Jämförelse c1e7c28cd7eebd12cf3127ed Underlagets kontrollsumma: 6ff8188f48fc4d0a13e26b9d478690d5f6a6ebbcdae49cdb75ed8eb5d480c54a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022010: Sexualbrott === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022010 Motion till riksdagen 2022/23:2010 av Johanna Rantsi (M) Sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort preskriptionstiden för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka skadestånden till dem som har utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för våldtäkt och tillkännager detta för regeringen. Motivering En nationell studie från år 2022 gjord av Stiftelsen Allmänna Barnhuset kartlade sexuella övergrepp bland unga visar att en av fyra av de tillfrågade ungdomar någon gång under sin uppväxt har utsatts för någon form av sexuellt övergrepp. En av fyra (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2022). Sexuella övergrepp bland unga ökar och vuxenvärlden bör göra allt vi kan för att motverka och minska den trenden. Samtidigt som sexualbrott ökar leder endast fem av 100 anmälda våldtäkter till fällande dom. Det är skrämmande siffror och riskerar att urholka såväl tilltron till rättsväsendet som till övriga samhällets institutioner. För att fler sexualbrott och våldtäkter ska klaras upp behöver preskriptionstiden för sexualbrott tas bort. Detta är synnerligen viktigt att göra när det gäller sexualbrott mot barn och unga. Ingen gärningsperson ska kunna hålla sig undan till preskriptionstider löpt ut och brottsoffers behov av upprättelse ska särskilt beaktas. För att ytterligare stärka brottsoffers upprättelse för det lidande de utstått vid sexuella övergrepp bör riksdagen inte bara slopa preskriptionstiden för sexualbrott utan även stärka den kränkningsersättning som brottsoffer kan få rätt till. Skadestånden för de som utsatts för ett sexualbrott bör minst fördubblas. Gärningspersoner bör få kännbara straff för alla former av sexualbrott. Den ökade trenden av sexualbrott mot barn och unga, en av fyra unga som utsatts för sexuella övergrepp, är skrämmande. Samhället ska stötta brottsoffer men behöver också leverera kännbara konsekvenser för dem som begår brottshandlingarna som ett led i att ge upprättelse åt brottsoffer och straffa gärningspersoner. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffers upprättelse efter utsatthet för sexualbrott och högre straff för sexualbrott. Johanna Rantsi (M) === HD021410: Skärpta straff för sexualbrott === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021410 Motion till riksdagen 2025/26:1410 av Johanna Rantsi (M) Skärpta straff för sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skärpa straffen för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sexualbrott är bland de mest allvarliga och integritetskränkande brott en människa kan utsättas för. De innebär ett djupt intrång i den personliga friheten och lämnar ofta livslånga spår. En nationell studie från 2022, genomförd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, visar att en av fyra ungdomar någon gång under sin uppväxt har utsatts för ett sexuellt övergrepp. Detta är en djupt oroande siffra som visar på ett omfattande samhällsproblem. Brottsförebyggande rådet redovisar i sina senaste rapporter att det under 2022 anmäldes omkring 24 600 sexualbrott i Sverige, varav nästan 9 700 var våldtäkter. Samtidigt uppger nästan 5 % av befolkningen mellan 16 och 84 år att de utsattes för ett sexuellt brott under samma år. Det motsvarar hundratusentals människor varje år. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män: nästan 8 % av kvinnorna jämfört med drygt 1 % av männen. Dessa siffror visar tydligt på omfattningen av problemet och på vikten av att lagstiftningen speglar allvaret i dessa brott. Trots den höga utsattheten leder endast omkring fem av hundra anmälda våldtäkter till en fällande dom. Detta innebär att många brottsoffer aldrig får den rättsliga upprättelse de har rätt till. När förtroendet för rättsväsendet försvagas, riskerar även tilliten till samhällets institutioner att skadas. Ett starkt rättssystem bygger på både rättssäkerhet och trygghet, där det måste vara tydligt att den som begår allvarliga sexualbrott också får kännbara konsekvenser. Straffskalorna för sexualbrott måste därför skärpas. I dag upplevs de i många fall som otillräckliga i förhållande till brottens allvar. Sexualbrott riktar sig inte bara mot den enskilda individen, utan mot hela samhällets grundläggande värderingar om trygghet och frihet. En skärpt straffrättslig praxis skulle innebära en tydligare markering om brottens tyngd, ge brottsoffer större upprättelse och samtidigt bidra till ökad tilltro till rättsstaten. Att straffen för sexualbrott är kännbara är också en viktig del i det brottsföre ­ byggande arbetet. Det sänder en tydlig signal om att samhället inte tolererar övergrepp och att den som bryter mot lagen kommer att hållas fullt ansvarig för sina handlingar. Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffen för sexualbrott. Johanna Rantsi (M)