dock redan till följd av den kraftiga inflationen, dessutom till ett högt socialt pris i form av ökad fattigdom.
Riksbankens penningpolitik bör ses i sammanhanget av att Livsmedelsverket varnar för att de höga matpriserna kan skada folkhälsan. I en undersökning som myndigheten genomfört svarar fyra av tio att de köper mindre färska grönsaker, oavsett inkomstnivå. Det finns även tydliga skillnader mellan hushåll med låg respektive hög inkomst. De med lägre inkomster säger att de väljer bort färska grönsaker i högre utsträckning än de med högre inkomster, jämfört med våren 2022.
[32]
Samtidigt rapporterar Folkhälso
­
myndigheten att medellivslängden för kvinnor med låg socioekonomisk status, mätt som kort utbildning, har sjunkit. Även deras ekonomiska standard har sjunkit, vilket kan påverka hälsan för dem och deras barn längre fram i tiden.
[33]
Att i detta läge lägga ytterligare bördor på hushållen i form av räntehöjningar, även om det delvis drabbar olika grupper, får anses vara en ganska riskfylld politik.
Svenska hushåll är betydligt mer räntekänsliga än övriga länder. Mer än 50 procent av hushållen har rörliga räntor. Detta skulle kunna innebära att den svenska räntan inte behöver höjas i samma utsträckning som i andra länder för att nå samma tänkta effekt. Ränteutgifter utgör en mer än dubbelt så hög andel av disponibelinkomsten hos svenska hushåll som hos övriga europeiska hushåll.
[34]
6.7
Hushållen får det allt svårare i krisen
Den ekonomiska situationen pressar merparten av hushållen hårt. En undersökning gjord av Rädda Barnen, Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen visar på en mycket oroväckande utveckling. Organisationerna beskriver en stor ekonomisk oro bland barnfamiljer och exemplifierar med att en majoritet av barnfamiljerna, oavsett inkomst, är oroliga för att deras hushållsutgifter kommer att öka under de kommande sex månaderna. Barnfamiljer med lägre inkomster är betydligt mer oroliga. En stor andel av barnfamiljerna med lägre inkomster uppger att den ansträngda ekonomiska situationen går ut över deras barns behov och också drabbar barn genom ökad oro.
Undersökningen visar vidare att barn till ensamstående med lägre inkomst och sammanboende med låg inkomst drabbas på flera olika sätt rörande några av de mest grundläggande behoven. Det handlar om att inte kunna äta näringsrik mat eller ha kläder inför årstidsväxlingar, eller att fritidsaktiviteter såväl som resor under helger och lov uteblir.
[35]
Stadsmissionen skriver i en debattartikel att deras matutdelning och försäljning av mat i de sociala matbutikerna Matmissionen ökade med 67 procent till 3
200 ton 2022. Antalet medlemmar i deras sex sociala matbutiker, där den som har en månadsinkomst under 12
163 kronor kan köpa livsmedel till kraftigt rabatterade priser, ökade med 99 procent. Den största gruppen medlemmar är barnfamiljer. Vidare vittnar Stadsmissionen runt om i landet om ett fördubblat antal besökare som kommer för ekonomiskt eller materiellt stöd och mat.
[36]
Krisen drabbar hushållen på olika sätt. Värst är läget för hushåll med mindre margi
­
naler, exempelvis alla som lever på transfereringar och löntagare med låga inkomster.
Bland alla som arbetar i arbetaryrken saknar 25 procent helt kontantmarginal.
[37]
Andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard – även kallad relativ fattigdom, syftande på personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen – ökade från 14,3 procent 2020 till 14,7 procent 2021. Samtidigt ökade andelen av befolkningen med varaktigt låg ekonomisk standard med 0,5 procentenheter, från 8,5 procent till 9 procent.
De som försvarar den växande ojämlikheten i Sverige argumenterar ofta för att den ökande relativa fattigdomen inte visar att människor faktiskt får det sämre, bara sämre relativt andra. Detta är ett resonemang som försöker bortse från vad fattigdom innebär, nämligen inskränkta möjligheter att delta i samhällsliv och andra sociala interaktioner. Därför är relativa fattigdomsmått vanligast och mest relevant i de flesta sammanhang, också internationellt. Olika mått på fattigdom fungerar dock kompletterande för att få en mer fullödig bild av utvecklingen.
Måttet absolut fattigdom innebär att familjens inkomster är lägre än de nödvändiga utgifterna, exempelvis mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg. Andelen absolut fattiga kommer sannolikt att öka kraftigt till följd av krisen, eftersom de nödvändiga utgifterna blir högre i ett snabbare tempo än inkomsterna.
I januari ökade antalet ärenden kopplade till privatpersoner som inte betalat sin elräkning i tid med 33 procent hos Svea Inkasso, jämfört med samma månad året innan. Elräkningen är en prioriterad räkning att betala för de flesta hushåll eftersom konse
­
kvenserna av att inte betala den är så stora. Att många inte gör det nu är ett tecken på att man har betalningssvårigheter i andra delar av sin ekonomi.
Även hos Kronofogden syns svårigheterna att betala fakturorna. Antalet betalnings
­
förelägganden kopplade till elräkningar bland privatpersoner, alltså skulder som det ansöks om hos Kronofogden, har ökat med 47 procent mellan första kvartalet 2022 och första kvartalet 2023. Skuldbeloppet har ökat med över 36 procent under samma period. Jämfört med första kvartalet 2021 har antalet skulder ökat med över 80 procent och skuldernas storlek med över 71 procent,
[38]
detta trots att elstödet till privatpersoner nu betalats ut.
Bland företagen ser det ännu värre ut. Mellan första kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 ökade antalet betalningsförelägganden kopplade till elskulder med 63 procent. Skuldbeloppet ökade med 81 procent. Jämfört med första kvartalet 2021 har antalet förelägganden gällande elskulder för företag ökat med över 98 procent och skuldernas storlek med över 211 procent.
[39]
6.8
Vänsterpartiet har andra förslag för att möta krisen
Vänsterpartiet menar att den ekonomiska krisens börda bör delas mer solidariskt mellan företag, stat och hushåll. I dag tvingas hushållen bära en alldeles för stor del av bördan. Företagens och ägarnas inkomster har dragit ifrån under en lång period, vilket lett till dramatiskt växande klyftor. Staten har tagit ett steg tillbaka. Hushållens skuldsättning har ökat, samtidigt som Sverige har en historiskt låg statsskuld. I den kris vi nu befinner oss i får hushållen ta smällen. Det är dags för staten och företagen att göra mer.
Regeringen har slagit fast att den inte gör mer för hushållen för att man inte vill att den ekonomiska politiken ska spä på inflationen. Den höga inflationen beror dock inte på hushållen, och som vi visar går det att bekämpa inflationen och samtidigt stödja hushållen. Därmed blir det mycket oklart på vilket sätt regeringen bekämpar inflationen. Flertalet bedömare är också överens om att de svagaste hushållen måste skyddas i krisen. Trots det gör regeringen ingenting för dem – annat än förlänger och justerar (eller inte försämrar) befintliga åtgärder som beslutats av den tidigare regeringen, exempelvis en förhöjd arbetslöshetsersättning eller bostadsbidrag.
I Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 presenterade vi politik som skulle leda till en mer jämlik fördelning av de ekonomiska bördorna. Den politiken bygger på en mer omfördelande skattepolitik och omfattande satsningar på de sämst ställda hushållen genom stärkta trygghetssystem samt sänkta avgifter och taxor på för hushållen nödvändiga utgifter. Vänsterpartiets politik hade inneburit att hushållen varit betydligt bättre rustade för att möta den kris de nu genomlever.
Med Vänsterpartiets förslag skulle en ensamstående långtidssjukskriven person med sjukersättning och med ett barn i förskola få omkring 3
740 kronor mer per månad efter skatt. En tvåbarnsfamilj bestående av en arbetslös och en långtidssjuk skulle få omkring 5
267 kronor mer per månad efter skatt. En person med sjukpenning för arbetssökande får med vår politik omkring 3
700 kronor mer per månad efter skatt.
Vänsterpartiets förslag för att stärka inkomsterna för de sämst ställda hushållen och åstadkomma en mer rättvis fördelning av krisens bördor beskrivs närmare i motion 2022/23:1299.
7
Välfärden i akut behov av resurser
7.1
Ojämlik folkhälsa
Sverige erbjuder vård och omsorg i världsklass. Men sedan 1990-talets mitt har väl
­
färden tvingats till återkommande besparingar, i synnerhet i glesbygdskommuner med minskande skatteunderlag. Det har inneburit att ojämlikheten i hälsa
[40]
och utbildning
[41]
har ökat i Sverige. Resurserna behöver öka kraftigt om våra ambitioner för det offent
­
liga åtagandet ska kunna förverkligas. En vård och omsorg som ges efter behov fyller en mycket viktig omfördelande funktion. För även om medellivslängden har ökat generellt de senaste decennierna varierar utvecklingen beroende på exempelvis klass och kön.
För både män och kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar den förväntade medellivslängden, från redan höga nivåer.
[42]
Personer med låg socioekonomisk position dör dock oftare före 65 års ålder. Detta är särskilt tydligt bland kvinnor utan gymnasieutbildning där medellivslängden t.o.m. sjunkit under perioden 2006–2021. För i stort sett samtliga hälsoutfall som mäts av Folkhälsomyndigheten drabbas personer med lägre socioekonomisk position mer än övriga och det finns inga tecken på minskad ojämlikhet i hälsa.
Om välfärden ska bidra till att minska klyftorna i folkhälsan, som följer av ojämlik
­
heten i samhället, krävs det att det finns tillräckligt med resurser för välfärden att verka kompensatoriskt.
7.2
Resursbrist i välfärden
Trots att det är relativt enkelt att förutspå hur behoven i välfärdstjänsterna såsom skolan, äldreomsorgen och vården kommer att utvecklas inom de närmaste åren har vi i Sverige i dag inte något system för att hantera detta. Resurserna till välfärden följer därmed inte automatiskt behoven – som förändras i takt med befolkningen och med pris- och löne
­
utvecklingen i kommuner och regioner. Dagens system får effekten att verksamheterna ute i kommunerna kortsiktigt måste anpassas till det rådande kostnadsläget i stället för medborgarnas behov av sjukvård, förskola och äldreomsorg.
Med anledning av energikrisen och den påföljande inflationen får en hel rad kostnadsdrivande faktorer stort genomslag för verksamheter i kommuner och regioner:
Kommunernas och regionernas pensioner och pensionsskuld på ca 500 miljarder kronor växer i takt med ränta och prisbasbelopp. Regionerna påverkas i väsentligt högre grad än kommunerna, då de har fler anställda med höga löner och förmånsbestämd pension.
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka kraftigt för 2023, eftersom det räknas upp med KPI.
Livsmedelsprisernas ökning med 20 procent jämfört med för ett år sedan påverkar kostnaderna för mat som serveras inom äldreomsorg, skola, förskola och sjukhus.
De kraftigt ökande kostnaderna för energi och drivmedel påverkar kostnaderna för uppvärmning, gatubelysning, transporter och snöröjning.
Kostnaderna för kollektivtrafiken beräknas också öka kraftigt; vissa kollektiv
­
trafikbolag har beräknat sina kostnadsökningar på ca 20 procent med anledning av dyrare el och drivmedelskostnader.
Inom kommunernas allmännyttiga bostadsbolag kommer kostnaderna att öka kraftigt beroende på ökade energipriser och högre räntor. En stor andel allmän
­
nyttiga bolag riskerar att få underskott.
Räntekostnaderna. Kommuner och regioner har en låneskuld på ca 800 miljarder kronor. Räntebindningstiderna är relativt korta, då många kommuner och regioner haft minusränta när de lånat kort. Det innebär snabbt ökade räntekostnader på lånen.
[43]
Demografi. Inom de närmaste åren kommer andelen personer över 80 år att öka med nästan 35 procent (mellan 2022 och 2030).
[44]
Att människor lever längre är positivt. Men en förändrad befolkningssammansättning leder till att behovet av äldreomsorg och vård ökar. SKR räknar med att behoven kommer att öka med ca 0,8 procent per år framöver och det är nästan uteslutande drivet av äldreomsorgen.
SKR har visat att om de generella statsbidragen sedan 2011 skulle ha följt prisutveck
­
lingen och de ökade behov som följer av förändring av och inom befolkningen, så skulle de ha varit 25 miljarder kronor högre i år (2023) än förra året. Detta ligger i linje med vad vi i Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion för 2023.
[45]
Det är också nödvändigt att tillföra medel för att motverka att kommunerna tvingas höja taxorna för tjänster och annan verksamhet. Trots detta tillförde regeringen endast 6
miljarder kronor i generella statsbidrag, tillsammans med en mindre andel riktade stöd till innevarande år.
Figur 9 Utveckling av generella statsbidrag och värdesäkring, miljarder kronor
Källa: SKR (2022).
Enligt SKR:s beräkningar sammanföll resurser med behov under det första pandemiåret 2020. Men eftersom det då gjordes en kraftig ökning av tillfälliga medel bidrog det till stora överskott i kommunernas och regionernas resultat, snarare än permanent höjning av kvaliteten i verksamheten.
7.2.1
Regionerna går med stora underskott
En sammanställning av regionernas budgetar för innevarande år visar att 17 av 21 regioner kommer att gå med underskott i år på mellan 1 och 5
procent av totala skatter och bidrag. Totalt beräknas underskottet bli 8–10 miljarder kronor 2023. Störst under
­
skott gör Region Stockholm (2,3 miljarder kronor, eller 3,4 miljarder kronor om man räknar hela koncernen), Västra Götaland (ca 2
miljarder kronor) samt Östergötland (ca 1
miljard kronor). Resterande underskott bedöms landa på mellan 100 och 600 miljoner kronor.
Viktiga förklaringar till underskotten är, som beskrivits i punkterna ovan, de kraftiga
prisökningarna på livsmedel och energi samt därpå stigande räntor och ökande pensions
­
kostnader.
Inom kollektivtrafiken ser vi inte enbart kostnadsökningar utan även att ett intäkts
­
tapp efter pandemin bidrar negativt.
[46]
Under pandemiåren 2020 och 2021 minskade resandet med kollektivtrafiken med ca 30 procent jämfört med 2019. Kollektivtrafikens andel av det totala resandet minskade därmed. Regionernas biljettintäkter föll med totalt 15 miljarder kronor 2020 och 2021, samtidigt som den statliga kompensationen var totalt 7
miljarder kronor. Biljettintäkterna är nu tillbaka ungefär i nivå med 2019, men om de i stället ökat i enlighet med tidigare trend så skulle de ha varit ca 4
miljarder kronor större 2022. Regionerna tvingas nu täcka upp för såväl kostnadsökningar som intäktsbortfall i kollektivtrafiken, samtidigt som en återhämtning av resandet med kollektivtrafik också kräver ett bra utbud, god servicenivå och fördelaktiga biljettpriser.
Figur 10 Regionernas resultat efter finansiella poster 2023
Miljoner kronor samt procent av skatter och bidrag
Källa: SKR (2023).
Kommunallagens krav att kommunsektorn ska leverera budgetar i balans samt leva upp till ”god ekonomisk hushållning” innebär att kommuner och regioner generellt måste sikta på att göra ett överskott på 2
procent av skatter och bidrag varje år. Om regionerna ska leva upp till det i år krävs ytterligare 8
miljarder kronor, enligt SKR. Nästa år, 2024, blir det totala underskottet i regionerna så mycket som 19 miljarder kronor och det saknas då 28 miljarder kronor för att nå tvåprocentsmålet, enligt SKR:s prognos.
Utgångspunkten för regionerna är heller inte den bästa. I januari i år presenterade Ivo en tillsynsrapport över sjukhus i samtliga regioner i Sverige. Ivo landade i att 27 av dessa har allvarliga brister. Nedan listas några chockerande exempel från Ivos rapportering:
Patienter vårdas under lång tid i korridorer eller på andra integritetskränkande och olämpliga ställen, utan att få tillräckligt med mat, vatten eller ens hjälp att gå på toaletten. Den mest grundläggande patientsäkerheten kan inte tillgodoses.
Patienter utrustas med grytlock och bjällror för att kunna påkalla personalens uppmärksamhet.
Läkemedel ges inte alls eller inte i tid.
Medicinsk övervakning sker inte utifrån patienternas medicinska behov utan utifrån tillgänglig utrustning och personal.
I tillsynen framkommer att personal inte kom fram med defibrillatorn till en patient med hjärtstopp eftersom patienter vårdas i korridoren.
Mot bakgrund av rapporten har Ivo dömt ut vite till fyra regioner (Sunderby sjukhus i Luleå, Sundsvalls sjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Centrallasarettet i Växjö) för att de har för få vårdplatser.
[47]
Region Stockholm varnar för en extraordinär situation inom vården och att man inte kommer att kunna prioritera kärnverksamheter som cancervård, förlossningsvård och akutsjukvård.
[48]
7.2.2
Kommunerna
får det svårt framöver
Kommunerna beräknas fortfarande gå med samlat överskott i år (totalt 8
miljarder kronor för kommunerna totalt), men det är samtidigt den lägsta nivån sedan 2004. Överskottet motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag, vilket är för lågt för att nå ett generellt mål om god ekonomisk hushållning. För det skulle ytterligare ca 6
miljar
­
der kronor behöva tillföras kommunerna. I SKR:s enkät anger tre av fyra kommuner att de kommer att bli tvungna att vidta åtgärder i verksamheterna. Kommunernas pensions
­
kostnader utgör en stor del av kostnadsökningen där premieökningar i det nya pensions
­
avtalet driver ca 25 procent av detta. En del av kommunerna har dock möjlighet att använda sin resultatutjämningsreserv (RUR) för att täcka upp för årets underskott. Långt ifrån alla kommuner har dock tillgång till en RUR och en kommun som budge
­
terar med underskott är skyldig att presentera en plan för att återställa det inom tre år.
För innevarande år har 48 kommuner budgeterat med underskott, och 28 kommuner har ett nollresultat. Totalt har dock 236 kommuner budgeterat för ett resultat som är lägre än 2
procent av skatter och statsbidrag.
Figur 11 Kommuner med minusresultat efter finansiella poster 2023
Miljoner kronor
Källa: SKR.
För 2024 beräknar SKR att kommunerna får ett genomsnittligt underskott på 5
miljarder kronor – det saknas då totalt 19 miljarder kronor för att nå kommunallagens krav om överskott på 2
procent.
Vänsterpartiet föreslog 20 miljarder kronor mer än regeringen för 2023. Att värde
­
säkra statsbidragen framstår som en av de viktigaste strukturreformerna i dagsläget. Hela kommunsektorn behöver långsiktiga förutsättningar för att bedriva det välfärds
­
arbete som är så centralt för oss alla.
7.3
Staten vältrar över skulden på kommunsektorn
Med anledning av de stora och ökande behoven inom kommunsektorn har regioner och kommuner alltmer ökat sin belåning. Den svenska kommunsektorn har nu en hög skuld
­
sättning sett ur ett internationellt perspektiv. Under en förhållandevis lång period har skulderna inte belastat de kommunala budgetarna i någon större utsträckning eftersom räntorna har varit låga. Men i takt med att den svenska Riksbanken har höjt sin styrränta och det internationella ränteläget har skärpts så ökar nu även kostnaderna för räntor på kommunsektorns skulder.
Figur 12 Låneskuldens utveckling inom kommunsektorn, 2007–2021
Miljarder kronor och procent av BNP
Källa: Kommuninvest.
En framskrivning av kommunernas räntekostnader från Kommuninvest visar att räntan stiger från i genomsnitt 1,21 procent under 2022 till 1,95 procent 2023 – och 2,68 procent 2027. I nominella termer innebär det en ökning från 9,8 miljarder kronor 2022 till 26,8 miljarder kronor 2027. I förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, från 0,9 procent till 2,2 procent under samma tidsperiod.
[49]
Under samma period har staten kraftigt minskat sin belåning, från 34 procent av BNP till endast drygt 17 procent.
Figur 13 Statsskuldens utveckling 2007–2022
Miljarder kronor och procent av BNP
Källa: SCB.
Samtidigt som staten har haft en oförändrad skuld i nominella termer (vilket ger en snabb minskning som andel av BNP) har kommunsektorn ökat sin skuldsättning. Samtidigt har vi visat att statsbidragen har släpat efter i förhållande till opåverkbara kostnader inom kommuner och regioner. Det ger en tydlig bild av en övervältring av ansvaret för att finansiera den gemensamma välfärden, från stat till kommun.
7.4
Enormt behov av personal
Personalen är avgörande för kvaliteten i välfärden. Inom sjukvården och omsorgen bedriver beundransvärda anställda ett bättre och mer utförligt omsorgsarbete än vad resurserna medger.
Personer i arbetsför ålder, 20–66 år, ökar enligt SCB:s prognoser med 253
000 personer fram till år 2031. Räknat i antal faktiskt sysselsatta är ökningen 169
000 personer, då ökningen av den arbetsföra befolkningen främst sker i de yngre och äldre åldrarna där många studerar eller börjar gå i pension.
[50]
I dag arbetar ca 25 procent av arbetskraften i välfärden. SKR:s beräkningar visar att omkring 54 procent av den ökade sysselsättningen fram till 2031 behövs i kommuner och regioner för en oförändrad personaltäthet, givet ökade demografiska behov.
I antal personer räknat innebär detta att kommuner och regioner behöver öka antalet anställda med 91
000 personer fram till 2031 – en ökning med ca 7
procent. Flest med
­
arbetare behövs enligt SKR inom äldreomsorgen, nästan 60
000 personer, och sjuk
­
vården, 23
000 personer, vilket beror på att den snabbast ökande befolkningsgruppen främst finns bland dem över 80 år och denna grupp har stort behov av vård och omsorg.
[51]
Utöver detta behövs en omfattande nyrekrytering när befintlig personal går i pension. I välfärden har vi dessutom historiskt haft en kostnadsökning utöver det som är drivet av enbart demografiska förändringar, som bl.a. förklaras av ökade ambitioner och ökad personaltäthet.
Figur 14 Behov av anställda fördelat på verksamheter
Tusental personer 2021–2031
Not: Kommuner och regioner, inklusive privata utförare. Källa: SKR (2022) Välfärdens kompetensförsörjning.
Fram till 2031 behöver kommuner och regioner tillsammans anställa nästan 40
000 undersköterskor för bibehållen personaltäthet. För kommunerna innebär det att behoven ökar med 29 procent jämfört med antalet anställda 2021. Även behovet av vårdbiträden ökar kraftigt jämfört med 2021. I regionerna är behovet av sjuksköterskor störst, en ökning med 9
procent. För grundskollärare och förskollärare minskar behoven till följd av demografin. Samtliga siffror ovan beskriver behovet av nyrekryteringar med avse
­
ende på de ökade behoven. Utöver detta leder pensioneringar till ett omfattande behov av ersättningsrekrytering.
[52]
Figur 15 Behov av anställda fördelat på yrken, tusental personer, 2021–2031
Källa: SKR (2022), Välfärdens kompetensförsörjning.
7.4.1
Situationen inom välfärdsyrkena i dag
Utöver det faktum att en ökande befolkning kräver fler personer inom vård- och omsorgs
­
yrkena för en bibehållen personaltäthet så råder redan i dagsläget en omfattande brist inom flera yrken. Enligt Socialstyrelsens senaste bedömning av tillgång och efter
­
frågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården rapporterade samtliga regioner
om brist på barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor.
[53]
En majoritet av regionerna
har brist på personal inom 18 basspecialiteter. Flest regioner rapporterade om brist
på specialister inom radiologi, allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri och psykiatri.
Figur 16 Antal regioner som rapporterar om brist inom hälso- och sjukvården 2022
Källa: Socialstyrelsen (2023), Nationella planeringsstödet.
15 av 21 regioner uppgav att de hade brist på personal inom hälften eller fler av legitimationsyrkena, inklusive specialistsjuksköterska och läkare med specialist
­
kompetens.
Figur 17 Andel legitimationsyrken med brist
Procent av 25 yrken
Källa: Socialstyrelsen (2023), Nationella planeringsstödet.
Enligt samma enkätundersökning bedömde majoriteten av regionerna att personal
­
bristen har förvärrats för legitimationsyrkena grundutbildad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, röntgensjuksköterska och tandhygienist, jämfört med oktober 2021.
För kommunernas del uppgav 50 procent eller fler av kommunerna att de har personalbrist inom legitimationsyrkena specialistsjuksköterska, grundutbildad sjuk
­
sköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och psykolog. En majoritet av kommunerna uppgav att personalbristen är oförändrad eller förvärrad jämfört med oktober 2021.
Figur 18 Yrken där mer än 50 procent av kommunerna rapporterar om brist
Andel av kommunerna som rapporterar om brist
Källa: Socialstyrelsen (2023).
Fackförbundet Kommunal har i en rapport visat att det fattas minst 50
000 heltids
­
anställda inom välfärden för att uppnå en tillfredsställande bemanning.
[54]
Det handlar om kvalificerade och extremt viktiga arbeten som kräver stor kompetens och bör behandlas därefter. Enligt statistik från Kommunals senaste medlemsundersökning (2021) anser 37 procent av personalen i äldreomsorgen att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig. Över en tredjedel av de svarande anser att den otillräckliga bemanningen utgör en risk för de äldre minst någon gång i veckan. Knappt hälften, 45 procent av de svarande, anser att de dagligen har förutsättningar att ge en god omsorg och tillgodose de äldres individuella behov.
[55]
Många yrken, särskilt arbetaryrken, inom vård och omsorg har låga löner. Ungefär 80 procent av de anställda inom vård och omsorg är kvinnor. Enligt LO är arbetar
­
kvinnors löner 88 procent av männens.
[56]
En satsning på resurser för att förbättra vill
­
koren inom vård och omsorg blir därför en mycket tydlig satsning på kvinnors löner, särskilt arbetarkvinnor.
För att kommunsektorn ska lyckas med sin personalförsörjning krävs både stora utbildningssatsningar och betydande ansträngningar för att öka välfärdssektorns attrak
­
tivitet. Centralt i detta sammanhang är högre löner, ökad personaltäthet och förbättrad arbetsmiljö.
7.5
Kortsiktig statlig styrning av regioner och kommuner
I en nyligen publicerad analys av statens styrning av kommuner och regioner visar Statskontoret att statens detaljerade styrning skapar problem för kommuner och regioner när det gäller möjligheten att styra verksamheten långsiktigt.
[57]
Statskontoret konstaterar att staten har haft svagt genomslag för vissa av sina övergripande ambitioner, samtidigt som styrningen innebär flera negativa konsekvenser för kommunsektorn. Det styrmedel som är förknippat med flest problem för kommunsektorn är de riktade statsbidragen.
Enligt Statskontoret innebär det stora antalet styrsignaler att statens samlade styrning tränger undan prioriteringar och minskar kommuners och regioners möjlighet att styra sina verksamheter långsiktigt och strategiskt. Riktade statsbidrag ger osäkra planerings
­
förutsättningar, försvårar ett effektivt resursutnyttjande och leder till höga administra
­
tiva kostnader. De riktade statsbidragen kan också skapa målkonflikter för kommuner och regioner, exempelvis genom att strida mot en övergripande inriktning såsom vård efter behov.
Regeringen har inlett ett arbete med att minska antalet riktade statsbidrag. Trots detta fortsätter användningen att vara utbredd. Under 2020 och 2021 berodde det till stor del på hanteringen av coronapandemin. Men till regionerna fortsatte antalet riktade statsbidrag att öka även under 2022.
Regeringen använder i stor utsträckning riktade statsbidrag för att förbättra kompe
­
tens
­
försörjningen i kommunsektorn. Problemet är att effekterna inte blir långsiktiga. Kommunsektorn kan inte lita på att finansieringen kommer att finnas kvar, och agerar utifrån en osäker planeringshorisont. Samtidigt är kompetensförsörjning just den typen av problem som kräver långsiktighet.
Antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar var 208 stycken 2022. Samtidigt är det svårt för kommunsektorn att göra 208 prioriteringar. Vänsterpartiet anser att antalet riktade statsbidrag bör minskas till förmån för ökade generella statsbidrag.
8
Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
8.1
En extrem krispolitik
Det mest påtagliga i regeringens ekonomiska vårproposition är frånvaron av en verklig krispolitik. Sedan regeringen tillträdde med stöd av Sverigedemokraterna har man kon
­
sekvent duckat sitt ansvar för att möta den kris Sverige befinner sig i. Med hänvisningar till den höga inflationen och det begränsade reformutrymmet har man valt att föra en ytterst passiv tillvaro. Regeringen kommer med undanflykter samtidigt som man slår undan benen för kommunernas och regionernas möjligheter att bedriva en fungerande verksamhet och prioriterar enorma skattesänkningar för höginkomsttagare framför de hushåll som har det allra tuffast.
Trots akuta behov både för hushållen och för kommuner och regioner har initiativen för att motverka de värsta konsekvenserna av krisen uteblivit. Det saknas finanspolitik för att skydda hushållen annat än för dem som har det bäst ställt, det elprisstöd som kommer är minst tre månader försenat, beskattningen av övervinster på elmarknaden har slarvats bort och hushållen får inga slopade amorteringskrav. Trots larmrapporter från SKR och välfärdens aktörer väljer regeringen att slå dövörat till. Tillskotten i höst
­
budgeten motsvarade bara hälften av de behov som SKR flaggat för. Världen befinner sig i ett kritiskt klimatläge, men regeringen väljer att föra en politik som ökar utsläppen. Klimat- och miljöministern upprepar att regeringen har stora ambitioner, men detta framstår som allt mer divergerande från verkligheten, då nödvändiga reformer för omställningen har uteblivit.
På grund av felaktiga prognoser för inhemska flyktingkostnader under 2023 har ca 1
261 miljoner kronor som skulle ha kunnat gå till bistånd i stället avsatts för flykting
­
mottagande. Vänsterpartiet har länge kritiserat avräkningarna i biståndet. Bistånds
­
sverige har ställt krav på regeringen att återföra de drygt 1,2 miljarder kronorna till biståndet. Vänsterpartiet instämmer i detta.
Frånvaron av åtgärder för att möta krisen speglas i det rekordstora förtroendetappet för regeringen. Hela 48 procent av svenskarna tycker att Sverige är på fel väg.
[58]
Regeringen tappar 16 procentenheter – den största uppmätta förändringen efter ett regeringsskifte sedan mätningarna började på 1990-talet.
Regeringens krispolitik kan inte annat än beskrivas som extrem. Att inte göra någonting i det krisläge Sverige befinner sig i måste betraktas som en ytterlighet. Vi i Vänsterpartiet ser en helt annan utveckling framför oss. Det är möjligt att skydda välfärden i krisen; det är möjligt att ge hushållen större marginaler utan att bidra till att spä på inflationen.
8.2
En chockerande ignorans inför hushållens situation
Regeringen har visat en mycket liten förståelse för behoven hos de hushåll som har de minsta marginalerna. En nedmonterad välfärd och urholkade trygghetssystem har under lång tid inneburit att den ekonomiska situationen för många människor sedan länge varit
svår. Fallande reallöner och urholkade ersättningsnivåer gör att hushållens konsumtions
­
utrymme
minskat betydligt. När nu matpriserna och andra kostnader såsom hyror, el och drivmedel ökar drastiskt finns inga marginaler kvar att ta av. Det innebär en personlig katastrof såväl som ett samhälleligt misslyckande. Frivilligorganisationer vittnar om att allt fler är i behov av akut stöd och skolor larmar om att barnen äter mer lunch i anslut
­
ning till helgen eftersom det inte serveras nog med mat hemma. Statsministerns svar har varit att uppmana människor att bita ihop (TV4, 15 november 2022) och finansministern har föreslagit att man ska välja billigare butiker när man handlar (SVT Morgonstudion, 1
mars 2023). De åtgärder regeringen trots allt genomfört har man gjort ytterst motvilligt. Det var först efter att Vänsterpartiet krävde det som finansministern kallade upp matjättarna för ett möte i ett försök att hantera de stigande matpriserna – vilket resulterade i att kedjorna sänkte sina priser något. Dessvärre ledde regeringens brist
­
fälliga hantering av frågan till att sänkningen inte fick någon större effekt då mat
­
kedjorna samtidigt höjde priserna på andra varor.
Regeringen lyfter själv fram den tillfälliga höjningen av a
‑
kassan och den automa
­
tiska indexeringen av vissa bidrag. Det handlar alltså om att man inte tar bort tillfälliga pandemistöd när hushållen har det som svårast, och att man räknar upp ersättningar enligt lag.
Den största utgiften i vårändringsbudgeten är att det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs och höjs. Vänsterpartiet välkomnar detta. För ensamstående med barn går strax över en fjärdedel av inkomsten till boendeutgiften.
[59]
Tilläggsbidraget infördes 2020 under coronapandemin och förlängs nu till årsskiftet. Dessvärre innebär regeringens förslag inga extra pengar för de som är i allra störst behov. För familjer som uppbär försörjningsstöd blir situationen oförändrad eftersom tilläggsbidraget räknas som en inkomst. Försörjningsstödet minskas således med motsvarande summa. Återigen visar regeringen hur man saknar förståelse för de hushåll som har det allra tuffast.
8.3
En fördelningspolitisk katastrof
Hittills har regeringens politik varit talande för dess ideologiska kompass. I budget
­
propositionen för 2023 valde man t.ex. att använda en betydande del av reformutrymmet till att sänka skatten för de som kör bensin- och dieseldrivna bilar medan man lät bli att stödja de grupper som har det sämst ställt. Samtidigt släppte regeringen fram en skatte
­
politik som ensidigt gynnar höginkomsttagare. En mycket kraftig uppräkning av skikt
­
gränsen för statlig inkomstskatt – med 10,7 procent – ger skattelättnader på ca 13 miljarder kronor totalt till de individer som har de allra högsta lönerna – de som tjänar 46
000 kronor i månaden och mer. Inkomster över 50
000 kronor i månaden får en skattesänkning på ca 17
000 kronor per år. Samtidigt förmår man inte täcka behoven i kommuner och regioner. Den mycket kraftiga uppräkningen av skiktgränsen gav helt enkelt mer i plånboken på bekostnad av fler anställda och bättre villkor i välfärden.
Samtidigt som hushållen går på knäna ökar vinstandelarna i näringslivet – enligt Konjunkturinstitutet ”högt över det historiska snittet”
[60]
. Även om man bedömer att lågkonjunkturen kommer att gå hand i hand med en vikande vinstandel räknar man med att vinstandelen i näringslivet som helhet kommer att förbli på en jämförelsevis hög nivå även de kommande åren.
Det politiska ansvaret för krisen måste handla om att bekämpa inflationen och skydda dem som har det sämst ställt, exempelvis genom en stärkt a
‑
kassa, ett slopat karensavdrag, lägre barnomsorgsavgift och höjda pensioner. Bördorna i en kris som denna bör fördelas solidariskt. För att skapa utrymme för en prioriterad resursökning till välfärdssektorn, sänkta kostnader i kollektivtrafiken, ett högkostnadsskydd i tandvården och högre ersättningar i arbetslöshetsersättningen bör de som har mest också bidra mer.
8.4
En ökande arbetslöshet
Trots inflationen har arbetsmarknaden hittills klarat sig bättre än väntat. Men den trenden ser nu ut att vända. Mycket tyder på att en avmattning på arbetsmarknaden ligger framför oss och att antalet arbetslösa kommer att öka framöver. Regeringen räknar med att arbetslösheten kommer att öka till 7,9 procent i år och 8,3 procent 2024.
[61]
Det krävs en positiv arbetslinje som erbjuder trygghet och en väg tillbaka till arbete för den som inte kan arbeta och omställningsmöjligheter när arbetsmarknaden utvecklas och förändras. Ett sådant system måste understödjas av en aktiv arbetsmarknadspolitik och en ekonomisk politik med stora satsningar på välfärden, utbildning och invester
­
ingar. I stället har det skett en successiv tillbakagång för den aktiva arbetsmarknads
­
politiken i Sverige, vilket har gått hand i hand med att målet om full sysselsättning har övergetts. Utvecklingen har drivits fram av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar. Den nuvarande regeringen utgör inget undantag.
Utvärderingar visar på positiva effekter av arbetsmarknadsutbildning, vad gäller både övergång till arbete och inkomstutveckling. Arbetsmarknadsutbildning leder i hög utsträckning till arbete och ger långsiktigt positiva effekter på deltagarnas arbets
­
inkomster. I budgetpropositionen för 2023 gjorde regeringen bedömningen att det fanns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken och skar därför ned på anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser med ca 1,5 miljarder kronor 2023.
