RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Friluftsdagar i skolan

2023/24 · HB021992 · Lena Hallengren (S)

Original hos Riksdagen

B · Friluftsdagen i skolan

2024/25 · HC022449 · Lena Hallengren (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.577 · ämneslikhet 0.979. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av friluftsdagar i skolan för att nå de friluftspolitiska målen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av friluftsdagar i skolan för att nå de friluftspolitiska målen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 308 ord · B 303 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1992 av Lena Hallengren (S) Friluftsdagar i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av friluftsdagar i skolan för att nå de friluftspolitiska målen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan de nationella friluftspolitiska målen kom på plats 2012 har mycket förändrats i vår omvärld. Exempelvis har stillasittandet och den psykiska ohälsan ökat, oroande nog också bland barn och unga, som tillbringar 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Andelen barn som vistas i naturen varje dag minskade från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. Ett skäl till den negativa utvecklingen av målet är sannolikt att friluftsdagarna inte längre finns kvar i skolförordningen eller gymnasieförordningen. Det har inneburit en negativ inverkan på friluftslivets ställning i undervisningen, främst i ämnet idrott och hälsa men också i andra ämnen. Konsekvensen är att eleverna har fått sämre kunskaper om friluftsliv. Det finns också ett klassperspektiv på problemet. Barn till personer med hög ut ­ bildning och goda ekonomiska förutsättningar är ute och rör på sig i betydligt högre grad än barn till föräldrar med sämre ekonomi. Det är en fråga om både kostnader och livsstil. Här är skolan och föreningslivet oerhört viktiga pusselbitar. En friluftsdag i skolan kan för många barn vara den enda möjligheten att komma ut i naturen. Det kan också vara den enda möjligheten att skapa nyfikenhet och intresse för friluftsliv. Inom skolans ram kan vi se till att friluftsliv är tillgängligt för alla barn oavsett deras fysiska eller ekonomiska förutsättningar. Lyckas vi vända utvecklingen mot en positiv utveckling av målet skulle både elevers hälsa och deras förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen på ett effektivt sätt förbättras. Det är i förskolan och grundskolan som samhället kan nå alla barn och bidra till att fler skapar sig en livslång relation till rörelse i naturen. Lena Hallengren (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:2449 av Lena Hallengren (S) Friluftsdagen i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av friluftsdagar i skolan för att nå de friluftspolitiska målen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan de nationella friluftspolitiska målen kom på plats 2012 har mycket förändrats i vår omvärld. Till exempel har stillasittandet och den psykiska ohälsan ökat. Oroande nog också bland barn och unga, som visar sig tillbringa 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Andelen barn som vistas i naturen varje dag har minskat kraftigt från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. Ett skäl till utvecklingen är sannolikt att friluftsdagarna inte längre finns kvar i skolförordningen eller gymnasieförordningen. Det har fått en negativ inverkan på friluftslivets ställning i undervisningen, främst i ämnet idrott och hälsa men också i andra ämnen, med konsekvensen att eleverna fått sämre kunskaper om friluftsliv. Det finns också ett klassperspektiv på problemet. Barn till föräldrar med hög utbildning och goda ekonomiska förutsättningar vistas ute och rör på sig i betydligt högre grad än barn till föräldrar med sämre ekonomi. Det är en fråga om både kostnader och livsstil. Här är skolan och föreningslivet viktiga pusselbitar. En friluftsdag i skolan kan för många barn vara den enda möjligheten att komma ut i naturen. Det kan också vara den enda möjligheten att skapa nyfikenhet och intresse för friluftsliv. Inom skolans ram kan vi se till att friluftsliv är tillgängligt för alla barn oavsett fysiska eller ekonomiska förutsättningar. Lyckas vi vända utvecklingen, minska stillasittandet och öka utomhusvistelsen skulle både elevers hälsa och deras förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen på ett effektivt sätt förbättras. Det är i förskolan och grundskolan som samhället kan nå alla barn och bidra till att fler skapar sig en livslång relation till rörelse i naturen. Lena Hallengren (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag