Jämförelse c20191b222aa2618cf4cf294
Underlagets kontrollsumma: 8c1285c31f05e9d30490d3dbb784ba3a444e7637ce1835381810841b74d968f1

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB022889: med anledning av skr. 2023/24:111 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022889

Motion till riksdagen
2023/24:2889
av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP)
med anledning av skr. 2023/24:111 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med en uppdaterad strategi för kulturella och kreativa branscher som tydligt stärker näringarnas och kulturskaparnas utveckling, exportfrämjande och trygghet på arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska höja sin ambitionsnivå när det gäller både reformer och finansiering för de kulturella och kreativa branschernas fortsatta utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar, för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra de sociala skyddsnäten för människor med olika sysselsättningsformer, såsom kombinatörer, gigarbetare och enskilda firmor, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konstnärsperspektivet i strategin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och förtydliga stycket om konstnärlig frihet i strategin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående tillsätta en utredning i syfte att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter i ljuset av AI-utvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att agera pådrivande inom EU för översyn av upphovsrättslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med stärkt medie- och informationskunnighet i fråga om AI måste intensifieras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för dataspel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spel ska ha samma möjlighet som andra kulturformer att söka offentliga medel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla stödsystemen för spel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga kulturinstitutioner ska verka för kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter ska öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhället och dess samverkan med offentliga verksamheter och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
Kulturella och kreativa näringar är viktiga för vår livskvalitet, näringslivsutveckling och svensk export. Sverige är ett framgångsrikt land, med många innovationer, starka varumärken och en musik-, design-, dataspels- och modeindustri i världsklass. Vi vill flytta fram positionerna, både för kulturens skull, för vårt näringsliv och för exporten. De kulturella och kreativa näringarna bidrar starkt till Sverigebilden och gynnar därmed svensk konkurrenskraft.
Miljöpartiets synpunkter på strategin
Miljöpartiet tillsatte i regering Utredningen Kreativa Sverige! (SOU 2022:44) som skulle lämna förslag till en samlad nationell strategi med syftet att främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Vi hade velat se en strategi för de kulturella och kreativa branscherna med konkreta steg för att stärka villkoren och samordningen för de kulturella och kreativa branscherna. Regeringens skrivelse 2023/24:111 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher lämnar tyvärr mycket att önska.
Internationellt utbyte, samverkan och export är viktigt både för den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten och för svenska konstnärers möjlighet att verka på en internationell marknad. Pandemin har påverkat arbetet med kulturens internationaliser
­
ing negativt. Återstartsutredningen föreslår särskilda satsningar på både internationellt utbyte och export, och dem vill vi gå vidare med.
Regeringens strategi säger ytterst lite om hur de avser att adressera de hinder som identifierats, eller åtgärder för att nå de prioriteringar och mål som sätts upp. Inom området kompetensförsörjning presenterar regeringen snarare en redogörelse över vilka utbildningsystem som finns i dag än någon typ av riktning, reformer eller prioritering framåt. Det saknas också nya medel för genomförandet av strategin. Vi ser en stor risk i att omprioriteringar för att genomföra strategin tas från den redan ansträngda kultur
­
budgeten.
Utredningen Kreativa Sverige! (SOU 2022:44) innehåller förslag till en strategi på över sextio sidor med följande sex prioriteringar:
Tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan
Förnyelse av rådgivning, kapitalförsörjning och innovationsstöd
Långsiktigt och snabbt på upphovsrättens marknad
Export, internationalisering och värdeskapande utomlands
Hållbar arbetsmarknad och kompetensförsörjning för alla
Platsens betydelse för kulturella och kreativa verksamheter (och tvärtom).
Regeringens skrivelse är ungefär en tredjedel så lång och regeringen har valt sex andra prioriteringar. Innovation som framhålls särskilt i utredningen återfinns inte bland regeringens prioriteringar. Regeringen lyfter dock fram regelförenklingar i sina priori
­
teringar, ett område som över huvud taget inte nämns i utredningen. Regelförenklingar är det område där regeringens strategi innehåller konkreta åtgärder, vilket många andra områden i strategin saknar. Det framgår dock inte om och i så fall hur dessa regel
­
förenklingar skulle vara till gagn för just kulturella och kreativa branscher. Detta trots att utredningen tydligt framhåller att de gängse företagsfrämjande stödsystemen måste anpassas så att de bättre träffar kulturella och kreativa näringar.
Miljöpartiet anser att de kulturella och kreativa branschernas bidrag till kreativt tänkande, innovation, idéutveckling och därmed hela samhällets utveckling bör fram
­
hållas i strategin. Detta bör tillföras de delar av strategin som beskriver betydelsen av kulturen för samhället. Kulturen är en omistlig del av människors liv, genom
kultur
­
upplevelser vidgas och fördjupas vår förståelse av oss själva och andra. Konsten, kulturen,
de kulturella och kreativa branscherna är avgörande i ett demokratiskt samhälle. De kulturella och kreativa branscherna bidrar även starkt till Sveriges ekonomi, Sverige
­
bilden och förutsättningarna för svensk export och investeringar i Sverige. Miljöpartiet anser att alla de värden som de kulturella och kreativa branscherna tillför landet tydligt bör framgå i strategin.
Miljöpartiet anser att konstnärsperspektivet bör förtydligas och stärkas i strategin. Vi avvisar användandet av begreppet ”råvara” som ett sätt att beskriva det konstnärliga och kreativa skapandet. Överlag saknas skrivningar om vikten av en offensiv konstnärs
­
politik och konkreta förslag för att stärka densamma. Vi vill också se att kulturskapar- och branchorganisationerna tydligt inkluderas i genomförandet och uppföljningen av strategin.
Vi menar att stycket om konstnärlig frihet i strategin bör utvecklas och förtydligas. Den konstnärliga friheten utgår från en vidsträckt yttrandefrihet och är en utgångspunkt för de kulturpolitiska målen. Att bredda finansieringen till kulturen är vi positiva till. Men stärkta möjligheter till näringsverksamhet ska inte ställas emot en stark offentlig finansiering, som värnar bredden, mångfalden och det fria skapandet. Det är också viktigt att se att den konstnärliga friheten kan begränsas av olika saker, även av kommersiell anpasslighet.
Vi förordar att stycket om upphovsrätt utvecklas så att det tydligare framgår att staten bör stå redo att stärka upphovsrätten för att värna och säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter.
Vi vill även utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher.
Stärk de sociala skyddsnäten
Utredningen Kreativa Sverige! (SOU 2022:44) framhåller flera saker som vi anser att regeringen inte har omhändertagit i strategin. Bland annat behovet av att stärka trygg
­
hetssystemen för alla kombinatörer och gigarbetare inom de kulturella och kreativa
branscherna, utredningen framhåller att personer med enskild firma faller mellan stolarna
i trygghetssystemen. I strategin nämner regeringen att man avser att reformera arbetslös
­
hetsförsäkringen och utredningen om ett nytt regelverk för sjukpenning
­
grund
­
ande inkomst (SOU 2023:30). Miljöpartiet anser att detta inte tillmötesgår de behov som branschen lyfter fram i utredningen.
De sociala skyddsnäten såsom a-kassa och SGI är i dag i stor utsträckning anpassade till heltidsanställningar, och inte till den variation av sysselsättningsformer som finns i dag. De sociala skyddsnäten måste utgå från de faktiska förutsättningar under vilka människor i de kulturella och kreativa branscherna arbetar. Vi vill förbättra de sociala skyddsnäten för olika sysselsättningsformer såsom kombinatörer, gigarbetare och personer med enskild firma.
Säkra upphovsrätten i ljuset av AI
AI, artificiell intelligens, har utvecklats snabbt de senaste åren. Nya webbtjänster, som Chat GPT, ger en ännu större tillgänglighet till AI-tekniken. Detta innebär och kommer att innebära enorma förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn. Texter, bilder och musik skapade av AI går ofta inte att skilja från mänskligt skapade verk, och utvecklingen lär fortsätta. Dessutom finns det stora pengar på detta område.
Förutom olika slags frågor kring kulturens värde och funktion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet, är frågor kring upphovsrättslagstiftningen helt centrala. AI tränas i dag på stora mängder befintligt material och det är svårt, för att inte säga omöjligt, för
upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar om författare,
bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande, och utan att de eventuella ekono
­
miska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller dem.
En intensiv diskussion pågår nu inom kulturområdet världen över om hur upphovs
­
rätten bör anpassas till rådande läge. Vissa länder, som Frankrike, har redan tagit steg. Svenska Tecknare har undersökt hur den nya, generativa AI-tekniken förhåller sig till nuvarande upphovsrättslagstiftning. Enligt deras bedömning ger upphovsrättslagen inte stöd för att man får använda upphovsrättsskyddade verk eller andra skyddade alster som träningsdata för att utveckla generativ AI utan att först inhämta rättighetshavarnas tillstånd och erlägga skälig ersättning för användningen. Det finns förvisso inskränkningsbestämmelser, men rättigheterna får bara inskränkas när nyttan för allmänheten väger tyngre än skadan för rättighetshavarna, såsom inom forskning eller vård. De lyfter fram att all generativ AI-träning ska ske på ett etiskt och lagenligt sätt, där generativ AI enbart bör tränas på material där rättighetshavarna uttryckligen gett sin tillåtelse. De anser även att rättighetshavarna ska ersättas retroaktivt för det material som redan olovligen använts och att lagstiftningen måste ses över för att åstadkomma ett tydligare regelverk som kan både hantera och komma till rätta med de problem som uppstått till följd av den ökade utvecklingen och användningen av generativ AI inom detta område. Flera kulturskaparorganisationer, däribland Sveriges Författarförbund, står bakom den hållning som Svenska Tecknare tagit fram.
Sverige behöver agera. Kulturministern har inrättat en sektorsövergripande AI-enhet
på sitt departement. Det är bra, men lagstiftningen behöver ses över för att säkra upphovs
­
personernas
och de utövande konstnärernas rättigheter i ljuset av AI, och en utredning bör omgående tillsättas i detta syfte. Arbetet inom EU behöver också påskyndas och här bör Sverige agera pådrivande. Detta arbete behöver ske mycket skyndsamt.
Dessutom behöver förståelsen för hur AI fungerar utvecklas. Falska foton, desinformation och fördomar riskerar att reproduceras. Mer kunskap behövs och det bör ske inom ramen för det samlade medie- och informationskunnighetsarbetet (MIK).
Vi måste uppmärksamma och skydda det fundamentala värdet av det mänskliga skapandet och säkra förutsättningarna för bildkonstnärer, författare, musiker, skåde-spelare och filmskapare i Sverige och världen över. AI innebär många möjligheter, men utmaningarna måste tas på allvar. Sverige har inte råd att vänta och se, utan bör vara aktivt i att söka lösningar i en ny tid med utgångspunkt i upphovsrätten och värnandet av det kulturella skapandet.
Levla upp spelpolitiken
Bland de kulturella och kreativa branscherna ser vi att spelbranschen vuxit mycket starkt
i Sverige. Politiken för denna bransch är dock eftersatt. Spelkultur är ett brett samlings
­
begrepp för olika kulturformer kopplat till olika sorters spel (både analoga och digitala),
rollspel, lajv, cosplay och fantastik (en genre som bl.a. innefattar science fiction, historisk
fiktion och sagor). Spel spelas av en anledning. Det inbjuder till upp
­
levelser och med
­
skapande, erbjuder sociala sammanhang, främjande av kreativitet, problemlösning och självutveckling. Spel är både en del av människors vardag och fritid, en konstform, ett fritt kulturuttryck och en växande del av de kulturella och kreativa näringarna.
Trots detta har spel och spelkulturen inte alltid getts samma status som andra kultur-former och inte heller varit föremål för politiska åtgärder i tillräcklig utsträckning. Det är helt enkelt dags att levla upp spelpolitiken!
Miljöpartiet vill ge spelkulturen goda förutsättningar att blomstra. Olika delar av spelområdet behöver olika slags insatser från det gemensamma. Det civila samhället, det konstnärliga skapandet, e-sporten och dataspelsbranschen är alla delar av spel
­
kulturen med olika utmaningar och luckor att fylla.
Ta fram en nationell strategi för dataspel
”Sverige brukar räknas till ett av världens tio främsta länder inom spelutveckling. Men spelindustrin har växt upp som en maskros genom asfalten utan någon nationell strategi
eller större offentliga satsningar.” Så beskrivs Sverige i rapporten Kraftsamling Data
­
spels
­
branschen,
utgiven av Rise i januari 2023.
Dataspelsbranschen omsätter stora summor pengar – över 27 miljarder kronor i Sverige, i samma storlek som exporten av järnmalm. Branschen sysselsätter över 8
000 personer och det finns över 800 spelföretag, de flesta småföretag. Svenska spel som Minecraft vinner mark världen över. Dataspelsbranschen beskriver det samtidigt som att Sverige nu halkar efter. Andra länder lanserar strategier och satsar stort på olika slags stödsystem. Sverige bör vårda det guldägg man har och ta fram en nationell strategi för dataspel.
Norge lanserade 2019 en dataspelsstrategi som nu är under revidering, och som kan utgöra inspiration. Inom ramen för en svensk nationell strategi kan frågor som stöd-system, kompetensförsörjning, tillgänglighetsfrågor, breddat deltagande samt möjlighet för barn och unga att komma i kontakt med spelskapande hanteras.
Utveckla stödsystemen för spel
Situationen ser väldigt olika ut för spelindustrins förutsättningar i olika länder när det gäller möjlighet till finansiella stöd. En del länder, som Frankrike och Tyskland, har stöttat spelbranschen på flera sätt under många år, medan andra länder alldeles nyligen har påbörjat sina stödprogram, som Spanien och Italien. De stöd som lämnas är såväl offentliga stöd från respektive kulturdepartement som via investeringsfonder. Därtill finns ofta möjlighet till lån. Skatteavdrag är en modell som används bl.a. i Frankrike.
Sverige är ett av få länder i Västeuropa med svagt offentligt stödsystem för spel. Finland
har stöttat sin spelbransch sedan 90-talet, Norge och Danmark ger stöd bl.a. via sina nationella filminstitut. Detta innebär en konkurrensnackdel för Sverige.
På samma sätt som inom andra delar av kulturområdet finns det uttryck som har en kommersiell bärkraft och andra som befinner sig mer i det utforskande, smala fältet. I Sverige skapas digitala spel nästan uteslutande utifrån en kommersiell grund. Samtidigt behöver även andra delar av spelområdet ges möjlighet att växa, för allt från talang-utveckling och innovation till samverkan mellan olika kulturformer och ökad mångfald.
Ett annat område är spel för de yngre barnen. Utvecklingen av svenska spel för de yngre barnen har, enligt dataspelsbranschen, minskat kraftigt de senaste åren på grund av att det inte är marknadsmässigt lönsamt.
Kulturbryggan är en instans som ger bidrag till spel med konstnärlig ansats. Men ofta faller spel utanför befintliga kulturstöd. Spel behöver helt enkelt ha bättre möjlighet att söka offentliga medel. Medlen genom såväl Kulturrådet som kultursamverkans
­
modellen bör öppnas tydligare för spel som kulturuttryck. Kulturrådet bör ges ett uppdrag att främja spelkulturen. Därtill bör mer näringsinriktade stödsystem utredas.
Levande kultur och civilsamhälle i lands- och glesbygd
De kulturella och kreativa branschernas förutsättningar påverkas av närvaron av och tillgången till kulturverksamheter i hela landet. Såväl nuvarande som framtida aktörer inom de kulturella och kreativa branscherna kan växa och utvecklas av tillgången till och deltagandet i kulturverksamheter. Det är därför viktigt att verka för en levande kultur och civilsamhälle även i lands- och glesbygd. I syfte att tillgängliggöra kultur för fler i hela landet bör statliga kulturinstitutioner verka för kultur i hela landet och det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter öka.
Föreningsliv och kultur är en central del av samhällsutvecklingen. Det lokala kultur
­
livet kan vara rikligt och inkluderande genom amatörteater, körer och en aktiv kultur
­
skola, ofta med hjälp av ideella krafter. Det krävs trygga och långsiktiga villkor för idéburna organisationer för att säkerställa utveckling. Detta kan ske via exempelvis idéburna offentliga partnerskap. För likvärdiga möjligheter i hela landet behöver även civilsamhället och dess samverkan med offentliga verksamheter stärkas.
Elin Söderberg (MP)
Amanda Lind (MP)

=== HC023057: För en hållbar samhällsutveckling i lands- och glesbygd ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023057

Motion till riksdagen
2024/25:3057
av Elin Söderberg m.fl. (MP)
För en hållbar samhällsutveckling i lands- och glesbygd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt förbättra förutsättningarna för investeringar i lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för finansiering för att bygga på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stöd till bo- och byggemenskaper och till kollektiv- och generationsboenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statens Bostadsomvandling AB ett utökat uppdrag att bygga äldrebostäder i kommuner med svaga ekonomiska förutsättningar, för att därigenom bidra dels till äldreboenden, dels till att befintliga bostäder kan erbjudas nya köpare, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lokal elbonus som ger kommunerna betalt för den förnybara el de producerar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till arrende från vindkraftsbolagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till andelsägande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekter för Sveriges kommuner om man skulle skatta där man bor, även vid kortare boende som sommar- eller säsongsboende, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja hälsa och minska skillnaderna i hälsa i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla forskning och utveckling kring glesbygdsmedicin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och region i folkhälsofrågor och stärka kopplingen till miljömålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla validering och snabbspår för att ta till vara kunskap och erfarenhet som nyanlända har och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet utbildningsplatser inom vårdyrken vid lärosätena och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna inom vården att dra nytta av digital teknik och e
‑
hälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om hur digitala hjälpmedel kan stärka skola och utbildning i landsbygd utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tillgång till offentlig service i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla tillgång till service och satsa på snabbt bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka digitaliseringen för små och medelstora företag på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra besöksnäringens förutsättningar genom digitala tjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga garantier så att bostäder snabbt kan tas fram där utbildning och etablering leder till en dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhället behöver planera för platser för idrott, rekreation och kultur vid gröna industrietableringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga kulturinstitutioner ska verka för kultur i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter ska öka, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och utöka mediestödet för att skapa bättre förutsättningar för oberoende, granskande journalistik och en mångfald av medier över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhället och dess samverkan med offentliga verksamheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer likvärdig tillgänglighet till statens samhällsservice i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med etablering av statliga servicecenter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra likvärdigheten vid statliga servicecenter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta konkreta steg innevarande mandatperiod för fler ny- och omlokaliseringar av statliga jobb utanför Stockholm och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande utvärdera de insatser som görs för att stärka den statliga servicen och den statliga närvaron i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi lever i en global urbaniseringstrend som leder till att en lägre och lägre andel av befolkningen lever och verkar på landsbygden och i glesbygd. Samtidigt är vi alla beroende av varandra; samhällsnyttor som skapas på landsbygden och i glesbygd kan inte skapas i städer och vice versa. Samhället måste finnas för oss alla i hela landet och ge alla människor förutsättningar till personlig utveckling och likvärdig tillgång till välfärd och samhällsservice. Under alltför lång tid har dock klyftor mellan stad och landsbygd ökat i Sverige, vilket lett till att vi idag lever med ojämlika villkor och förutsättningar. Ojämlikheter leder till förlorade möjligheter för såväl individer som samhället i stort. Nu krävs insatser för att stärka lands- och glesbygden!
Investeringar på landsbygden och i glesbygd måste möjliggöras
Investeringar krävs såväl för att upprätthålla en verksamhet långsiktigt som för att kunna utveckla nytt. Idag vittnar såväl företag som privatpersoner om hur svårt det är att få lån till investeringar på landsbygden och i glesbygd. Ett företag som går otroligt bra får inte lån för att investera i sin industrifastighet bara för att den ligger där den ligger, en familj som vill ta jobb i en glesbygdskommun och renovera ett hus eller bygga nytt för att bilda sig ett hem på den nya orten får inte lån, vilket också i sin tur försvårar rekryteringar för såväl offentlig som privat sektor. Detta förhållande gör att behövda reinvesteringar och investeringar på landsbygden och i glesbygd uteblir. Detta måste åtgärdas skyndsamt med åtgärder som kraftfullt förbättrar förutsättningarna för investeringar på landsbygden och i glesbygd brett och med åtgärder som stödjer bostadsbyggande på landsbygden och i glesbygd. Förutsättningarna för finansiering för att bygga på landsbygden måste förbättras, stöd till bo- och byggemenskaper och till kollektiv- och generationsboenden bör införas och Statens Bostadsomvandling AB bör ges ett utökat uppdrag att bygga äldrebostäder i kommuner med svaga ekonomiska förutsättningar, för att därigenom bidra dels till äldreboenden, dels till att befintliga bostäder kan erbjudas till nya köpare.
Kommunernas ekonomi är också avgörande för investeringar och utveckling på landsbygden och i glesbygd. Genom att en lokal elbonus införs som ger kommunerna betalt för den förnybara el de producerar ges lands- och glesbygdskommuner mer resurser att investera i samhället. Vidare bör närboende till vindkraft ges rätt till arrende från vindkraftsbolagen. Lands- och glesbygdskommuner med många fritidshus tampas idag med utmaningen att tillhandahålla samhällsinfrastruktur samtidigt som de boende inte betalar skatt i dessa kommuner. Dessa kommuners ekonomi skulle ytterligare stärkas om alla skulle skatta där de för tillfället bor, även vid kortare boenden som sommar- eller säsongsboenden; detta bör därför utredas. Skatteintäkterna skulle kunna komma såväl tillfälligt boende som åretruntboende till del genom stärkt välfärd och samhällsservice.
God och tillgänglig välfärd på landsbygden och i glesbygd
För ett socialt hållbart samhälle med likvärdiga möjligheter finns det stora behov av att främja god hälsa i hela Sverige och minska skillnaderna i hälsa mellan olika delar av landet. Att erbjuda kvalificerad vård för människor i landsbygd eller på mindre orter möter särskilda utmaningar. Det är svårt att rekrytera personal och att behålla specialist
­
kompetens när operationer sällan görs, och vården blir ofta dyr. Det är viktigt att stärka den nära vården och patientsäkerheten i hela landet genom att fortsätta att utveckla möjligheter inom e
‑
hälsa, ambulerande sjukvård och mindre vårdenheter för inläggning och bevakning. Den forskning och utveckling kring glesbygdsmedicin som redan finns i bland annat Västerbotten kan utvecklas, vilket stärker glesbygdsmedicin i hela landet. För att förbättra folkhälsoarbetet på landsbygden och i glesbygder bör ansvarsfördel-ningen mellan kommun och region i folkhälsofrågor tydliggöras och kopplingen till miljömålen stärkas. Personalförsörjningen är central för god vård och välfärd i hela landet. Validering och snabbspår för att ta till vara kunskap och erfarenhet som nyanlända har måste utvecklas och antalet utbildningsplatser inom vårdyrken vid lärosätena utökas. Vidare bör möjligheterna att dra nytta av digital teknik och e
‑
hälsa inom vården utvecklas. Även undervisning på landsbygden och i glesbygder kan dra nytta av digital teknik; därför bör kunskapen om hur digitala hjälpmedel kan stärka skola och utbildning på landsbygden och i glesbygder öka utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
God tillgång till service och hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för att hela Sverige ska leva. En grundläggande faktor för detta är tillgång till bredband för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Lokala servicekontor bör byggas ut för att samordna offentlig och kommersiell service och bidra med stöd och rådgivning. Sådana center kan bidra med ombudssystem för till exempel apotek, post och Systembolaget samt erbjuda så kallade egenvårdscentraler där patienter träffar vårdpersonal via video
­
länk. Här kan människor komma i kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Skatteverket via videolänk.
God samhällsservice och digitalisering är också viktigt för näringslivsutvecklingen på landsbygden och i glesbygder. Insatser bör genomföras i syfte att stärka digitali
­
seringen för små och medelstora företag på landsbygden och genom digitala tjänster förbättra besöksnäringens förutsättningar.
Stärkt samhällsservice på landsbygden och i glesbygd
Digitala kommunikationer är idag en förutsättning för att delta i samhället fullt ut såväl som att driva företag eller annan verksamhet. Bredband av hög kvalitet ska finnas tillgängligt i hela landet. Det är en förutsättning för att kunna bo, arbeta och driva företag med god tillgång till digitala tjänster oavsett var man bor. Där marknaden inte klarar av att bygga ut bredband behöver staten ta ansvar för att snabb uppkoppling finns tillgänglig där människor lever och arbetar.
Tillgängligheten till statens samhällsservice ska vara likvärdig i hela landet. Statliga myndigheter ska säkra god tillgänglighet i hela landet utifrån sina verksamheter.
Vid snabba industrietableringar är fokus på ett hållbart samhällsbyggande särskilt viktigt. Med anledning av den gröna industriboomen, där flera större företags
­
etableringar och företagsexpansioner pågår och planeras i exempelvis Norrbottens och Västerbottens län, behöver stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Rådet för hållbara städer har en viktig roll i detta arbete och ett stort fokus behöver finnas på hur berörda kommuner på bästa sätt kan stärkas i sitt arbete med att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta.
Tillfällig guldrusch i en landsdel när en grön industri etableras får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller att det skapas en omfattande spekulation i bostäder på en liten ort. Vi vill införa statliga garantier så att tillfälliga bostäder kan tas fram snabbt där utbildning och etablering leder till en dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar. Det räcker inte med bostäder – samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskola, skola, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på utan även kan tänka sig att flytta till en ort.
Levande kultur och civilsamhälle på landsbygden och i glesbygd
Föreningsliv och kultur är en central del av samhällsutvecklingen. Det lokala kulturlivet kan vara rikligt och inkluderande genom amatörteater, körer och en aktiv kulturskola, ofta med hjälp av ideella krafter. Civilsamhällets organisationer och aktiviteter, inom exempelvis idrotten och kulturen, skapar tillit och nya personliga kontakter som kan bidra till att minska sociala klyftor i samhället. Det krävs trygga och långsiktiga villkor för idéburna organisationer för att säkerställa utveckling. Detta kan ske via exempelvis idéburna offentliga partnerskap.
I syfte att tillgängliggöra kultur för fler i hela landet bör statliga kulturinstitutioner verka för kultur i hela landet och det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter öka.
En grundläggande förutsättning för demokratin är att hela befolkningen har goda förutsättningar att delta i samhällsdebatten och följa samhällets och politikens utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Genom att modernisera och utöka mediestödet för att skapa bättre förutsättningar för oberoende, granskande journalistik och en mångfald av medier över hela landet stärks även lands- och glesbygden.
För likvärdiga möjligheter i hela landet behöver även civilsamhället och dess samverkan med offentliga verksamheter stärkas.
Statlig närvaro i hela landet är avgörande för att Sverige ska hålla ihop. Det handlar både om att det ska finnas god tillgång till samhällsservice på så lika villkor som möjligt och om att statliga jobb ska vara spridda i hela landet. Det har betydelse för regional utveckling, för den lokala arbetsmarknaden och för platsattraktiviteten, men det är också en fråga om rättvisa och delaktighet i det som är vårt gemensamma samhälle.
I många år har utvecklingen gått åt fel håll. Centraliseringstrenden har varit stark. Myndigheters lokalkontor har lagts ner. Statliga jobb har flyttats till huvudstaden. Det har blivit svårare att få personlig service. Vissa delar av landet har känt sig förfördelade och upplevt att samhället har lämnat dem.