I vårändringsbudgeten ger regeringen sken av en satsning på vuxenutbildning när man tillför 400 miljoner kronor för att förstärka yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux) och 70 miljoner kronor till yrkeshögskolan. Det motsvarar 7
400 platser respektive 950 årsplatser för 2023. Det ger dock inte hela bilden. Även om man i höstbudgeten valde att tillföra pengar till yrkesvux för 2023 valde man framför allt att skära ned på det statliga stödet till vuxenutbildning med drygt 1,1 miljard kronor.
[62]
Enligt LO innebär höstbudgeten 25
000 färre platser inom vuxen
­
utbildningen under 2023.
[63]
Att regeringen nu kryper till korset och återför en del av pengarna till vuxenutbildningen är bra. Men fortfarande saknas betydande summor för att komma upp i de tidigare nivåerna. Med lågkonjunktur och en ökande arbetslöshet kommer fler platser inom vuxenutbildningen att vara särskilt viktigt.
När det gäller möjligheten för kommuner att erbjuda svenska för invandrare för människor som flytt från Ukraina kan inte det heller beskrivas som någon satsning. De tillförda pengarna är otillräckliga och finansieras dessutom genom en motsvarande minskning av kommunersättningar vid flyktingmottagande.
8.5
Akuta behov i kommuner och regioner
Kommunernas och regionernas ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor och kommer att påverkas av att den svenska ekonomin nu går in i en lågkonjunktur. Regionerna beräknas göra stora underskott under 2023. I ekonomirapporten för december 2022 räknar SKR med att kommunerna kommer att göra sitt svagaste resultat sedan 2004
[64]
. Vad gäller regionerna har man inte sett så dåliga ekonomiska resultat under hela 2000-talet. Det är underskott som kommer att bestå. SKR räknar med att regionernas underskott kommer att öka till näst intill det dubbla – från ett minusresultat på 11 miljarder kronor till 19 miljarder kronor mellan 2023 och 2024.
Det är knappast kunskapsbrist som gör att regeringen inte agerar. Inför budget
­
propositionen för 2023 beskrev SKR i en hemställan till regeringen att kommuner och regioner totalt behöver ca 20 miljarder kronor för att bibehålla den reala nivån på statsbidragen 2023. Regeringens svar var att tillföra strax över hälften, 10–12 miljarder kronor. I regeringens ekonomiska vårproposition saknas helt de åtgärder som krävs för att möta ens de mest akuta behoven i kommuner och regioner. Att inte satsa tillräckligt på välfärden innebär i praktiken nedskärningar. Regeringens totala passivitet inför välfärdens utmaningar kommer att få konsekvenser både på kort och på lång sikt.
8.6
Regeringen duckar för en havererad elmarknad
Sverige har god tillgång till el och producerar betydligt mer än vi använder. Det som ligger bakom de höga elpriserna i Sverige är inte en brist på el utan marginalpris
­
sättningen, där den dyrast producerade elen sätter priset för all annan el. Det betyder att de skenande elpriserna i Europa gör det lönsamt för elbolagen att sälja dyrt producerad el och exportera till utlandet. Den produktionen blir då prissättande också för den billiga el som de svenska hushållen använder.
Regeringen har misslyckats totalt med att hantera de höga elpriserna. Regeringens och Sverigedemokraternas elprisstöd till hushåll och företag kom inte bara betydligt senare än utlovat. Stödet har också en fördelning som är både orimlig och ologisk. Stödet ger absolut mest till de som faktiskt inte behöver stödet, vilket gör att det blir för lite över till de vanliga hushållen som har riktiga behov.
Regeringen har också slarvat bort miljarder kronor genom att gå emot EU:s förord
­
ning om övervinster på el.
[65]
Enligt förordningen skulle medlemsstaterna ha infört ett tillfälligt tak för de enorma övervinster på el som görs. Men eftersom regeringen dragit ut på processen infördes taket först flera månader senare, vilket gör att man agerat emot förordningens syfte och därmed gått miste om att komma till rätta med övervinsterna under vintern när elen dessutom var som dyrast. Därmed kan miljardbelopp plockas hem av elmarknadens aktörer, i stället för att gå till de hushåll som kämpar för att kunna betala sina elräkningar.
I stället för att begära undantag på EU:s elmarknad för att kunna stabilisera elpriset via reglering av exportens prispåverkan har man valt att betala ut ett icke-fungerande elstöd som framför allt gynnar dem som har råd med tre fritidshus.
8.7
En aktiv försämring av klimatpolitiken
Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Det står bortom allt tvivel att mer behöver göras såväl globalt som nationellt och lokalt. FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin sjätte syntesrapport, en sammanställning av den samlade vetenskapen, den 20 mars i år. Där konstateras att världens utsläpp måste halveras på sju år. Det borde innebära massiva satsningar på energieffektiviseringar av bostäder, ett utbyggt och tryggat elnät och klimatvänliga transporter, liksom ökat stöd till omställning av den tunga industrin. Dessvärre har regeringens svar varit att i stället öka de svenska utsläppen.
Den 29 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen.
[66]
Kritiken är inte nådig. Effekterna av klimatförändringen blir allt tydligare. De globala utsläppen måste minska drastiskt för att vi ska undvika de mest dramatiska konsekven
­
serna. Sveriges utsläpp har minskat under snart två decennier. Den nuvarande reger
­
ingen har valt att föra politiken i motsatt riktning. Sänkningen av reduktionsplikten fr.o.m. den 1 januari 2024 förväntas t.ex. bidra till kraftigt ökade utsläpp och är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen.
[67]
Att regeringens politik går stick i stäv med Parisavtalet är oerhört allvarligt. Hittills har man inte presenterat några realistiska åtgärder för att kompensera för de ökade utsläppen. De insatser man tidigare beslutat om för att t.ex. öka koldioxidupptaget i skog och mark kommer inte att kunna ersätta uteblivna stora utsläppsminskningar.
Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att stärka Sveriges klimatåtagande är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt en dålig politik för vår tid. Den så nödvändiga omställningen inom industrin, transportsektorn och fastighets
­
sektorn riskerar att förhindras eller försenas väsentligt.
I regeringens ekonomiska vårproposition lyser de akuta klimatåtgärderna med sin frånvaro. Stora satsningar på kollektivt åkande hade t.ex. kunnat vara både en effektiv klimatåtgärd och ett sätt att minska hushållens utgifter och bekämpa inflationen. I stället aviserar regeringen att man planerar att slopa eller åtminstone kraftigt sänka skatten på plastbärkassar.
Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten ett ökat bemyndigande för insatser för internationella klimatinvesteringar. Insatser för internationella klimatinvesteringar kan vara motiverade i begränsad utsträckning under förutsättning att de är additionella. Men det är tydligt att regeringen rustar för att maximalt kunna använda kompletterande åtgär
­
der för att nå klimatmålen i stället för att genomföra åtgärder för att minska utsläppen och stärka kolupptaget på hemmaplan. Det är därför viktigt att slå fast att ökade insatser internationellt inte får innebära minskade utsläppsambitioner på hemmaplan.
9
Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken
Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Arbete utgör basen för ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vänster
­
partiets ekonomiska politik strävar mot hållbar tillväxt, full sysselsättning och ekono
­
misk jämlikhet. Den ekonomiska politiken bör därför ha som inriktning att pressa ned arbetslösheten och att skapa förutsättningar för en hög sysselsättning i ett jämlikt samhälle med trygga löntagare.
9.1
Den svenska modellen
Grunden för den svenska arbetsmarknadsmodellen är starka parter: välorganiserade fackföreningar och arbetsgivare med stor legitimitet och makt. Löntagarnas ställning på arbetsmarknaden avgörs primärt av fem centrala områden:
Arbetsmarknadsläget: En politik för full sysselsättning är helt central. Först när det är balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden försvinner risken att arbetslösa ställs mot arbetande. En stark arbetsmarknad innebär en möjlighet för arbetskraften att kräva sin del av löneutrymmet, i termer av både löner, arbetsvillkor och möjligheter att fortbilda sig i arbetet.
Arbetsmarknadspolitiken: En aktiv arbetsmarknadspolitik skyddar och stöder individer som blivit arbetslösa till att komma tillbaka i bra och utvecklande arbeten. Med rätt utbildningssystem får vi en bättre matchning mellan arbetssökande och de arbeten som växer fram och färre personer blir arbetslösa.
Trygghetssystemen: Starka trygghetssystem ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Det är även ett skydd för ekonomin som helhet vid större konjunkturnedgångar och bereder vägar tillbaka till arbetsmarknaden.
Arbetsrätt och anställningsskydd: Ett starkt anställningsskydd reglerar hur en arbets
­
givare får säga upp en anställning. Det hindrar att arbetsgivaren byter ut en anställd mot en arbetslös för att sänka lönerna och motverkar godtycke från arbetsgivarens sida.
Kollektivavtalstäckning: I grunden är förhållandet mellan arbetsgivaren och den enskilda löntagaren ojämnt till arbetsgivarens fördel. För löntagarna är den kollek
­
tiva organiseringen och regler som bygger på den helt avgörande.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen kompletteras och stärks av en stark och generell välfärd. Även bostadsförsörjningen och bostadspolitiken är en viktig pelare i hushållens möjligheter att bo och leva på de platser där arbete efterfrågas.
9.2
Bryt med normpolitiken
En politik för full sysselsättning kräver ett högt och ihållande efterfrågetryck i ekono
­
min. Den svenska ekonomisk-politiska diskussionen har i stället fastnat i att söka efter ekonomins jämvikt. Penning- och finanspolitik kan, enligt det förhärskande synsättet, endast bidra på kort sikt med att dämpa svängningarna kring en beräknad tillväxttrend och påskynda ekonomins anpassning till en (antagen) potentiell jämviktsnivå. Vänster
­
partiet har under en lång period på olika sätt ifrågasatt denna neoklassiska modell för ekonomisk politik, dess bevekelsegrunder och tillhörande antaganden.
Vänsterpartiet anser att finanspolitiken, men även penningpolitiken, har stor betydelse
för att hålla uppe en långsiktigt hög nivå på efterfrågan, såväl som att stabilisera ekono
­
min vid risk för hög- och lågkonjunktur. Investeringarna har en nyckelroll i ekonomin, både för konjunkturvariationer och för den långsiktiga utvecklingen. Det är dock inte företagens vinster eller det inhemska sparandet som driver investeringar – utan investe
­
rares syn på framtiden. Staten kan därför vara en viktig pådrivande aktör för att öka investeringarna.
Uppfattningen att det finns en naturlig ekonomisk jämvikt att återvända till har blivit en självuppfyllande profetia för den svenska ekonomin och därmed arbetslösheten. Anledningen är att beräkningar av den s.k. jämviktsarbetslösheten ligger till grund för bedömningen av hur stort utrymmet för finanspolitiska reformer är.
Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål och inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen.
9.3
En aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringar
Sverige var länge ett föregångsland vad gäller aktiv arbetsmarknadspolitik. Under ett knappt halvsekel, från 1950-talet till början av 2000-talet, satsade Sverige betydligt mer på aktiv arbetsmarknadspolitik än andra jämförbara länder – med påtagligt positiva resultat. Så är det inte längre. I stället har det skett en successiv tillbakagång, vilket har gått hand i hand med att målet om full sysselsättning har övergetts. Utvecklingen har drivits fram av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar. En politik inriktad på rustande och kompetenshöjande insatser för att förbättra arbetssökandes möjligheter på arbetsmarknaden har i hög grad ersatts av en politik för att höja sökintensiteten och maximera arbetsutbudet.
[68]
Den pågående ”reformeringen” av Arbetsförmedlingen är ett led i denna utveckling.
Arbetslöshetsförsäkringen har flera syften. För den enskilda löntagaren ger den en inkomsttrygghet i övergången från ett arbete till ett annat. För löntagarna som kollektiv bidrar försäkringen till att förhindra underbudskonkurrens och att upprätthålla löner på en anständig nivå också i tider av hög arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen har även en viktig roll i samhällsekonomin. Den dämpar konjunkturnedgångar, förbättrar arbets
­
marknadens funktionssätt, har en positiv effekt på produktiviteten, ökar arbetskrafts
­
utbudet och bidrar till ökad jämlikhet.
[69]
Socialförsäkringen utgör också en central del av den positiva arbetslinjen. Vi betalar och kvalificerar till socialförsäkringen genom arbete och vi skyddas därmed från stora inkomstbortfall när vi inte kan arbeta, exempelvis på grund av sjukdom, föräldraledig
­
het eller vård av barn. Det är en förutsättning för rehabilitering och återgång till arbete efter allvarlig och/eller långvarig sjukdom. Socialförsäkringen är också en avgörande del i jämlikhetspolitiken. Den fördelar resurser mellan människor utifrån förmåga och efter behov samt mellan de olika livsfaser vi går igenom. Robusta generella trygghets
­
system minskar framväxten av privata lösningar som i sin tur leder till ökad ojämlikhet.
Vänsterpartiet vill återskapa den positiva arbetslinjen genom trygga socialförsäk
­
ringar och en satsning på aktiv arbetsmarknadspolitik i offentlig regi.
9.4
Generell välfärd en del i arbetslinjen
En fungerande offentlig välfärd är central för att kunna uppnå full sysselsättning. Det innefattar ett väl fungerande utbildningssystem som rustar ungdomar för arbetslivet och en utbyggd barn- och äldreomsorg som gör att föräldrar och anhöriga kan delta fullt ut på arbetsmarknaden. Det innefattar också att individens välfärd inte är beroende av samhällsklass, kön, ursprung eller geografisk hemvist.
I samband med 1990-talskrisen gjordes stora förändringar i styrningen av välfärden. Från att i huvudsak ha drivits i egen regi öppnades välfärden upp för privata marknadsintressen. Sedan dess har marknaden trängt djupt in i skolan, sjukvården och äldreomsorgen på ett sätt som inneburit en ineffektiv och ojämlik resursfördelning.
Inom de närmaste åren kommer välfärdsområdet att stå inför en stor utmaning; andelen personer över 80 år kommer att öka med nästan 40 procent mellan 2022 och 2032.
[70]
Att människor lever längre är självklart något positivt. Men en förändrad befolkningssammansättning leder till att behovet av äldreomsorg och vård kommer att öka.
Vänsterpartiet anser att den svenska sjukvården och äldreomsorgen behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov. De nyliberala dogmerna måste mönstras ut. Vänsterpartiet anser vidare att resurserna måste följa de ökande behoven.
9.5
En kunskapsnation i världsklass
Utbildning och humankapital är en avgörande faktor för ökad arbetsproduktivitet, alltså en ökad produktion med konstant arbetsinsats. För ekonomisk utveckling krävs både bredd och spets, men det är inte spetsen som driver förändringen. Forskning i världs
­
klass kommer av att det finns starka organiserade miljöer med goda ekonomiska förut
­
sättningar. Ett samhälle som utestänger många från utbildningsmöjligheter i barndomen kommer inte heller att ha de bästa forskarna.
Bilden av Sverige som ett jämlikt land med en skola med starkt fokus på likvärdig
­
het och kompensatoriska insatser stämmer inte längre. Sverige har en ovanligt starkt segregerad skola, i en internationell jämförelse. Enligt OECD är den svenska skol
­
segregationen klart större än OECD-snittet. Sverige är också internationellt sett medel
­
måttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och uppväga elevernas socioekonomiska förutsättningar.
De elever som slutar skolan utan en gymnasieexamen har betydligt svårare att komma in i yrkeslivet. Den gruppen är också överrepresenterad i områden med socio
­
ekonomiska utmaningar.
Tyvärr har organiseringen av utbildningen förstärkt den breda samhällsutveckling vi sett de senaste decennierna, i form av avreglerade marknader och skattesänkningar för de rikaste. Krympande resurser i förskolan, skolpeng, marknadsskola, försämrade studiesociala insatser och fallande studentinsats per person i högre utbildning – och inte minst nedmonteringen av arbetsmarknadsutbildningen – förstärker utvecklingen mot att allt större grupper kommer att exkluderas från rättvisa livschanser. Detta får negativa effekter för deras ekonomi och livskvalitet, för den sociala rörligheten och för svensk ekonomisk utveckling.
Vänsterpartiet vill göra högkvalitativ utbildning tillgänglig för fler och vill därför satsa mer resurser på utbildning samt utreda ökade kompensatoriska inslag i fördel
­
ningen av utbildningsresurserna.
9.6
Klimat
Vänsterpartiets klimat- och miljöpolitik tar sin utgångspunkt i att samhället behöver ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att uppnå klimatmålen och undvika en klimatkatastrof. Många av de nödvändiga förändringarna av vår produktion och konsumtion behöver genomföras de närmaste tio åren. Om omställ
­
ningen ska lyckas behöver den ske med en tydlig folklig förankring för de genom
­
gripande förslag som behöver till. Därför kan och bör inte klimatpolitiken frikopplas från frågor om sysselsättning, välfärd och regional utveckling.
Forskningen är tydlig med att effektiva utsläppsminskningar i grova drag endast kan uppnås på tre olika sätt:
genom nya tekniska innovationer som innebär att utsläppen minskar från befintlig verksamhet
genom beteendeförändringar och
genom minskad konsumtion och förändrad efterfrågan.
Vänsterpartiet är på det klara med att det kommer att krävas att alla dessa tre sätt implementeras.
Samhället behöver emellertid vara mycket tydligt med att det är genom ändrade förutsättningar – investeringar, innovation, storskaliga samhälleliga projekt – som de största effekterna kan uppnås. Nya järnvägssatsningar kommer att ställa om resandet från inrikesflyg till tåg och bilåkandet till kollektivtrafik. När vi gör om miljonprogram
­
met till ett bostadsmiljöprogram för vår tid förbättrar vi boendemiljöerna och åstad
­
kommer stor klimatnytta.
Det är samhällets roll att säkerställa att klimatomställningen inte står och faller med individuella val av konsumtion eller levnadsvanor. Deltagandet i klimatomställningen får inte reduceras till den enskildes köpkraft och möjlighet att genom medvetna val ändra sina levnadsvanor. I stället kommer förändringar av levnadsvanor att bidra positivt till det övergripande samhällsprojekt där klimatomställningen är en bärande del. I byggandet av jämlikhet, full sysselsättning och en verkligt generös välfärd ska klimat
­
omställningens behov vara centrala. Här verkar de individuella ansträngningarna och de samhälleliga i symbios.
För Vänsterpartiet är det självklart att det kommer att vara trygga löntagare som genomför klimatomställningen. Längst fram i ledet för att åstadkomma klimatneutralitet står bl.a. yrkesskickliga fabriksarbetare, ingenjörer, konduktörer och anläggnings
­
arbetare. Därför behöver en offensiv klimatomställning också beakta löntagarintresset och avancera deras positioner genom en utbyggd välfärd och stärkta trygghetssystem.
Vänsterpartiet söker mandat för att genomföra en klimatomställning där samhället spelar en tydligare och större roll. Företagsinitiativ som främjar utvecklingen mot klimatneutralitet behöver understödjas av samhället samtidigt som innovation, forskning och internationellt samarbete behöver prioriteras och främjas. Sverige kan spela en tydlig roll för att underlätta informationsutbyte och lärdomar till andra länder samtidigt som det additionella klimatbiståndet stärks.
Naturliga kolsänkor och andra miljövärden behöver skyddas och återställas i en ökande takt. För att värna såväl miljöns roll i klimatomställningen som det egenvärde en livfull och välmående miljö har behöver samhället avsätta resurser till skydd och restoration. Närheten till livaktig natur, bevarandet för kommande generationer och varsamhet i exploateringen av naturen är grundvärden i Vänsterpartiets miljöpolitik.
Vänsterpartiet delar den växande klimatrörelsens strävan efter konkretion och tydliga handlingsplaner. Tiden för fromma förhoppningar och tilltro till marknads
­
lösningar är över. Handlingskraft, ett aktivt samhälle och en klimatpolitik i centrum av den ekonomiska politiken är i stället den inriktning som skänker efterlängtat hopp och verkliga resultat.
I Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 presenterade vi förslag på ett omfattande investeringspaket för klimatet. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Ett omfattande invester
­
ingspaket behövs för att skynda på den nödvändiga omställningen av klimatet och för att skapa fler arbetstillfällen – detta är särskilt tydligt när vi nu är på väg in i en lågkonjunktur. När satsningen är fullt utvecklad förväntas också inflationen vara tillbaka på normala nivåer igen. Investeringspaketet beskrivs närmare i motion 2022/23:1299.
9.7
Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter
En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver under
­
stödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster och effektiva försäkringssystem. Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomst
­
grupper.
Det svenska skattesystemet gav oss en gång skatteintäkter som var de högsta i världen relativt BNP. Det fanns en stark tilltro till möjligheten att göra skillnad till
­
sammans och en självklarhet att samhällsinvesteringar skulle finansieras gemensamt. Diskussionen om skatter var då hur de skulle tas ut rättvist, samhällsekonomiskt effektivt och med en bibehållen legitimitet för skattesystemet. Utgångspunkten för 1990-talets stora skattereform var hur man skulle ta ut mesta möjliga skatt med minsta möjliga påverkan på ekonomin i övrigt. Svaret på den svåra frågan om hur skatters påverkan på sparande, arbetsutbud, investeringar, riskvilja eller konsumtion skulle minimeras blev: likformighet, neutralitet och enkelhet.
I dag lever diskussionen om legitima skatter en tynande tillvaro. Snarare är utgångs
­
punkten för debatten att skatter är skadliga och ständigt behöver slopas eller minimeras. Skattekvoten har sänkts från 49,8 procent 1990 till 42,1 procent 2022, vilket motsvarar ca
440 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år. Motiven har skiftat men övervägande karakteriserats av att slopandet eller sänkningen ska lösa det ena eller det andra samhällsproblemet.
Det finns dock inget stöd för att skatter gör mer skada än nytta. En stark tes är att skatt på arbete hämmar viljan att arbeta. Sverige har förhållandevis höga marginal- och deltagandeskatter på arbete. Samtidigt har vi EU:s näst högsta sysselsättningsgrad på ca
82 procent (20–64 år). För individer med eftergymnasial utbildning är sysselsätt
­
ningsgraden 90 procent. Samma förhållande gäller även i andra nordiska länder som Norge och Danmark. Samtidigt har ett land som USA en lägre skatt men också betydligt lägre sysselsättningsgrad. I en studie av Henrik Jacobsen Kleven förklaras höga skatter och hög sysselsättningsgrad med att länder med höga skatter också har stora subven
­
tioner av arbetskraftsdeltagande genom offentlig finansiering av särskilt förskola och äldreomsorg.
[71]
I en omtalad och nyligen publicerad studie från London School of Economics har
forskarna Hope och Limberg analyserat effekterna av sänkta skatter på höga inkomster.
[72]
Studien kommer, föga förvånande, fram till att skattesänkningar för de rika ökar den ekonomiska ojämlikheten utan att nämnvärt påverka arbetslösheten eller den ekono
­
miska tillväxten.
Sammanfattningsvis ger forskningen inget entydigt svar på hur starkt det eventuella sambandet mellan skatter och sysselsättning är i Sverige. Det enda som är helt säkert är att skattesänkningar leder till minskade skatteintäkter. Flertalet skattesänkningar har dessutom tydligt bidragit till kraftigt ökade inkomstskillnader.
Skatterna är centrala för att säkra välfärdens långsiktiga finansiering. En generell välfärd jämnar ut skillnader i inkomst och förutsättningar både över livets olika skeden och mellan inkomstgrupper. Skolans betydelse för ett mer jämlikt samhälle går inte att överskatta. Jämlik tillgång till sjukvård av hög kvalitet bidrar till att jämna ut hälso
­
klyftor, förbättra livskvaliteten och förlänga livslängden för befolkningen. En äldre
­
omsorg i offentlig regi syftar till att skapa värdiga och likvärdiga livsvillkor för alla äldre. Trygghets- och omställningsförsäkringarna omfördelar mellan olika inkomst
­
grupper, mellan män och kvinnor men framför allt över livets olika skeden.
Den offentliga konsumtionen verkar därmed kraftigt utjämnande på inkomst
­
fördelningen varje år. I regeringens fördelningspolitiska redogörelse för 2023 visas att värdet av de nyttjade välfärdstjänsterna är större i de lägre inkomstgrupperna än i de högre.
[73]
Den samlade effekten när värdet av offentliga välfärdstjänster adderas till den disponibla inkomsten är att inkomstskillnaderna minskar med drygt 20 procent.
[74]
Skatt efter bärkraft och välfärd utifrån behov är omfördelningens kärna. Eftersom välfärden finansieras av offentliga medel blir skattepolitiken ett av de mer ideologiskt betydelsefulla politikområdena – kanske det mest betydelsefulla.
Vänsterpartiet söker mandat för att inleda arbetet med en genomgripande skatte
­
reform som ska skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden.
Vår generella utgångspunkt är att staten inte ska använda lägre skattesatser och olika skatteavdrag som stöd till vissa företag eller branscher eller för att påverka konsum
­
tionsmönster och arbetstider. Skatter ska finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut inkomstskillnader. Det mest prioriterade området att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige.
10
Förslag på budgetåtgärder för innevarande år
Regeringen och Sverigedemokraterna möter den pågående krisen med en chockerande passivitet. Om Vänsterpartiets budget för 2023 (mot. 2022/23:1299) hade vunnit stöd i riksdagen hade Sverige – välfärden, hushållen och samhället som helhet – varit betydligt bättre rustat att möta den svåra situation som nu råder. I det läge vi nu befinner oss i föreslår vi nedan en rad åtgärder som behövs här och nu, utöver den politik vi slog fast i vår budgetmotion. Utöver det behövs vissa justeringar av den nu gällande stats
­
budgeten som vi beskriver närmare i hanteringen av regeringens vårändringsbudget för 2023 (prop. 2022/23:99).
10.1
Bekämpa inflationen
Regeringen motiverar sin ekonomisk-politiska passivitet genom att beskriva den som inflationsdämpande. Genom att inte göra någonting ska inflationen hållas tillbaka, samtidigt som hushållen får ”härda ut”. Vänsterpartiet anser att inflationen bör bekämpas genom insatser som faktiskt leder till lägre inflation.
Som beskrivs i avsnitt 5.4 skulle vårt förslag om att införa Sverigepriser på el sänka inflationen med omkring 1–2
procentenheter. En annan starkt bidragande faktor till den höga inflationen är matpriserna, vilket beskrivs närmare i avsnitt 6.5. Regeringen har svarat med att träffa de stora livsmedelsföretagen. Det är uppenbarligen inte tillräckligt. Vänsterpartiet menar att det krävs en överenskommelse som håller tillbaka prisökning
­
arna på mat. Vi är också tydliga med att om ingen överenskommelse nås så behövs lagstiftning. Det regeringen nu måste få till stånd är
en skriftlig överenskommelse med matjättarna om att de aktivt ska hålla tillbaka priserna
att det tydligt ska framgå att det är inriktat på baslivsmedel som är nödvändiga för alla familjer
att det ska sättas tydliga mål för matjättarna i åtagandet, dvs. hur mycket man ska bidra med för att hålla tillbaka matpriserna
att det ska gå att utvärdera om de uppfyllt sin del av överenskommelsen, dvs. det måste gå att räkna på de mål som formulerats.
Utöver dessa förslag vill vi se halverade taxor i kollektivtrafiken, vilket beskrivs närmare
i avsnitt 10.7. Det skulle minska kostnaderna för hushållen och sänka inflationen. Riks
­
banken har höjt räntan i en historiskt hög takt för att dämpa inflationen. Det drabbar hushållen hårt. Med Vänsterpartiets politik skulle inflationen vara lägre och Riksbanken skulle inte behöva höja räntan i samma tempo. Vänsterpartiets förslag skulle samman
­
taget därmed innebära rejäla lättnader för hushållen.
10.2
Krisbarnbidrag och pausat rut
Hushållens kostnader skenar. Landets barnfamiljer är särskilt utsatta. Vänsterpartiet har en lång rad förslag för de allra sämst ställda hushållen. I det nuvarande läget behövs också satsningar som når bredare grupper, utan att spä på inflationen.
Sommarlovet kommer att bli extra krävande för barnfamiljer detta år. När skola och förskola är stängda ökar kostnader för mat och aktiviteter. Därför behövs ett extra kris
­
barnbidrag som betalas ut vid halvårsskiftet och gäller året ut. Vid årets utgång bör krisbarnbidraget utvärderas för att avgöra om det ska fortsätta gälla. Vänsterpartiets förslag består av tre delar.
Höj barnbidraget med 400 kronor per månad. Sedan den senaste höjningen av barn
­
bidraget har dess reala värde minskat med omkring 200 kronor, i förhållande till prisbasbeloppet. Vi föreslår en kompensation för det samt en extra höjning eftersom priserna nu ökat ännu mer.
Höj flerbarnstillägget i barnbidraget med 480 kronor per månad för det tredje barnet och 1
120 kronor per månad för det fjärde barnet. Det innebär alltså att alla familjer med tre barn får en total höjning av barnbidraget med 1
680 kronor per månad och att alla familjer med fyra barn eller fler får höjt barnbidrag med 2
720 kronor per månad.
Inför ett ensamståendetillägg om 500 kronor i månaden per barn i ensamstående
­
hushåll. En ensamstående med ett barn får därmed 900 kronor mer per månad, medan en med två barn får 1
800 kronor mer per månad och en med tre barn får 3
180 kronor mer per månad, inkluderat höjningarna i del ett och två.
Vänsterpartiets föreslagna höjning av barnbidraget och flerbarnstillägget och införandet av ett ensamståendetillägg ökar statens utgifter med 6,6 miljarder kronor 2023. Till följd av förslagen minskar kommunernas kostnader för försörjningsstöd, om inga andra ändringar görs. Eftersom detta förslag är en tillfällig krisåtgärd som syftar till att hjälpa de sämst ställda hushållen anser Vänsterpartiet att försörjningsstödet inte bör påverkas av vårt förslag.
För att finansiera höjningarna av barnbidraget, flerbarnstillägget och införandet av ett ensamståendetillägg föreslår Vänsterpartiet att rutavdraget pausas för resten av året. Det innebär en besparing på omkring 4
miljarder kronor för staten 2023, vilket nästan finansierar hela den föreslagna höjningen av det generella barnbidraget.
[75]
Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag en omfördelning av resurser där de rikaste hushållen får bidra lite mer till det offentliga samtidigt som de sämst ställda får bättre förutsättningar att klara av den pågående krisen, vilket framgår av figuren nedan.
Figur 19 Fördelningseffekter av att höja barnbidrag och flerbarnstillägg, införa ensamståendetillägg och ta bort rutavdrag, halvår 2023
Procentuell förändring av ekonomisk standard
Källa: RUT 2023:427.
Som framgår av figuren nedan är rut, utöver ett bidrag till de rikaste hushållen, också ett bidrag till Stockholmsområdet, och i viss mån övriga storstadsregioner om de summor som betalas ut ställs i relation till befolkningsstorlek. Därmed innebär Vänsterpartiets förslag en regionalt utjämnande omfördelning av resurser inom landet.
Figur 20 Regional fördelning av rutavdraget 2021
Befolkningsandel samt regional andel av kostnaden för hela rutavdraget
Källa: Skatteverket samt egna beräkningar.
10.3
I
nför skolfrukost i hela landet
Många skolor har under hösten och vintern vittnat om hungrigare elever och större åtgång av skolmat. Vänsterpartiet vill ge skolor pengar så att de kan servera frukost varje dag. Det skulle vara bra både för elevernas skoldag och för de barnfamiljer som har det tufft i dessa tider av skenande levnadskostnader.
Vänsterpartiets förslag innebär att staten tar det finansiella ansvaret för att alla kommuner ska kunna införa frukostservering i grundskolan och gymnasiet. De kommuner som vill kommer att kunna ansluta sig till en modell där de serverar frukost och får kostnadstäckning för det genom statsbidrag.
Flera pilotprojekt visar på att det finns mycket goda skäl att servera frukost i skolan. I flera av studierna visar det sig att även lärare som varit kritiska till projekten ändrat sig när de sett de förbättrade resultaten hos eleverna. Åtta av tio svenskar är också positiva till gratis skolfrukost, enligt en undersökning från 2022.
[76]
Reformen förväntas kosta mellan 0,5 och 1
miljard kronor per år beroende på antalet kommuner som ansluter. Om förslaget införs den 1
juni uppgår kostnaderna således till mellan 250 och 500 miljoner kronor 2023. Beräkningen utgår från antalet elever, antalet skoldagar och den beräknade kostnaden per barn i de kommuner som har frukost redan i dag.
10.4
Återinför karensersättningen
Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas. Det har vi tyckt länge. Pandemin visade på hur skadligt det är med ett karensavdrag, då det ökar risken för smittspridning, riskerar människors liv och hälsa samt äventyrar ekonomin. I den nu pågående ekono
­
miska krisen blir det tydligt hur löntagare med små marginaler drabbas hårt av karens
­
avdraget. Särskilt utsatta är alla som arbetar i yrken där risken att bli sjuk är stor. Det handlar bl.a. om handelsanställda, omsorgspersonal som tar hand om våra barn och våra äldre samt sjukvårdspersonal och bussförare.
Karensavdraget kan avskaffas på olika sätt. Huvudfrågan är hur kostnaden ska fördelas mellan stat och arbetsgivare samt vad det kan få för eventuella konsekvenser för löntagarna. Det centrala för Vänsterpartiet är att karensavdraget avskaffas så snart som möjligt, eftersom det leder till skadlig sjuknärvaro, ökad smittspridning och inkomstbortfall som framför allt drabbar låginkomsttagare.
Under coronapandemin infördes en tillfällig ersättning för karensavdraget (karensersättning), tack vare Vänsterpartiet och flera pådrivande fackförbund. Denna ersättning är slopad sedan den 1 april 2022.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över
karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). Utredningen lades ned av Sverigedemokra
­
terna och den nya regeringen, och ersattes av en intern utredning inom Socialdeparte
­
mentet.
Därmed riskerar frågan att begravas inom regeringen.
Vänsterpartiet anser att hela karensavdraget bör avskaffas snarast möjligt. I det läge vi nu befinner oss i där inflationen slår mot hushållen med full kraft och allt fler har svårt att få ihop sin ekonomi anser vi att det behövs omedelbara åtgärder för att lindra de ekonomiska effekterna av karensavdraget. Därför menar vi att karensersättningen bör återinföras så snart som möjligt. Systemet finns på plats och det går att återinföra omedelbart.
För en familj där båda föräldrarna är medlemmar i Kommunal, med två barn (12 och 15 år) skulle återinförd karensersättning innebära 10
133 kronor mer på ett år.
[77]
Det mot
­
svarar drygt en månads matkostnader, som enligt Konsumentverkets definition av bas
­
konsumtion uppgår till 10
040 kronor för den typfamiljen.
[78]
Karensersättningen kostade staten drygt 3,2 miljarder kronor 2021.
[79]
Ersättningen är nu något högre, men sannolikt kommer färre att söka den eftersom riktlinjerna för sjuk
­
frånvaro har ändrats sedan dess. Kostnaden beräknas därmed uppgå till omkring 270 kronor per månad. Om karensersättningen återinförs den 1 juli skulle det innebära att statens utgifter för 2023 ökade med omkring 1,6 miljarder kronor.
10.5
Dra tillbaka skattehöjning för personer födda 1957
När riksdagen röstade för höjda åldersgränser i pensionssystemet (prop. 2021/22:181) beslutade den också om att höja åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget från 65 till 66 år. Det innebär stora skattehöjningar, mellan nästan 1
000 och 3
000 kronor per månad för den som föddes 1957 (prop. 2021/22:181 s.
165 och tabell 8.3 på s.
168).
Totalt berörs omkring 112
000 personer, inkluderat både pensionärer och löntagare. Den genomsnittliga skattehöjningen i den berörda gruppen uppskattas till 26
100 kronor, vilket motsvarar ca 7
procent av den genomsnittliga förvärvsinkomsten. Vänsterpartiet röstade emot propositionen, inkluderat förslaget om att höja åldersgränsen för det för
­
höjda grundavdraget. Att en regering som säger sig vilja sänka skatten för pensionärer valde att gå fram med kraftiga skattehöjningar för en stor del av landets pensionärer i dessa ekonomiskt svåra tider är obegripligt.
Vänsterpartiet anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag om att dra tillbaka den höjda åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget.
10.6
Ett statligt räddningspaket till
sjukvården
Resurserna till välfärden följer inte behoven – som förändras i takt med befolkningen och med pris- och löneutvecklingen i kommuner och regioner. Dagens system får effekten att verksamheterna ute i kommunerna kortsiktigt måste anpassas till det rådande kostnadsläget i stället för till medborgarnas behov av sjukvård, förskola och äldreomsorg.
SKR har visat att om de generella statsbidragen sedan 2011 skulle ha följt pris
­
utvecklingen och de ökade behov som följer av förändring av och inom befolkningen, så skulle de ha varit 25 miljarder kronor högre i år (2023) än förra året. Detta ligger i linje med vad vi i Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion för 2023. Trots detta tillförde regeringen endast 6
miljarder kronor i generella statsbidrag, tillsammans med en mindre andel riktade stöd, till innevarande år.
En sammanställning av regionernas budgetar för innevarande år visar att 17 av 21 regioner kommer att gå med underskott i år. Totalt beräknas underskottet bli 8–10 miljarder kronor. Det innebär enorma påfrestningar på den svenska sjukvården.
Vänsterpartiet föreslår därför ett statligt räddningspaket till sjukvården för 2023:
Anslå 8 miljarder kronor till regionerna för innevarande år.
Hela kommunsektorn behöver understöd i år och stabila förutsättningar framöver, och vi föreslår därför vidare:
Låt kommuner och regioner, tillfälligt eller tills vidare, använda riktade medel som generella.
Vi kräver att landets kommuner och regioner före sommaren får besked om en lägsta nivå för statsbidrag i höstens budgetproposition.
Staten måste garantera långsiktiga förutsättningar för kommuner och regioner – indexera statsbidragen så att de följer kostnadsutvecklingen.
Halverade biljettkostnader i kollektivtrafiken
Den klimatnytta som uppnås av att fler ställer bilen och i stället åker kollektivt är mycket stor. Sverige har på många platser en väl utbyggd kollektivtrafik med god kvalitet. Men tillgänglighet, turtäthet och pris varierar kraftigt över landet.
Ett stort hinder för många, förutom turtätheten, är priset på kollektivtrafik. Pris
­
utvecklingen inom kollektivtrafiken har varit oproportionerlig under lång tid. Biljett
­
priserna är i dag långt över priset på drivmedel eller konsumentprisindex. Vänsterpartiet vill utreda en ny modern lagstiftning som säkerställer kollektivtrafikens roll i klimat
­
omställningen och som samtidigt förbjuder huvudmännen att höja priset mer än KPI. En modern klimatlag som syftar till att värna kollektivtrafikens tillgänglighet skulle garan
­
tera rätten till en överkomlig kollektivtrafik även framgent.
Under pandemiåren 2020 och 2021 minskade kollektivtrafikens andel av det totala resandet. Regionerna tvingas nu täcka upp för såväl kostnadsökningar som intäkts
­
bortfall i kollektivtrafiken, samtidigt som en återhämtning av resandet med kollektiv
­
trafik också kräver ett bra utbud, god servicenivå och fördelaktiga biljettpriser.
Sammantaget behöver samhället stärka sitt engagemang för att möjliggöra kollektivt åkande för fler. Vänsterpartiet föreslår därför att staten finansierar en möjlighet att halvera biljettpriserna och samtidigt säkerställa utbyggnaden av kollektivtrafiken.
Gotland har en särskild situation som staten behöver ta ett ökat ansvar för. Bas
­
trafiken måste året runt bygga på moderna snabbfärjor med lägsta möjliga utsläpp och stärkt tillgänglighet. Vänsterpartiet anser också att trafiken, precis som den statliga väginfrastrukturen, gör sig bäst i statlig regi och ska ses som en del av den statliga infra
­
strukturen. Därför ska fartygen ägas och drivas av Trafikverket.
Vänsterpartiets förslag:
Halvera biljettpriserna i svensk kollektivtrafik andra halvåret 2023 till en kostnad om 6
miljarder kronor.
Inför ett investeringsstöd om 5
miljarder kronor årligen för att säkerställa nyinvesteringar och utbyggnad i kollektivtrafiken.
Återför avräknade medel till biståndet
Reglerna inom OECD:s biståndskommitté Dac medger att biståndsgivarländer kan räkna vissa inhemska flyktingkostnader för personer från låg- och medelinkomstländer som internationellt bistånd under det första året. Ett av de länder som omfattas är Ukraina. Den osäkra situationen till följd av Rysslands anfallskrig har gjort att det funnits vissa svårigheter med att göra korrekta uppskattningar av flyktingmottagandet. Migrationsverkets prognos har visat sig felaktig och kostnaderna under 2023 har därmed överskattats med ca 1
261 miljoner kronor.
Vänsterpartiet har länge kritiserat avräkningarna i biståndet. I regeringens höst
­
budget valde man att göra avsteg från en lång tradition av svensk biståndspolitik och överge det etablerade enprocentsmålet. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Det gör det särskilt viktigt att omgående återföra de pengar som felaktigt uppskattats för inhemska flyktingkostnader till biståndsbudgeten.
10.9
Budgetförslag för innevarande år
Vänsterpartiets föreslagna ändringar i budgeten 2023 uppgår till drygt 20 miljarder kronor. Det är satsningar som behövs för att möta den kris vi nu befinner oss i. Som framgår av avsnitt 5.4 skulle satsningar i den storlek vi föreslår ha små effekter på inflationen. Till det kommer att vårt förslag om att införa Sverigepriser på el skulle sänka inflationen med omkring 1–2 procentenheter. Dessutom skulle vårt förslag om halverade biljettpriser också sänka inflationen.
Tabell 1 Budgetförslag för innevarande år
Förslag
Miljoner kronor
Inför krisbarnbidrag
6
600
Pausa rut
4
000
Inför skolfrukost i hela landet
500
Återinför karensersättningen
1
600
Inför ett statligt räddningspaket till regionerna
8
000
Halvera biljettkostnaderna i kollektivtrafiken
6
000
Inför ett investeringsstöd till kollektivtrafiken
2
500
Totalt
21
200
Not: Samtliga effekter är beräknade för halvåret 2023, förutom de generella statsbidragen till regionerna som är helårseffekt.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Isabell Mixter (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Ali Esbati (V)
[1]
https://www.whitehouse.gov/briefing-room/statements-releases/2022/02/28/fact-sheet-lowering-prices-and-leveling-the-playing-field-in-ocean-shipping/.
[2]
Konkurrensverket (2018), Konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan.
[3]
RUT, dnr 2022:863.
[4]
Sveriges riksbank (2023), Penningpolitisk rapport, april 2023.
[5]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2023.
[6]
Konjunkturinstitutet (2023), Konjunkturbarometern mars 2023.
[7]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2023.
[8]
https://skr.se/download/18.50bfbe141840e2c6c5a54e85/1667389150465/WEBB-SKR2022_00375-1-Hemstallan-stod-med-ekonomin.pdf.
[9]
SKR, Ekonomirapporten, december 2022.
[10]
Ibid.
[11]
Konjunkturinstitutet (2022), Finanspolitikens effekt på inflationen – ett allmänjämviktsperspektiv.
[12]
Ibid.
[13]
RUT, dnr 2023:129.
[14]
Se exempelvis Weber (2021) Could strategic price controls help fight inflation? The Guardian, 29 december 2021.
[15]
Katalys (2023) Alla får det inte bättre.
[16]
SCB (2023-01-25) Stark inkomstutveckling under 2021, men ökande skillnader.
[17]
ISF (rapport 2022:2) Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren.
[18]
Ibid.
[19]
SCB.
[20]
https://www.folkhalsoguiden.se/nyhetsarkiv/stora-halsoklyftor-i-stockholms-lan/.
[21]
SCB (2023-01-25) Stark inkomstutveckling under 2021, men ökande skillnader.
[22]
Boverket, Segregationsbarometern.
[23]
Boende står för 25 procent, livsmedel för 15 procent och transporter för 15 procent av hushållens utgifter, enligt KPI-korgen. Sammanlagt 55 procent.
[24]
Konsumentverket (2022) Beräknade hushållskostnader.
[25]
Riksbanken (2023-03-08) Anna Breman i Falkenberg: Inflationen behöver bli låg och stabil igen.
[26]
https://www.handels.se/aktuellt/2023/hoga-vd-loner-rekordvinster-och-sant-som-inte-sticker-i-ogonen/.
[27]
SCB (2023-01-25) Stark inkomstutveckling under 2021, men ökande skillnader.
[28]
Konkurrensverket (2018:4) Konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan.
[29]
Konjunkturinstitutet (2022) Specialstudie – Prissättning hos svenska företag under 2022.
[30]
Ibid.
[31]
Konkurrensverket (2018:4) Konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan.
[32]
Livsmedelsverket (2023-03-30) Höjda matpriser riskerar att påverka folkhälsan.
[33]
Folkhälsomyndigheten (2023-03-30) Utmaning sluta påverkbara hälsoklyftor inom en generation.
[34]
Eurostat, ECB och Macrobond.
[35]
Rädda Barnen: Nya siffror bekräftar: barnfattigdomen är akut.
[36]
Stadsmissionen i Expressen (2023-03-29).
[37]
Kommunal (2023), Inkomst att leva på.
[38]
Uppgifter från Kronofogden.
[39]
Ibid.
[40]
Folkhälsomyndigheten (2023), Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2023.
[41]
Skolverket (2019), PISA 2018 – 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
[42]
SCB (2021), Livslängden i Sverige 2011–2020. Livslängdstabeller för riket och länen.
[43]
https://kommuninvest.se/2023/01/kraftigt-okande-rantekostnader-i-kommunsektorn/.
[44]
Andelen 80-plus av befolkningen ökar från 5,5 procent till 7,4 procent enligt SCB:s befolkningsprognos 2023.
[45]
Vänsterpartiet (2023), En rättvis väg genom krisen, Vänsterpartiets budgetmotion 2023.
[46]
SKR (2022) Ekonomirapporten, december 2022.
[47]
https://www.ivo.se/tillsyn/pagaende-storre-tillsynsinsatser/stor-brist-pa-disponibla-vardplatser-inom-sjukhusvarden/.
[48]
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4oxBa9/s-toppen-aida-hadzialic-varnar-for-valfardskris-i-sverige-regeringen-ar-handlingsforlamad.
[49]
https://kommuninvest.se/2023/01/kraftigt-okande-rantekostnader-i-kommunsektorn/.
[50]
SCB.
[51]
SKR (2022) Ekonomirapporten, december 2022.
[52]
SKR (2022) Välfärdens kompetensförsörjning.
[53]
Socialstyrelsen (2023) Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård, Nationella planeringsstödet 2023.
[54]
Kommunal (2019), Skatteväxling för välfärden – ett idéprogram.
[55]
Kommunal
(2021), Rätt bemanning.
[56]
Larsson (2021), Lönerapport 2021. Löner och löneutveckling år 1913–2020 efter klass och kön. LO.
[57]
Statskontoret (2023), Att styra de självstyrande – En analys av statens styrning av kommuner och regioner, 2023:7.
[58]
Medieakademin, Förtroendebarometern 2023.
[59]
SCB, Hushållens boendeutgifter 2021.
[60]
Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten, 2022.
[61]
Prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition.
[62]
SKR, budgetpropositionen för 2023 samt höständringsbudgeten för 2022.
[63]
LO, Ekonomiska utsikter, hösten 2022. Siffran grundar sig på komvux/yrkesvux (–1,1 mdr) 19
000–21
000 platser, yrkeshögskolan (–61 milj.) 1
000 platser, folkhögskolan (–572 milj.) 3
000 platser. Det ger totalt en nedskärning på –1,7 miljarder kronor och därmed 23
000–25
000 platser.
[64]
SKR, Ekonomirapporten, december 2022.
[65]
EU 2022/18/54.
[66]
Klimatpolitiska rådet, Sveriges väg till nollutsläpp 2023.
[67]
Ibid.
[68]
Se exempelvis LO (2020), Den aktiva arbetsmarknadspolitikens tillbakagång.
[69]
LO (2022) Hur fungerar a-kassan – för den enskilde och hur lite får du? samt LO (2022) Vilken roll spelar arbetslöshetsförsäkringen i samhällsekonomin?
[70]
Andelen 80-plus av befolkningen 20–64 år, enligt SCB:s befolkningsprognos 2022.
[71]
Kleven (2014), How Can Scandinavians Tax so Much?, Journal of Economic Perspectives, 28(4):77–98.
[72]
Hope, D. och Limberg J.(2020), ”The Economic Consequences of Major Tax Cuts for the Rich”, London School of Economics.
[73]
Prop. 2022/23:100 bil.
2.
[74]
Den svenska Ginikoefficienten för faktorinkomster var 0,53 år 2021; skatter och transfereringar bidrog sedan till att Ginikoefficienten för ekonomisk standard (disponibelinkomst justerad efter hushålls
­
sammansättning) minskade till 0,33. När inkomsten för samtliga individer utökas med värdet av välfärds
­
tjänsterna (utökad inkomst) minskar inkomstskillnaderna mätt med Gini ytterligare – till 0,26. Källa: Prop. 2022/23:100 bil.
2.
[75]
RUT 2023:427.
[76]
Novus.
[77]
Enligt Kommunal har deras medlemmar omkring mellan tre och sex karensdagar per år i genomsnitt.
[78]
Konsumentverket (2022) Beräknade hushållskostnader.
[79]
Försäkringskassans årsredovisning 2021.

=== HD022792: En ny regering – För ett starkare och tryggare Sverige ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022792

Motion till riksdagen
2025/26:2792
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En ny regering – För ett starkare och tryggare Sverige
1
Sammanfattning
Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Reallönesänkningarna, plus regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet. Den höga arbetslösheten där en stor del av de arbets
­
lösa står långt ifrån arbetsmarknaden kräver en politik för full sysselsättning med investeringar i klimatet och ett tryggande av hushållens ekonomi samt en fungerande arbetsförmedling. Den nuvarande Arbetsförmedlingen har dock dränerats på resurser. Dessutom har stora delar av arbetsmarknadspolitiken privatiserats, vilket försvårar en sammanhållen, effektiv och koordinerad arbetsmarknadspolitik. Regeringens svar för att få fler i arbete är ytterligare sänkta ersättningsnivåer för framförallt barnfamiljer. Men sänkta ersättningar som incitament ger inga fler jobb i Sverige. Det har konstaterats otaliga gånger, bl.a. av regeringens eget finanspolitiska råd.
Ett strukturproblem i den svenska ekonomin är de stora och kraftigt växande ekono
­
miska klyftorna. Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. Regeringen har dock fortsatt att sänka skatterna – med sammanlagt 110 miljarder kronor under mandatperioden, vilket innebär att utrymmet för att satsa på hushållen eller välfärden ständigt minskar.
Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Genom att under lång tid ha låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen.
Regeringen föreslår skattesänkningar med över 50 miljarder kronor för 2026. I Vänsterpartiets budgetalternativ finns en helt annan inriktning. Istället för att sänka skatten mest för de med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att under
­
lätta den gröna omställningen. Vi använder pengarna till att bl.a. stärka välfärden, med ett särskilt fokus på sjukvården genom att förlänga sektorsbidraget till hälso- och sjuk
­
vården. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi bl.a. genom höjda barnbidrag. Så främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.
Vänsterpartiets viktigaste reformer i budgetmotionen för 2026
Miljoner kronor
Rädda välfärden
Generella statsbidrag
8
000
Förläng sektorsbidraget till sjukvården
5
000
Glesbygdstillägg inom sjukvården
1
000
Socialtjänstens arbete med barn och unga i riskgrupp
1
000
Kraftigt förstärkt personaltäthet i elevhälsan
1
000
Skydda hushållen
Höjt barnbidrag, 400 kr
8
800
Trygghet i socialförsäkringen
4
300
Sverigebiljetten
2
500
Återställ högkostnadsskyddet
2
160
Höjt bostadsbidrag
1
300
Reformera tandvården
1
000
Arbetslöshetsförsäkringen
1
000
Bygg Sverige starkt
Förstärkt transportinfrastruktur
4
000
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
3
000
Arbetsmarknadspolitik
3
000
Klimatklivet
2
510
Stöd för anordnande av hyres- och studentbostäder
2
250
Nya beredskapsjobb
2
000
Stärkt elöverföringskapacitet
2
000
Investeringar till lokal förnybar elproduktion
1
000
Havsvind, statligt ägande
1
000
2
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning
2 Innehållsförteckning
3 Förslag till riksdagsbeslut
4 Det ekonomiska läget
4.1 En osäker omvärld
4.2 Svensk ekonomi
4.2.1 Massarbetslösheten biter sig fast
4.2.2 Ökad ojämlikhet
4.2.3 Läget i kommunsektorn
4.3 Finanspolitiska överväganden
4.3.1 Överenskommelsen om balansmålet redan överspelad – avstämning mot saldomålet
4.3.2 Finansiering av kärnkraftsutbyggnaden
5 Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
5.1 Regeringen fortsätter på skattesänkarspåret
5.2 Ett bidragstak leder inte till fler jobb
5.3 Sverige missar klimatmålen med hästlängder
5.4 Regeringens elpristak är ett slag i luften
5.5 Kömiljarder utan effekt
5.6 Sverige sviker världens fattiga och utsatta
6 Stoppa rånet
6.1 Ta kontroll över de skenande matpriserna
6.2 Använd SBAB för att pressa storbankerna
6.3 Inför Sverigepriser på el
6.4 Ta tillbaka kontrollen över elnäten
7 Rädda välfärden!
7.1 Ökade generella statsbidrag och sektorsbidrag till hälso- och sjukvården
7.2 Glesbygdstillägg inom sjukvården
7.3 Återställ högkostnadsskyddet för läkemedel
7.4 Reformera tandvården
7.5 Stärk socialtjänsten
7.6 Fler vuxna i förskolan
7.7 Kraftigt förstärkt elevhälsa
7.8 Lägre avgifter i förskola och fritidshem
7.9 Högre utbildning: universitet och högskola
7.10 Stöd till folkbildningen
7.11 Idrott för alla
7.12 Kulturskolor för alla barn
8 Hushållens ekonomiska situation
8.1 Höj och inflationsskydda barnbidraget
8.2 Höj och reformera bostadsbidraget
8.3 Höj tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen
8.4 Avskaffa karensavdraget
8.5 Höj försörjningsstödet
9 Bygg Sverige starkt!
9.1 En investeringsplan för en grön omställning
9.2 Totalförsvaret – 50 miljarder kronor till civil infrastruktur
9.3 Framtidens transporter
9.3.1 Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
9.3.2 Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur
9.3.3 Sverigebiljetten för billigare kollektivtrafik
9.4 Ett hållbart energisystem
9.4.1 Investeringar i förnybar elproduktion
9.4.2 Vindkraft – på land och till havs
9.4.3 Stärkt elöverföringskapacitet
9.5 Nya beredskapsjobb
9.6 Klimatsmarta och trygga boenden
9.6.1 Klimatsäkra bostadsbeståndet
9.6.2 Fler klimatsmarta hyresrätter till en överkomlig hyra
9.7 Klimatklivet
9.8 Värnet för naturen/skydda miljön
9.9 Vänsterpartiets klimatinvesteringar 2026
9.10 En aktiv arbetsmarknadspolitik
9.10.1 Investera för ökad sysselsättning
9.10.2 En fungerande arbetsförmedling
9.10.3 Fler i arbetsmarknadsutbildning
9.10.4 Höj och indexera lönetaken för subventionerade anställningar
9.10.5 Höj och stärk arbetslöshetsförsäkringen
10 Rättvisa skatter
10.1 Målen för skattepolitiken
10.2 Skatt på kapital och egendom
10.3 Enhetliga kapitalskatter
10.4 Oligopolskatt på bankernas övervinster
10.5 Beskattning av fastigheter
10.6 Skatt på förvärvsinkomster
10.7 Nej till rutavdraget
10.8 Grönt rotavdrag
10.9 Sociala avgifter
10.10 Miljöskatter
11 Utgiftsramar och fördelning av utgifter i statsbudgeten
12 Den offentliga sektorns finanser m.m.
13 Beräkning av statens inkomster
3
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell 12 i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell 13 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 14 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 enligt förslaget i tabell
5 i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell
6 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
4
Det ekonomiska läget
4.1
En osäker omvärld
Sommaren har präglats av den amerikanska administrationens olika utspel och förhandlingar om tullar. De nya amerikanska tullarna har nu trätt i kraft och är samman
­
taget de högsta sedan 1930-talet. Fullt genomförda beräknas de uppgå till 300 miljarder dollar per år, vilket motsvarar ca 1 procent av BNP. De flesta varor från EU, Japan och Sydkorea beskattas nu med importtullar på 15 procent. Men osäkerheten är fortfarande stor; det kan inte uteslutas att ingångna avtal rivs upp. En fråga som skulle kunna utlösa detta är EU:s tillämpning av ”Digital Service Act” som berör beskattningen av de stora amerikanska tech-företagen.
[1]
Vidare saknas fortfarande avtal om tullar mellan Kina och
USA; ett misslyckande där skulle kunna få stora effekter på handeln och den ekonomiska
utvecklingen i stort.
Vissa export- och importföretag kommer nog att minska sina marginaler, men tidigare erfarenheter och bedömningar tyder på att upp emot 80 procent av de amerikanska tullarna till slut kommer att föras över på de amerikanska konsumenterna, vilket kommer att leda till ökad (förhoppningsvis temporär) inflation och minskad konsumtion.
[2]
De senaste amerikanska arbetsmarknadssiffrorna visade också på en påtaglig avmattning. Den amerikanska ekonomin väntas sammantaget växa i beskedlig takt i år och nästa år.
Euroområdets BNP överträffade förväntningarna och steg med 1,5 procent första halvåret jämfört med samma period förra året. Bakom de siffrorna döljer sig dock stora skillnader mellan olika sektorer. Den europeiska tillverkningsindustrin var under press redan innan de amerikanska tullarna och möter nu ytterligare utmaningar. Samtidigt bidrar fallande inflation, lägre räntor och rekordhög sysselsättning till att konsumtionen väntas ta fart. Betydande skillnader mellan länderna föreligger dock; Spanien växer på bra medan det inte syns några påtagliga tecken på någon återhämtning i Italien och Frankrike.
Trots tullpress har Kinas ekonomi utvecklats bättre än väntat. De ser ut att nå sitt tillväxtmål på 5 procent i år med hjälp av finanspolitiska stimulanser och export till andra länder än USA. Förhandlingarna med USA har pausat införandet av de allra högsta tullarna mot att Kina exporterar sällsynta jordartsmetaller och magneter.
[3]
4.2
Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet, se figur 1 nedan.
Figur 1 Sveriges BNP-tillväxt, 2011–2025
Procentuell förändring, fasta priser
Källa: Konjunkturinstitutet.
Det finns dock vissa tecken på att den svenska ekonomin kan vara på väg att vända. I slutet av augusti kom de definitiva BNP-siffrorna för det andra kvartalet och de var betydligt starkare än de preliminära siffror som tidigare hade publicerats. BNP ökade med 0,5 procent under andra kvartalet, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Tillväxten förklaras av uppgångar i bruttoinvesteringar, export och hushållskonsumtion. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2024 ökade BNP med 1,4 procent.
Konjunkturinstitutets mätning av stämningsläget i den svenska ekonomin visade i augusti på ett förbättrat stämningsläge i samtliga sektorer. I näringslivet är stämnings
­
läget nu i linje med det historiska genomsnittet, men hushållen är fortsatt mer pessimi
­
stiska än normalt (se figur 2 nedan).
Figur 2 Hushållens konfidensindikator
Medelvärde =100
Källa: Konjunkturinstitutet, ”Konjunkturbarometern augusti 2025”.
Flera faktorer talar dock för att hushållens köpkraft kommer att stärkas de närmaste åren. För det första sjunker hushållens ränteutgifter, till följd av både redan genomförda och förväntade räntesänkningar. Räntekvoten beräknas sjunka från 7,3 procent från december 2024 till 4,6 procent i slutet av 2026. För det andra innebär årets löneavtal, i kombination med fallande inflation, att reallönerna väntas stiga med 3 procent i år och 2
procent nästa år.
[4]
Lägg därtill finanspolitiska stimulanser i budgetpropositionen för 2026 på cirka 80 miljarder.
Utsikterna för industrin de närmaste åren är blandade. Ökade försvars- och infra
­
strukturinvesteringar i Europa bidrar till ökad efterfrågan samtidigt som högre tullar sannolikt kommer att leda till fallande export till USA.
4.2.1
Massarbetslösheten biter sig fast
Reallönesänkningarna, plus regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resul
­
terat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet. Den dåliga utvecklingen av investeringarna syns inte minst inom bygg- och bostadsmarknaden, där antalet påbörjade flerbostadshus och småhus sammantaget har minskat med närmare 60 procent mellan 2021 och 2024 (jfr figur 3 nedan).
Figur 3 Påbörjade lägenheter och småhus, 2000–2024
Källa: SCB.
Den dämpade ekonomiska utvecklingen syns tydligt på arbetsmarknaden. Arbetslös
­
heten har ökat med ca 1,4 procentenheter sedan början av 2023 och är nu nästan uppe på
nivåer som under finanskrisen 2008–2009 och pandemiåren 2020–2021, vilket motsvarar
75
000 fler arbetslösa.
Figur 4 Arbetslöshet, 15–74 år, 2005–2025 (augusti)
Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsdata, trendvärden
Källa: SCB (AKU).
Arbetslösheten har ökat brett i alla grupper, både bland traditionellt starka grupper och bland dem med en svagare förankring på arbetsmarknaden. Bland yrkesgrupper har arbetslösheten ökat mest bland ”bygg och anläggning”, men även yrkesgrupperna ”data/it”, ”administration, ekonomi och juridik”, ”försäljning, inköp, marknadsföring” samt ”transport” har fått se en betydande ökning av arbetslösheten.
Den svenska arbetslösheten är bland de högsta inom hela EU; bara Spanien och Finland har en högre arbetslöshet. Den höga arbetslösheten är ett politiskt misslyckande. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten kontinuerligt trendat uppåt samtidigt som arbetslösheten inom EU sjunkit något (se figur 5 nedan).
Figur 5 Arbetslöshet, Sverige och EU-27, 15–74 år
Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsdata
Källa: Eurostat.
Mycket av den arbetsmarknadspolitiska diskussionen de senaste åren har handlat om framväxten av en alltmer tudelad arbetsmarknad. En växande andel av de arbetslösa tillhör de grupper som enligt Arbetsförmedlingen har ”svag konkurrensförmåga”. Med ”svag konkurrensförmåga” menas de grupper som historiskt haft en svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa grupper är äldre (55–64 år), utomeuropeiskt födda, individer med som mest förgymnasial utbildning samt personer med funktionsnedsättning. Dessa gruppers arbetslöshet, som andel av den totala arbetslösheten, växte från att utgöra knappt 50 procent 2006 till över 75 procent 2017–2019 (se figur 6 nedan). Därefter går det att skönja en fallande trend; bland annat ökade sysselsättningen starkt bland utomeuropeiskt födda 2020–2022. De senaste två åren har arbetslösheten ökat i båda grupperna, men mest i gruppen övriga.
Figur 6 Inskrivna arbetslösa, de med svag konkurrensförmåga och övriga
Antal personer respektive andel (med svag konkurrensförmåga) av total arbetslöshet
Källa: Arbetsförmedlingen.
Ungdomsarbetslösheten (16–24 år) i Sverige ligger på ca 24 procent, vilket är bland de högsta inom EU. Den höga svenska ungdomsarbetslösheten jämfört med övriga Europa är dock lite missvisande eftersom Sverige har många heltidsstudenter som samtidigt söker arbete. Den traditionella arbetsmarknadsstatistiken utesluter ofta gruppen unga som varken arbetar, studerar eller deltar i utbildning/praktik, trots att denna grupp kan vara ett bättre mått på risken för marginalisering bland ungdomar än arbetslöshetsmåttet ensamt. Måttet på denna grupp går under akronymen NEET (not in education, employment or training). Bland annat har Europeiska kommissionen ett mål om att sänka andelen unga i åldern 15–29 år som varken arbetar, studerar eller går någon utbildning/gör praktik till 9 procent år 2023 (från 12,6 procent 2019).
[5]
Sverige hör till de länder med lägst NEET inom EU. Trenden de senaste 10–15 åren har varit att andelen unga som varken arbetar eller studerar har fallit i såväl EU i stort som i Sverige. De senaste två åren går det dock att skönja ett trendbrott i Sverige, särskilt bland unga män, se figur 7 nedan. I en svensk kontext med våra problem med gängkriminalitet blir detta extra bekymmersamt.
Figur 7 Andel (procent) unga i Sverige i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar (NEET) efter kön, 2012–2024
Källa: RUT, dnr 2025:1092.
Den höga arbetslösheten där en stor del av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden
kräver en effektiv arbetsförmedling. Den nuvarande Arbetsförmedlingen klarar dock inte av sitt nuvarande uppdrag. Detta är ett resultat av flera olika beslut. Arbetsförmed
­
lingen har dels fått nya uppdrag, bl.a. i form av nyanländas etablering. Stora delar av arbetsmarknadspolitiken har dessutom privatiserats, vilket försvårar en sammanhållen,
effektiv och koordinerad arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen har därtill dränerats
på resurser. I reala termer minskade Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 28 procent mellan 2018 och 2025 (se figur 8 nedan). Detta har sammantaget fått stora
åter
­
verkningar på Arbetsförmedlingens verksamhet. Personalstyrkan på Arbetsförmedlingen
har minskat från drygt 14
000 (2018) till cirka 11
400 anställda (2023), omräknat till heltider, vilket motsvarar en minskning på nästan 20 procent. Mest har kärnverksam
­
heten minskat, där arbetsförmedlarna ingår. Under samma tidsperiod, 2018–2023, minskade antalet heltidsanställda arbetsförmedlare med drygt 23 procent.
[6]
Figur 8 Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag
[7]
(2025 års priser), mnkr
Källa: ESV, KI och egen beräkning.
4.2.2
Ökad ojämlikhet
Ett strukturproblem i den svenska ekonomin är de stora och kraftigt växande ekonomiska klyftorna. Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. I figuren nedan visas hur den ekonomiska standarden utvecklats över inkomstfördelningen. Där framgår det tydligt hur den rikaste tiondelen dragit ifrån de övriga i befolkningen.
Figur 9 Förändring av ekonomisk standard efter decil, 1991–2023
Procentuell förändring av disponibel inkomst efter kapitalvinst
Källa: SCB.
En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet
utvecklats. Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem
omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer
.
[8]
En annan central faktor bakom den växande ojämlikheten är kapitalinkomsternas utveck
­
ling och fördelning. Inkomsterna från kapital har ökat markant sedan början av 1990-talet,
och eftersom fördelningen av kapitalinkomsterna är mycket ojämn har det lett till ökade klyftor.
I figuren nedan visas kapitalinkomsterna per percentil som andel av hushållens totala inkomster av kapital (2023).
Figur 10 Inkomst av kapital per percentil, 2023
Andel av hushållens totala inkomster från kapital, procent
Källa: SCB.
Av de totala kapitalinkomsterna gick 53 procent till den hundradel av befolkningen som hade de högsta inkomsterna. I Konjunkturrådets (SNS) rapport för 2018 görs bedöm
­
ningen att ungefär hälften av de ökade klyftorna sedan 1995 kan härledas till kapital
­
inkomsterna.
[9]
Kapitalinkomsterna är också ojämnt fördelade mellan kvinnor och män, där kvinnors andel av de totala kapitalinkomsterna uppgår till ca 30 procent.
[10]
De ökande inkomstskillnaderna påverkar naturligtvis förmögenhetsfördelningen. Dessa är betydligt mer ojämlikt fördelade än inkomsterna. Den svenska förmögenhets
­
fördelningen är bland de mest ojämlika i hela världen, se figur 11 nedan. Den är betydligt mer ojämlik än i europeiska länder som Frankrike och Tyskland och t.o.m. mer ojämlik än i länder som USA, Indien och Mexiko.
Figur 11 Förmögenhetsfördelning, 2024, Ginikoefficient
Källa: UBS, Global Wealth Report 2025.
De ekonomiska klyftorna är ett stort samhällsproblem. I boken Jämlikhetsanden går för
­
fattarna Wilkinson och Pickett igenom och sammanställer 40 års forskning om ojämlikhet,
hälsa och so
­
ciala problem.
[11]
I boken visar de på en stark koppling mellan ojämlikhet och en rad olika sociala
och hälsorelaterade indikatorer. När ojämlikheten ökar tenderar skolresultat, förväntad livslängd,
social rörlighet, psykisk ohälsa, droganvändning, krimi
­
nalitet m.m. att utvecklas negativt. I ojämlika
samhällen får klass och status ökad betydelse och påverkar hur vi människor ser på varandra.
Den ekonomiska ojämlikheten påverkar också tillväxten negativt. Sverige hör till de länder där den ökade ojämlikheten påverkat tillväxten förhållandevis mycket.
[12]
Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. I denna motion lägger Vänsterpartiet förslag på höjda skatter på kapitalinkomster, fastigheter och höga arbetsinkomster m.m. som finansiering för satsningar på välfärden, socialförsäkringarna och bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låg- och medelinkomst
­
tagare. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Så bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.
4.2.3
Läget i kommunsektorn
Sveriges kommuner och regioner har haft ett antal tuffa år. Stigande kostnader för varor, tjänster och inte minst avtalspensioner satte hård press på framför allt regionernas ekonomi. När sedan regeringen valde att inte skjuta till de medel som behövdes för att täcka kostnadsökningarna tvingades många regioner till nedskärningar inom sjukvården.
För år 2025 och 2026 stärks dock kommunsektorns ekonomi påtagligt. Fallande kostnader för tjänstepensioner och en hygglig utveckling av skatteunderlaget leder till en avsevärd förbättring av kommunsektorns ekonomi. Mönstret att regionerna har det tuffare ekonomiskt än kommunerna håller dock i sig.
Två demografiska tendenser påverkar starkt kommunsektorn. Antalet barn fortsätter att minska samtidigt som antalet äldre kraftigt ökar. SCB prognosticerar fortsatt låga födelsetal, vilket innebär att antalet barn i förskolan och i de lägre stadierna i grund
­
skolan kommer att minska de kommande åren. Mellan 2024 och 2034 väntas antalet barn i åldern 1–5 år minska med 43
000 och antalet barn i grundskoleåldern, 6–15 år, väntas minska med hela 172
000. Detta leder i teorin till ett lägre kostnadstryck inom förskola och grundskola men också till kostnader för att anpassa lokaler m.m. till de lägre barn- och elevkullarna.
Antalet äldre har ökat det senaste decenniet men väntas öka än mer de kommande tio åren. Trots ökningen av antalet äldre har inte antalet personer som utnyttjar äldre
­
omsorgen ökat i samma utsträckning. Vi lever längre men är samtidigt friskare. Faktorer som påverkar detta är bland annat den medicintekniska utvecklingen och sjukvårdens förebyggande och rehabiliterade insatser. En längre livslängd kan medföra fler fall av sjukdomar som cancer men den medicintekniska utvecklingen ger också upphov till fler behandlingsmöjligheter, vilket ökar kostnaderna. Detta visar på ett komplext samband mellan hälsa och kostnader, där bättre hälsa möjliggör fler behandlingar och därmed ökade kostnader. Detta åskådliggör också hur de demografiska förändringar slår mycket hårdare mot regionerna och sjukvården (jämfört med kommunerna).
De senaste årens uppåtgående trend med stora investeringsvolymer i kommunsektorn väntas bestå de närmaste åren. Det märks dock en förändring i fråga om vad kommu
­
nerna väljer att investera i. Investeringarna i förskola och skola väntas minska samtidigt som investeringarna ökar inom va, klimatanpassningar och civil beredskap.
I Ekonomirapporten från i maj gör SKR bedömningen att kommunernas resultat de närmaste åren kommer att ligga på en hygglig nivå. Läget i regionerna är kärvare. Där bedöms resultatet de närmaste åren ligga runt nollan, vilket är cirka 10 miljarder lägre än målet om ett resultat på 2 procent av skatter och bidrag.
[13]
4.3
Finanspolitiska överväganden
4.3.1
Överenskommelsen om balansmålet redan överspelad – avstämning mot saldomålet
Det nya saldomålet för de offentliga finanserna, som ska börja gälla 2027, innebär att det finansiella sparandet ska vara i balans över en konjunkturcykel. Detta betyder att det strukturella sparandet, dvs. sparandet rensat för konjunktureffekter och stora händelser av tillfällig karaktär, i normalfallet ska ligga nära 0 procent av BNP. Vänsterpartiet förslog i den senaste översynen av nivån på saldomålet att målet för de offentliga finanserna skulle sättas till –1 procent av BNP för att säkra investeringar i klimat
­
omställningen och infrastrukturen men fick tyvärr inte gehör för det. Därför kan det ses som anmärkningsvärt att regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 försvagar de offentliga finanserna med cirka 127 miljarder kronor 2026. Detta beräknas resultera i ett finansiellt sparande på –2,4 procent av BNP och ett strukturellt sparande på –1,8 procent av BNP 2026.
