Jämförelse c252f19ccb5e034071137762 Underlagets kontrollsumma: 35fb10a36ae0de8914871dfb4ebf6dcae6ddc34907ba508934da590fe56b46a2 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB02969: Satsningar på infrastrukturen i Blekinge ger nytta för näringslivet i hela Sverige === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02969 Motion till riksdagen 2023/24:969 av Camilla Brunsberg (M) Satsningar på infrastrukturen i Blekinge ger nytta för näringslivet i hela Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda förutsättningarna för att finansiera Sydostlänken fullt ut i den nationella infrastrukturplanen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en ny järnväg mellan Karlshamn och Sölvesborg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda förutsättningarna för ett byggstartbesked av Ronneby östra–Nättraby samt säkerställa att inga ytterligare förseningar sker och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en tidigareläggning av kapacitetsåtgärder på Blekinge kustbana samt att mötesspåret placeras i Bredåkra med anslutning till Ronneby Airport, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att koppla ihop Blekinges hamnar med Scanmed-korridoren i Sverige och därmed förlänga Baltic Adriatic-korridoren när Sydostlänken är färdigbyggd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att se över möjligheten att staten tar ett större ansvar för infrastrukturen runt hamnarna för att främja intermodalitet mellan sjöfart och järnväg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka ramarna till länstransportplanerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka transparensen i hur medlen fördelas mellan de olika regionernas länstransportplaner och tillkännager detta för regeringen. Motivering Grunden för mobiliteten i Blekinge och Blekinges närhet till grannregioner, målpunkter i övriga Sverige och kontinenten är infrastrukturen. Möjligheterna att pendla till studier och arbete är avgörande vid företagsetableringar och därmed även för valet att flytta till Blekinge. Bra väg- och järnvägsförbindelser minskar även behovet av att flytta från länet som kan erbjuda svårslagna boendemiljöer. Större arbetsmarknadsregion med ny järnväg Blekinges kustbana är en av Sveriges krokigaste järnvägar i ett av landets mest tät ­ befolkade områden utanför storstäderna. Samtidigt händer mycket väster om Hässleholm och Skåne vill även förbättra sträckan Hässleholm–Kristianstad. För att korta restiden med tåg mellan Blekinge och Malmö återstår sträckan inom Blekinge. Trafikverket har själva beskrivit restiden i Blekinge som en brist vilket lett fram till en överenskommelse om att modernisera Blekinge kustbana genom att bygga en ny järnväg genom länet, med Sölvesborg–Karlshamn som en första etapp. Den sträckan är också en viktig åtgärd för att säkerställa att den utökade godstrafiken på nuvarande Blekinge kustbana genom Sydostlänkens anslutning inte riskerar att störas av och ytterligare belasta den redan ansträngda persontrafiken. Dagens tre arbetsmarknadsregioner är för mycket i ett litet län som Blekinge. En modern järnväg gör Blekinge till en arbetsmarknadsregion vilket är avgörande för länets utveckling. Genom att behålla den befintliga sträckningen på Blekinge kustbana när den nya järnvägen byggs ges framtida möjligheter till två parallella tågsystem genom Blekinge, och på så sätt kan vi få en bana med färre stopp och kortare restider och en bana med bättre tillgänglighet genom fler stopp utöver befintliga stationer samt ökad kapacitet för gods. Kapacitetsåtgärder på väg och järnväg genom Blekinge E22:an är den största och enskilt viktigaste vägen genom Blekinge och binder samman fyra av fem kommunhuvudorter i länet. Det är också den väg som binder samman Blekinge med Skåne och Öresundsregionen i väst och mot Kalmar och vidare norrut mot Östergötland/Stockholm i öst. Sträckan mellan trafikplats Ronneby öst och Nättraby har varierande standard med ett trafikflöde nära kapacitetstaket. Blekinge kustbana och Öresundstrafiken mellan Köpenhamn och Karlskrona är pulsådern i Blekinges kollektivtrafiksystem. Antalet resenärer är idag 10 gånger större än för 30 år sedan. Under senare år har ökningen avtagit i takt med att trafikstörningarna har ökat. Mötesspåret väster om Ronneby är en av flera avgörande åtgärder för att öka robustheten och lindra effekterna av trafikstörningar som är mycket viktigt för tillför ­ litligheten i tågtrafiken. Mötesspåret bör därtill placeras med ett stationsområde i Bredåkra med nära anslutning till strategiskt viktiga Ronneby Airport. Hamnarna och ett utvecklat näringsliv Blekinge är ett allt viktigare transitlän för övriga Sverige där hamnarnas betydelse ökar i takt med handeln med östra Europa och Asien. Satsningar på till exempel Fehmarn Bält innebär nya möjligheter för omställningen till ett hållbart resande men då måste anslut ­ ningarna från sydöstra Sverige lyftas till samma nivå som andra regioner i Sverige. Godsvolymer över kaj via hamnarna i Blekinge har ökat med cirka 50 procent från 2000 till 2020. Blekinge är alltså ett viktigt nationellt transitlän där en ytterst liten del av det totala godset som passerar länet har slutdestination i Blekinge. 