Under den tidigare rödgröna regeringen togs flera viktiga beslut för att vända trenden. Det beslutades både att flera myndigheter skulle omlokaliseras och att den statliga servicen skulle stärkas. Detta reformarbete bör fortsätta. Det är ytterst en fråga om rättvisa och demokrati.
Fler statliga servicecentra i hela landet
Arbetet för att stärka samverkan mellan myndigheter lokalt intensifierades under den tidigare regeringen med Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Fler servicekontor inrättades och samordnades under Statens servicecenter. Även under fortsättningen av 2023 ska fler nya servicekontor, både på landsbygd, på mindre orter och i utsatta områden, inrättas. Nu finns snart nära 150 statliga servicekontor runt om i landet där man kan få service av enklare karaktär från myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Detta arbete bör fortsätta och regeringen bör ta initiativ för att så ska ske.
Riksrevisionen har granskat de statliga servicekontoren i Statens servicecenters regi och lämnade en rapport i april 2023 med rekommendationer för det fortsatta arbetet med att utveckla servicekontorsverksamheten. Vid behandlingen av regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av de statliga servicekontoren uttalade konstitutionsutskottet i enighet att det är viktigt att inte bara titta på kostnad och effektivitet vid dessa beslut, utan att det även handlar om andra avvägningar, såsom glesbygdsperspektiv, tillgänglighet och rättvisa.
Likvärdigheten behöver förbättras
För den invånare som inte är trygg i eller har möjlighet att nyttja digitala tjänster är statens samhällsservice inte likvärdig utan beror i hög grad på var du bor i landet. I glesbygden kan du behöva färdas flera timmar i bil för ett enkelt ärende. Här fyller de statliga servicecentren en viktig roll och de behöver etableras på fler platser i landet.
Likaså behöver de statliga servicecentra som inrättats fungera väl och motsvara de förväntningar som medborgarna har på den service som erbjuds. Tillgängligheten måste öka, likvärdigheten vid statliga servicecentrum måste säkerställas och den personliga integriteten på de lokala kontoren måste garanteras.
Fortsätt omlokalisering av statliga jobb till orter utanför Stockholm
På samma sätt har Riksrevisionen lämnat en rapport vad gäller etablering av myndig
­
heter utanför Stockholm. Lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden 2004–2020 har granskats och Riksrevisionens bedömning är att lokaliserings
­
besluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling, samtidigt som myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt inte har äventyrats. Det är ett bra besked.
Samtidigt menar Riksrevisionen att det krävs mer kraftfulla åtgärder om regeringen ska uppnå en jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen mellan Stockholm och andra delar av landet. De pekar bland annat på att den ökade trenden med distansarbete öppnar nya möjligheter för kompetensförsörjning samt att regeringen bör försöka matcha myndigheter med regionala arbetsmarknader med ett lämpligt utbud av arbetskraft, i det fall man vill fortsätta att ny- och omlokalisera myndigheter till orter utanför Stockholm.
Vi anser att det är viktigt att fortsätta arbetet med ny- och omlokaliseringsbeslut i fråga om statliga jobb utanför Stockholm. Omlokaliseringsbeslut har ofta kortsiktiga kostnader, men som Riksrevisionen påpekar så måste den långsiktiga nyttan vägas in. Ett samhälle som hänger ihop, med närhet till myndigheter och statliga jobb i hela landet, är en sådan långsiktig, demokratisk nytta som vi värnar.
Löpande utvärdering
Utöver de rapporter som lämnats och de utvärderingsuppdrag som getts menar vi att det är viktigt att löpande utvärdera de insatser som görs för att stärka den statliga servicen och den statliga närvaron i hela landet. Detta för att löpande kunna följa utvecklingen och även sätta in åtgärder i tid för att komma tillrätta med eventuella problem.
Ingen del av Sverige ska lämnas utanför. Den statliga närvaron och jämlik statlig service i hela landet är en viktig del i detta.
Elin Söderberg (MP)
Katarina Luhr (MP)
Emma Nohrén (MP)
Linus Lakso (MP)
Mats Berglund (MP)
Jacob Risberg (MP)