De ökade försvarsutgifterna, som är en följd av försvarsöverenskommelsen och som tecknades kort efter översynen av saldomålet, har undantagits från avstämning mot saldomålet de närmaste åren. Detta är en mycket tveksam hantering då överens
­
kommelsen om försvaret är ett långsiktigt åtagande om en ökning av försvaret från 2,6 procent till 3,5 procent av BNP. I förhandlingarna drev Vänsterpartiet att tillfälliga investeringar kan lånefinansieras men att åtaganden som innebär permanenta utgifter måste skattefinansieras. Vänsterpartiet fick i försvarsöverenskommelsen igenom 50 miljarder till nya investeringar i civil infrastruktur och samtalen för att konkretisera fördelningen av dessa medel ska nu inledas. Dessa investeringar ökar inte utgifterna permanent, vilket innebär att de kan lånefinansieras.
Rensat för stödet till Ukraina och nya försvarsutgifter beräknas det strukturella sparandet till –0,5 procent för såväl 2026 som 2027 (se figur 12 nedan). Det är en tydlig avvikelse från saldomålet. Regeringen motiverar avvikelsen med att det är lågkonjunk
­
tur och att denna är långvarig. Saldomålets konstruktion tillåter dock att det finansiella
sparandet varierar med konjunkturen. Det strukturella sparandet är rensat för konjunktur
­
effekter
. Som angetts ovan kan det dock vara rimligt att låta det finansiella sparandet avvika nedåt i händelse av en större konjunkturnedgång för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin och på så sätt minska risken för att lågkonjunkturen även får långsiktiga negativa effekter på sysselsättning och tillväxt. Huruvida den nuvarande konjunktur
­
nedgången kan karaktäriseras som så djup kan diskuteras. Den har ju helt klart visat sig vara långvarig, bl.a. på grund av regeringens tidigare passiva finanspolitik. Det hade mot den bakgrunden varit mer välavvägt att driva en mer expansiv finanspolitik när lågkonjunkturen började jämfört med nu, då man ändå kan skönja en ekonomisk åter
­
hämtning. För att förstå regeringens politik måste man nog väga in att 2026 är ett valår. Det är svårt att frigöra sig från misstanken att den expansiva finanspolitiken mest handlar om valtaktik.
Figur 12 Strukturellt sparande, 2025–2028
Procent av potentiell BNP
Källa: BP26.
Vi kan konstatera att trots ett högt tonläge i samband med att överenskommelsen om balansmålet slöts har regeringen och SD nu i praktiken övergett överenskommelsen redan innan den ens trätt i kraft. De ligger nu på ett budgetsaldo som är i linje med det som Vänsterpartiet föreslog. Vänsterpartiet har inget emot en mer expansiv politik, Sverige har en låg statsskuld och stora investeringsbehov, men i slutändan handlar det givetvis om vad man gör med pengarna.
Regeringen sänker skatterna netto med ca 53 miljarder kronor för 2026. Vänster
­
partiet avvisar inte den tillfälligt sänkta matmomsen eller de delar av regeringens skattesänkningar som går till låg- och medelinkomsttagare, men för att inte välfärden ska fortsätta att dräneras finansierar vi till skillnad från regeringen dessa skattesänk
­
ningar. I vårt budgetalternativ för 2026 ligger vår skattekvot ungefär på samma nivå som 2025. Men vi har en helt annan inriktning på skattepolitiken. Istället för att sänka skatten mest för de med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att under
­
lätta den gröna omställningen. Vi använder pengarna till att bland annat stärka väl
­
färden, med ett särskilt fokus på sjukvården genom att förlänga sektorsbidraget till hälso- och sjukvården. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi bland annat genom höjda barnbidrag. Så främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.
4.3.2
Finansiering av kärnkraftsutbyggnaden
I våras beslutade riksdagen om regeringens proposition 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.
Hela projektet syftar till en utbyggnad av kärnkraften med 5
000
MW.
I propositionen beräknas den totala investeringskostnaden till 413 miljarder kronor, varav statliga lån finansierar 75 procent av investerings
­
kostnaderna, dvs. 315 miljarder.
I budgetpropositionen lämnar regeringen förslag på ekonomiska ramar för kärn
­
kraftsutbyggnaden. Detta görs i form av tre bemyndiganden på sammanlagt 840 miljarder kronor. Regeringen föreslår att den ska bemyndigas att besluta om lån i Riksgäldskontoret för statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft om 220 miljarder. I
budgetpropositionen skriver regeringen att: ”Lån till investeringar i ny kärnkraft omfattande ungefär hälften av stödets omfattning beräknas kunna uppgå till ca 220 miljarder i 2026 års prisnivå.”
[14]
Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att de 220 miljarderna endast förväntas räcka till hälften av den planerade utbyggnaden, dvs. 2
500
MW. I sådana fall har det redan skett en fördyring av projektet. I propositionen i våras beräknades varje MW kosta staten 63 miljoner (315
mkr/5
000
MW). I budget
­
propositionen verkar det som att kostnaden för staten har stigit till 88 miljoner per MW (220
mkr/2
500
MW). Det innebär i sådana fall en fördyring på hela 40 procent redan innan första spaden är i marken. Till detta ska läggas ett bemyndigande på ytterligare 220 miljarder kr i lån i Riksgäldskontoret till en s.k. ”riskreserv” i händelse av fördyringar. Vidare föreslår regeringen att den ska bemyndigas att under 2026 och 2027 ingå ekonomiska åtaganden på 400 miljarder kronor för ”ersättning för dubbelriktade differenskontrakt”. Med detta avses statlig ersättning till kärnkraftsbolagen om marknadspriset på el understiger det pris som staten garanterat bolagen (det s.k. garanti
­
priset). Sammantaget föreslår regeringen alltså bemyndiganden på hela 840 miljarder kronor. Risken är stor att detta blir en dyr affär för såväl skattebetalarna som elkonsumenterna.
5
Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Regeringen beklagar att hushållen inte har börjat konsumera och att tillväxten inte har kommit igång, som om de själva inte var ansvariga för den politik som förs. Genom att under lång tid ha låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen. Vi befinner oss nu i en period med den lägsta tillväxten under hela decenniet.
Genom regeringens politik och ovilja att agera mot matjättar och elbolag har hus
­
hållen blivit skinnade. De ekonomiska marginalerna har utraderats. För en barnfamilj med två barn har hushållskostnaderna i snitt gått upp med hela 12
000 kronor per månad mellan 2020 och 2024.
[15]
Arbetslösheten är rekordhög och Sverige har nu bland den högsta arbetslösheten i Europa. Regeringens svar för att få fler i arbete är ytterligare sänkta ersättningsnivåer för framförallt barnfamiljer. Men sänkta ersättningar som incitament ger inga fler jobb i Sverige. Det har konstaterats otaliga gånger, bl.a. av regeringens eget finanspolitiska råd.
[16]
I årets budget presenterar regeringen med stöd av Sverigedemokraterna reformer för ca 80 miljarder kronor. Men efter att ha grävt hålen i välfärden stora har man nu svårt att fylla igen dem. I sin budget för 2026 presenterar man varken några generella stats
­
bidrag till välfärden eller några andra större välfärdssatsningar. Den kömiljard man budgeterar för landets regioner är långt ifrån tillräcklig och täcker inte ens det befintliga underskottet i Västra Götaland.
Regeringens tillfälliga högkostnadsskydd för el är ett slag i luften. Samtidigt drabbas hushåll utan skydd direkt av ett elpris som i praktiken har tredubblats.
Bostadsbyggandet har tvärnitat. Antalet påbörjade lägenheter 2021 låg på 68
000 för att 2024 ligga på mindre än hälften, 28
000.
Alla har däremot inte fått det tuffare. De som tjänar över 65
000 kronor i månaden har istället fått stora skattesänkningar. Regeringens prat om breda satsningar på hus
­
hållen låter bra men är i verkligenheten bara tomma ord. Den ekonomiska situationen för hushållen tycks vara helt ointressant för regeringen och Sverigedemokraterna som istället lägger allt krut på att göra de rikare ännu rikare. Som exempel kan nämnas hur en genomsnittsfamilj har fått mindre i skattesänkningar per år än vad statsministern själv får på en enda månad.
Figur 13 Tidöpartiernas ”breda” hushållssatsningar
Källa: Löner – SCB, skattesänkning – Ekonomifakta, siffror för 2025.
Med ett år kvar till valet öppnar regeringen plötsligt plånboken. Nu tycks man inte ha någonting emot att gå med stora underskott. Samtidigt saknar man garantier för att pengarna går dit det faktiskt är avsett. Den sänkta matmomsen riskerar med regeringens politik att bli ett presentkort på 21 miljarder kronor rakt ner i fickan på Icakoncernens aktieägare. Vänsterpartiet har lanserat en prisgaranti som sätter stopp för matjättarnas smyghöjningar och säkerställer att momssänkningen faktiskt gör skillnad på prislappen. Utan den får vi helt enkelt hålla tummarna för att pengarna kommer hushållen till del.
Hade Tidöpartierna menat allvar med att vända lågkonjunkturen hade man gjort betydligt mer betydligt tidigare. Istället har man sparat på slantarna för att kunna spendera ett valår. Helt enkelt för att det ska se bra ut i valrörelsen. Så gör bara en svindlarregering.
5.1
Regeringen fortsätter på skattesänkarspåret
Hittills under mandatperioden har regeringen sänkt skatterna med cirka 60 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2026 slår regeringen till med ytterligare 52 miljarder i skattesänkningar, varav 29 miljarder är permanenta sådana. Lagom till valet sänker man matmomsen för 21 miljarder. Vidare föreslås ett nytt jobbskatteavdrag, det tionde i
ordningen, för 17 miljarder kronor. Det är inte helt lätt att förstå vilka problem det tionde
jobbskatteavdraget ska lösa som inte de tidigare nio har lyckats råda bot på. Regeringen motiverar jobbskatteavdragen med att det ska löna sig bättre att arbeta och att detta ska leda till minskad arbetslöshet. Men efter nio jobbskatteavdrag är den svenska arbetslös
­
heten tredje högst i Europa och på en nivå som närmar sig nivåerna under finanskrisen och pandemin. I en omtalad studie från London School of Economics har forskarna D. Hope och J. Limberg analyserat effekterna av sänkta skatter på höga inkomster.
[17]
Studien kommer, föga förvånande, fram till att skattesänkningar för de rika ökar den ekonomiska ojämlikheten utan att nämnvärt påverka arbetslösheten eller den ekono
­
miska tillväxten.
Sammantaget under mandatperioden kommer regeringen att ha sänkt skatterna med uppskattningsvis 110 miljarder. Detta kommer att allvarligt försvåra finansieringen av vår gemensamma välfärd. Dessa pengar hade kunnat användas på ett bättre sätt. Sjuk
­
vården går på knäna efter år av nedskärningar, tågen går inte i tid, klimatkrisen är akut och vi har en gängbrottslighet som enligt statsministern själv är bortom kontroll. Regeringens stora skattesänkningar med lånade pengar är djupt oansvariga.
5.2
Ett bidragstak leder inte till fler jobb
Regeringen föreslår i budgeten för 2026 en bidragsreform för att ”det ska löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag”. Förslaget innebär bl.a. att riksnormen stramas åt och för familjer med fyra barn eller fler föreslås en s.k. begränsningsregel i försörjningsstödet. Regeringen är mycket frikostig i sina typexempel för att få det att se ut som om människor på försörjningsstöd lever lyxliv, när det i själva verket är tvärt om. Stats
­
ministern har upprepat hur en fembarnsfamilj kan få 46
500 kronor i månaden. I själva verket är den genomsnittliga summa som en fembarnsfamilj som har bidrag får knappt 14
000 kronor i månaden. Bara totalt 14 hushåll fick förra året 40
000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd.
[18]
På ett närmast nyspråkligt sätt beskriver regeringen och Sverigedemokraterna reformen som att den kommer att ”modernisera och strama åt riksnormen, så att den bättre speglar dagens konsumtionsmönster och skapar ökad rättvisa mellan olika hushåll”.
[19]
Det innebär för de flesta en sänkning av försörjningsstödet. Att regeringen skulle ha missat lågkonjunkturen och de höjda matpriserna tycks osannolikt. Men kanske når inte verkligheten hela vägen in i Regeringskansliet.
De som drabbas hårdast av regeringens åtstramningar är barnen. Att familjer plötsligt mister flera tusenlappar i månaden riskerar att kasta in fler barn i fattigdom och öka utsattheten. Tidöpartiernas agg mot barnfamiljer är svårbegriplig. Sverige har gjort FN:s barnkonvention till lag. Utredningen som ligger till grund för förslaget skriver själva att förslaget strider mot barnkonventionen.
[20]
De skriver dessutom att förslaget kan få väsentliga bieffekter, bl.a. i form av ökad kriminalitet, försämrad integration och ökad segregation.
Beräkningarna av ekonomiskt bistånd ska enligt lag ges för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå.
[21]
Ett bidragstak blir ett avsteg från den lagstiftningen. Det om något är ett sätt att cementera ”ett liv i utanförskap”. Tvärtemot det Tidö
­
partierna säger sig vilja motverka.
En annan del i regeringens förslag är att människor framöver kommer att behöva kvalificera sig in i socialförsäkringen. På så vis frångår man själva grundidén om en generell välfärd. Tidöpartierna inför också ett hårdare aktivitetskrav i försörjningsstödet eftersom man vill ”ställa betydligt högre krav på att människor gör sig anställnings
­
bara”.
[22]
Men det är knappast någon som ”väljer” att få försörjningsstöd. Regeringen sprider bilden av att ekonomiskt bistånd ges helt utan krav. I själva verket kan social
­
tjänsten redan idag kräva att man söker arbete eller deltar i program och åtgärder för arbetslösa. Med regeringens insinuanta retorik antyds att vissa människor, i synnerhet invandrare, helt enkelt inte förtjänar det sociala skyddsnätet.
Regeringen inför också en s.k. jobbpremie, en alldeles för liten insats i jämförelse med vad som skulle behövas när det råder massarbetslöshet. En jobbpremie blir bara ett sätt att ytterligare lägga ansvaret på individen. Bidragstak och hårdare aktivitetskrav leder inte till fler jobb. För det krävs istället en regering som är redo att föra en aktiv politik för att faktiskt skapa jobb.
5.3
Sverige missar klimatmålen med hästlängder
Världen står inför ett klimatnödläge och den svenska regeringen med stöd av Sverige
­
demokraterna svarar med att göra ingenting. Med dem vid rodret missar Sverige klimatmålen med råge. I regeringens egen klimatredovisning noteras ett underskott på 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030.
[23]
Sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel har lett till stora utsläppsökningar. Energimyndigheten konstaterar att det under 2024 såldes mer fossilt drivmedel i Sverige än det gjort de senaste tio åren.
[24]
De åtgärder man gör i budgeten för 2026 för att minska utsläppen är långt ifrån tillräckliga. Läget är så illa att Sverige riskerar böter i miljardklassen från EU. Klimatministern skyller på samarbetspartierna och de egna myndigheterna.
Att Sverige inte kommer att klara att nå upp till varken de nationella klimatmålen eller EU:s klimatmål till 2030 tycks bara komma som en överraskning för regeringen. De har gjort siffertrixande i klimatpolitiken till en paradgren och tycks på så vis ha virrat bort sig själva. Bl.a. påstår finansministern helt felaktigt att Sverige har lägst klimatutsläpp per capita i hela världen. Under hela mandatperioden har regeringen valt att framställa sin klimatpolitik som bättre än vad den är. När Naturvårdsverket 2024 presenterade sina scenarier för hur Sverige skulle nå klimatmålen valde regeringen att gå på det mest positiva, trots massiv kritik.
[25]
Nu tvingas man konstatera att bristande klimatåtgärder inte leder till en bra klimatpolitik.
Behovet av omfattande investeringar är stort. För att minska utsläppen behöver vägtrafik flyttas över till spårtrafik, bostäder behöver klimatanpassas och elproduktion och elnät behöver byggas ut. Dessutom tillkommer viktiga investeringar för att undvika och mildra effekterna av klimatförändringen. Vid kraftiga regnoväder riskerar t.ex. översvämningar att orsaka stora skador på både hus och infrastruktur. Det märktes inte minst i Västernorrland under de stora skyfallen i september 2025.
I regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2026 saknas helt den politiska
vilja som krävs för att ställa om samhället. För varje år som går utan att vi gör någonting
åt utsläppen ökar klimatskulden och det blir svårare att göra någonting åt de problem som redan märks. Då duger det inte med en regering som helt saknar klimatambitioner.
5.4
Regeringens elpristak är ett slag i luften
Regeringen har föreslagit ett elpristak. Det innebär i praktiken ett tillfälligt högkost
­
nadsskydd om månadsmedelvärdet för spotpriset på el överstiger 1,5
kr/kWh. Men det finns inga prognoser som tyder på att elpriset kommer att närma sig det här taket. Sannolikheten att någon får skyddet utbetalat, även i södra Sverige, är därför mycket liten. Samtidigt drabbas hushåll utan skydd direkt av ett elpris som i praktiken har tredubblats.
Vänsterpartiet föreslår istället ett elpristak för hushåll på 75
öre/kWh, som finansieras genom en obligatorisk elprisförsäkringsavgift på elbranschen. Pristaket på 75
öre/kWh kommer att täcka hushållets elkostnader till 90 procent över pristaket. Detta för att upprätthålla incitament för elbesparing vid höga elpriser. Vårt förslag bygger på samma princip som vid hantering av finansiella kriser. Tidigare har staten gått in och räddat banker med skattemedel när de tagit för stora risker, trots att bankerna gjort
vinster på riskerna. Idag betalar istället bankerna själva för sin försäkring genom avgifter
till särskilda fonder. På så sätt är det aktieägarna och långivarna som tar förlusterna om något går fel. På samma sätt vill Vänsterpartiet att elbranschen själv ska stå för den försäkring som staten indirekt ger idag. Kostnaderna kommer därigenom att bäras av branschen, inte av skattebetalarna.
5.5
Kömiljarder utan effekt
Riksrevisionen har granskat de prestationsbundna insatserna för att korta vårdköerna, även kallade kömiljarder. Riksrevisionen konstaterar att satsningen inte har haft någon tydlig, långvarig effekt på väntetiderna. Flera aspekter av kömiljarderna har snarare försämrat effekten, som att de inte tar hänsyn till regionernas olikheter. Regionernas incitament att vidta åtgärder har även försvagats av att kömiljarderna inte tar hänsyn till relativ förbättring, vilket gjort att regioner som redan låg bra till belönats. Dessutom menar Riksrevisionen att kömiljarderna riskerar att leda till undanträngning av andra vårdinsatser till förmån för insatser för att korta köerna, men att det inte varit möjligt att belägga detta kvantitativt på grund av bristande statistik.
Vänsterpartiet har under en längre tid varit kritiskt mot de prestationsbaserade kö
­
miljarderna för att de inte kortar vårdköer, inte höjer kvaliteten i vården och inte går att förena med målet om en jämlik vård. Vi anser att satsningen bör avskaffas i sin helhet och resurserna tillföras hälso- och sjukvården genom ökade sektorsbidrag och ökade generella statsbidrag.
5.6
Sverige sviker världens fattiga och utsatta
Det är tydligt att regeringen helt saknar ambitioner i fråga om att ta ansvar för den globala utvecklingen. Runt om i världen protesterar människor mot Israels folkmord i Gaza. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör tillräckligt för att få ett slut på mördandet av civila. Så även i Sverige. Vaga uttalanden från regeringen samtidigt som man stoppar allt bistånd till UNRWA och låter Försvars
­
makten ingå en miljardaffär med ett israeliskt vapenföretag visar ett hyckleri utan motstycke. De dubbla standarderna är tydliga; pratet om mänskliga rättigheter tycks inte omfatta alla. Israel har gått långt utanför folkrätten med sina attacker mot civila. Om folkrättens principer ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Sveriges regering måste sluta ge sitt stöd till Israels regering och militär.
Regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna övergivit en lång tradition av svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet övergavs redan i budget
­
propositionen för 2023 och ersattes då med ett mål satt i kronor och ören. I årets budget omfattar den totala biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd. Det handlar om miljardtals kronor som försvinner från arbetet med att utrota hunger och fattigdom i världen. För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige ska uppnå målet att en procent av BNI ska avsättas för internationellt bistånd. Regeringens sänkning innebär dock att återgången kommer att behöva ske över tid. Under en mandatperiod har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna monterat ner det svenska biståndet. Vi ska åter bygga upp förtroendet för Sveriges biståndspolitik under en mandatperiod.
6
Stoppa rånet
Regeringen har under tre års tid drivit linjen att det bästa de kan göra för att bekämpa inflationen och underlätta för hushållen i kostnadskrisen är – ingenting. Ändå övergick man ganska snart från att göra ingenting till att kraftigt sänka skatter för de allra rikaste. Det finns inget som talar för att detta har varit rätt strategi. Den här mandatperioden har inneburit den svagaste tillväxten på ett decennium – mycket på grund av hushållens svaga framtidstro och ovilja att konsumera. Vi har sett extrema kostnadsökningar för hushållen – maten har blivit nästan 3
000
kr dyrare i månaden för en familj med två barn. Hela hushållsbudgeten är 12
000 kronor dyrare jämfört med 2020.
Ett mer kraftfullt agerande från regeringens sida för att skapa fungerande marknader och förhindra uttaget av övervinster hade gett hushållen helt andra ekonomiska förutsätt
­
ningar – och därmed sannolikt en annan konjunkturutveckling. Det handlar om oligopol
­
marknader såsom livsmedelsjättarnas skamlösa prishöjningar och stora vinstuttag och bankernas enorma pengaregn över sina ägare. Det handlar om att svenska elproducenter
tjänar på att svenska hushåll ska betala samma pris för all el som den sist inköpta enheten,
om monopolmarknader som elnätet och att den här regeringen vill tvinga hus
­
hållen att betala priset för en mycket kostsam och olönsam kärnkraftsutbyggnad.
Det hade också varit möjligt att skydda välfärden i krisen och att ge hushållen större marginaler utan att bidra till att spä på inflationen. Sverige är ett av de länder som har lagt minst resurser på att skydda hushåll och företag i kostnadskrisen.
[26]
6.1
Ta kontroll över de skenande matpriserna
Den svenska livsmedelsmarknaden sticker ut på två sätt i en internationell jämförelse. För det första domineras den helt av ett litet antal extremt stora aktörer; för det andra präglas den av internationellt sett höga priser. Den svenska marknaden för dagligvaru
­
handel är koncentrerad till fyra aktörer som har ett större butiksnät och en egen inköps
­
verksamhet: Ica, Axfood, Coop och Lidl. Ica ensamt har en marknadsandel på ca 50 procent och gjorde en vinst på totalt 26 miljarder kronor förra året (2024). Konkurrens
­
verket konstaterar att ”det är en koncentrerad marknad med få aktörer, en s.k. oligopol
­
marknad”.
[27]
I så mycket som var tredje kommun finns endast en eller två etablerade dagligvaruaktörer. Det saknas vidare lågprisbutiker i 102 av Sveriges 290 kommuner, vilket innebär att ca en miljon invånare inte har tillgång till en lågprisbutik i sin kommun.
[28]
Till skillnad mot en ”riktig” marknad där enskilda företag har svårt att påverka priset, innebär en oligopolmarknad att det är lätt att följa varandras agerande. Det innebär att priset på mat snarare handlar om hur dessa företag beter sig mot varandra för att maxi
­
mera vinsten. Dessutom karakteriseras matmarknaden av att grossistledet (partihandeln) också har en betydande koncentration, där Ica, Coop och Axfood helt dominerar. Om vinsterna ska hamna i partihandeln eller butik är en närmast administrativ affär inom företaget.
Konkurrensverket har i en genomlysning av livsmedelsbranschen undersökt hur lönsamheten, mätt som bruttomarginaler, inom livsmedelsbranschen har utvecklats under de senaste åren.
[29]
Slutsatsen är att vissa aktörer i livsmedelskedjan, exempelvis inom dagligvaruhandeln, har kunnat bibehålla samma procentuella bruttomarginaler som under tiden innan kostnaderna började öka kraftigt. Med det betydligt högre kostnadsläget har detta lett till att marginalerna i kronor har ökat. En ytterligare slutsats är att de ökade priserna inte tycks ha stimulerat till ökad produktion eller marknads
­
inträde nämnvärt i något av leden i livsmedelskedjan som Konkurrensverket granskat. I rapporten konstateras även att det inte finns några tecken på att billigare alternativ har tagits fram och börjat säljas till konsumenterna, vilket hade kunnat ske om konkurren
­
sen hade fungerat bra.
Vänsterpartiet menar att vi måste lagstifta mot överpriserna på mat.
[30]
För att snabbt få ner priserna ska handlarna vara skyldiga att redovisa inköpspriser och andra kostnader till Konkurrensverket. På så sätt kan myndigheten kontrollera om matbutik
­
erna sätter oskäligt höga priser och den som gör det ska få kännbara böter. Om någon handlare lämnar oriktiga uppgifter för att kunna sätta högre matpriser än vad som är motiverat ska det vara brottsligt, med fängelse i straffskalan. Vänsterpartiet anser även att det behövs lagstiftning som bryter upp den skadliga kopplingen mellan matbutikerna och deras grossister samt att grossisternas otillbörliga handelsmetoder mot livsmedels
­
producenterna bör kriminaliseras. Så kan Sverige få ned matpriserna och skapa en fungerande livsmedelsmarknad.
Regeringen har inte agerat för att få till någon förändring på detta område. Men i budgetpropositionen föreslår man att momsen på livsmedel sänks tillfälligt från 12 till 6
procent under perioden från den 1 april 2026 till den 31 december 2027. Regeringen inrättar också en matpriskommission där Konsumentverket, Konkurrensverket, KI och SCB får i uppdrag att följa matprisernas utveckling.
Nedsatt moms på livsmedel innebär ett stöd för alla som konsumerar livsmedel, oavsett om de har barn eller inte och oavsett om de är låg- eller höginkomsttagare. Det innebär en låg träffsäkerhet om sänkningen är tänkt att fördela köpkraft till barnfamiljer och låginkomsthushåll. Riksrevisionen gjorde 2018 en granskning av den nedsatta momsen på livsmedel med avseende på dess fördelningsprofil och kostnadseffektivitet och kom fram till att kostnaden för att stödja barnfamiljer och låginkomsttagarhushåll direkt (med höjda barnbidrag exempelvis) är endast ca hälften av kostnaden för en sänkt matmoms.
[31]
Att sänka matmomsen är alltså en mycket dyr och inte särskilt träffsäker åtgärd men detta är vad som står till buds för hushållen. Då måste det skapas system för att garantera att miljarderna hamnar i vanligt folks plånböcker och inte i ökade vinster och utdelningar för Icagruppen. Som Vänsterpartiet tidigare har påtalat så är en orsak till att matpriserna har kunnat fortsätta att skena den bristande konkurrensen på livsmedels
­
marknaden. Dagens konkurrensverk är i detta sammanhang en helt tandlös myndighet, vilket också styrks av den nyligen publicerade statliga utredningen Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet (SOU 2025:22).
En sänkning av momsen från 12 till 6 procent innebär att priserna måste justeras med 5,4 procent för att det ska anses ha fått fullt genomslag. För att garantera att moms
­
sänkningen får fullt genomslag i hushållens plånböcker har Vänsterpartiet framhållit att regeringen nu måste agera skyndsamt och omedelbart ta fram referenspriser för samtliga varor som omfattas.
Idag gäller prisinformationslagen när ett företag säljer varor och tjänster till konsumenter. Om ett företag anger att de sänkt priset på en vara ska de även ange det tidigare priset. Det tidigare pris som ska anges är det lägsta pris som företaget har haft på produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Prissänkningen ska alltså baseras på det tidigare lägsta priset. Lagen syftar till att förhindra att företag ”smyghöjer” priserna för att sedan ge konsumenter intrycket av en prissänkning, trots att så inte är fallet (jfr Black Friday). Konkurrensverkets utvärdering visar att en stor del av företagen helt enkelt inte följer lagen.
Vänsterpartiet är mycket angelägna om att regeringens momssänkning går ograverad till hushållen och inte spär på matvarujättarnas redan enorma vinster. Därför föreslår vi att prisinformationslagen utsträcks till att för livsmedel gälla från samma dag som regeringen aviserade momssänkningen på livsmedel.
[32]
Dessutom föreslår vi en ny myndighet: Statens pris- och kartellnämnd, SPK, som ska ansvara för skarp priskontroll i dagligvaruhandeln.
Den nya myndigheten ska ha verktyg för att införa sanktioner mot de företag som inte följer prisinformationslagen och som förbättrar sin egen intjäning på konsument
­
ernas och skattebetalarnas bekostnad.
Vänsterpartiets förslag:
Utöka prisinformationslagen.
Inrätta en ny myndighet: Statens pris- och kartellnämnd.
Använd SBAB för att pressa storbankerna
I likhet med dagligvaruhandeln råder det bristande konkurrens också på bolåne
­
marknaden. Sverige har en mycket hög koncentrationsgrad på bankmarknaden, där de fyra storbankerna, SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank, kontrollerar runt 80 procent av marknaden. Den statliga banken SBAB kontrollerar ca 7 procent.
De svenska storbankerna har en hög lönsamhet som står sig väl även i en europeisk jämförelse.
[33]
Lönsamheten drivs framför allt av räntenettot, som står för ca två tredje
­
delar av de svenska storbankernas totala intäkter. I takt med att Riksbanken har höjt styrräntan har bankerna passat på att höja utlåningsräntorna mer. Samtidigt har de kunnat dämpa sina finansieringskostnader på skuldsidan genom att inte höja inlånings
­
räntor till allmänheten i samma takt. Räntenettot har alltså kunnat öka genom att räntorna har ökat mer på bankernas tillgångar än på deras skulder. En kraftfullt bidragande orsak till hushållens kostnadsökningar har därmed varit de kraftigt höjda räntekostnaderna för hushållens bolån.
Det statliga bolåneinstitutet SBAB har tidigare haft en tydlig roll att öka konkur
­
rensen på denna oligopolmarknad. Staten hade då fastställt att SBAB skulle drivas affärsmässigt med ett för verksamheten rimligt avkastningskrav. År 2000 bestämdes avkastningskravet till att avkastningen på eget kapital över tid i genomsnitt skulle uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus 5 procentenheter. En fallande trend i bolåne
­
marginalen mellan 2002 och 2011 kom också att spegla ett fallande vinstkrav på SBAB, då den femåriga statsobligationen föll. Detta är dock historia nu och förändringen har inneburit höjda marginaler för bankerna.
Bankmarknaden är en oligopolmarknad. Det är därmed i högsta grad motiverat för staten att äga en aktör som driver affärsmässig verksamhet för att främja konkurrensen. SBAB bör därför återfå sitt tidigare uppdrag och avkastningskrav. Med ett antagande att det skulle gå att pressa bolåneräntan med i genomsnitt 0,5 procentenheter skulle det innebära 20
000 kronor mer i hushållsbudgeten för ett hushåll med ett bolån på 4
miljoner kronor och minskade vinster för bankerna med ca 25 miljarder kronor per år. Åtgärden skulle vara enkel att genomföra och kräver bara ett regeringsbeslut.
Vi inser dock att det kan ta tid innan detta förslag får full effekt. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en mer sund konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. I likhet med vad som införts i flera europeiska länder föreslår Vänsterpartiet därför att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2025–2027 och att den kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår.
Vänsterpartiets förslag:
Ändra SBAB:s uppdrag till att bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.
[34]
Sänk SBAB:s avkastningskrav till femårig statsobligationsränta plus 5
procent
­
enheter.
Tillsätt en utredning för att se över SBAB:s risk och vad som är ett rimligt lång
­
siktigt avkastningskrav.
Inför en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.
[35]
Inför Sverigepriser på el
Sverige har god tillgång till el och har en stadig överproduktion. Vi kan tillgodose det inhemska behovet av el, i de flesta fall med råge. Dagens modell med marginalpris
­
sättning på el på en gemensam EU-marknad innebär att det är den dyraste producerade elen som blir prissättande för all el. Den el som är billigast att producera förbrukas först. Priset utgår emellertid från vad det kostar att producera den sista kilowattimme som krävs för att möta efterfrågan, alltså den dyraste kilowattimmen.
Produktionskostnaden varierar kraftigt mellan de olika energislagen. Vind- och vattenkraft har en klart billigare rörlig produktionskostnad än vad kärnkraft har och dyrast är kol och olja. De höga elpriserna riskerar att bromsa klimatomställningen eftersom viktiga elektrifieringsprocesser fördyras. Investeringsviljan kan på sikt hotas av de höga priserna och i takt med att energiprisernas förutsägbarhet försvåras hotas även planerbarheten för den energitunga industrin. För Sverige innebär sålunda den nuvarande elmarknaden ett sårbart system som försvårar klimatomställningen och drabbar de enskilda hushållen hårt.
Vänsterpartiet har föreslagit en prisskyddsmodell som innebär att Sveriges fyra elprisområden kvarstår men separeras från den el som går på export.
[36]
Den exporterade elen blir i praktiken ett femte elprisområde – ”elprisområde utland” – och inbegriper den el som är tillgänglig för export. Rent praktiskt skulle den nya modellen fungera så att ett pris fastställs för respektive inhemskt elprisområde (så som sker i
dag) och ytterligare ett
för det utländska elprisområdet. Den stora fördelen är att priset för de inhemska områdena
då motsvarar de faktiska behoven, de volymer som är tänkta att användas inom respektive
område. Detta innebär betydligt lägre priser för svenska konsumenter samtidigt som exportvolymerna och exportpriserna förblir desamma som i
dag.
Vänsterpartiets förslag:
Inför Sverigepriser på el – separera inhemska priser från exportpriset på el.
Ta tillbaka kontrollen över elnäten
En stor del av elräkningen är avgiften till det företag som äger elnätet – och den har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt som elräkningarna har skjutit i höjden har elnäts
­
bolagen
passat på att göra enorma vinster på våra pengar. Bakgrunden är att elmarknaden
avreglerades 1996, vilket innebär att handel med el konkurrensutsattes och att elnäten numera drivs som reglerade monopol. Som konsekvens höjde de tre största bolagen, Eon, Ellevio och Vattenfall, under 2012–2022 avgifterna på elnäten dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället. De stora elnätsbolagens vinst
­
marginaler har legat på uppemot 40 procent och så mycket som 75 procent har kunnat skickas vidare till ägarbolag.
För att få lägre elpriser har Vänsterpartiet föreslagit ett offentligt ägande av hela elnätet, som lämpligen kan föregås av en beskattning av övervinsterna.
[37]
Syftet med en beskattning av övervinster är att göra det mindre attraktivt för vinstdrivande bolag att fortsätta äga elnätet. Genom att införa en förköpsrätt kan det offentliga ta över de elnäts
­
bolag som då säljs. I maj 2024 presenterades en offentlig utredning om en ny förköps
­
lag, som bl.a. föreslår att staten ska ha förköpsrätt till fast egendom som är viktig för det militära och civila försvaret samt för att bekämpa organiserad brottslighet.
[38]
Energi
­
anläggningar, som elnät, nämns som exempel på sådana objekt. Vänsterpartiet anser att det bör förtydligas att elnäten är avgörande för civilförsvaret och föreslår att kommuner ges förköpsrätt i första hand och staten i andra hand.
Vänsterpartiets förslag:
Skatt på elnätsföretagens övervinster.
[39]
Förköpsrätt för det offentliga.
7
Rädda välfärden!
Finansministern har pratat mycket om Sveriges starka statliga finanser. Vi har bland de lägsta statsskulderna i hela Europa. Men, till skillnad från många andra länder, ligger ungefär hälften av den offentliga budgeten i kommuner och regioner. Där är det stora underskott. Under 2023 och 2024 gick regionerna sammantaget med över 20 miljarder i underskott.
Figur 14 Resultat i regionerna 2023 och 2024, miljarder kronor
Källa: SCB.
Effektiviseringar och nya arbetssätt, i kombination med dämpad inflation och lägre pensionskostnader, har gett resultat och många kommuner i år har ett betydligt mer stabilt ekonomiskt läge – men det har krävts nedskärningar.
Åren av hög inflation har dessutom gett en varaktig real försvagning av den kom
­
munala skattebasen. Kommuners och regioners skatteintäkter är i år (2025) 27 miljarder kronor lägre än vad som varit fallet om skatteunderlaget följt den historiska trenden. Den nya kömiljarden räcker inte ens för att täcka Region Västra Götalands underskott.
Sverige lider av en underfinansierad hälso- och sjukvård som inte förmår möta de behov som finns och som kommer att finnas framöver. En ojämlik vård över landet, brist på vårdplatser i regionerna, brist på legitimerad personal och otillräckliga arbets
­
villkor är några av problemen.
Socialstyrelsen slog 2025 fast att det råder brist på vårdplatser i alla regioner utom tre.
[40]
Det leder bl.a. till överbeläggningar, långa väntetider, bristande patientsäkerhet och försämrad arbetsmiljö. Socialstyrelsens riktvärde på kort sikt visar på ett behov av ytterligare 1
864 vårdplatser, vilket motsvarar en vårdplatsbrist på 12 procent.
[41]
Inom intensivvården behövs ytterligare 44 vårdplatser, vilket motsvarar ett gap på 10 procent.
Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet som innebär att regionen ska erbjuda den som är folkbokförd där vård inom en viss tid. Om vårdgarantins tidsgränser inte kan hållas ska patienten erbjudas vård hos en annan vårdgivare.
De tidsgränser som gäller är:
‒
kontakt med primärvården samma dag
‒
medicinsk bedömning inom tre dagar av en läkare eller annan hälso- och sjukvårds
­
personal inom primärvården
‒
besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar efter att en remiss eller vårdbegäran har skickats
‒
behandling eller operation inom 90 dagar efter ordination av specialistläkare.
Vårdköerna minskar inte, de ökar. I januari 2021 var det 100
000 personer som hade stått i kö mer än 90 dagar i väntan på planerad specialistvård. I juli i år var den summan över 180
000 personer. Dessa siffror exkluderar patientvald väntan. Den genomsnittliga väntetiden har ökat från 94 dagar i december 2021 till 123 dagar i augusti 2025.
[42]
Figur 15 Väntande över 90 dagar på första besök i specialiserad vård
Källa: Socialstyrelsen (2025). Exkluderar patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan.
Stora nedskärningar i verksamheten på bred front i kommuner och regioner har gjort välfärden och verksamheten mycket sårbar. Det finns helt enkelt inte resurser, varken ekonomiskt eller personellt, för att bedriva en tillräckligt bra verksamhet ens under normala förhållanden. På samma sätt har stora privatiseringar och utförsäljningar av offentlig verksamhet gjort att många kommuner inte har rådighet över den samhälls
­
viktiga verksamheten inom kommunens gränser, något som gör att verksamheten blir svår att samordna och styra i kriser.
En underbemannad sjukvård som inte klarar av sitt uppdrag i fredstid kommer inte att kunna växla upp om behovet plötsligt ökar i en kris eller konflikt. Det handlar ytterst om samhällets funktionalitet och är helt nödvändigt för ett fungerande civilt försvar. Oavsett vilka kriser vi ställs inför kommer sjukvården att vara viktig och i ett krig är såklart fungerande sjukvård helt centralt. Försvarsberedningen ansåg i sin rapport Kraft
­
samling att det finns behov av särskilda beredskapssjukhus och vidare att regionerna ska ha möjligheten att vid krig kunna dubblera antalet fysiska vårdplatser jämfört med fredstid.
[43]
Trots att förskolans och skolans roll för att minska samhällsproblemen understryks gång på gång så säkerställer inte regeringen att det finns tillräckligt med resurser för verksamheterna inom skolområdet; förskolan, grundskolan, fritidshemmen, gymnasie
­
skolan, vuxenutbildningen och folkhögskolorna – alla vittnar om att det krävts bespar
­
ingar. Vänsterpartiet föreslår i denna budgetmotion att de generella statsbidragen ska öka kraftigt 2026 och i takt med inflation, löner och befolkningens tillväxt i olika åldersgrupper de kommande åren. Ökade generella statsbidrag till kommuner är den plattform som krävs för att verksamheterna ska få arbetsro för att skapa en långsiktigt trygg, demokratisk och produktiv utbildningssektor.
Utöver detta har Vänsterpartiet ett antal förslag som ska öka personaltätheten i förskolan och stärka elevhälsan samt främja deltagandet i förskola och fritidshem. Vi föreslår dessutom mer resurser till forskning, folkbildning, kulturskolan och idrotten.
Vi måste få ett stopp på ”pressmeddelandepengar” till sjukvård, skola och omsorg. I våra nordiska grannländer räknar man upp den statliga finansieringen av välfärden i takt med inflation, kostnadsökningar och den demografiska utvecklingen. Ett liknande system skulle vara självklart att införa i Sverige. En värdesäkring av statsbidragen är ingen satsning, det är stabilisering. Utebliven värdesäkring innebär däremot urholkning.
Det saknas pengar och regeringen väljer att skylla på kommunsektorn. Samtidigt vill regeringen nu utreda en ”broms” för kommuner och regioners möjlighet att höja skatten för att klara finansieringen. Man klämmer åt verksamheterna från två håll.
Vi måste få ett stopp på vinstuttaget från välfärden. Idag försvinner över 5
miljarder kronor varje år från medborgarna och välfärden i form av vinster till välfärdsbolagen. Störst är vinstuttaget från skolor och äldreomsorg.
Figur 16 Vinster i välfärdssektorerna i miljarder kronor 2000–2023
Not: Rörelseresultat. Källa: SCB.
7.1
Ökade generella statsbidrag och sektorsbidrag till hälso- och sjukvården
Sjukvården är den del av välfärden som drabbats hårdast av regeringens neddragningar de senaste åren och har ett enormt behov av tillskott. För att fortsätta rikta det statliga stödet till vården, där behoven är som störst, föreslår Vänsterpartiet en förlängning av sektorsbidraget till hälso- och sjukvården. Vänsterpartiet vill tillföra 5 miljarder kronor för 2026 och föreslår en förlängning av sektorsbidraget även för 2027 och 2028. På sikt är dock vår fasta övertygelse att den mest effektiva finansieringen av välfärden är via generella statsbidrag som ökat enligt en förutbestämd faktor motsvarande inflationen och befolkningstillväxten.
Sektorsbidraget innebär att regionerna själva beslutar över hur resurserna används, varför stödet till viss del går att likna vid ett generellt statsbidrag till hälso- och sjuk
­
vården. Det är regionerna som är bäst lämpade att besluta över vilka satsningar som behöver prioriteras i respektive region. Större resurser, med stor flexibilitet för regionerna att förfoga över, är också en nyckel för att öka jämlikheten inom vården.
Generellt sett är primärvården den del av vårdkedjan som är i störst behov av upprustning i landets regioner. För att vårdcentralerna ska kunna utgöra basen i vårdkedjan och fungera på ett tillfredsställande sätt krävs en rad förändringar och åtgärder som regeringen inte har förmått att gå vidare med. Primärvården måste rustas upp och tillgängligheten behöver förbättras avsevärt. För att nå dit och för att klara uppdraget på ett tillfredsställande sätt saknas det framför allt resurser. De knappa resurserna innebär en ansträngd arbetsmiljö för de som arbetar i primärvården. Arbets
­
miljön behöver förbättras och arbetstiden förkortas. Utan personal som erhåller goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö kommer det inte att vara möjligt att förverkliga en upprustning av primärvården.
Det bör finnas god tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet som kan erbjuda psykologisk behandling inom primärvården. Det är även viktigt att ha tillgång till psykosocial kompetens i form av kuratorer som kan ge stödsamtal samt sjuksköterskor och annan vårdpersonal som kan skapa möjligheter till en god vård för patienterna. Om fler får tillgång till behandling i ett tidigt skede ökar chanserna att förebygga allvarligare tillstånd.
Det behöver finnas en nationell struktur rörande vilken specialistkompetens och vilket vårdutbud en vårdcentral ska tillhandahålla och erbjuda samt placeringen av vårdcentraler. Därför behövs en särskild förstärkning av primärvården med inriktning på vård- och hälsocentraler på landsbygden och i glesbygd.
Vänsterpartiet har under en längre tid varit kritiskt mot de prestationsbaserade kömiljarderna för att de inte kortar vårdköer, inte höjer kvaliteten i vården och inte går att förena med målet om en jämlik vård. Vi anser att satsningen bör avskaffas i sin helhet och resurserna tillföras hälso- och sjukvården genom ökade sektorsbidrag och ökade generella statsbidrag.
Regeringen föreslår ingen höjning av de generella statsbidragen till nästa år. Samtidigt
slopas sektorsbidraget. Detta är långt ifrån vad kommunsektorn behöver i form av generella statsbidrag för att uppfylla sina åtaganden och stora investeringsbehov och för att förhindra fortsatta nedskärningar. Vänsterpartiet föreslår såväl ökade generella stats
­
bidrag som en förlängning och ökning av sektorsbidraget till regionerna.
Vänsterpartiets förslag:
Öka de generella statsbidragen med 8 miljarder kronor 2026. De bör fördelas med 50 procent till kommunerna och 50 procent till regionerna.
Vänsterpartiet avsätter 5 miljarder kronor mer än regeringen i ett förlängt sektors
­
bidrag till sjukvården 2026.
Glesbygdstillägg inom sjukvården
I glest befolkade regioner är det dyrare att bedriva sjukvård på grund av de långa avstånden. Det är svårare och dyrare att i glesbygd bygga upp sjukvårdsenheter för att kunna erbjuda invånarna en rimlig tillgänglighet till vård. Som en följd av det har människor i glesbygdskommuner långt sämre hälsa än genomsnittet, medan boende i
rika kommuner runt storstäderna har bättre hälsa.
[44]
Detta är en konsekvens av marknads
­
logikens
intrång inom sjukvården; tillgången och användningen är som störst där flest och friskaste människor finns. För att säkra tillgången till vård även i glest befolkade områden krävs att vi solidariskt via skattesystemet tillför nödvändiga resurser.
För att adressera de geografiska utmaningarna har begreppet glesbygdsmedicin vuxit fram. Det innefattar en rad kunskapsområden och metodutveckling som syftar till att kompensera för avståndsproblematik och upprätthålla den bredare kompetens som är nödvändig då befolkningsunderlaget är litet och avstånden stora. Att jobba i glesbygd kräver bred medicinsk kunskap med tillämpning i öppenvård, slutenvård och hemsjuk
­
vård. Därutöver fordras ingående kunskap om de sociala, psykologiska, ekonomiska, existentiella och samhällsstrukturella villkor som gäller för människor i glesbygd. Det betyder ett utvecklat och fördjupat närvårdskoncept.
Vården kommer alltid att vara mer kostnadskrävande i glesbygden; därför måste våra gemensamma resurser fördelas efter de förutsättningarna. I vår budget för 2026 avsätter Vänsterpartiet 1 miljard kronor i ett generellt statsbidrag för ett glesbygdstillägg inom sjukvården.
Vänsterpartiets förslag:
Vi avsätter 1 miljard kronor i form av ett generellt statsbidrag för ett glesbygdstillägg inom sjukvården.
Återställ högkostnadsskyddet för läkemedel
Den första juli 2025 förändrades högkostnadsskyddet för läkemedel så att patienterna nu betalar en högre egenavgift. Syftet med höjningen är, enligt regeringen, att förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna. Därmed höjdes kostnadstaket i högkostnadsskyddet för läkemedel, från 2
900 kronor till 3
800 kronor. Beloppen inom den s.k. högkostnadstrappan höjdes också i varje steg. Dessutom ändrades det första trappsteget så att patienten betalar 75 procent i stället för 50 procent av kostnaden i intervallet. Sammantaget beräknas avgifterna som den enskilde som mest kan behöva betala under en tolvmånadersperiod öka med 900 kronor. Till följd av höjningarna och utformningen av skydd mot höga kostnader beräknas patienternas samlade egenavgifter för läkemedel öka med ca 540 miljoner kronor för 2025, 2
160 miljoner kronor för 2026 och 2
700 miljoner kronor för 2027.
De läkemedel som omfattas kan i många fall vara livsnödvändiga eller avgörande för att människor ska få en dräglig tillvaro. Höjningen sker i en tid då de svenska hushållen är extremt pressade av en ekonomisk kris som regeringen vägrar att hantera på något annat sätt än att förvärra klyftorna i samhället. De fattigaste delarna av befolkningen, som växt explosionsartat de senaste åren, ska enligt Sverigedemokraternas och regeringens politik bli ännu fattigare genom lägre bostadsbidrag, åtstramningar av försörjningsstödet och nedtrappad a-kassa. De ska inte heller ha råd att köpa sina mediciner. Det beror i grunden på att regeringen prioriterat att sänka skatten med över 70 miljarder kronor under denna mandatperiod, framförallt för den allra rikaste delen av befolkningen.
Höjningen av högkostnadsskyddet genomfördes dessutom utan vare sig analys av de konsekvenser det får för de patienter som inte har råd att betala för sina mediciner eller alternativa förslag och lösningar på de problem som regeringen säger sig vilja lösa.
Höjningen mötte omfattande kritik från en lång rad remissinstanser när regeringen lade fram förslaget. Av kritiken framgår bl.a. att det är många som inte har råd med en kostnadsökning på sina mediciner. När Sveriges Apoteksförening genomförde en enkät bland medarbetare på apotek sa 67 procent av de över 1
000 svarande att de varje vecka möter kunder som avstår från att hämta ut läkemedel på grund av kostnaderna. Nästan 90 procent av medarbetarna såg också att höjningen kommer att innebära att fler avstår från sin behandling.
[45]
Cancerfonden skriver i sitt remissvar att en höjning av hög
­
kost
­
nads
­
skyddet kan påverka drabbades möjlighet att genomföra sin cancerbehandling och att den redan ojämlika cancervården riskerar att bli ännu mer ojämlik. Funktionsrätt Sverige skriver att höjningen riskerar att belasta hälso- och sjukvården eftersom människor som inte tar sin medicin blir ännu sjukare och alltså hamnar i sjukvården i stället för att kunna leva på som vanligt. De får medhåll av bl.a. Astma- och allergi
­
förbundet, Psoriasisförbundet och Sveriges stadsmissioner. Folkhälsomyndigheten skriver att de ser en risk att personer med små ekonomiska marginaler och en relativt hög konsumtion av läkemedel riskerar en försämring av både privatekonomi och hälsa.
I remissvaren har flera kommuner pekat på att ett höjt tak kan innebära att kostnad
­
erna för försörjningsstöd ökar. Regeringens beräkningar visar en kostnadsökning på 60 miljoner kronor 2027 för de hushåll som har ekonomiskt bistånd och behöver köpa läkemedel. Eftersom regeringen inte avser att kompensera för detta kommer kostnad
­
erna antingen leda till en försämrad kommunal ekonomi eller landa på de patienter som har absolut minst marginaler. Att regeringen trots den omfattande kritiken från remiss
­
instanserna och trots det ekonomiska läget och den växande fattigdomen valde att gå
vidare med förslaget utan att analysera konsekvenserna av det eller undersöka alternativa
lösningar visar med all tydlighet vad den prioriterar.
Vänsterpartiet röstade emot förslaget i riksdagen och anser att höjningen bör dras tillbaka.
Vänsterpartiets förslag:
Dra tillbaka höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel. Vi avsätter 2
160 miljoner kronor 2026 för ändamålet.
Reformera tandvården
Tänderna är en del av kroppen och tandvården bör på sikt ingå i sjukvården. Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Sedan tandvårds
­
marknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för under
­
sökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller tvingas att avstå från tandläkarbesök. Personer med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd eftersom det bara gäller kostnader över 3
000 kronor och endast halva kostnaden ersätts. Det har bidragit till att tandhälsa har blivit en klassmarkör.
Undersökningar visar att sviktande munhälsa påverkar individens förutsättningar på exempelvis arbetsmarknaden.
[46]
Det är även dokumenterat att olika yrken leder till ojämlikheter, såsom att industriarbetare som jobbar natt har en sämre munhälsa.
[47]
Vänsterpartiets reformplaner för tandvården i Sverige syftar till ökad jämlikhet, förbättrad tillgänglighet och en bättre generell tandhälsa i befolkningen. En god tandhälsa förebygger allvarlig infektionssjukdom med risk för hjärt-kärlsjukdomar och allvarliga tandsjukdomar samt behandlar vanligt förekommande tandbesvär i syfte att lindra smärta eller för att öka funktionalitet.
Trots tydliga utfästelser från Sverigedemokraterna om progressiva tandvårds
­
reformer går politiken nu i helt fel riktning. Sverigedemokraterna och regeringen har sänkt åldersgränsen för fri tandvård från 23 till 19 år och slopat det dubbla tandvårds
­
bidraget för personer mellan 23 och 29 år. Reformerna infördes tack vare Vänsterpartiet 2019 och har ökat jämlikheten i munhälsa och tillgängligheten till tandvård för unga vuxna. Många unga vuxna kommer att sluta besöka tandvården i förebyggande syfte när de inte längre har tillgång till avgiftsfri tandvård.
Vänsterpartiet vill gå mycket längre. Vi vill införa ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården. Det skulle ge en betydande fördelningspolitisk effekt. Vårt förslag liknar kostnadsfördelningen inom hälso- och sjukvården. Förslaget innebär att 100 procent av patientens kostnader skulle subventioneras över 1
400 kronor per 12
‑
månadersperiod.
[48]
Patienternas andel av tandvårdskostnaderna i det statliga tandvårdsstödet skulle sjunka från 63 procent till 33 procent med denna reform.
Tandhälsa skulle genom denna reform bli en del av den universella svenska välfärds
­
modellen. Fördelningseffekten är god eftersom patientandelen av avgiften för tandvård minskar och den skattefinansierade delen ökar.
Vänsterpartiets förslag:
Tandvård bör jämställas med sjukvården. Vi avsätter 1 miljard kronor för att återställa tandvårdskostnaderna för unga samt påbörja en riktig tandvårdsreform 2026.
Stärk socialtjänsten
Som en konsekvens av en ökande ojämlikhet och ett djupt rotat klassamhälle lever många barn och vuxna i social utsatthet i Sverige. All form av utsatthet ska så långt det går förebyggas, men när problem uppstår ska samhället kunna bistå med skydd och stöd.
Socialtjänstens medarbetare utför i dag på individuell nivå ett arbete långt utöver vad som kan förväntas. Ändå räcker de inte till. Den ständiga resursbrist som präglar social
­
sekreterares vardag leder till att det inte är möjligt att leverera den sociala service som regler, bestämmelser och i vissa fall lagar reglerar.
Under de senaste åren har förväntningarna på socialtjänsten ökat till följd av en otryggare omvärld, ett hårdare samhällsklimat och försämrade levnadsvillkor för många grupper i samhället. Vi ser ökade skillnader i skolan och svårare ekonomiska förutsätt
­
ningar för många familjer, vilket i sin tur har bidragit till grov kriminalitet där barn är både offer och förövare. Obalans mellan krav och resurser, tillsammans med desinformation, har lett till minskat förtroende för socialtjänsten. Behoven av stöd och hjälp ökar, samtidigt som allt fler socialchefer beskriver det som svårare att klara av socialtjänstens uppdrag med befintliga resurser.
I socialchefsundersökningen 2020 ställde fackförbundet Vision för första gången frågor till socialchefer om kommunernas ekonomiska situation och dess konsekvenser inom det socialpolitiska området. I denna undersökning svarade en stor andel av socialcheferna att de inte hade tillräckliga resurser för att upprätthålla rättssäkerhet och kvalitet. 2023 hade läget förvärrats, enligt samma undersökning. Över hälften av socialcheferna svarade då att de hade svårt att ge insatser individen hade rätt till.
[49]
I årets socialchefsrapport är försämringen dramatisk; nästan 8 av 10 socialchefer (78 procent) uppger att de har svårt eller mycket svårt att ge insatser som de bedömer att individen har behov av och rätt till.
[50]
En tredjedel av socialcheferna har tvingats till mer restriktiva bedömningar (34 procent), avveckling av verksamhet (36 procent) och neddragning av personal (35 procent) för att klara ekonomin. De verksamhetsområden som sticker ut och som har påverkats särskilt negativt av kommunernas ekonomiska förutsättningar är äldreomsorgen och stöd till barn och unga.
Tidningen Socionomen ställde inför 2024 frågor om den ekonomiska situationen till kommunernas socialförvaltningar. Flera personer som Socionomen intervjuade jämförde med 90-talskrisen, som satte djupa spår i socialtjänsternas verksamhet. En rad undersökningar som genomförts visade att en stor andel av personalen inom social
­
tjänsten upplevde att de inte kunde uppfylla lagkraven och tvingades tumma på kvaliteten eftersom resurserna inte var tillräckliga. Ytterligare en konsekvens av resursbristen var att socialtjänsten och äldreomsorgen hade svårt att både behålla och rekrytera personal.
[51]
Den 1 juli trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Lagen är efterlängtad av såväl professionen som politiken och samhället i stort. Förändringarna är i huvudsak bra och välkomna. Vänsterpartiet står bakom den nya socialtjänstlagen och menar att den kan utveckla socialtjänstens arbete i rätt riktning, framför allt genom ett större fokus på förebyggande arbete och tidigare insatser och på att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi ser samtidigt att det finns flera delar av den som kan förbättras ytterligare för att den ska kunna uppfylla de högt ställda förhoppningar som finns på den (se motion 2024/25:3337).
Det största problemet är otillräckliga resurser, något som lyfts av en lång rad centrala aktörer i framtagandet av den nya socialtjänstlagen. Socialtjänstens resurstilldelning är central för att den ska fungera som önskvärt. Otillräckliga resurser leder till krav på prioriteringar och svåra val mellan insatser som samtliga behövs. Det förebyggande arbete som ska prioriteras upp genom den lagändringen kommer att ställas emot de behovsprövade och ofta mer omfattande insatserna samt socialtjänstens krävande och viktiga utredningarbete. Resurserna är också avgörande för att kunna säkerställa goda förutsättningar för socialtjänstens medarbetare genom goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö.
Regeringen har avsatt resurser för implementeringen av lagen och för socialtjänstens omställning, vilket är välkommet och nödvändigt, men för det arbete som sedan vidtar saknas tillräckliga resurser. Vänsterpartiet vill se en socialtjänst som har de resurser som krävs för att kunna utföra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt.
En generell höjning av statsbidragen till kommuner och regioner, som beskrivs ovan, är en viktig del i att stärka socialtjänstens resurser. Vänsterpartiet vill också satsa särskilt på socialtjänstens arbete med barn och unga i riskgrupp och mäns våld mot kvinnor.
Vänsterpartiets förslag:
1 miljard kronor mer riktad till socialtjänstens arbete med barn och unga i riskgrupp.
350 miljoner kronor mer till socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor
Fler vuxna i förskolan
Förskolan ska lägga grunden för resten av livet och personalen ska ha tiden och kompetensen att ge alla barn det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Rätten till en bra förskola för alla barn är en självklarhet. Bra barn
­
omsorg är också en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor. Inom förskolan löper dock personalen större risk att drabbas av stress
­
relaterade sjukdomar jämfört med andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. I en ekono
­
miskt orolig tid ser vi hur kommunerna tvingas att dra ner på resurser och samtidigt föds det färre barn i Sverige, vilket gör att man i många kommuner tvingas att skära i verksamheten på grund av besparingar och lägga ned förskolor för att det inte finns tillräckligt med barn för att fylla dem.
1990-talskrisen innebar en kraftig försämring av personaltätheten. Personalen i förskolan har minskat. Rektorerna har blivit färre, och även måltidspersonal och vaktmästare. Idag är det ca 40 procent av personalen som jobbar i förskolan som helt saknar någon form av utbildning för arbete med barn. I Sverige är varannan barngrupp för stor (55 procent 2024) i förhållande till Skolverkets rekommendationer, enligt en rapport från Sveriges Lärare. Det finns stora regionala skillnader och i flera kommuner är över 90 procent av barngrupperna större än de borde vara.
För att höja kvalitén i förskolan föreslår Vänsterpartiet därför en reglering av barn
­
grupperna genom att man likt Norge reglerar hur många barn det får vara per anställd. Max 3 barn per vuxen för barn upp till och med 3 år och max 5 barn per vuxen i grupperna med barn som är 4–5 år. Samtidigt föreslås barngruppernas storlek regleras till max 12 barn i grupperna med barn under 3 år och max 15 barn i grupperna med barn över 3 år. Förslaget innebär även att staten ska ta det ekonomiska ansvaret för att hålla detta, inte kommunerna. En lagstiftning kring personaltäthet behöver tas fram och träda i kraft i kombination med det kompetenshöjande barnskötarlyftet. I budgeten avsätter vi medel för en stegvis ökad personaltäthet.
För att förskolan ska kunna utvecklas och rekrytera mer personal krävs det en utveckling av de olika yrkesrollerna. Därför föreslår Vänsterpartiet ett riktat barnskötar
­
lyft. En utbildningssatsning som liknar Äldreomsorgslyftet. Personalen får kombinerat med arbete utbilda sig till barnskötare. Många har lång erfarenhet och kommer att kunna validera sina kunskaper och tillgodoräkna sig delar av utbildningen. Som en del av detta är det också viktigt att skydda yrkestiteln barnskötare. Titeln barnskötare bör reserveras för personer med en examen från barn- och fritidsprogrammet eller med motsvarande utbildning/yrkespaket på komvux. En skyddad yrkestitel höjer statusen på yrket och i förlängningen kvaliteten i verksamheten.
Vänsterpartiets förslag:
Vi avsätter 500 miljoner kronor för att stegvis minska barngrupperna i förskolan med start 2026.
Vänsterpartiet vill också se ett riktat barnskötarlyft, i likhet med det som genomförts inom äldreomsorgen. Vi avsätter 250 miljoner kronor för detta ändamål 2026.
Kraftigt förstärkt elevhälsa
De allra flesta barn och unga i Sverige mår bra. Men allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Vänsterpartiet menar att skolan i hela sin verksamhet måste verka för att bevara och främja elevernas hälsa och för att stödja eleverna om de trots förebyggande insatser mår dåligt, fysiskt eller psykiskt. Det handlar inte bara om att det ska finnas fungerande skolhälsovård, utan också om att skolan ska ge kunskap om hälsa.
Forskning visar att individernas hälsa är beroende av faktorer som kön, klass, etnicitet,
sexuell läggning med mera. Exempelvis visar forskning att hos elever som sökt till yrkesförberedande program i gymnasieskolan förekommer psykosomatiska besvär i mycket större utsträckning än bland elever som sökt studieförberedande program. Dessutom visar forskning att flickor har psykosomatiska besvär dubbelt så ofta som
pojkar. Sådana besvär är också dubbelt så vanliga hos pojkar med utlandsfödda föräldrar
som hos dem med svenskfödda föräldrar.
Elevernas hälsa ska uppfattas som en fråga för hela skolan, inte bara för den enskilde eleven. Om en elev har hög frånvaro, svårigheter i skolarbetet, svårigheter i sociala relationer etc., ska orsaker även sökas i skolan som helhet, inte åtgärdas genom att ogiltig frånvaro skrivs in i ordningsomdömen eller betyg. För att skolsköterska, kurator och psykolog ska kunna ingå i det förebyggande arbetet måste de finnas närvarande i skolverksamheten.
Alla barn och unga ska få det stöd och den vård de behöver likvärdigt oavsett var i landet de bor. Vänsterpartiet föreslår därför att personaltätheten inom elevhälsan byggs ut kraftfullt genom ett reglerat tak för antal elever per respektive yrkesgrupp. Utgångs
­
punkten är vad de olika professionerna anser är rimliga nivåer.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett nyckeltal för elevhälsa vid varje skolenhet. Vi avsätter 1 miljard 2026.
Lägre avgifter i förskola
och fritidshem
I Skolinspektionens stora utvärdering av förskolan var den övergripande slutsatsen att kvaliteten varierar alltför mycket.
[52]
Det är allvarligt eftersom förskolans kompensa
­
toriska uppdrag blir påtagligt i en samhällsutveckling med ökad skolsegregation och socioekonomiska skillnader. En samstämmig forskning visar att en förskolas möjlighet att vara utjämnande är avhängig av dess kvalitet. Allra störst betydelse har det för barn från ekonomiskt och socialt utsatta förhållanden.
[53]
Vänsterpartiet anser att alla barn i Sverige ska erbjudas likvärdig tillgång till förskola.
Eftersom förskoleavgiften kan utgöra ett hinder för hushåll med små resurser vill vi genomföra en riktad sänkning av den. Förslaget innebär att det införs ett fribelopp om 20
000 kronor per månad och att den nuvarande gränsen för när maxtaxan börjar gälla höjs med 20
000 kronor per månad. Fribeloppet gör att den nuvarande nivån på max
­
taxan inte påverkas. Förslaget skulle innebära att hushåll med inkomster upp till 20
000 per månad inte betalar någon avgift alls. Hushåll med inkomster mellan 20
000 och 74
800 kronor får sänkt avgift och hushåll med inkomster över 74
800 kronor per månad får samma avgift som i dag. Till följd av förslaget får omkring 300
000 hushåll sänkt förskoleavgift.
Tabell 1 Skillnad i förskoleavgift per månad i kronor
Hushållsinkomst
[54]
1 barn
2 barn
3 barn
20
000
600
1
000
1
200
30
000
600
1
000
1
200
40
000
600
1
000
1
200
50
000
600
1
000
1
200
60
000
583
972
1
166
70
000
283
472
566
80
000
0
0
0
Not: Egna beräkningar.
Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Fritidshemmen har också en viktig roll vad gäller informellt lärande. Barn till högutbildade går betydligt oftare på fritidshem än barn vars föräldrar har kortare utbildning. Dessutom vet vi att barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter. Detsamma gäller barn med ensamstående föräldrar, varav de flesta är kvinnor, barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. För dessa barn är rätten till bra fritidshem än viktigare. För att fler barn ska kunna ta del av fritidshemmens viktiga verksamhet föreslår Vänsterpartiet att ett fribelopp införs för fritidshemsavgiften så att de med låga inkomster betalar en lägre avgift än i dag, enligt samma utformning som för förskolan. Till följd av förslaget skulle omkring 250
000 hushåll få sänkt fritidshemsavgift jämfört med i år.
Tabell 2 Skillnad i fritidshemsavgift per månad i kr
Hushållsinkomst
[55]
1 barn
2 barn
3 barn
20
000
380
570
760
30
000
400
600
800
40
000
400
600
800
50
000
400
600
800
60
000
389
583
777
70
000
189
283
377
80
000
0
0
0
Not: Egna beräkningar.
Precis som inom förskolan behövs personalförstärkningar och staten behöver gå in med mer resurser som fördelas efter behov. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet. Vänsterpartiet vill se en särskild satsning på ökad personaltäthet i fritidshem där behoven är som störst.
Vänsterpartiets eget förslag till sänkning av förskole- och fritidshemsavgifterna innebär att vi avvisar regeringens förstärkning av maxtaxan. Maxtaxan i sig är en åtgärd som ekonomiskt gynnar höginkomsttagare eftersom alla hushåll som idag tjänar över 59
440 betalar samma avgift. Därför avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag till införande av ett fribelopp riktat mot alla barnfamiljer till förmån för vårt eget mer generösa förslag till fribelopp som är avgränsat mot hushåll som tjänar under 79
440 kr.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt finansierat fribelopp i förskoleavgiften.
Inför ett statligt finansierat fribelopp i fritidshemsavgiften.
En statligt finansierad satsning på ökad personaltäthet där behoven är som störst. För det avsätter vi 250 miljoner kronor per år.
Vi avvisar regeringens förslag om förstärkning
av maxtaxan till förmån för vårt eget förslag som är mer generöst och avgränsat till hushåll med lägre inkomster.
Högre utbildning: universitet och högskola
Universitet och högskolor ska enligt lagen ägna sig åt utbildning och forskning samt åt att samverka med samhället och att resultaten kommer samhället till del på ett produktivt sätt. Det är viktigt för att skapa välstånd och ett öppet och demokratiskt samhälle.
Nuvarande resursfördelningssystem för högre utbildning har funnits i 30 år. I dag får utbildningarna en finansiering som styrs av en prislapp där olika utbildningar får olika anslag. Vänsterpartiet menar att dessa prislappar behöver ses över och finansieringssystemet göras om så att finansieringen följer högskolans och utbildningarnas behov och förändringar i kostnader. I väntan på en mer genomgripande förändring föreslår Vänsterpartiet en höjning av samtliga prislappar med 1
000
kr per helårsstudent.
Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin, skapa arbetstillfällen, förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskning behövs även för att utsätta vårt samhälle för kritisk granskning i syfte att utveckla demokratin och kultur- och samhällslivet. Därför behövs ett ökat stöd till den fria forskningen.
Vänsterpartiet stödjer en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en mer jämställd akademi. Styr- och resursutredningens resonemang om forskningsmedel tydliggjorde att lärosätenas anslag för forskning behöver öka. Vi vill avsätta ytterligare 500 miljoner kronor per år från 2025 till forskning, genom en förstärkning av basanslagen. Denna satsning är inte styrd eller riktad utan används på de sätt som lärosätena anser mest lämpligt.
Vänsterpartiet vill se ett avskaffande av hyrpersonal i vården från 2027. Det är helt centralt att ett sådant stopp kombineras med andra åtgärder från staten för att säkra personalförsörjningen inom vården. Vi har därför föreslagit ett tiopunktsprogram för att avskaffa hyrpersonal i vården, med en särskild satsning på fler utbildningsplatser i Norra sjukvårdsregionen och även glesbefolkade regioner.
[56]
Vänsterpartiets
förslag:
Avsätt 100 miljoner kronor extra till forskning genom förstärkning av basanslagen 2026.
Höjd ersättning till alla högskoleutbildningar med 320 miljoner 2026.
Utöka läkarutbildningen med 500 platser åren 2026–2030. Fokus ska ligga på Norra sjukvårdsregionen.
Utöka sjuksköterskeutbildningen snarast med 1
000 nya utbildningsplatser med fokus på Norra sjukvårdsregionen. Den totala kostnaden beräknas bli 250 miljoner kronor, för båda utbildningarna.
Skriv av studieskulderna för vårdutbildad personal som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner, på tio år. Den totala kostnaden för nya studiemedel samt avskrivningar beräknas bli 115 miljoner kronor.
Stöd till folkbildningen
Folkbildningen är en viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. Den stärker demokratin och människors möjlighet att delta i samhället. Vänsterpartiet avvisar regeringens stora sänkning av stödet till studie
­
förbunden. Studieförbunden fyller en unik roll i svensk utbildning och når ut till fler och är bredare. De är för många en första kontakt med det svenska föreningslivet och en väg in i samhället.
Regeringen har skurit ned på detta område. Vänsterpartiet väljer därför att öka stats
­
bidraget och satsar 500 miljoner kronor mer än regeringen på studieförbunden år 2026.
I folkbildningssammanhang har folkhögskolorna en alldeles särskild roll i att erbjuda utbildning för dem som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och ett viktigt mål är att utjämna utbildningsklyftor och att höja utbildningsnivån generellt i samhället. Folkbildningen möjliggör också att människor kan ta del av kultur, skapa kultur och verka inom kulturen oavsett var i landet man bor.
Folkbildningsanslaget har ingen löne- och prisuppräkning och har därför urholkats över tid. Samtidigt är en allt större andel av deltagarna i behov av särskilt stöd. Läget på
landets folkhögskolor blir mer och mer akut och Vänsterpartiet vill därför se ett förstärkt
bidrag per årsplats. Vi föreslår en ökning av anslaget med 160 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2026.
Folkhögskolan fyller också en viktig roll vid hög arbetslöshet såsom läget är idag. Man är bra på att nå dem med kort utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Idag ser vi ett ökat tryck på antalet sökande och behovet av dessa utbildningssatsningar är därför stort. Vänsterpartiet föreslår en särskild satsning med 2
000 extra platser på folkhögskola 2025–2027. För ändamålet avsätter vi 220 miljoner kronor år 2026.
Asylsökande och de flyktingar från Ukraina som inte haft rätt att läsa sfi har erbjudits insatserna Svenska från dag 1 och Vardagssvenska genom studieförbunden. Studie
­
förbunden bedömer att det här är grupper som fortsatt behöver mycket stöd. Vi beklagar att regeringen tagit bort den tidigare riktade satsningen för asylsökande och vissa nyanlända långt ifrån arbetsmarknaden. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt riktat stöd för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare införs och avsätter 60 miljoner kronor år 2026 för detta.
Vänsterpartiets förslag:
Stärk folkbildningen med 940 miljoner kronor per år.
Idrott
för alla
Barn och ungdomars deltagande i idrott har blivit en klassfråga. Det påverkar både rätten till en meningsfull fritid och rätten till fysisk och psykisk hälsa. Det finns en tydlig koppling mellan låg socioekonomisk status och ohälsa. För Vänsterpartiet är det mycket angeläget att utjämna dessa växande klyftor bland barn och ungdomar. Idrottande, i förening, spontant med vänner eller på egen hand, har stor potential att ge människor glädje, välmående och ett socialt sammanhang. När klyftor, utanförskap och social otrygghet ska bekämpas är därför idrotten en mycket viktig aktör.
Det behövs pengar för att föreningarna ska kunna upprätthålla sin verksamhet när mycket blivit dyrare. I slutänden blir det medlemmarna i föreningen som får betala via ökade deltagaravgifter, vilket riskerar att utestänga ännu fler barn. En höjning av det generella anslaget till idrotten möjliggör en satsning på idrott i svaga områden.
Vi vill även se en ökad ekonomisk satsning riktad specifikt till parasporten. Samhället
måste kunna garantera allas rätt till motion och föreningsidrott och parasporten är en viktig del i det.
Vänsterpartiets förslag:
Stärk idrotten för alla med 425 miljoner kronor per år.
Kulturskolor för alla barn
I en tid där kommunerna får det mer och mer kämpigt är kulturskolan en verksamhet som riskerar att bli lidande. Kulturskolan är en av landets största barn- och ungdoms
­
kulturverksamheter och spelar en viktig roll för barns och ungas kulturskapande. Alla barn ska uppmuntras att söka kunskap och lära sig nya saker, vidga sin värld och få ta del av nya sammanhang. Barn som ges möjlighet att utöva kultur får ökat självförtro
­
ende, stärker sin problemlösningsförmåga och blir bättre på socialt samspel. Drama, dans, bildkonst, film, musik och andra kulturyttringar är viktiga för att stärka barns möjligheter att uttrycka sig med mer än det talade språket.
Kulturskolan måste säkras och det behövs en förstärkning av det nationella stödet.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt medel för att utveckla landets kulturskolor och öka tillgängligheten med 100 miljoner kronor per år.
8
Hushållens ekonomiska situation
Till följd av de senaste årens höga inflation har omkring tio års reallöneökning raderats ut. De senaste årens snabba prisökningar på basvaror såsom el, boende, mat och driv
­
medel gör att fler hushåll får svårt att klara sin grundläggande försörjning. Regeringen har inte lagt fram ett enda förslag riktat till de hushåll som har det sämst ställt under mandatperioden. Istället har de bara i år sänkt skatterna för sig själva med 4
000
kr i månaden och för statsministern med 4
700
kr i månaden, samtidigt som en under
­
sköterska bara får cirka 200 kronor i månaden i sänkt skatt.
Maten har blivit nästan 3
000
kr dyrare i månaden för en familj med två barn sedan 2022. Hela hushållsbudgeten för en barnfamilj är 12
000 kronor dyrare varje månad i jämförelse med 2020.
[57]
Antalet som lever i materiell och social fattigdom
[58]
hade nästan fördubblats i Sverige 2024 jämfört med 2021. För måttet allvarlig materiell och social fattigdom
[59]
var ökningen ännu tydligare och uppgick till över 110 procent, vilket motsvarade närmare 170
000 människor. Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift – 20 procent av befolkningen som är 16 år och äldre klarar inte det. Den näst vanligaste är att inte ha råd med en veckas semester per år, vilket gäller 11 procent av befolkningen.
Figur 17 Fattigdomens utveckling i Sverige 2021–2024, antal människor
Källa: SCB.
Kronofogden rapporterar fortsatt om dramatiska ökningar av antalet skuldsatta och de samlade skuldbeloppen. Vidare fortsätter antalet ansökningar om och verkställande av vräkningar att öka. Det gäller även vräkningar där barn är berörda.
[60]
Figur 18 Antalet skuldsatta och skuldbeloppet i indrivningsdatabasen
Källa: Kronofogden.
Den här utvecklingen syns inte bara i statistiken. Hjälporganisationer har under flera år vittnat om hur de har behövt ställa om sina verksamheter för att möta nya grupper och ta ett allt större ansvar när de offentliga skyddsnäten monteras ned. Av en undersökning som Rädda Barnen, Röda Korset, Hyresgästföreningen och Majblomman nyligen publicerat framgår att 29 procent av de ensamstående föräldrarna med låga inkomster har haft svårigheter att äta sig mätta. Det är en ökning med 9 procentenheter jämfört med 2024. 50 procent bland ensamstående föräldrar med låg inkomst uppger att de vid något eller flera tillfällen har haft svårt att ha råd att köpa näringsrik mat. Bland sammanboende föräldrar med låga inkomster är motsvarande siffra 30 procent. 44 procent bland ensamstående föräldrar har behövt låna pengar av en närstående, vän eller bank för att betala grundläggande utgifter som hyra, el och mat. Motsvarande siffra bland sammanboende med låg inkomst är 30 procent.
27 procent av ensamstående och 21 procent av sammanboende föräldrar har haft svårigheter att kunna betala räkningar kopplade till sitt boende de senaste 6 månaderna.
I undersökningen beskriver de svarande hur de har svårt att få råd till mat i slutet av månaden och tvingas att avstå från att köpa kläder som barnen behöver eller delta i olika aktiviteter.
[61]
Målen för den ekonomiska familjepolitiken är att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, att bidra till minskade skillnader i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn samt att bidra till ett jämställt föräldraskap. Förmågan hos förmånerna i den ekonomiska familjepolitiken att minska den ekono
­
miska utsattheten har minskat markant under 2000-talet. Räknar man bort den ekono
­
miska familjepolitikens ersättningar från hushållens disponibla inkomster hade före
­
komsten av låg relativ ekonomisk standard varit lika stor under 2024 som vid millennie
­
skiftet, omkring 24 procent. 2000 minskade andelen barnhushåll med låg relativ ekonomisk standard med nära två tredjedelar, tack vare förmånerna – från 23 procent om förmånerna inte hade funnits till 8 procent med förmånerna. 2024 beräknas den ha bidragit med en minskning från 24 procent till 16 procent. Det är framför allt de behovs
­
prövade bidragen som har mist sin förmåga att minska andelen ekonomiskt utsatta hushåll.
[62]
När samhällets orättvisor och klassklyftorna ökar skapas en mer gynnsam grogrund för grov kriminalitet, särskilt i de fattigaste områdena. Välfärden och de skyddsnät som ska finnas runt barn som ligger i riskzonen för att hamna i gängens klor har monterats ned. Resultatet av det ser vi nu. Det är ett svek och ett samhällsmisslyckande. För att få ned brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella; det gäller att vara smartare än de kriminella. Vissa straff kan behöva höjas, men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av nya barn till gängkriminalitet.
Vänsterpartiet har en mängd förslag för att underlätta för hushållen i krisen. Fler av dem presenteras nedan. Utöver dem har vi lagt en rad förslag som syftar till att reglera marknader som idag inte fungerar. Under de senaste årens extrema inflation har det blivit allt tydligare att marknader som domineras av ett fåtal aktörer leder till stora möjligheter för dessa aktörer att sätta alldeles för höga priser och ta ut för höga vinster. Vänsterpartiets förslag för att åtgärda dessa problem omfattar såväl elmarknaden som livsmedelsbranschen och bolånemarknaden.
8.1
Höj och inflationsskydda barnbidraget
Att inte ha råd med en oförutsedd utgift är en slags ekonomisk utsatthet som skiljer sig stort beroende på bland annat kön och familjesituation. Ensamstående föräldrar är en grupp som ofta har det ekonomiskt svårare. För ensamstående mammor är det exempelvis betydligt svårare än för ensamstående pappor att möta oförutsedda utgifter, 52 procent jämfört med 29 procent.
Figur 19 Andel ensamstående föräldrar med ekonomiska svårigheter 2024, kvinnor och män
Källa: SCB.
En tredjedel av ensamstående mammor har inte heller ekonomisk möjlighet att regel
­
bundet delta i fritidsaktiviteter, jämfört med åtta procent bland de ensamstående papporna. När SCB undersökte barns levnadsförhållanden uppgav nästan 40
000 barn mellan 12 och 15 år att de inte kunnat följa med kompisar på en aktivitet eftersom det kostade för mycket. Det är 8 procent av barnen i åldersgruppen.
Barnbidragets värde har urholkats under lång tid. När Vänsterpartiet fick igenom en höjning av barnbidraget i budgetförhandlingarna med S-MP-regeringen 2018 var det första gången som barnbidraget höjdes sedan 2006. Bidragets faktiska värde hade då successivt sjunkit med 11 procent och i takt med att det reala värdet minskade sjönk bidragets förmåga att utjämna de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn.
Sedan den senaste höjningen 2018 har priserna på hushållens basvaror såsom mat, boende, hushållsartiklar och bränsle skenat. Eftersom barnbidraget inte höjts i takt med att priserna ökat har barnbidraget återigen urholkats och barnfamiljerna har inte längre samma ekonomiska stöd av ersättningen.
Våren 2025 konstaterade Swedbank i en analys att barnbidraget endast täcker 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Det kan jämföras med 28 procent 2023 och 40 procent 2018. Swedbank konstaterar vidare att barnbidragets reala nivå inte varit lägre någon gång under de över 50 år som banken har följt hushållens ekonomi.
[63]
Barnbidraget behöver höjas och dessutom skyddas mot framtida inflation. Vänster
­
partiet anser därför att barnbidraget bör ökas med totalt 400 kronor per månad 2026 för att komma upp på en nivå så att barnbidraget återigen kan bidra till att täcka hushållens basala utgifter, och därefter bör barnbidraget prisindexeras så att inte dess värde på nytt urholkas i takt med inflationen.
En analys av hur en höjning av barnbidraget skulle fördela sig över olika inkomst
­
deciler visar att hushåll med lägst inkomster skulle få mest, såväl i kronor som i procent.
Figur 20 Förändring av genomsnittlig ekonomisk standard av höjt allmänt barnbidrag med 400 kronor per månad och barn, år 2026
Källa: RUT 2025:1258.
Vänsterpartiets
förslag:
Höj barnbidraget med 400 kronor per månad 2026. Därefter ska det prisindexeras. Vi avsätter 8,8 miljarder kronor 2026.
Höj och reformera bostadsbidraget
Fram till 1996 var både inkomst- och bostadskostnadsgränserna i bostadsbidraget indexerade. Sedan dess krävs politiska beslut för att de ska hänga med inflationen och löneutvecklingen – beslut som sittande regeringar endast undantagsvis tagit. I dag
betalar den absoluta majoriteten av mottagarna av bostadsbidraget hyror som är betydligt
högre än taket i bidraget, vilket gör att de kompenseras för en relativt liten del av hyres
­
kostnaderna. Som en effekt av att inkomstgränsen inte hållit jämna steg med inkomst
­
utvecklingen är det allt färre som har så låga inkomster som krävs för att omfattas av bostadsbidraget.
Bostadsbidraget kan aldrig kompensera fullt ut för en situation med brist på bostäder som trissar upp priserna på boende. Där behövs en aktiv bostadspolitik. Däremot fyller bostadsbidraget ett viktigt syfte i fråga om att se till att folk har råd med ett fullvärdigt boende. Med tanke på att många hushåll i Sverige har problem med att få vardags
­
ekonomin att gå ihop – ofta p.g.a. höga boendekostnader – har bostadsbidraget en mycket viktig roll att spela.
Under pandemin införde regeringen tillfälliga höjningar av bostadsbidraget efter påtryckningar från bl.a. Vänsterpartiet. Dessa gällde juli till december 2020 och motsvarande period 2021. Till följd av den höga inflationen infördes samma tillfälliga höjning under motsvarande period 2022. De tillfälliga höjningarna uppgick vid samtliga dessa tillfällen till 25 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget. Omkring 120
000 hushåll fick varje månad ett höjt bostadsbidrag med i genomsnitt omkring 750 kronor under de perioder höjningarna gällde. Genom budgetbeslutet för 2024 genom
­
fördes ytterligare en förlängning av det tillfälligt höjda bostadsbidraget. Förlängningen gällde det första halvåret 2024 och under den perioden fick mottagarna av bostadsbidrag 40 procent mer än deras preliminära bostadsbidrag. Höjningen innebar att tilläggs
­
bidraget ökade till omkring 1
200 kronor i genomsnitt. Genom vårändringsbudgeten för 2024 förlängdes den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget ytterligare ett halvår.
I budgeten för 2025 förlängde regeringen tilläggsbidraget till den 30 juni 2025 men sänkte nivån tillbaka till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. I vårändrings
­
budgeten 2025 föreslogs ingen förlängning av tilläggsbidraget, trots omfattande kritik från Vänsterpartiet, övriga oppositionspartier och en lång rad civilsamhälles
­
organisa
­
tioner och debattörer. Regeringen har motiverat avskaffandet av tilläggsbidraget med att ”inflationsbekämpningen har haft effekt och kampen mot den höga inflationen är nu vunnen”. Att inflationen gått ned betyder att prisökningstakten sjunkit, inte att priserna sjunkit. De som har bostadsbidrag lever med mycket små resurser.
Vänsterpartiet har välkomnat det tillfälliga förhöjda bostadsbidraget men hela tiden påtalat att bostadsbidraget behöver reformeras i grunden. Ett höjt bostadsbidrag bör konstrueras så att andra inkomster, t.ex. försörjningsstöd, inte minskar i samma omfattning som bostadsbidraget ökar. För att fler ska kunna ta del av bostadsbidraget behöver inkomstgränserna höjas så att fler får rätt till bidraget och fler får ett större bidrag. Likaså behöver gränserna för bostadskostnaderna höjas. I dag betalar den absoluta majoriteten av bostadsbidragsmottagarna hyror som är högre än taket för bostadsbidraget, vilket gör att de kompenseras för en relativt liten del av hyres
­
kostnaderna. Dessa båda gränser behöver sedan inkomstindexeras så att deras värde inte urholkas från år till år.
I och med att boendekostnaderna ökat kraftigt de senaste åren och bidrar till att många
hushåll är ekonomiskt pressade anser Vänsterpartiet att det är rimligt att fler grupper, även hushåll utan barn, omfattas av bostadsbidraget. Våra förslag för att reformera bostadsbidraget beskrivs närmare i motionen En starkare ekonomisk familjepolitik (mot. 2025/26:2781).
I väntan på att bostadsbidraget reformeras i grunden bör tilläggsbidraget på den förhöjda nivån om 40 procent av det preliminära bostadsbidraget återinföras. Vänster
­
partiet avsätter 1,3 miljarder kronor för ändamålet 2026.
Vänsterpartiets förslag:
Återinför tilläggsbidraget i bostadsbidraget på den förhöjda nivån om 40 procent av det preliminära bostadsbidraget.
Höj tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen
Socialförsäkringarna har urholkats under flera års tid. Det gäller inte minst pensionerna och sjukförsäkringen, inkluderat arbetsskadeförsäkringen, men också flera av de ersättningar och bidrag som tillhör familjepolitiken.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat utvecklingen av social
­
försäkringsförmånerna under de senaste 30 åren. Inspektionen kom fram till att 14 procent av männen och 2,4 procent av kvinnorna hade inkomster över inkomsttaket i sjukpenningen 1992. 2017 var motsvarande andelar 57,4 procent av männen och 37,8 procent av kvinnorna.
För att stärka socialförsäkringens inkomstutjämnande effekt anser Vänsterpartiet att ersättningarna i den bör vila på ett antal principer som varierar beroende på typ av ersättning. Vänsterpartiet anser att de inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, ska inkomstindexeras på sikt. Inkomstindexeringen ska börja tillämpas från 2027, efter att vi höjt nivåerna i flera ersättningssystem. Kostnadsrelaterade ersättningar såsom barnbidrag och bostadsbidrag ska prisindexeras och fasta belopp ska endast användas undantagsvis. Vidare anser vi att ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Dessa principer vägleder Vänsterpartiets politik avseende tak och nivåer på ersättningar inom socialförsäkringen.
Den 1 januari 2022 höjdes taket i sjukpenningen till 10 prisbasbelopp. Taket i sjuk
­
ersättningen ligger på 8 prisbasbelopp, medan föräldraförsäkringen ligger på 10 prisbas
­
belopp och graviditetspenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (vab) på 7,5 pris
­
basbelopp. Vänsterpartiet anser att taken i transfereringssystemen bör vara enhetliga och utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. För att nå dit behöver taken höjas. Vänsterpartiet vill se en höjning av taken i samtliga delar av socialförsäkringen.
Flera ersättningsnivåer inom sjukförsäkringen behöver höjas. Vänsterpartiet vill höja taket i sjukpenningen för arbetssökande från dagens 543 kronor per dag till 753 kronor per dag. Därefter bör det inkomstindexeras.
Vi vill också avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av sin SGI i stället för 75 procent som i dag.
Vänsterpartiet anser vidare att ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas till 80 procent av antagandeinkomsten och att garantinivån bör höjas.
Vänsterpartiets förslag:
Höj taken för tillfällig föräldrapenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Vi avsätter 700 miljoner för detta 2026.
Höj taket i sjukpenningen för arbetssökande till 753 kronor per dag och inkomst
­
indexera det. Vi avsätter 800 miljoner för detta 2026.
Avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av sin SGI. Vi avsätter 500 miljoner för detta 2026.
Höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi avsätter 1,25 miljarder för ett första steg 2026.
Avskaffa karensavdraget
I ett läge där hushållen vänder på varje krona blir det kostsamt att stanna hemma när
man är sjuk. För den som arbetar inom Kommunals avtalsområden, yrken där de anställda
ofta utsätts för smitta, kostar varje sjuktillfälle omkring 1
000 kronor före skatt i karens
­
avdrag. På ett år blir det i genomsnitt 3
000–6
000 kronor i uteblivna inkomster. En betydande summa för de allra flesta.
Även sjuknärvaron kostar pengar, både för samhället och för individen. Den direkta kostnaden kommer i form av att smittspridningen ökar och fler riskerar att insjukna när anställda går till jobbet trots att de egentligen borde vara hemma och bli friska. På sikt riskerar den som upprepade gånger är sjuknärvarande att få sämre hälsa och ökad risk både för långtidssjukskrivning och förtida pension, enligt SHOP-studien vid Karolinska institutet. En kostsam konsekvens både för den enskilda och för samhället i stort, och något som till stor del skulle kunna avhjälpas genom ett slopat karensavdrag.
Sverige är i dag det enda landet i Norden som har karensavdrag. Tyvärr tyder inget på att det kommer att avskaffas. Under coronapandemin infördes en tillfällig ersättning för karensavdraget (karensersättning), tack vare Vänsterpartiet och flera pådrivande fackförbund. Denna ersättning är slopad sedan den 1 april 2022. S-regeringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). Utredningen lades ned av SD och den nya regeringen och ersattes av en intern utredning inom Socialdepartementet.
I december 2023 presenterade departementet sina slutsatser som bland annat innehöll ett förslag om att införa ett karenstak. Det innebär att karensavdrag inte ska göras om
sådant avdrag har gjorts för en individ vid sex tillfällen under de senaste tolv månaderna.
Karenstaket skulle ersätta det nuvarande allmänna högriskskyddet som innebär mot
­
svarande skydd för individer som haft fler än 10 karensavdrag under en tolvmånaders
­
period.
Förslaget är långt ifrån tillräckligt och skulle ha liten effekt om det genomfördes. Ännu har regeringen inte agerat utifrån förslaget. Regeringens hantering av hela frågan tyder på att den inte kommer att lösa de uppenbara problem som finns.
Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas snarast, för att underlätta för hushållen i det tuffa ekonomiska läge som råder och för att det med stor sannolikhet skulle bidra till en förbättrad folkhälsa.
Vänsterpartiets
förslag:
Avskaffa karensavdraget. Vi avsätter 600 miljoner kronor till ändamålet.
Höj försörjningsstödet
Hushållen med de minsta ekonomiska marginalerna är extra utsatta till följd av den höga inflation som drabbat Sverige de senaste åren. För att förbättra situationen för dessa hushåll och hjälpa dem igenom dessa svåra tider så menar Vänsterpartiet att försörjningsstödet bör höjas generellt med 1
000 kronor per månad och hushåll. I ett första steg föreslår vi en höjning med 500 kronor.
Vänsterpartiets förslag:
Höj försörjningsstödet med 500 kronor per månad och hushåll. Vi avsätter 550 miljoner för det 2026.
9
Bygg Sverige starkt!
Vi befinner oss i en klimatkris. Möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalets målsättning minskar dramatiskt. År 2024 blev det första året med en global uppvärmning på mer än 1,5 grader.
[64]
Det är helt nödvändigt att omställnings
­
takten ökar kraftigt och att de globala utsläppen minskar drastiskt.
Många av de nödvändiga förändringarna av vår produktion och konsumtion behöver genomföras de närmaste tio åren. Om omställningen ska lyckas behöver den ske med en tydlig folklig förankring för de genomgripande förslag som behöver komma till. Därför kan och bör inte klimatpolitiken frikopplas från frågor om sysselsättning, välfärd och regional utveckling. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling och den ekonomiska politiken. Det är tydligt att marknadens krafter inte kan lösa kritiska systemfrågor.
Sverige ska byggas starkt. Det förutsätter en annan regering med en politisk vilja och tro på förändring. Regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bedriver en politik för ökade utsläpp. Resultatet är väntat för alla utom regeringen som tycks överrumplade av sitt eget siffertrixande i klimatpolitiken. Sverige kommer inte att nå upp varken till de nationella klimatmålen eller till EU:s klimatmål.
9.1
En investeringsplan för en grön omställning
Genom gemensamma ansträngningar och ett aktivt samhälle som investerar i klimatet och miljön kan vi åstadkomma en verkligt meningsfull och effektiv klimatomställning. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill Vänsterpartiet de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras på det sätt som efterfrågas av bl.a. Klimat
­
politiska rådet. Med våra föreslagna investeringar kommer Sverige att ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.
Redan nästa år behöver samhället dels genomföra viktiga klimatinsatser, såsom att kraftigt sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken och stärka järnvägsunderhållet, dels inleda ett strukturerat arbete inför vår tids stora investeringsåtagande. Vänsterpartiet föreslår att en klimatinvesteringsmyndighet inrättas som ges i uppdrag att planera, samverka och strukturera det gröna investeringsprogram som vi vill sjösätta.
Vänsterpartiets klimatinvesteringspaket:
Investera 490 miljarder kronor över tio år i en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad.
Investera 130 miljarder kronor över tio år i bygg- och fastighetssektorn för klimatrenoveringar och förbättrad nybyggnation.
Investera 100 miljarder kronor över tio år i ett robust elnät och förnybar elproduktion.
Stärk skyddet av värdefull natur och återställ naturliga kolsänkor.
Totalförsvaret – 50 miljarder kronor till civil infrastruktur
Sverige och världen står i dag inför större utmaningar än på länge, och vi befinner oss i ett i många avseenden nytt säkerhetspolitiskt läge. Vi ser växande motsättningar, militär upprustning och ökad konfrontation på vår kontinent och i vårt närområde. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Donald Trumps presidentskap i USA och Sveriges medlemskap i Nato är faktorer som spelar in. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret. Det är nödvändigt för att skapa ett trovärdigt svenskt försvar och ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter.
Den svenska försvarsförmågan behöver snabbt förstärkas. Det innebär stora satsningar
på både militärt och civilt försvar och en försvarsmakt med goda villkor och löner för personalen men också ett bredare fokus på samhällets funktionalitet. Det bygger på att alla invånare får den välfärd, den hjälp och det stöd som de behöver. Det betyder att alla ska ha en trygg bostad, att förskola och äldreomsorg ska ge våra yngsta och äldsta en trygg och givande vardag och att alla ska känna sig säkra såväl på gator och torg som i det egna hemmet.
Att rusta Sverige för kris och konflikt handlar om såväl att ha en beredskap för militära hot och hybridhot som att möta effekterna av klimatförändringen och risken för långvariga leveransuppehåll i fråga om el och livsmedel och andra civila svårigheter. Dessutom krävs klimatanpassning i en rad samhällsviktiga verksamheter. Det handlar om behov motsvarande miljardtals kronor under de kommande åren. Samhällets mot
­
ståndskraft är helt avhängig hur väl vi klarar den utmaningen. Uteblivna investeringar har en direkt påverkan på hela totalförsvarets förmåga att genomföra sitt uppdrag – att skydda och försvara Sverige.
Vänsterpartiet föreslår en rad åtgärder som skulle stärka Sveriges totalförsvar. Det
handlar både om att investera i samhällskritisk infrastruktur och om att stärka kommuner
och regioner för att t.ex. kunna bibehålla personaltäthet.
Den försvarspolitiska överenskommelse som presenterades i juni 2025 handlar om hur de stora kommande försvarssatsningarna ska lånefinansieras. Under en period på åtta år får staten lånefinansiera upp till 300 miljarder kronor för att täcka de ökade utgifterna för totalförsvaret. Överenskommelsen innefattar också stora satsningar på infrastruktur. Tack vare Vänsterpartiet kommer minst 50 miljarder kronor att gå till civil infrastruktur som tåginvesteringar. Vi ser ett enormt behov av satsningar på järnvägs
­
trafik och robusta elnät. Vänsterpartiet kommer inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur driva att minst 9
miljarder kronor under 2026 ska gå till att åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen, till investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur och till att stärka elöverföringskapaciteten.
Tabell 3 Vänsterpartiets satsningar inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur
Miljoner kronor
2026
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
3
000
Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur
4
000
Stärkt elöverföringskapacitet
2
000
Totalt
9
000
9.3
Framtidens transporter
Infrastrukturen och transporter är avgörande för den gröna omställningen. Sverige har tyvärr i dag starkt eftersatta investeringar i infrastrukturen. Det rör sig bl.a. om investeringar i alla former av transportinfrastruktur, inte minst järnväg. Sverige har i fredstid fler tågförseningar än vad Ukraina har i krigstid. Störningar i trafiken påverkar både person- och godstransporter.
Det svenska Natomedlemskapet ställer dessutom nya krav på svensk infrastruktur, inte minst på järnvägssystemet. En rapport från Stockholms Handelskammare och konsultbolaget WSP uppskattar Natorelaterade investeringar i svensk transportinfra
­
struktur till 111 miljarder kronor, varav 92 miljarder kronor i järnvägen.
[65]
Det är utöver de satsningar som redan är inkluderade i den nationella planen för investeringar i transportinfrastrukturen.
9.3.1
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
Det är tydligt att det var under perioden 1950-talet till 1980-talet som en ambitiös investeringspolitik fördes och den svenska transportinfrastrukturen byggdes ut. Sedan dess har transportinvesteringarna under större delen av tiden legat under 1 procent av BNP. Vi har levt på tidigare generationers investeringar och bidragit alldeles för lite själva. En sådan politik går en tid men resultatet blir till slut omfattande brister och ett försvagat samhälle.
Figur 21 Investeringar i transportinfrastruktur 1960–2020
Det är nödvändigt att återställa allmänhetens och näringslivets förtroende för järnvägs
­
trafiken. Att åtgärda brister i och öka robustheten för järnvägsinfrastrukturen är en viktig del av detta. Vi vill komma upp till en nivå som åtgärdar underhållsskulden både på stambanorna och på de regionala banorna. Vänsterpartiet kommer därför inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur driva att 3
miljarder kronor under 2026 ska gå till att åtgärda järnvägens underhållsskuld.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 3 miljarder kronor 2026 för att åtgärda underhållsskulden i fråga om järn
­
vägen inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur
Investeringar i ny infrastruktur måste riktas till klimatvänliga transportslag. Vänster
­
partiet vill därför stärka trafiksystemet genom att införa ett statligt investeringsstöd. Syftet med investeringsstödet är att säkerställa hållbara infrastruktursatsningar, t.ex. genom utbyggnad av kollektivtrafiken och övergång till fossilfria fordon.
Ett av Natos sju civila förmågekrav krav är resilienta transportsystem. I sin rapport
Kraftsamling, inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret
skriver Försvarsberedningen om vikten av en fungerande kollektivtrafik för att upprätt
­
hålla samhällsviktiga verksamheters funktionalitet.
[66]
Vänsterpartiet kommer inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur driva att 4 miljarder kronor 2026 ska gå till investeringar som stärker infrastrukturen, med fokus på hållbara och kostnadseffektiva lösningar.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt investeringsstöd om 4 miljarder kronor 2026 till stöd för att stärka transportinfrastrukturen, t.ex. genom att bygga ut kollektivtrafiken, inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
Sverigebiljetten för billigare kollektivtrafik
Priserna för kollektivtrafikresenärer är alldeles för höga på många platser i Sverige. För att vända utvecklingen krävs det en politik som ger förutsättningar för en utbyggd, tillgänglig kollektivtrafik som alla har råd med och som gör att folk ställer bilen hemma. Att investera i kollektivtrafik är att investera i samhällsnytta. Kollektivtrafik gör det möjligt att arbetspendla, utbilda sig och ta sig till vänner och fritidsaktiviteter. Den binder samman regioner och vidgar arbetsmarknaden, transporterar gods och minskar samtidigt klimatutsläppen. Kollektivtrafiken beräknas skapa samhällsekonomisk nytta för mer än 14 miljarder kronor netto varje år.
[67]
Men utan stora samhälleliga satsningar måste regioner och kommuner i Sverige dra ner på resorna och höja priserna.
I Tyskland införde man i maj 2023 en rikstäckande biljett – Tysklandsbiljetten – som gör det möjligt att resa kollektivt över hela landet för ett par hundralappar i månaden. I Sverige satsar man fortsatt på privatbilismen. Biljetter i lokaltrafiken har stigit mer i pris än bensin under 2000-talet. I stället för att se och uppskatta det kollektiva färdmedlet har vi en högerkonservativ regering som prioriterat skattelättnader för diesel och bensin och slopat ett färdmedelsneutralt reseavdrag.
Vänsterpartiet vill se en modell som tar rygg på Tysklands populära, rikstäckande månadsbiljett. Sverige behöver en Sverigebiljett. Det ska vara en taxa för vuxna och arbetspendlare och en lägre taxa för pensionärer, barn och unga. Det ska vara enkelt och billigt och man ska kunna resa obegränsat i all kollektivtrafik i hela landet. Förslaget innebär i praktiken en halverad taxa i kollektivtrafiken. Målet är att fler ska ställa bilen.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en Sverigebiljett som gör det möjligt att resa kollektivt över hela landet för 450 kronor i månaden. Vi avsätter 2,5 miljarder kronor som ett första steg i denna reform.
Ett hållbart energisystem
För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektrifiera delar av samhället. När fordonsflottan ska ställas om från fossilberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverkningsprocesser skiftar till fossilfritt kommer tillgången till el att behöva öka betydligt; i vissa scenarier förutspås användningen öka mångdubbelt gentemot i dag. Sannolikt innebär denna process den största utbyggnaden av produktion och distribution av el i modern tid i Sverige. Vänsterpartiet tar ansvar för att det ska finnas el till elektrifieringen av både industrin och transportsektorn. Det är centralt för att pressa ned utsläppen. Vänster
­
partiet ser därför ett stort behov av fortsatta energisamtal mellan partierna.
För Vänsterpartiet är det centralt med elpriser som hushållen klarar av. Vänsterpartiet avvisar regeringens elpristak till förmån för en modell vi menar är betydligt bättre. Se avsnitt 5.4.
Vänsterpartiets förslag:
Fortsatta energisamtal mellan partierna.
Ett elpristak för hushåll på 75
öre/kWh som finansieras genom en obligatorisk elprisförsäkringsavgift på elbranschen.
Investeringar i förnybar elproduktion
Vänsterpartiet vill göra massiva investeringar i förnybar elproduktion. Vi föreslår därför ett investeringsstöd till lokal förnybar elproduktion. Investeringarna riktas till förnybar lokal elproduktion till konkurrenskraftigt elpris, med kravet att det ska vara till gagn för svensk industri och svenska hushåll. Det omfattar investeringar i såväl lokal förnybar elproduktion som överföringskapacitetsutbyggnad till lokal- och regionalnät samt anslutning till transmissionsnät. Vi kommer därför inom ramen för fortsatta energi
­
samtal att driva att 1 miljard kronor per år ska gå till lokal förnybar energiproduktion.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 1 miljard kronor per år i lokal förnybar energiproduktion.
Detta kommer vi att driva inom ramen för fortsatta energisamtal.
Vindkraft – på land och till havs
Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige har byggandet ännu inte tagit fart. Sverige ligger långt efter andra länder med liknande förutsättningar. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsbaserad vindkraft dessutom fler jobb i Sverige, eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vindkraft i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delarna av landet.
Vänsterpartiet vill se en ny modell, som skulle innebära ett slut på marknadskaoset när det gäller utbyggnaden av svensk havsvind. Den bygger på ett auktionsförfarande i kombination med ett stopp för utbyggnaden av elkablar till Europa. För att få kontroll över priserna måste vi ta tillbaka kontrollen över den svenska elmarknaden. Offentliga investeringar i svensk elproduktion riskerar annars att i praktiken bli subventioner till grannländernas bristfälliga insatser. Läs mer om förslaget i vår motion Energipolitik för mer och förnybar el till rimliga priser (mot. 2025/26:2797).
Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Genom ett statligt bolag som tillför eget kapital kan staten säkerställa sin ägarandel i kommande havsvindsprojekt. Vi menar att 25 procent, strax över vad som gäller i Danmark, är rimligt. Vi avsätter därför som utgångspunkt 50
miljarder kronor över en tioårsperiod. Det är väl investerade pengar, både stats
­
finansiellt
och klimatmässigt.
Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas. Samtidigt behövs bättre
incitament för utbyggnad av vindkraft, både land- och havsbaserad, genom att den kommun och de boende i närområdet där vindkraften ska byggas gynnas.
[68]
Regeringens förslag om stöd motsvarande den fastighetsskatt som vindkraften i den aktuella kommu
­
nen har gett upphov till är otillräckligt. Vänsterpartiet har länge förordat en produktions
­
baserad ersättning för att återföra en del av vinsten till de människor som påverkas av utbyggnaden av vindkraft. Det skulle dels öka acceptansen, dels innebära en mer rättvis fördelning, där de delar av landet som står för en stor del av energiförsörjningen också i högre utsträckning gynnas av den.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 1 miljard kronor 2026 som ett första steg för att säkra statligt ägande vid byggande av havsvindkraftsparker.
Detta kommer vi att driva inom ramen för fortsatta energisamtal.
Inför en produktionsbaserad ersättning till de lokalsamhällen där vindkraft byggs.
Stärkt elöverföringskapacitet
Under lång tid har investeringar i elnätet varit eftersatta. Det är uppenbart att marknaden inte har lyckats lösa det efter avregleringen på 1990-talet. Vi vill bygga elnätet robust igen med kraftiga investeringar såväl i överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige som i utbyggnad av elnätet för klimatomställningen. Elnätet behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar. För oss är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat, region eller kommun. Förslaget är en del av Vänsterpartiets klimatinvesteringsprogram och innebär investeringar på 50 miljarder kronor över tio år i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring. Vänsterpartiet kommer i de fortsatta samtalen inom ramen för försvars
­
uppgörelsen om civil infrastruktur driva att medel ska avsättas till utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 2 miljarder kronor 2026 i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöver
­
föring inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
Nya beredskapsjobb
Sveriges kommuner och regioner står inför stora investeringsbehov. Många offentliga byggnader har liksom vatten- och avloppsledningar runtom i landet nått slutet på sin tekniska livslängd. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten har va-branschen ett årligt investeringsbehov på minst 31 miljarder kronor fram till 2040.
[69]
Det riskerar i sin tur att leda till mångdubblade va-avgifter för hushåll och företag. Det krävs också ett omfattande underhåll av t.ex. gator, broar och belysning. Den underhålls- och investeringsskuld vi nu står inför kommer att få stora effekter på samhällets funk
­
tionalitet om den inte möts med långsiktiga åtgärder som påbörjas här och nu.
Kommuner och regioner står dessutom inför stora behov av klimatanpassningar. Det visar inte minst de stora skyfall i Västernorrland i september 2025 som orsakade tågurspårningar och ledde till att ett 40-tal vägar fick stängas av. Anpassningarna kan t.ex. handla om att klimatsäkra äldreboenden så att de boende inte drabbas av värme
­
böljor, bygga skyddsvallar mot översvämningar eller rusta vatten- och avloppssystem mot stora vattenmängder. Sverige behöver fungera i vardagen såväl som vid kris.
Vänsterpartiet föreslår en satsning på
nya beredskapsjobb
i lågkonjunkturen. Vår modell för nya beredskapsjobb består av två delar. Dels står staten för hälften av investeringskostnaden för planerade projekt i kommuner och regioner som påbörjas under 2026, dels bidrar staten genom en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med statligt anställningsstöd.
Projekten ska bidra till att stärka samhällets robusthet och resiliens. Det kan t.ex. handla om att bygga ut och förstärka infrastruktur, rusta va-system, renovera skyddsrum eller stärka energisystemet eller annan samhällskritisk verksamhet. Det handlar också om att möjliggöra för kommuner och regioner att bygga ut och bibehålla vårdinfra
­
struktur, dvs. den infrastruktur som utgörs av sjukhusfastigheter och andra typer av vårdbyggnader tillsammans med teknik och utrustning. Där ingår också transporter som ambulanser, sjuktransporter, luftburen ambulanssjukvård och liknande. För att projektet ska omfattas krävs att verksamheten ska ägas och drivas i offentlig regi.
Modellen innebär ett anställningsstöd inom de aktuella projekten, där staten tar 80
procent av kostnaderna. Villkoret för detta ska vara 100 dagar i arbetslöshet och en utbildning inom bygg och anläggning eller motsvarande kvalifikationer. Befinner man sig i arbetslöshet har man företräde till anställning. Givetvis ska de i likhet med andra subventionerade anställningar ha fulla rättigheter och lön som andra anställda. Vi avsätter 2 miljarder kronor under 2026 med intentionen att skala upp modellen under kommande år.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 2 miljarder kronor 2026 för en modell med nya beredskapsjobb, med fokus på att bygga ut och bibehålla vårdinfrastruktur och genomföra klimatåtgärder.
Klimatsmarta och trygga boenden
Sverige behöver en ny bostadspolitik med betydligt högre ambitioner än vad som varit fallet de senaste decennierna, inte minst sedan den sittande regeringen tillträdde. Det behövs en hållbar, långsiktig politik som kan möta de utmaningar vi står inför i form av bostadsbrist, hemlöshet, bostadssegregation och klimatomställning. Antalet påbörjade bostäder har störtdykt under regeringens mandatperiod.
Bostadsbristen måste byggas bort. Några andra åtgärder kan inte lösa grundproblemet:
nämligen bristen på bostäder. Alla fakta visar att det är fler miljövänliga hyresrätter med rimliga hyror som främst behöver byggas, något marknaden visat sig inkapabel att klara av. Läs mer om våra bostadspolitiska förslag i motionen Bostadspolitik, planering och byggande (mot. 2025/26:2821).
9.6.1
Klimatsäkra bostadsbeståndet
I en bransch som ensam står för en så betydande del av samhällets klimatpåverkan är satsningar på klimatanpassningar av det befintliga bostadsbeståndet helt grundläggande. Bara av miljonprogrammets bostäder beräknas flera hundra tusen bostäder vara i stort behov av renovering och kostnaderna beräknas bli mycket höga. Om dessa för samhället så nödvändiga energieffektiviseringar inte ensamt ska betalas av nuvarande hyresgäster måste staten vara med och ta en del av det finansiella ansvaret. Problemen med chock
­
höjningar av hyror efter fastighetsupprustningar är välkända.
Ett statligt stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus med hyresrätter kan på ett effektivt sätt avhjälpa båda dessa stora samhällsproblem. Som stödgivare har staten stora möjligheter att ställa höga krav på klimatsmarta ombyggna
­
tioner, liksom på rimliga hyresnivåer efter renoveringarna.
Vänsterpartiet vill införa ett renoverings- och energieffektiviseringsstöd för fler
­
bostads
­
hus med hyresrätter. Stödet ska lätta den ekonomiska bördan för den enskilda hyresgästen vid större renoveringar i fastigheten.
Under lång tid har det ägda beståndet fått statligt bidrag för renovering, ombyggnad och tillbyggnad via rotavdraget. Något som, till ett mycket högt pris för skattebetalarna, inte har bidragit till någon samhällsnytta i stort utan enkom gynnat enskilda bostads
­
ägare. Det är nu dags för ett omfattande upprustningsprogram för hyresfastigheter. Medel ska kunna sökas av såväl allmännyttiga som privata fastighetsägare. De ska täcka en del av omkostnaderna för att göra nödvändiga renoveringar med tydligt satta klimat- och miljökrav. Detaljerade krav för att kunna ta del av stödet ska tas fram av Boverket och stödet ska kunna sökas från andra halvan av 2026.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 750 miljoner kronor 2026 i renoverings- och effektiviseringsstöd till flerbostadshus med hyresrätt.
Fler klimatsmarta hyresrätter till en överkomlig hyra
Det tidigare investeringsstödet för byggande av hyresrätter, som avvecklades av riks
­
dagens högerkonservativa partier, var en viktig anledning till att det under några år faktiskt byggdes hyresrätter med hyror som även genomsnittliga löntagare hade råd med. Stödet bidrog också till att fler bostäder de facto byggdes, något som flertalet rapporter visat. Att i ett skede där antalet nybyggnationer störtdyker plötsligt avveckla investeringsstöden tedde sig därför häpnadsväckande okunnigt. Ideologin, kombinerad med ett väl rotat förakt för hyresrätten, tycks viktigare för högern än att även människor som saknar ekonomiska resurser faktiskt får ett eget långsiktigt och tryggt hem.
Vänsterpartiet vill återinföra ett statligt stöd för byggande av hyresbostäder. Ett nytt stöd kan utformas på många sätt och vi föreslår att stödet delas upp i ett stöd för vanliga hyresrätter och ett separat stöd för byggande av studentbostäder. Utöver detta måste stödet mycket tydligare än vad som tidigare varit fallet knytas till klimatmålen. Högre krav på klimatsmarta bostäder ska ställas när stöd ska beviljas. För att ytterligare stödja klimatsmart byggande avsätter vi 500 miljoner kronor till industriellt byggande av flerbostadshus i trä.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 2,3 miljarder kronor 2026 till stöd för anordnande av klimatsmarta hyres
­
bostäder och studentbostäder.
Investera 500 miljoner kronor 2026 för uppförande av klimatsmarta flerbostadshus i trä.
Klimatklivet
Vi ser ett ökande behov av klimatinvesteringar inom transportsektorn, industrin och jordbruket. Enligt Naturvårdsverket gör konjunkturläget att tillgången på investerings
­
villigt privat kapital minskar, och därmed ökar kostnaden för investeringarna. Det ställs då ökade krav på tillgång till offentligt kapital för en omställning av både nya och befintliga strukturer som till stor del är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror.
Klimatklivet är ett investeringsstöd i syfte att minska utsläppen och kan t.ex. handla om ökad användning av biogas, laddinfrastruktur och elektrifiering, cirkulära flöden och jordbruk. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora, långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd.
Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsäg
­
bara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar.
Vänsterpartiets förslag:
Öka statliga insatser för att stärka den gröna omställningen inom industrin, jord
­
bruket och transporter och för cirkulär ekonomi med 2,5 miljarder kronor 2026.
Värnet för naturen/skydda miljön
En fungerande natur med rik biologisk mångfald och ett ekosystem i balans är grunden för liv på jorden och framtida välfärd. Fler arter än någonsin i människans historia är på väg att försvinna. Även i Sverige är läget för den biologiska mångfalden allvarlig, vilket bekräftas i den senaste utvärderingen (2023) av våra miljömål.
[70]
Behovet av åtgärder för att vända utvecklingen är stort. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och artkrisen måste mötas gemensamt.
FN:s klimatpanel konstaterar att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållande
­
vis billigt sätt att minska utsläppen.
[71]
Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030.
Om inte ytterliga resurser tillförs för att stärka skyddet av värdefull natur riskerar höga naturvärden i Sverige att förloras genom avverkning. Markägare riskerar dessutom att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen, och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism, inte minst i den fjällnära regionen, bedöms som stor.
Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan man minska utsläppen av växthusgaser. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt.
All markanvändning har påverkan på miljö och klimat. Sverige har goda förutsätt
­
ningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen. Vänsterpartiet vill bl.a. se ett stärkt stöd för produktion och förädling av växtbaserad mat, ett investeringsstöd för klimatanpassning i jordbruket, ökat stöd för anläggande och skötsel av våtmarker i jordbrukslandskapet och ett omställningsstöd för övergång till ett kalhyggesfritt skogsbruk.
Vänsterpartiets förslag:
Satsa mer på åtgärder för värdefull natur och öka takten i återskapandet av våtmarker. Vi avsätter 1,4 miljarder kronor för detta 2026.
Stärk skyddet av värdefull natur och skyddet av fjällnära skogar med 1,8 miljarder kronor vardera och öka skyddet av mindre skogsområden med 1,1 miljarder kronor 2026.
9.9
Vänsterpartiets klimatinvesteringar 2026
Tabell 4 Vänsterpartiets klimatinvesteringar
Avvikelse från regeringen, miljoner kronor
En arbetsmarknad för grön omställning
2
000
Nya beredskapsjobb
2
000
Klimatsmarta och trygga boenden
3
600
Renoverings- och effektiviseringsstöd
750
Stöd för anordnande av klimatsmarta hyres- och studentbostäder
2
250
Klimatneutrala byggplaner och träbyggande
600
Ett hållbart energisystem
4
000
Stärkt elöverföringskapacitet*
2
000
Investeringar i lokal förnybar elproduktion**
1
000
Havsvind, statligt ägande**
1
000
Framtidens transporter
11
130
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen*
3
000
Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur*
4
500
Sverigebiljetten
2
500
Omställning av personbilstrafik
1
130
Värnet för naturen, kolinlagring och skydd av miljö
6
391
Bevara naturvärden och återskapa våtmarker
1
406
Ökade insatser för havs- och vattenmiljöer
200
Skydd av värdefull natur
4
785
Omställning i näringsliv och offentlig verksamhet
3
785
Program för grön omställning inom pappersindustrin
250
Omställning inom skogs- och jordbruk
575
Klimatklivet, ökade insatser
2
510
Klimatsmart stadsplanering och gröna städer
450
Summa
30
906
* Vänsterpartiet kommer att driva att detta finansieras inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
** Vänsterpartiet kommer att driva detta inom ramen för fortsatta energisamtal.
9.10
En aktiv arbetsmarknadspolitik
Vänsterpartiets politik strävar mot full sysselsättning. Med full sysselsättning menar vi att alla som vill och kan arbeta ska ha ett arbete som det går att försörja sig på. Ingen ska behöva gå arbetslös annat än under korta perioder och sysselsättningsgraden ska vara tillräckligt hög för att finansiera en generös offentlig välfärd.
Vänsterpartiet vill återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det kräver större satsningar på aktiva åtgärder som rustar och höjer de arbetssökandes kompetens, liksom att de myndigheter som berörs kan fokusera på det område de är bäst på. Regeringens insatser på området är i stort sett obefintliga samtidigt som massarbetslösheten biter sig fast. Vi föreslår istället en förändring av Arbetsförmedlingens verksamhetsområde liksom en ny arbetsmarknadspolitisk insats som kombinerar arbetslöshet inom bygg och anläggning med de stora kommunala investeringsbehov som finns inom samma område – s.k. nya beredskapsjobb.
9.10.1
Investera för ökad sysselsättning
Vänsterpartiet söker mandat för att genomföra ett historiskt omfattande investerings
­
paket för klimatet. Genom nämnda investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de
kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Vi föreslår en investerings
­
ledd
klimatpolitik för att främja utvecklingen inom tre områden: transporter, energi och bostäder. Ett sådant omfattande investeringspaket får också positiva effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad.
Olika typer av offentliga satsningar får olika effekter på ekonomin och på de offent
­
liga finanserna. En satsning som till stor del ökar efterfrågan på inhemskt producerade
varor och tjänster ger en positiv effekt på den svenska produktionen och sysselsätt
­
ningen.
Det ger i sin tur s.k. multiplikatoreffekter eftersom en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet ger högre hushållsinkomster när människor går från arbetslöshet till arbete. Många av investeringsbehoven relaterade till klimatomställningen är tydligt arbets
­
krafts
­
intensiva. Ett exempel är energieffektivisering av bostadssektorn. Ett annat exempel är vår föreslagna satsning på nya beredskapsjobb. Den typen av investeringar ger större effekt på sysselsättningen än investeringar som har stor kapitalintensitet.
Offentliga investeringar kan få mycket stora återverkningar i ekonomin –
mång
­
dubbelt större än exempelvis skattesänkningar. Vänsterpartiet har presenterat beräkningar
av hur stora effekter vårt klimatinvesteringspaket kan ge på BNP och arbetslöshet i vår ekonomisk-politiska plattform ”Ny start för Sverige”.
De ekonomiska effekterna av offentliga investeringar är självklart inte bara beroende av hur mycket som investeras, utan även av under vilka former de investeras. Om allt arbete utförs av gästarbetare med låga löner som efter avslutat arbete återvänder till sitt hemland blir följdverkningarna i den svenska ekonomin av de extra investeringarna
mindre. Krav på arbetstillstånd, kollektivavtalsenliga löner eller skattskyldighet i Sverige liksom kontroller och kraftfulla sanktioner mot fuskande arbetsgivare är inte bara viktiga
för att skydda arbetstagarnas villkor och svenska skatteintäkter. De är också viktiga för att ge svenska företag och arbetare en schysst möjlighet att konkurrera på lika villkor och på så sätt säkerställa att en större del av det välstånd som skapas i arbetet med att bygga ny infrastruktur kommer den svenska ekonomin till del.
För att dessa investeringar ska få fullt genomslag i form av ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är det nödvändigt att det samtidigt görs omfattande satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt som arbetslösheten är hög så råder det i dag brist på yrkesutbildade personer i flera branscher.
9.10.2
En fungerande arbetsförmedling
Arbetslösheten är hög och fortsätter att öka. Den är nu nästan nio procent och ännu högre bland unga, 24 procent. Sedan valet 2022 har arbetslösheten ökat med 100
000 personer. För att rusta de arbetslösa för att ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det förutsätter i sin tur en fungerande arbetsförmedling. Idag präglas Arbetsförmedlingen av stora brister.
Den omfattande reformeringen av Arbetsförmedlingen, som ursprungligen bygger på
januariavtalet, har varit minst sagt olycklig. Det står klart att myndigheten med nuvarande
förutsättningar inte klarar av sitt uppdrag – att förmedla arbete till människor som är arbetslösa. För att komma till rätta med Arbetsförmedlingens brister krävs åtgärder på både lång och kort sikt. Arbetsförmedlingen ska finnas tillgänglig i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Myndigheten ska fokusera på att rusta de arbetssökande och matcha dem mot de jobb som finns och växer fram. Verksamheten ska bedrivas i offentlig regi utan vinstintresse.
En stor del av den svenska arbetsmarknadspolitiken bedrivs i praktiken av privata aktörer. Som exempel upphandlar Arbetsförmedlingen matchningstjänsten Rusta och matcha från omkring 150 leverantörer.
[72]
Det nuvarande systemet är upplagt för oseriösa aktörer som ser en möjlighet att tjäna pengar på arbetslösa. Det finns också en uppenbar risk att arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden får sämre möjligheter till stöd. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har gjort en kartläggning av tjänsten Rusta och matcha som visar att de som står längre ifrån arbete varken får mer eller annat stöd än övriga. Individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får till och med mindre stöd än andra.
[73]
Dessutom är det sannolikt att fristående aktörer väljer att enbart etablera sig på orter med ett tillräckligt befolkningsunderlag. Det finns också exempel på hur myndighetens stöd utnyttjas av organiserad brottslighet. Vänster
­
partiet vill se ett stopp för privata aktörer i arbetsmarknadspolitiken.
Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Mellan slutet av 2018 och 2024 minskade antalet kommuner med fast bemannade kontor från 172 till 81.
[74]
Mellan 2018 och 2024 minskade antalet arbetsförmedlare på myndigheten med ca 31 procent, från 7
710 till 5
320 personer.
[75]
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla med
­
borgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Det kräver mer personal och fler AF-kontor. Därför höjer vi myndighetens förvaltningsanslag.
Vänsterpartiets förslag:
Stoppa kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen.
Höj Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 1 miljard kronor 2026.
Fler i arbetsmarknadsutbildning
Många av dem som är arbetslösa idag saknar den utbildning och kompetens som efter
­
frågas på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i många branscher. Behoven av utbildning, och andra former av arbetsmarknadspolitiska program och insatser som rustar de arbetslösa att ta de jobb som finns och de nya som växer fram, är omfattande. Trots detta har regeringen skurit ner på anslaget. Idag satsar regeringen omkring 6 miljarder på arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Detta kan jämföras med 2018, då den dåvarande S-MP-regeringen satsade 13 miljarder kronor.
Givet de omfattande behoven av aktiv arbetsmarknadspolitik (med fokus på utbildnings
­
insatser)
bör anslaget höjas.
Arbetsmarknadsutbildning leder i hög utsträckning till arbete och ger långsiktigt positiva effekter på deltagarnas arbetsinkomster. Fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning. Samtidigt bör kvaliteten på utbildningarna förbättras och i högre grad än i dag riktas mot bristyrken.
Vänsterpartiets förslag:
Öka anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2 miljarder kronor 2026.
Höj och indexera lönetaken för subventionerade anställningar
Studier visar att subventionerade anställningar generellt sett ger goda resultat, både för de individer som omfattas och för de anställande företagen. Personer som haft en sub
­
ventionerad anställning får i allmänhet snabbare ett jobb utan stöd jämfört med dem
som varit öppet arbetslösa. Vänsterpartiet vill satsa mer på subventionerade anställningar,
såväl för personer med kort tid i arbetslöshet som för långtidsarbetslösa.
Vänsterpartiets
förslag:
Vänsterpartiet avsätter 700 miljoner kronor för höjda lönetak i de subventionerade anställningarna 2026.
Höj och stärk arbetslöshetsförsäkringen
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den reform av arbetslöshetsförsäkringen som regeringen genomdrivit genom prop. 2023/24:128 En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster, och som genomförs från och med den 1 oktober 2025. Den innebär en kraftig försämring av a-kassan och en kraftig försämring kommer inte att pressa ned arbets
­
lösheten.
Arbetslöshet bekämpas genom en ekonomisk politik för full sysselsättning, genom investeringar som ger jobb och genom en aktiv arbetsmarknadspolitik som rustar de arbetslösa att ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram. Regeringens förslag på försämringar i arbetslöshetsförsäkringen blir därför inte bara ett slag i luften utan leder till onödigt lidande för många grupper – i synnerhet för långtidsarbetslösa som kommer att få kraftigt sänkt ersättning med regeringens förslag.
Det faktum att regeringen inte bedriver en ekonomisk politik för full sysselsättning, inte genomför några investeringar som ger jobb och inte heller bedriver någon aktiv arbetsmarknadspolitik värd namnet innebär att regeringen frånhänder sig ansvaret för att pressa ned arbetslösheten. Det ansvaret läggs i stället på individen. Det är djupt cyniskt och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.
För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar dennes kompetens behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning.
Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det vill vi åstadkomma genom att höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med
aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerande
­
villkoret.
Vänsterpartiets föreslår att taket i arbetslöshetsförsäkringen ska uppgå till en nivå som innebär att 80 procent av löntagarna har inkomster under det. Till följd av våra förslag skulle deltagarna i de arbetsmarknadsåtgärder vi satsar på få en högre ersättning. Vi underlättar därmed omställningen.
Vänsterpartiets förslag:
Reformera a-kassan! Vänsterpartiet avvisar regeringens försämrade a-kassa som träder ikraft den 1 oktober 2025 samt avser att påbörja en reform där 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi avsätter 1 miljard kronor för ändamålet 2026.
10
Rättvisa skatter
10.1
Målen för skattepolitiken
En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver understödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster samt trygga och kostnadseffektiva försäkringssystem.
Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finan
­
siering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och närings
­
politik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Det finns ett samband
mellan ett relativt högt skatteuttag och hög sysselsättning. Skattefinansierad äldre
­
omsorg,
förskola och fritids gör det möjligt för flera att kombinera yrkes- och familjeliv.
Skatternas huvudsakliga uppgift är att finansiera välfärden och övriga delar av det offentliga åtagandet. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt är det viktigt att skattereglerna är generella och enkla med breda skattebaser. Detta var också utgångs
­
punkten för den stora skattereformen i början av 1990-talet. Denna resulterade i lägre skatter på arbete, skärpt beskattning av kapital och minskade möjligheter till skatte
­
planering. Sedan dess har det gjorts många avsteg från dessa principer. Skattesystemet
har utvecklats till att bli ett sammelsurium av olika avdrag, reduktioner och nedsättningar
av olika skatter. Skatterna har också sänkts kraftigt sedan skattereformen. Bara under 2000-talet har skattekvoten sänkts från 48,6 procent av BNP till 41,4 procent (se figur 22), vilket motsvarar 470 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år.
Figur 22 Skattekvoten 1980–2025
Procent av BNP
Källa: Konjunkturinstitutet och BP26.
Skattesänkningarna har satt press på de offentliga välfärdstjänsterna och ökat den ekonomiska ojämlikheten. Sverige behöver en ny stor skattereform, som ökar skatte
­
intäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet.
10.2
Skatt på kapital och egendom
Sverige är ett av få OECD-länder som varken har en förmögenhetsskatt, en arvs- och gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till bostadens (fulla) värde. För några år sedan studerade Konjunkturinstitutet, på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) uppdrag, de svenska skatterna i en internationell jämförelse.
Egendomsskatter utgörs, enligt OECD:s klassificering, av fastighetsskatter (och avgifter), förmögenhets
­
skatt,
arvs- och gåvoskatt samt skatt på transaktioner av ägande (främst stämpelskatt).
De svenska egendomsskatterna ligger klart under genomsnittet jämfört med såväl OECD
som EU-15. Sverige egendomsskatter motsvarar 1 procent av BNP, medan inkomsterna från egendomsbeskattningen inom OECD och EU-15 motsvarar ca 2 respektive 2,25 procent av BNP.
[76]
Arv är ett tydligt exempel på hur kapital påverkar en individs livschanser. Arvs
­
flödena har dessutom ökat i betydelse i Sverige, framför allt under de senaste 25–30 åren. Sedan 1990-talets mitt har de mer än fördubblats. Som vi visade i avsnitt 4.2.2 har bristen på kapital- och egendomsskatter starkt bidragit till att Sverige i ett internationellt perspektiv har en extremt skev förmögenhetsfördelning. Vänsterpartiet föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ser över egendomsskatterna.
10.3
Enhetliga kapitalskatter
En central tanke bakom 1990-talets skattereform var en förstärkt horisontell rättvisa, där lika inkomster skulle beskattas lika. Denna likformighetsprincip skulle så långt som möjligt tillämpas konsekvent. Genom reformen infördes en separat och proportionell beskattning av kapitalinkomster – räntor, utdelningar och reavinster – med en enhetlig skattesats på 30 procent. Sedan reformens genomförande har en rad undantag gjorts. Utdelning från fåmansbolag beskattas endast med 20 procent. Utdelning från onoterade aktier med 25 procent.
Ett annat exempel är sparande inom ramen för investeringssparkonto (ISK). ISK är en sparform för privatpersoner som infördes i Sverige 2012. Skillnaden mellan konven
­
tionell beskattning av sparande och beskattning av sparande i ISK består i vad som ska tas upp och vad som får dras av. Konventionell beskattning innebär att utdelning och kapitalvinst tas upp till beskattning. Kapitalvinster får kvittas mot kapitalförluster. Beskattningen av ISK sker i form av s.k.
schablonbeskattning
på kontots värde i stället för på den vinst man gör. Normalt sett är detta en mycket gynnsam beskattning. Regeringen har dessutom gjort denna sparform än mer gynnsam genom att införa en skattefri grundnivå på 300
000 kronor. Vänsterpartiet föreslår att den skattefria grund
­
nivån sänks till 50
000 kronor och att ett tak på ISK-konton sätts till 2
miljoner kronor. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med 12,8 miljarder kronor 2026.
[77]
I sammanhanget bör det noteras att tillgångarna inom ISK är mycket ojämnt fördelade. Cirka 3,9 miljoner individer beräknas ha kapital i ISK (2025). Av dessa beräknas drygt 40 procent ha ett sparande som understiger 50
000 kronor. Andelen sparare som har tillgångar som överstiger 2 miljoner kronor beräknas till 3,8 procent. Samtidigt äger dessa 3,8 procent drygt 60 procent av de samlade tillgångarna som placerats inom ISK.
[78]
Vidare finns de s.k. 3:12-reglerna som ger arbetande ägare i fåmansbolag betydligt lägre skatt på sina inkomster än vanliga löntagare. Det beror på att skatten på utdelning från dessa bolag endast är 20 procent. Området regleras av en lagstiftning för att förhindra att ägare av fåmansägda företag fritt ska kunna välja om de ska ta ut vinst som lågbeskattade kapitalinkomster eller högre beskattad lön – i form av ett gränsbelopp för hur mycket delägare till fåmansbolag maximalt får ta ut i utdelning. Dessa regelverk blev dock väsentligt generösare efter en reform 2006, där skatten på utdelning sänktes från 30 procent till 20 procent, samtidigt som gränsbeloppen för utdelningen höjdes.
[79]
Reformen syftade till att förbättra den skattemässiga behandlingen av riskfyllda inve
­
steringar. Empiriska undersökningar visar dock att de ökade utdelningar som följde
av förändringarna inte kan tolkas komma från ökade företagsvinster och mer entreprenör
­
skap.
De nya reglerna ledde heller inte till ökad sysselsättning (även om lönerna bland anställda ökade). Den huvudsakliga effekten har i stället blivit en omfattande inkomst
­
omvandling bland höginkomsttagare samt ökade möjligheter till skatteplanering för de som tjänar mest. I budgetpropositionen går regeringen vidare och gör detta regelverk än mer gynnsamt, till en kostnad av cirka 1 miljard. Vänsterpartiet avvisar det förslaget och vill istället se en reformerad kapitalinkomstbeskattning, präglad av likformighet och rättvisa.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett tak på 2 miljoner kronor på sparande inom ISK. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster. Sänk gränsen för skattefrihet till 50
000 kronor.
Utred beskattningen av fåmansbolag och onoterade bolag i syfte att åstadkomma en enhetlig kapitalbeskattning.
Oligopolskatt på bankernas övervinster
Bankerna har gjort rekordvinster de senaste åren. Den främsta anledningen till att de lyckats med detta beror på den bristande konkurrensen på bankmarknaden. Den svenska bankmarknaden är ett oligopol som domineras av de fyra storbankerna. Detta har resulterat i att de svenska bankerna under lång tid har tjänat mer än sina europeiska mot
­
svarigheter. För att komma till rätta med detta har Vänsterpartiet föreslagit att statens bank (SBAB) ska användas för att sätta press på de övriga bankerna. Detta kan uppnås
genom att SBAB:s avkastningskrav sänks från tio till fem procent, utöver stats
­
obligations
­
räntan.
Det är samma nivå som gällde fram till 2013.
Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en mer pressad konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. Vänsterpartiet föreslår därför att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2026–2028, som kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses här den över
­
skjutande vinst som ligger över ett genomsnitt av vinsterna 2018–2022.
En väldigt försiktig bedömning är att en sådan skatt kommer att öka skatteintäkterna med cirka 10 miljarder kronor.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.
Beskattning av fastigheter
Avkastningen av att bo i egen villa eller bostadsrätt är en kapitalinkomst. Avkastningen består både i det löpande värdet av själva boendet
[80]
och av det faktum att bostaden också kan stiga i värde. År 2007 avskaffades den gamla fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift.
[81]
Den tas ut som en avgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, med ett tak (för 2025) på 10
074 kronor. Dagens fastighetsavgift har ingen synlig koppling till avkastning, övriga kapitalskatter eller ränteavdragen. Taket innebär att man betalar ”full” fastighetsavgift upp till ett taxeringsvärde på drygt 1,3 miljoner kronor. På taxeringsvärden därutöver betalas ingen avgift. Detta leder till att den genomsnittliga skatten blir lägre ju mer värdet på en fastighet överstiger 1,3 miljoner kronor. Fastighetsavgiften är därmed starkt regressiv.
Vänsterpartiet vill därför komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt. Hur denna ska utformas får en utredning titta på. Men några principer kan vi slå fast redan nu. Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än fyra procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster. Vänsterpartiet har inte får avsikt att beskatta vanliga villaägare hårdare; det är de riktigt dyra villorna som borde beskattas hårdare.
10.6
Skatt på förvärvsinkomster
Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skatte
­
reduktioner – däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem med tydligt påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med cirka 200 miljarder kronor per år.
[82]
I årets budgetproposition går regeringen fram med ännu ett jobbskatteavdrag, det tionde i ordningen, vilket försvagar de offentliga finanserna med ytterligare 17,3 miljarder kronor.
En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatte
­
avdragen. Detta eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25
000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 2
400 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25
000
kronor i månaden. Den föregående regeringen har sedan tidigare i praktiken slutit skatte
­
klyftan
för ålderspensionärer. Vänsterpartiet föreslår att skatteklyftan sluts för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassan, sjuk- och aktivitetsersätt
­
ning och föräldraförsäkringen. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.
Som en delfinansiering av de ökade försvarsanslagen föreslår Vänsterpartiet att en beredskapsskatt på 5 procentenheter införs på månadsinkomster över 65
000 kronor.
Vi föreslår också att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 50
000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100
000 kronor i månaden.
De båda förslagen bedöms sammantaget stärka de offentliga finanserna med 37 miljarder
kronor 2025.
[83]
Figur 23 nedan visar utredningstjänstens fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag till ändrade inkomstskatter. Analysen visar att hälften av befolkningen får sänkt skatt med Vänsterpartiets förslag.
Figur 23 Fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag till ändrade inkomstskatter
Procentuell effekt på genomsnittlig individuell disponibel inkomst. Effekt mot BP26.
Källa: RUT, dnr 2025:1254.
De som tjänar under 50
000 kronor i månaden får inga skattehöjningar med Vänster
­
partiets förslag. En person med en arbetsinkomst på 55
000 kronor i månaden får en skattehöjning på 440 kronor/månad och en person som tjänar 70
000 kronor i månaden får en skattehöjning på 2
000 kronor/månad.
[84]
Vänsterpartiet noterar att riksdagen har tagit till sig vårt krav om att införa en skatte
­
reduktion för a-kasseavgifter. Vänsterpartiet föreslår också att
en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter införs
. En skattereduktion för fackföreningsavgift sänker kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggör för fler att gå med i
facket, vilket kan leda till högre organisationsgrad och en högre facklig närvaro. Därmed
kan den svenska arbetsmarknadsmodellen stärkas, som historiskt tjänat såväl löntagar
­
kollektivet som samhällsekonomin väl.
Vänsterpartiets förslag:
Beredskapsskatt på 5 procent på inkomster över 65
000
kr/månad.
Ingen som tjänar under 50
000
kr/månad får höjd skatt.
Lika skatt på lika inkomst, vilket innebär sänkt skatt för sjuka och arbetslösa m.fl.
Skattereduktion för avgift till fackförening.
Nej till rutavdraget
Avdragen för s.k. rut- och rottjänster är ytterligare exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Skattereduktion för hushållsnära tjänster, det s.k. rotavdraget, innebär att den som köper hushållsnära tjänster kan göra avdrag från sin skatt för 50 procent av arbetskostnaden för ett antal tjänster utförda i en bostad. Vänsterpartiet har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa ska skattesubven
­
tioneras. Riksrevisionen visar att 40 procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna.
[85]
Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skatte
­
betalarnas pengar. Vänsterpartiet föreslår därför att rutavdraget avskaffas. Detta beräknas stärka de offentliga finanserna med ca 8,3 miljarder kronor under 2025
[86]
, vilket motsvarar den totala lönekostnaden för ca 14
500 undersköterskor inom äldre
­
omsorgen.
[87]
10.8
Grönt rotavdrag
Vänsterpartiet är emot rotavdraget i dess nuvarande utformning. Rotavdraget har en liknande fördelningsprofil som rutavdraget, vilket innebär att låg- och medelinkomst
­
tagare subventionerar höginkomsttagares altanbyggen och köksrenoveringar. Rot
­
avdraget brukar motiveras med att det omvandlar svartarbete till vita skatteinkomster. Riksrevisionen har granskat om rotavdraget uppfyller dess syfte. I rapporten ”Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter” konstaterar författarna att rotavdraget ”inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader”.
Gemensamma medel bör gå till sådant som har en samhällsnytta. Vänsterpartiet föreslår därför att dagens rotavdrag görs om till ett grönt rotavdrag. Det nya gröna rotavdraget ska beviljas till åtgärder som minskar energiförbrukningen i bostäder samt till att stimulera återanvändning av byggmaterial och användningen av hållbara materialprodukter. På så vis kan ett grönt rotavdrag bidra till lägre energiförbrukning och en mer cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Det gröna rotavdraget skapar incitament för privata fastighetsägare att renovera hållbart och klimatsmart. Kraven på tillåtna åtgärder ska kopplas till miljö- och klimatnytta, vilket gör avdraget relevant för hela samhället – inte bara för enskilda fastighetsägare. Det är omöjligt att veta hur många som skulle använda ett grönt rotavdrag och i vilken omfattning. I den här budgeten gör vi antagandet att nyttjandegraden uppgår till hälften av det nuvarande rotavdraget. Det nuvarande rotavdraget beräknas nästa år kosta 12,45 miljarder.
[88]
Vänsterpartiets gröna rotavdrag innebär således en besparing på 6,2 miljarder.
10.9
Sociala avgifter
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 23 år. Nedsättningen föreslås gälla mellan den 1 april 2026 och den 1
oktober 2027 och beräknas kosta 6 miljarder kronor. Sänkta arbetsgivaravgifter har prövats många gånger tidigare. Utvärderingar av nedsatta arbetsgivaravgifter visar att effekterna på sysselsättningen är små eller obefintliga. Som exempel kan nämnas den nedsättning av arbetsgivaravgifterna med drygt 10 procentenheter för personer i åldern 19–25 år som regeringen Reinfeldt genomförde. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kom i sin utvärdering av reformen fram till att intäktsbortfallet per jobb av sänkningen uppgick till mellan 1 och 1,6 miljoner kronor, vilket då var omkring fyra gånger högre än den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.
[89]
Den största effekten av skattesänkningen blev ökade vinster för företag med en stor andel unga arbetstagare.
Vänsterpartiet avvisar förslaget och föreslår att hela området ses över då det finns en mängd olika nedsättningar med oklara effekter.
10.10
Miljöskatter
Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. I kapitel
9 redovisar vi vår politik för den gröna omställning av ekonomin som snabbt måste komma på plats. Reformeringen av miljö- och klimatskatter bör ske inom ramen för en samlad och genomtänkt miljöpolitik. Sveriges territoriella klimatutsläpp är med ca 1/3 vardera koncentrerade till industrin och inrikes transporter. Det är således dessa två områden som behöver stå i centrum om Sverige ska klara av att nå sina höga klimatmål. För att klimat- och miljöpolitiken ska få ett brett folkligt stöd måste den också ha en god fördelningsprofil, som tar hänsyn till människors olika ekonomiska förmåga och alternativ för att ställa om. Vänsterpartiet ser behov av en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål.
I budgetpropositionen för 2025 genomförde regeringen en rad förändringar som försvårar miljö- och klimatarbetet. De slopade skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, de gjorde det billigare att köpa husbilar med stora klimatutsläpp samtidigt som de gjorde det dyrare att installera solceller. Dessa förslag försämrar Sveriges möjligheter att nå våra nationella klimatmål samt vårt klimatåtagande gentemot EU till 2030. I denna motion lägger Vänsterpartiet förslag på att omvandla dagens rotavdrag, som mest går till dyra köksrenoveringar, till ett grönt rotavdrag. Vi föreslår att tidigare och befintliga gröna skattereduktioner inkluderas i det gröna rotavdraget
.
Vänsterpartiet föreslår att dagens regelverk för reseavdragen ersätts med ett färd
­
medelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag. Till skillnad från dagens system, som gynnar bilresor i storstadsregioner, skulle ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag behandla alla reseslag neutralt och utjämna regionala skillnader. Ett avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag är ett effektivt styrmedel för att sänka växthusgasutsläppen vid arbetspendling. Ett sådant regelverk skulle också minska det utbredda fusk som finns i dagens system. I budgetpropositionen föreslår regeringen att beloppsgränsen för reseavdraget höjs från tidigare aviserat 13
000 kronor till 15
000 kronor. Vänsterpartiet avvisar förslaget då det försämrar hushållens ekonomi och försvårar arbetspendling.
Klimatomställningen kommer att kräva stora investeringar i infrastruktur, förnybar energi, energieffektivisering och andra utsläppsminskande åtgärder. Principen om att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan har länge varit och bör fortsatt vara ett riktmärke i den svenska miljö- och klimatpolitiken.
Därför föreslår vi skärpt fordons
­
beskattning på nyregistrerade bilar med stora koldioxidutsläpp (den s.k. malus
­
beskattningen).
[90]
Beskattning av drivmedel är ett viktigt verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Men den är också ett exempel på ett trubbigt verktyg som inte gör skillnad på höginkomsttagare med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomst
­
tagare i glesbygd utan tillgång till alternativ till bilen. Vänsterpartiet anser att det är angeläget att styrmedel utformas för att minska klyftor mellan stad och landsbygd och att det vid behov införs kompensatoriska åtgärder för att beakta rättviseperspektivet när exempelvis skatter ger negativa fördelningseffekter. För att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa anser vi att det är angeläget att arbetet med en reform av vägtrafikbeskattning redan nu inleds. En differentierad vägbeskattning ger förutsättningar för låg/slopad vägskatt på landsbygd där alternativ till bil saknas och hög vägskatt i storstäder med tillgång till kollektivtrafik.
Den tunga lastbilstrafiken betalar i dag inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av exempelvis miljö- och klimatpåverkan och slitage på vägarna. Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som ska vara möjlig att differentiera. Förutom klimatnyttan med en sådan beskattning ser vi stora vinster med att svenska och utländska lastbilar skulle kunna beskattas på lika villkor och att myndigheter skulle ges bättre möjligheter, genom ett automatiserat avläsningsbart system, att upptäcka den illegala lastbilstrafiken. Även utredningen Godstransporter på väg – vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande
system
(SOU 2022:13) förordar ett avståndsbaserat system med geografisk differen
­
tiering
för en mer rättvisande prissättning.