94 procent av godsen genom Karlshamns hamn har start- eller målpunkt utanför Blekinge. Mot ­ svarande siffra för Karlskronas hamn är 97 procent. Karlshamns hamn och Karlskrona hamn/Baltic port är delar i TEN ‑ T:s övergripande nätverk. Via motorvägar till sjöss kopplade till hamnarna i Litauen och Polen är sjö ­ transporterna en del i det prioriterade stomnätet. I nätverket utgör hamnarna lösa ändar då det saknas koppling till Scanmed-korridoren i Sverige. Att förstärka denna och effektivisera transportnätet på svenska sidan kan göras genom att bygga ut Sydostlänken i gällande plan och förlänga Baltic Adriatic-korridoren från Polen till Karlskrona och vidare mot Göteborg. De båda TEN-hamnarna och Sölvesborgs hamn är av stor betydelse för svensk export och import. Med utgångspunkt från hamnarnas betydelse för svensk export och import bör staten i större utsträckning främja intermodalitet mellan sjöfart och järnväg. Flertalet hamnar av betydelse ligger i eller nära stadsmiljöer där kommunen är väghållare och ägare av järnvägen. Det är rimligt att staten tar ett medansvar för att utveckla infrastrukturen i sådana lägen, i synnerhet där stråket som helhet är eller kan ses som en del ingående i TEN ‑ T-nätet. Åtgärda brister och behov i de regionala vägnäten Det ska idag finnas en samverkan som finns i planeringssammanhang mellan regioner och kommunerna. Genom åtgärder i länstransportplanen genomförs tillsammans med kommunerna cykelvägar, kollektivtrafikåtgärder med mera. Därutöver driver regionen kollektivtrafiken i samråd med kommunerna. Vi anser att den regionala nivån bör få större inflytande över den statliga planeringen. Anslagen till länsplanerna har varit mer eller mindre oförändrade under en längre tid parallellt med att anslagen till nationell plan kraftigt ökat. Samtidigt finns det om ­ fattande brister och behov i de regionala vägnäten, som finansieras i länsplanerna, som behöver åtgärdas för att kunna nå de transportpolitiska målen. Camilla Brunsberg (M) === HD023287: Strategiska infrastruktursatsningar i Blekinge === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023287 Motion till riksdagen 2025/26:3287 av Camilla Brunsberg (M) Strategiska infrastruktursatsningar i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att Sydostlänken byggs enligt gällande nationell plan och om möjligt tidigareläggs och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för en ny järnväg mellan Karlshamn och Sölvesborg för att avlasta Blekinge kustbana och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för byggstartsbesked för utbyggnaden av Ronneby östra–Nättraby längs E22 utan ytterligare förseningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att tidigarelägga planerade kapacitetsåtgärder på Blekinge kustbana och placera nytt mötesspår i Bredåkra i direkt anslutning till Ronneby Airport och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att koppla ihop Blekinges hamnar med ScanMed-korridoren och förlänga Baltic-Adriatic-korridoren när Sydostlänken är färdigbyggd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka ramarna till länstransportplanerna och samverka för ökad transparens i hur medel fördelas mellan regionernas länstransportplaner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda hur staten kan ta ett större ansvar för infrastrukturen runt hamnarna för att främja intermodala transporter mellan sjöfart och järnväg och tillkännager detta för regeringen. Motivering Blekinges strategiska läge gör länet till en viktig nod för både person- och gods ­ transporter i södra Sverige. Goda väg- och järnvägsförbindelser är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, export, arbetspendling och etableringar. Infrastruktur är grunden för att Blekinge ska kunna växa och för att hela landet ska kunna dra nytta av länets närhet till kontinenten. Ny järnväg för att avlasta Blekinge kustbana Blekinge kustbana är en av Sveriges krokigaste järnvägar i ett av landets mest tät ­ befolkade områden utanför storstäderna. Trafikverket har själva beskrivit restiderna i Blekinge som en brist. En ny järnväg mellan Sölvesborg och Karlshamn är nödvändig både för kortare restider och för att frigöra kapacitet för ökad godstrafik när Sydost ­ länken ansluts. Kapacitetsåtgärder och E22 E22 är Blekinges viktigaste väg och en av Sydsveriges mest trafikerade. Sträckan Ronneby östra–Nättraby har varierande standard och trafikflödet ligger nära kapacitets ­ taket. Byggstart får inte försenas ytterligare. På Blekinge kustbana behövs också ett nytt mötesspår väster om Ronneby, som bör placeras i Bredåkra för att skapa nära koppling till Ronneby Airport. Hamnarna – en nationell angelägenhet Blekinge är ett allt viktigare transitlän. Karlshamns hamn och Karlskrona hamn är delar av TEN-T-nätverket och spelar en central roll för svensk export och import. För att klara framtidens godsflöden måste hamnarna kopplas ihop med effektiva järnvägs ­ system och staten ta ett större ansvar för infrastrukturen runt hamnarna. Stärk de regionala planerna Regeringen bör se över möjligheten att öka ramarna till länsplanerna och förbättra transparensen i hur medlen fördelas. Camilla Brunsberg (M)