Jämförelse c17a5cfe95ad78749c61b6ba Underlagets kontrollsumma: c5e520dcc84bc254bf1303225a06609795d8c825c773dc80c49872d60dc6b534 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022177: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022177 Motion till riksdagen 2022/23:2177 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Vi socialdemokrater kommer alltid att stå upp för att ge vården, skolan och omsorgen de förutsättningar som behövs. Under finanskrisen kompenserade den moderatledda reger ­ ingen bara för en tredjedel av skattebortfallet. Välfärden fick ta smällen när krisen slog till. Men vi valde att göra annorlunda. Under pandemin kompenserades välfärden tre gånger om. Nu står Sverige återigen inför en svår ekonomisk situation. Den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor och de kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden. Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner för att möjliggöra en jämlik välfärd i hela landet och vill därför fördubbla regeringens satsning och tillföra ytterligare 6 miljarder kronor per år i generella statsbidrag. Det innebär en permanent ökning av anslag 1:1 med 6 miljarder kronor. Sverige ska ha en bra välfärd i hela landet Alla kommuner och regioner ska ha möjlighet att ge sina invånare god utbildning, jämlika uppväxtvillkor, en trygg äldreomsorg och vård i världsklass. Det kommunala utjämningssystemet har som syfte att ge förutsättningar för kommuner och regioner att upprätthålla välfärden till sina invånare, genom att jämna ut skillnader i ekonomiska, sociala och demografiska förutsättningar. För oss socialdemokrater är det en grundbult i vårt välfärdsbygge och ett viktigt verktyg för att hela Sverige ska växa och hålla ihop. Idag är dock förutsättningarna för att ge invånarna en bra vård, omsorg och skola inte rättvisa. Det visar inte minst de stora skillnaderna i kommunalskatt. Idag har vissa kommuner svårt att ge sina kommuninvånare en god service utan att skattesatserna skjuter i höjden. Det pågår just nu en parlamentarisk utredning för en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. För oss socialdemokra ­ ter är det viktigt att det kommunala utjämningssystemet utvecklas i takt med samhället och främjar jämlikhet, tillväxt, utveckling och likvärdig service i hela landet. Pengarna måste fördelas mer rättvist. Det är särskilt viktigt för små kommuner som står inför exempelvis ökade behov av äldreomsorg men samtidigt ser de som arbetar bli färre. Under pandemin blev det tydligt för alla att äldreomsorgen är i stort behov av insatser för att stärka kvaliteten. Det handlar inte minst om att ta tag i kompetensförsörjningen för att fler ska vilja arbeta inom äldreomsorgen när gruppen äldre blir fler. Därför behöver vi fortsätta avdela resurser till äldreomsorgen och Äldreomsorgslyftet. För varje ytterligare krona som läggs på fler poliser, ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. De senaste åren har vi lagt stort fokus på det brottsbekämpande arbetet genom att skärpa straff och bygga ut polisen. Nu behöver vi också satsa motsvarande på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Ska socialtjänsten kunna punktmarkera och hjälpa unga som är på väg in i krimi ­ nalitet behöver de ökade resurser. Det krävs fler vuxna som kan ta tag i unga på glid. Det handlar till exempel om fler socialsekreterare och fältassistenter och om mer personal i skolor i utsatta områden. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare satsad krona på polisen ska satsa lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är en ny och viktig princip inför kommande budgetar. Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 432 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 358 777 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 Summa 157 545 359 6 000 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S) === HB022648: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022648 Motion till riksdagen 2023/24:2648 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekono ­ misk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Statens servicekontor är viktiga för att öka tillgängligheten till statlig service och förenkla kontakten med statliga myndigheter i hela landet. Regeringens förslag om generell besparing i statsförvaltningen innebär en nedskärning på Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är i en lågkonjunktur och det finns tecken på avmattning på arbetsmarknaden. Därtill är många hushåll hårt pressade av de stigande priserna på mat samt högre hyror och räntor. I det här läget är det centralt att ge människor möjlighet till stöd från statliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens servicecenter bör undantas från den generella besparingen i statsförvaltningen. Vi avvisar därmed regeringens nedskärning på anslag 1:15 Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. En effektiv statlig förvaltning Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi är därför kritiska till att regeringen har föreslagit en sammanslagning av Stats ­ kontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) utan att först utreda frågan. Statskontoret och ESV har idag två skilda uppdrag som fyller olika syften. Medan ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för statliga myndigheter har Statskontoret i uppgift att granska statlig verksamhet. Det är inte självklart att en sammanslagning förbättrar förutsättning ­ arna för de båda myndigheterna att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Det kan tvärtom vara så att en sammanslagning skulle påverka verksamheterna negativt. Innan ett beslut tas om sammanslagning bör frågan utredas och den positiva effekten av eventuell kostnadsbesparing vägas mot negativa konsekvenser för verksamheterna. Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation Vi ser en eskalering när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensifiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finansiering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra fel ­ aktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Offentlig upphandling Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 109 732 ±0 1:2 Kammarkollegiet 164 511 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 350 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 16 712 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 704 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 007 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 120 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 624 174 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 365 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 808 217 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 378 441 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 306 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 452 ±0 1:15 Statens servicecenter 945 404 9 554 1:16 Finansmarknadsforskning 59 353 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 99 917 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 161 927 ±0 Summa 20 881 058 9 554 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)