Vänsterpartiet anser att de klimatskadliga subventionerna bör fasas ut och avvecklas skyndsamt. Vi avvisar därför regeringens förslag om sänkt skatt på jordbruksdiesel.
[91]
Regeringen bör istället presentera en handlingsplan för hur denna och övriga klimat
­
skadliga subventioner kan avvecklas i närtid.
Resandet med flyget behöver kraftigt minska för att vi ska klara av våra klimatmål.
Med Vänsterpartiets investeringspolitik för klimatet skulle behovet av inrikesflyg minska
i betydande utsträckning. Men även utrikesflyget behöver minska i omfattning. Vänster
­
partiet föreslår därför att flygskatten återinförs. Den beräknas stärka de offentliga finan
­
serna med knappt 2 miljarder kronor.
[92]
Vänsterpartiet anser att det är mycket angeläget att Sverige får en bättre beskattning av bekämpningsmedel då dagens beskattning har liten miljöeffekt. Danmark, Norge och Frankrike har en betydligt starkare lagstiftning där skatten ökar med medlets giftighet, vilket lett till att lantbrukare byter till mindre giftiga medel. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att en differentierad beskattning av växtskyddsmedel införs i Sverige, som i likhet med den som finns i Danmark ökar med medlets giftighet. Intäkterna från skatten bör återföras till lantbruket för att utveckla hållbara växtskyddsmetoder. Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma med förslag på en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.
Inför ett grönt rotavdrag.
[93]
Nej till sänkt jordbruksdiesel.
Nej till höjd beloppsgräns i reseavdraget.
Anta en handlingsplan för att avveckla klimatskadliga subventioner.
Utred förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar.
Inför en avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg.
Inför en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.
Återinför flygskatten.
[94]
Återinför den avskaffade avfallsförbränningsskatten.
[95]
11
Utgiftsramar och fördelning av utgifter i statsbudgeten
Tabell 5 Förslag till utgiftsramar
2026
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1
Rikets styrelse
21
614
324
148
900
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
22
038
701
±0
3
Skatt, tull och exekution
15
511
898
125
000
4
Rättsväsendet
94
743
980
375
000
5
Internationell samverkan
2
547
401
50
000
6
Försvar och samhällets krisberedskap
225
022
485
±0
7
Internationellt bistånd
43
652
932
4
000
000
8
Migration
13
524
360
−1
555
000
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
127
707
301
4
775
800
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
121
994
196
5
261
000
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
59
321
791
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
104
228
329
11
700
000
13
Integration och jämställdhet
5
866
226
700
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
91
162
652
5
644
000
15
Studiestöd
35
787
594
320
000
16
Utbildning och universitetsforskning
106
936
696
2
878
000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
17
337
204
2
457
700
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1
775
128
4
263
000
19
Regional utveckling
4
874
201
70
000
20
Klimat, miljö och natur
19
625
341
10
099
000
21
Energi
7
939
815
−1
041
000
22
Kommunikationer
106
704
772
3
758
500
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22
566
654
2
639
000
24
Näringsliv
8
955
115
620
000
25
Allmänna bidrag till kommuner
180
723
354
7
669
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
26
955
200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
54
199
851
±0
Summa utgiftsområden
1
543
317
501
64
957
900
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−16
242
000
±0
Summa utgifter
1
527
075
501
64
957
900
Riksgäldskontorets nettoutlåning
16
813
000
±0
Kassamässig korrigering
−1
639
000
±0
Summa
1
542
249
501
64
957
900
Tabell 6 Förslag till utgiftsramar
2027–2028
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2027
2028
1
Rikets styrelse
149
99
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
±0
±0
3
Skatt, tull och exekution
30
30
4
Rättsväsendet
375
375
5
Internationell samverkan
50
50
6
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
7
Internationellt bistånd
6
000
8
000
8
Migration
−1
278
−1
516
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
2
194
4
550
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
5
411
5
411
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
±0
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
11
700
11
600
13
Integration och jämställdhet
657
626
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
6
065
6
591
15
Studiestöd
340
340
16
Utbildning och universitetsforskning
4
425
4
445
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
2
435
2
440
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
5
115
5
215
19
Regional utveckling
70
70
20
Klimat, miljö och natur
10
137
10
112
21
Energi
−46
−141
22
Kommunikationer
3
469
3
469
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2
688
2
748
24
Näringsliv
620
620
25
Allmänna bidrag till kommuner
6
658
6
730
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
67
262
71
862
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
67
262
71
862
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
67
262
71
862
Tabell 7 Fördelning av utgifter i statsbudgeten 2026
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
1
Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
190
457
−28
600
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
182
565
−120
000
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
1
205
607
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
340
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
170
059
±0
2:5
Riksrevisionen
399
403
±0
3:1
Sametinget
66
987
68
000
4:1
Regeringskansliet m.m.
10
722
886
−650
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
4
418
384
125
000
6:1
Allmänna val och demokrati
921
940
±0
6:2
Justitiekanslern
101
298
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
226
336
±0
6:4
Valmyndigheten
173
740
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
54
840
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
159
271
175
500
8:1
Mediestöd
977
119
526
000
8:2
Mediemyndigheten
97
861
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
36
371
±0
99:1
Återinför anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
±0
50
000
99:2
En svensk ambassadör för FN-resolution 1325
±0
3
000
Summa
21
614
324
148
900
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kammarkollegiet
179
196
±0
1:2
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
33
050
±0
1:3
Arbetsgivarpolitiska frågor
2
443
±0
1:4
Statliga tjänstepensioner m.m.
17
279
000
±0
1:5
Finanspolitiska rådet
12
360
±0
1:6
Konjunkturinstitutet
76
622
±0
1:7
Statskontoret
325
130
±0
1:8
Statistiska centralbyrån
711
961
±0
1:9
Bidragsfastigheter
515
000
±0
1:10
Finansinspektionen
893
410
±0
1:11
Riksgäldskontoret
400
432
±0
1:12
Bokföringsnämnden
15
028
±0
1:13
Vissa garanti- och medlemsavgifter
264
626
±0
1:14
Statens servicecenter
913
560
±0
1:15
Finansmarknadsforskning
33
353
±0
1:16
Upphandlingsmyndigheten
125
311
±0
1:17
Utbetalningsmyndigheten
258
219
±0
Summa
22
038
701
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
3
Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skatteverket
9
434
848
125
000
1:2
Tullverket
3
441
754
±0
1:3
Kronofogdemyndigheten
2
538
296
±0
1:4
Kostnader som betalas av staten i konkurser
97
000
±0
Summa
15
511
898
125
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
4
Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
48
375
533
260
000
1:2
Säkerhetspolisen
3
047
500
±0
1:3
Åklagarmyndigheten
2
891
903
10
000
1:4
Ekobrottsmyndigheten
1
218
883
60
000
1:5
Sveriges Domstolar
8
452
927
10
000
1:6
Kriminalvården
24
204
721
±0
1:7
Brottsförebyggande rådet
316
670
±0
1:8
Rättsmedicinalverket
716
787
±0
1:9
Brottsoffermyndigheten
80
859
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
281
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
4
404
007
35
000
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
79
487
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
20
174
±0
1:14
Bidrag till brottsförebyggande arbete
158
157
±0
1:15
Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd
48
032
±0
1:16
Domarnämnden
14
387
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
432
000
±0
Summa
94
743
980
375
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
5
Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
691
967
30
000
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
187
545
±0
1:3
Inspektionen för strategiska produkter
185
134
−5
000
1:4
Svenska institutet
148
984
±0
1:5
Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
333
771
25
000
Summa
2
547
401
50
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
6
Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
77
066
828
±0
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
15
306
336
±0
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
71
191
794
±0
1:4
Forskning och teknikutveckling
1
463
905
±0
1:5
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
15
781
±0
1:6
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
522
014
±0
1:7
Officersutbildning m.m.
381
980
±0
1:8
Försvarets radioanstalt
3
425
329
±0
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
796
361
±0
1:10
Nämnder m.m.
9
236
±0
1:11
Försvarets materielverk
4
248
967
±0
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
14
981
±0
1:13
Myndigheten för totalförsvarsanalys
93
821
±0
1:14
Stöd till Ukraina
39
725
000
±0
2:1
Kustbevakningen
2
031
678
±0
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
506
850
±0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27
580
±0
2:4
Krisberedskap
4
040
508
±0
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
454
671
±0
2:6
Myndigheten för civilt försvar
2
017
449
±0
2:7
Statens haverikommission
67
141
±0
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
159
794
±0
2:9
Rakel Generation 2
799
389
±0
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
655
092
±0
Summa
225
022
485
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
7
Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
41
536
657
4
000
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
805
277
±0
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
18
488
±0
1:4
Folke Bernadotteakademin
217
119
±0
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50
000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
25
391
±0
Summa
43
652
932
4
000
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
8
Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
5
512
282
−180
000
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4
223
000
22
000
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
1
600
013
−1
320
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
915
461
−1
000
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
160
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
107
602
159
000
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
340
202
−15
000
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
665
000
−220
000
Summa
13
524
360
−1
555
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
1
033
151
±0
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
99
354
±0
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
218
442
±0
1:4
Tandvårdsförmåner
12
785
668
1
000
000
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
40
975
000
2
160
000
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
9
602
639
5
875
000
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
705
408
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
4
732
393
±0
1:9
Läkemedelsverket
247
799
±0
1:10
E-hälsomyndigheten
551
394
±0
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
6
632
200
−6
632
200
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
1
052
386
60
000
1:13
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
45
024
±0
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
2
949
500
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
570
323
±0
2:2
Insatser för vaccinberedskap
153
500
±0
2:3
Bidrag till WHO
62
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
121
802
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
105
316
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
792
000
50
000
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
100
000
±0
3:1
Myndigheten för delaktighet
72
911
±0
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
208
742
±0
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
67
607
±0
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
789
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
264
237
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
27
432
553
400
000
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
6
319
740
±0
4:6
Statens institutionsstyrelse
3
060
246
±0
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
4
860
301
1
653
000
5:1
Barnombudsmannen
40
973
±0
5:2
Barnets rättigheter
73
761
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
59
049
±0
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
921
503
±0
99:1
TBE-vaccin med högkostnadsskydd för vuxna och avgiftsfritt för barn
±0
100
000
99:2
Nationellt vaccinprogram för äldre
±0
110
000
Summa
127
707
301
4
775
800
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
51
559
676
2
900
000
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
53
674
700
2
130
000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
440
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
494
000
231
000
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
38
082
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
436
700
±0
2:1
Försäkringskassan
11
271
917
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
79
121
±0
Summa
121
994
196
5
261
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
29
757
600
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
7
446
600
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
13
855
700
±0
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
625
800
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
5
795
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
841
091
±0
Summa
59
321
791
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
31
659
197
8
800
000
1:2
Föräldraförsäkring
49
640
665
1
600
000
1:3
Underhållsstöd
2
780
875
±0
1:4
Adoptionsbidrag
9
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
148
200
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
7
645
098
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
7
671
200
±0
1:8
Bostadsbidrag
3
673
310
1
300
000
Summa
104
228
329
11
700
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
13
Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Integrationsåtgärder
101
825
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4
389
646
700
000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
170
437
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
110
919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
682
039
±0
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
188
197
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48
163
±0
4:1
Åtgärder mot utanförskap
175
000
±0
Summa
5
866
226
700
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
821
683
962
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
45
973
112
1
000
000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
073
822
2
106
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
212
263
700
000
1:5
Nystartsjobb och etableringsjobb
2
153
201
±0
1:6
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
132
554
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1
864
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
52
809
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
86
510
±0
1:10
Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
66
560
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
2
292
000
±0
1:13
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
3
150
824
200
000
2:1
Arbetsmiljöverket
1
010
926
325
000
2:2
Arbetsdomstolen
38
613
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
43
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
69
750
±0
2:5
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
20
000
99:1
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
±0
277
000
99:2
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
±0
54
000
Summa
91
162
652
5
644
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
571
331
±0
1:2
Studiemedel
19
788
041
320
000
1:3
Omställningsstudiestöd
7
339
000
±0
1:4
Statens utgifter för räntor på studielån
2
816
050
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
63
150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Centrala studiestödsnämnden
1
163
526
±0
1:8
Överklagandenämnden för studiestöd
19
496
±0
Summa
35
787
594
320
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
406
011
20
000
1:2
Statens skolinspektion
676
633
±0
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
894
052
20
000
1:4
Sameskolstyrelsen
68
698
±0
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
5
493
885
1
000
000
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
293
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
5
760
000
518
000
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
206
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
130
582
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
109
526
250
000
1:11
Skolforskningsinstitutet
47
910
±0
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
173
418
±0
1:15
Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
9
364
600
±0
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3
712
422
300
000
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
202
724
±0
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4
420
166
±0
2:1
Universitetskanslersämbetet
166
446
±0
2:2
Universitets- och högskolerådet
320
330
20
000
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
207
888
±0
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
619
766
±0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
572
678
±0
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
748
425
±0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
543
214
±0
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
941
779
±0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
091
947
±0
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
978
453
±0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
694
535
±0
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
349
615
±0
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
895
241
±0
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
199
667
±0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
859
998
±0
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
973
459
±0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
435
827
±0
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
207
400
±0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
832
619
±0
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
530
237
±0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
824
443
±0
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
311
502
±0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
283
484
±0
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
429
188
±0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
966
377
±0
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
356
479
±0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
672
410
±0
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
311
638
±0
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
148
114
±0
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
330
179
±0
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
746
278
±0
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
309
021
±0
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
317
252
±0
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
119
201
±0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
235
787
±0
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
63
704
±0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
131
447
±0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
40
885
±0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
611
787
±0
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
119
515
±0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
513
590
±0
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
120
821
±0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
564
285
±0
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
128
297
±0
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
497
394
±0
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
115
343
±0
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
484
014
±0
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
108
153
±0
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
386
068
±0
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
74
265
±0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
456
387
±0
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
104
446
±0
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
196
524
±0
2:54
Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
25
943
±0
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
76
756
±0
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
15
839
±0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
156
768
±0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
26
092
±0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
509
279
±0
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
140
575
±0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
47
704
±0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
56
667
±0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
4
415
760
±0
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
991
719
648
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
983
700
±0
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
3
039
108
42
000
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
50
980
30
000
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
8
072
296
10
000
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
212
500
±0
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
477
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
55
379
±0
3:6
Institutet för rymdfysik
65
811
±0
3:7
Kungl. biblioteket
509
048
±0
3:8
Polarforskningssekretariatet
75
359
±0
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
809
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
58
495
±0
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
16
091
±0
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
89
495
±0
3:14
Gentekniknämnden
5
145
±0
4:1
Internationella program
81
589
20
000
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
906
±0
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
24
543
±0
Summa
106
936
696
2
878
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
83
206
3
000
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
501
582
395
000
1:3
Skapande skola
226
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
44
153
1
000
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
692
255
40
000
1:7
Myndigheten för kulturanalys
20
616
±0
2:1
Bidrag till Operan och Dramaten
802
500
±0
2:2
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
358
244
±0
2:3
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
50
000
2:4
Statens musikverk
113
346
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
233
678
50
000
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
151
335
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
78
893
±0
4:1
Konstnärsnämnden
25
302
±0
4:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
570
530
5
000
5:1
Riksarkivet
618
945
10
000
6:1
Riksantikvarieämbetet
341
359
8
700
6:2
Bidrag till kulturmiljövård
299
782
20
000
6:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
490
000
30
000
6:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
2
000
7:1
Centrala museer: Myndigheter
1
612
476
130
000
7:2
Centrala museer: Stiftelser
284
714
40
000
7:3
Bidrag till vissa museer
82
218
±0
7:4
Forum för levande historia
65
842
±0
7:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
7:6
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
7:7
Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet
53
708
33
000
8:1
Stöd till trossamfund
82
000
5
000
9:1
Filmstöd
555
444
70
000
10:1
Sändningar av TV Finland
9
574
±0
10:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
592
±0
10:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
733
±0
10:4
Stöd till taltidningar
43
406
±0
11:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
87
533
±0
11:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
240
680
60
000
11:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
2
000
±0
12:1
Stöd till idrotten
2
152
811
425
000
12:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
50
000
12:3
Stöd till friluftsorganisationer
109
785
25
000
12:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
12:5
Insatser för den ideella sektorn
223
758
±0
12:6
Stöd till plats för idrott
250
000
±0
13:1
Statsbidrag till studieförbund
1
496
023
500
000
13:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
521
760
380
000
13:3
Bidrag till tolkutbildning
57
331
±0
13:4
Särskilt utbildningsstöd
268
158
±0
14:1
Spelinspektionen
104
855
±0
99:2
Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner
±0
65
000
99:3
Fortsättning av särskilda folkbildningsinsatser för nyanlända invandrare samt flyktingar från Ukraina
±0
60
000
Summa
17
337
204
2
457
700
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Bostadspolitisk utveckling
123
000
±0
1:2
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
4
000
±0
1:3
Boverket
320
063
103
000
1:4
Statens geotekniska institut
58
872
±0
1:5
Lantmäteriet
963
198
±0
2:1
Konsumentverket
197
867
±0
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
68
041
±0
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
36
963
±0
2:4
Bidrag till miljömärkning av produkter
3
124
±0
99:1
Stöd för anordnande av klimatsmarta hyresbostäder
±0
2
000
000
99:2
Stöd för anordnande av klimatsmarta studentbostäder
±0
250
000
99:3
Stöd för anordnande av klimatsmarta flerbostadshus i trä
±0
500
000
99:4
Statliga topplån för byggande av hyresrätter
±0
200
000
99:5
Stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus med hyresrätt
±0
750
000
99:6
Klimatsmart stadsplanering
±0
100
000
99:7
Klimatneutrala byggplaner
±0
100
000
99:8
Investeringsstöd för att upprusta, utveckla och bygga nya lekparker, bemannade parklekar och områden för spontanidrott
±0
150
000
99:9
Radonstöd
±0
40
000
99:10
Stöd till civilsamhällets konsumentorganisationer
±0
20
000
99:11
Stöd till kommunal konsumentvägledning
±0
50
000
Summa
1
775
128
4
263
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
2
167
337
70
000
1:2
Transportbidrag
455
864
±0
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
2
251
000
±0
Summa
4
874
201
70
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
20
Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
787
432
19
000
1:2
Miljöövervakning m.m.
407
714
95
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
803
335
1
406
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
813
818
300
000
1:5
Miljöforskning
93
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
340
325
30
000
1:7
Avgifter till internationella organisationer
329
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
336
986
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
388
565
200
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
163
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
57
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
1
843
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
373
373
70
000
1:16
Klimatinvesteringar
4
490
000
2
510
000
1:17
Klimatpremier
2
703
000
1
000
000
1:18
Industriklivet
653
000
±0
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
1
714
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
400
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
139
279
8
000
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
140
408
±0
99:2
Regionala medborgarråd för klimatet
±0
75
000
99:3
Klimatanpassade och gröna städer
±0
350
000
99:4
Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna
±0
250
000
99:5
Skydda de fjällnära skogarna
±0
1
843
000
Summa
19
625
341
10
099
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
21
Energi
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
602
028
−20
000
1:2
Insatser för energieffektivisering
327
000
±0
1:3
Energiforskning
1
527
723
±0
1:4
Energimarknadsinspektionen
234
451
±0
1:5
Energiplanering
1
195
000
±0
1:6
Avgifter till internationella organisationer
33
328
±0
1:7
Elsäkerhetsverket
89
285
±0
1:8
Laddinfrastruktur
605
000
±0
1:9
Biogasstöd
1
035
000
±0
1:10
Energiberedskap
398
000
±0
1:11
Elberedskap
705
000
±0
1:12
Energistöd
1
137
000
−1
000
000
1:13
Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer
50
000
−50
000
1:14
Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer
1
000
−1
000
99:3
Stöd till drift av laddinfrastruktur
±0
30
000
Summa
7
939
815
−1
041
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
46
386
804
587
500
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
40
327
971
20
000
1:3
Trafikverket
6
531
201
300
000
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
353
808
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
85
284
±0
1:6
Ersättning avseende flygplatser
662
013
−318
000
1:7
Trafikavtal
1
055
000
99
000
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
88
896
±0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
1
000
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
2
024
325
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
704
834
−10
000
1:13
Trafikanalys
80
268
±0
1:14
Trängselskatt i Göteborg
939
330
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
600
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
65
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
346
000
±0
1:18
Lån till körkort
466
120
000
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
318
763
±0
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
106
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
153
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
1
323
814
±0
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
295
385
±0
2:7
Digital förvaltning
169
894
±0
99:1
Sverigebiljett
±0
2
500
000
99:2
Utbildningssatsning järnväg och sjöfart
±0
80
000
99:3
Gotlandstrafiken
±0
250
000
99:4
Konverteringsstöd för begagnade bilar
±0
100
000
99:5
Pott för stärkt cykelinfrastruktur
±0
30
000
Summa
106
704
772
3
758
500
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
642
197
40
000
1:2
Insatser för skogsbruket
574
373
1
220
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
243
865
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
158
824
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
57
778
50
000
1:8
Statens jordbruksverk
937
527
90
000
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
18
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
7
681
572
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
194
333
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
3
257
312
1
120
000
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
2
204
200
±0
1:14
Livsmedelsverket
727
547
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
131
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57
413
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
531
000
±0
1:18
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34
830
±0
1:19
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:20
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:21
Främjande av rennäringen m.m.
131
915
19
000
1:22
Sveriges lantbruksuniversitet
2
421
487
100
000
1:23
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
848
164
±0
1:24
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:25
Slakterikontroll
168
053
±0
1:26
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
1
071
000
±0
1:27
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
104
000
±0
1:28
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
200
000
±0
Summa
22
566
654
2
639
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
309
753
±0
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
439
255
35
000
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
812
668
73
000
1:4
Tillväxtverket
489
278
±0
1:5
Näringslivsutveckling
619
542
122
000
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
76
910
±0
1:7
Turismfrämjande
114
613
±0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
390
747
20
000
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
228
281
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
12
327
±0
1:13
Konkurrensverket
234
589
±0
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
38
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
11
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269
472
120
000
1:21
Patent- och registreringsverket
371
096
±0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
100
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
37
082
±0
2:2
Kommerskollegium
130
363
±0
2:3
Exportfrämjande verksamhet
568
367
±0
2:4
Investeringsfrämjande
107
772
±0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
23
517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
45
136
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
419
000
±0
99:1
Program för grön omställning inom pappersindustrin
±0
250
000
Summa
8
955
115
620
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
174
096
852
7
669
000
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
6
364
352
±0
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
8
650
±0
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda regioner
250
000
±0
1:5
Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn
3
500
±0
Summa
180
723
354
7
669
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Räntor på statsskulden
26
800
000
±0
1:2
Oförutsedda utgifter
10
000
±0
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
200
±0
Summa
26
955
200
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
54
199
851
±0
Summa
54
199
851
±0
12
Den offentliga sektorns finanser m.m.
Tabell 8 Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Offentlig sektors inkomster
65
380
70
350
68
390
Offentlig sektors utgifter
67
818
70
172
74
872
Finansiellt sparande i offentlig sektor
−2
438
178
−6
482
Staten
−3
178
−762
−7
422
Ålderspensionssystemet
740
940
940
Kommunsektorn
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
−2,45
%
−1,83
%
−0,67
%
Tabell 9 Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Kommunsektorns inkomster
17
227
14
191
17
003
Kommunal inkomstskatt
3
600
3
850
3
950
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
7
669
6
658
6
730
därav ekonomiska regleringar
−1
900
−1
900
−1
900
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
5
958
3
683
6
323
Kommunsektorns utgifter
17
227
14
191
17
003
Finansiellt sparande i kommunsektorn
±0
±0
±0
Tabell 10 Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Inkomster i statens budget
61
780
66
500
64
440
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
64
958
67
262
71
862
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
−3
178
−762
−7
422
Tabell 11 Inkomster i statens budget
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Direkta skatter på arbete
39
760
43
860
46
660
Indirekta skatter på arbete
7
750
7
210
610
Skatt på kapital
18
620
20
720
22
380
Skatt på konsumtion och insatsvaror
−550
−1
140
−960
Offentliga sektorns skatteintäkter
65
580
70
650
68
690
avgår skatter till andra sektorer
−3
800
−4
150
−4
250
Statens skatteintäkter
61
780
66
500
64
440
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
61
780
66
500
64
440
Övriga inkomster
±0
±0
±0
Inkomster i statens budget
61
780
66
500
64
440
Tabell 12 Utgiftstak för staten
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Takbegränsade utgifter
64
958
67
262
71
862
Budgeteringsmarginal
0
±0
±0
Utgiftstak för staten
64
958
67
262
71
862
13
Beräkning av statens inkomster
Tabell 13 Beräkning av statens inkomster 2026
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
808
992
340
39
760
000
1111
Statlig inkomstskatt
69
132
050
13
540
000
1115
Kommunal inkomstskatt
1
008
384
699
3
600
000
1120
Allmän pensionsavgift
173
521
706
200
000
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−442
046
115
22
420
000
1200
Indirekta skatter på arbete
814
027
500
7
750
000
1210
Arbetsgivaravgifter
800
382
003
7
810
000
1240
Egenavgifter
11
968
194
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−55
271
066
−60
000
1270
Särskild löneskatt
69
701
943
±0
1280
Nedsättningar
−13
312
716
±0
1290
Tjänstegruppliv
559
142
±0
1300
Skatt på kapital
441
787
612
18
620
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
101
352
289
10
730
000
1320
Skatt på företagsvinster
233
081
999
7
890
000
1330
Kupongskatt
10
730
504
±0
1340
Avkastningsskatt
32
581
715
±0
1350
Fastighetsskatt
44
920
230
±0
1360
Stämpelskatt
12
398
180
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
6
722
695
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
729
183
663
−550
000
1410
Mervärdesskatt
602
172
481
−10
000
1420
Skatt på alkohol och tobak
31
438
744
±0
1430
Energiskatt
36
062
816
220
000
1440
Koldioxidskatt
24
387
496
490
000
1450
Övriga skatter på energi och miljö
4
996
189
−1
360
000
1470
Skatt på vägtrafik
21
400
145
110
000
1480
Övriga skatter
8
725
792
±0
1500
Skatt på import
8
848
821
±0
1600
Restförda och övriga skatter
7
601
786
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−8
848
821
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
2
801
592
901
65
580
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
392
172
280
−3
800
000
Statens skatteintäkter
1
409
420
621
61
780
000
1900
Periodiseringar
10
170
029
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
419
590
650
61
780
000
Övriga inkomster
−44
679
988
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
50
555
829
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
499
547
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
24
411
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
35
705
428
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−160
851
792
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
1
374
910
662
61
780
000
Tabell 14 Beräkning av statens inkomster
2027–2028
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2027
2028
1100
Direkta skatter på arbete
43
860
46
660
1111
Statlig inkomstskatt
14
340
15
040
1115
Kommunal inkomstskatt
3
850
3
950
1120
Allmän pensionsavgift
300
300
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
25
370
27
370
1200
Indirekta skatter på arbete
7
210
610
1210
Arbetsgivaravgifter
7
270
670
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−60
−60
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
20
720
22
380
1310
Skatt på kapital, hushåll
12
630
13
320
1320
Skatt på företagsvinster
8
090
9
060
1330
Kupongskatt
±0
±0
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
±0
±0
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
−1
140
−960
1410
Mervärdesskatt
−10
−10
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
±0
±0
1440
Koldioxidskatt
±0
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
−1
410
−1
440
1470
Skatt på vägtrafik
280
490
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
70
650
68
690
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−4
150
−4
250
Statens skatteintäkter
66
500
64
440
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
66
500
64
440
Övriga inkomster
±0
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
±0
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
66
500
64
440
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Isabell Mixter (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Ida Gabrielsson (V)
[1]
Swedbank Economic Outlook, augusti 2025.
[2]
Ibid.
[3]
Ibid.
[4]
Ibid.
[5]
RUT, dnr 2025:1092.
[6]
RUT, dnr 2023:671.
[7]
År 2006–2023 bygger på utfallsdata för AF:s förvaltningsanslag via ESV. 2024 är beslutad budget. Vid fastprisberäkning har KI:s statistik över arbetskostnader i staten använts som deflator.
[8]
Verbist, G. & Figari, F. (2014).
The redistributive effect and progressivity of taxes revisited: An International Comparison across the European Union
, EUROMOD Working Paper No. EM 6/14. Studien har 1999 och 2008 som jämförelseår. Med EU:s kärnländer avses de 15 länder som ingick i EU 1998.
[9]
SNS (2018). Konjunkturrådets rapport 2018, ”Kapitalbeskattningens förutsättningar”.
[10]
Ownershift (2019). ”Vem äger Sverige?”
[11]
Wilkinson, R. & Pickett, K. (2011).
Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen
. Karneval förlag.
[12]
Cingano, F. (2014).
Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth
, OECD Social, Employment and Migration Working Paper.
[13]
SKR (2025). Ekonomirapporten maj 2025.
[14]
BP26 UO21 s. 47.
[15]
LO (2025). Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet. LO-hushållens ekonomiska marginaler 2018–2025.
[16]
Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2024.
[17]
Hope, D. och Limberg, J. (2020). ”The Economic Consequences of Major Tax Cuts for the Rich”, London School of Economics.
[18]
ETC, Regeringen överdriver om bidrag – nästan ingen får 46
000. Publicerad den 30 september 2025.
[19]
Regeringen.se, En reform för att bryta bidragsberoendet och stärka Sverige. Publicerad den 17 september 2025.
[20]
SOU 2025:15 Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare.
[21]
Socialtjänstlag (2025:400).
[22]
Regeringen.se, En reform för att bryta bidragsberoendet och stärka Sverige. Publicerad den 17 september 2025.
[23]
Prop. 2025/26:1 bilaga 4.
[24]
Energimyndigheten, Drivmedel 2024.
[25]
SVT Nyheter (29 augusti 2024). Här är siffrorna regeringen inte visar – riskerar missa klimatmålet.
[26]
Breugel (2023). National fiscal policy responses to the energy crisis. https://www.bruegel.org/dataset/national-policies-shield-consumers-rising-energy-prices.
[27]
Konkurrensverket (2022). Så arbetar Konkurrensverket för att vårda konkurrensen på livsmedelsmarknaden, artikel 20 dec.
[28]
Konkurrensverket (2024). Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024.
[29]
Konkurrensverket (2024). Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024.
[30]
https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2023/11/lagstiftning-mot-overpriser-v231125.pdf.
[31]
Riksrevisionen (2018). Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet (RiR 2018:25).
[32]
https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2025/09/Presstraff-Matprisreglering-2025.pdf.
[33]
Riksbanken (2023). Finansiell stabilitet 2023:2.
[34]
https://www.vansterpartiet.se/nyheter/anvand-statens-bank-for-att-sanka-borantorna/.
[35]
https://www.vansterpartiet.se/nyheter/beskatta-bankernas-overvinster/.
[36]
https://www.vansterpartiet.se/sank-elkostnaderna-infor-sverigepriser/.
[37]
https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2024/12/underlag_elnatsforslag_241217.pdf.
[38]
SOU 2024:38 Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner.
[39]
Vårt förslag gör det möjligt att begära undantag för de bolag som kan visa att de gör betydande
investeringar som motiverar högre avgifter.
[40]
Socialstyrelsen (2025). Vårdkapacitet i balans.
[41]
I genomsnitt under året per dag.
[42]
SKR (2025). Väntetider i vården.
[43]
Försvarsberedningen (2023).
Kraftsamling, inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret, Ds 2023:34.
[44]
Folkhälsomyndigheten (2019). Öppna jämförelser folkhälsa 2019.
[45]
Sveriges Apoteksförening (2025). Apotekspersonalens uppfattning om föreslagna förändringar i högkostnadsskyddet.
[46]
LO (2015). Klassamhällets dolda leende: LO:s åtgärdsprogram för en mer jämlik tandhälsa.
[47]
https://arbetet.se/2017/09/13/nattjobb-samre-for-tanderna/.
[48]
Enligt modellen för högkostnadsskydd täcker subventioneringen kostnader för ersättningsberättigad tandvård som högst motsvarar respektive åtgärds referenspris, vilket beslutas av TLV, alternativt vårdgivarens pris om detta är lägre. Högkostnadsskyddet beräknas enligt samma princip som för hälso- och sjukvården, alltså 0,025 gånger prisbasbeloppet avrundat nedåt till närmaste femtiotal kronor.
[49]
Vision (2023). Socialchefsrapporten 2023 – Man får det man betalar för.
[50]
Vision (2025). Socialchefsrapporten 2025 – En omställning med förhinder.
[51]
Socionomen (2024-01-24). Granskning: Socialtjänsten i gungning när budgeten krymper.
[52]
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.
[53]
Persson, Sven (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
[54]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension och sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag och studiemedel (bidrag och lån).
[55]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension och sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag och studiemedel (bidrag och lån).
[56]
Se Vänsterpartiet (2024). Klimat, välfärd, framtidstro – Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2024.
[57]
LO (2025). Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet. LO-hushållens ekonomiska marginaler 2018–2025.
[58]
Materiell och social fattigdom är ett fattigdomsmått som används inom EU. För att anses leva i materiell och social fattigdom behöver man uppfylla minst 5 av 13 definierade krav, bl.a. sakna kontantmarginal, ha kommit efter med betalningar, inte ha råd med internet i bostaden, inte ha råd att laga en måltid med kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag, inte ha råd med två par skor, inkl. vinterskor, och inte ha råd med nya kläder. SCB (2023-06-29). Att mäta fattigdom.
[59]
Uppfylla minst 7 av de 13 definierade krav som nämns ovan.
[60]
Kronofogden.se.
[61]
Rädda Barnen, Röda Korset, Hyresgästföreningen och Majblomman (2025). Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2025.
[62]
Försäkringskassan (2025). Barnhushållens ekonomi – Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2025.
[63]
Swedbank (2025-04-25). Barnbidraget halkar efter – lägsta nivån på 50 år.
[64]
Copernicus Climate Change Service (C3S), Global Climate Highlights 2024.
[65]
Stockholms Handelskammare (2024). Den nya Natoekonomin– kraftigt ökade krav på vägar och järnvägar.
[66]
Ds 2023:34.
[67]
Svensk Kollektivtrafik/WSP (2017). Kollektivtrafikens samhällsnytta.
[68]
SOU 2023:18 Värdet av vinden.
[69]
Svenskt Vatten (2024). Omvärldsutblick mot 2035.
[70]
Naturvårdsverket, Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023.
[71]
FN:s IPCC-rapport (2022). Att begränsa klimatförändringen.
[72]
IFAU, rapport 2024:9, Rusta och matcha – Vad händer hos privata leverantörer av
arbetsmarknadsinsatser?
[73]
SKR, (2024), Erfarenheter från fyra år med Arbetsförmedlingens leverantörer.
[74]
Riksdagens utredningstjänst, dnr 2024:1084.
[75]
Ibid.
[76]
Konjunkturinstitutet (2019). ”Svenska skatter i internationell jämförelse”.
[77]
RUT, dnr 2025:762.
[78]
Ibid.
[79]
Reformen baserades på förslag i utredningen av Edin, Hansson och Lodin: ”Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet”, Finansdepartementet (2005).
[80]
Boendetjänsten kan jämföras med den hyra som betalas för boende i hyresbostad.
[81]
Den kommunala fastighetsavgiften har dock alla drag av en skatt.
[82]
https://www.regeringen.se/contentassets/26b57fd18c3d46e5addfab513b92a9d3/redovisning-av-skatteutgifter-2025-skr.-20242598.pdf.
[83]
Ibid.
[84]
Ibid.
[85]
Riksrevisionen (2020). Rutavdraget – konsekvenser av reformen, RiR 2020:2.
[86]
RUT, dnr 2025:743.
[87]
Beräkningen baseras på SCB:s lönestrukturstatistik för 2024, genomsnittslöner för undersköterskor inom äldreomsorgen m.m. Lönekostnaderna har räknats upp med en faktor 1,5 för att inkludera arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avtalspensioner.
[88]
RUT, dnr 2025:699.
[89]
Egelbark, J. och Kaunitz, N. (2013). ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga”, IFAU Rapport 2013:26.
[90]
Se RUT, dnr 2025:1107.
[91]
Vilket stärker de offentliga finanserna med 560 mnkr 2026.
[92]
RUT, dnr 2025:745.
[93]
Vänsterpartiet omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag, vilket beräknas stärka de offentliga finanserna med 6,2 mkr.
[94]
Beräknas stärka de offentliga finanserna med 1,82 mkr 2026 (RUT, dnr 2025:745).
[95]
Beräknas stärka de offentliga finanserna med cirka 0,5 mkr (RUT, dnr 2025:791).