Jämför sakliga förslag

A · En grön investeringsbank

2022/23 · HA021314 · Mathias Tegnér (S); Markus Kallifatides (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

B · Om grön tillväxt och gröna investeringar

2025/26 · HD022796 · Mathias Tegnér (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.008 · ämneslikhet 0.815. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 15 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkanden saknar motsvarighet

1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning om hur statliga finansiella instrument och kompetenser skulle kunna utvecklas och samlas i en grön investeringsbank för att stärka finansieringsmöjligheterna för omställningen av etablerad industri, investeringar i ny teknologi, stora infrastrukturprojekt samt hushållens omställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

15 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att accelerera investeringar i grön industriell omställning och elektrifiering och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka exporten av svensk miljö- och klimatteknik via Team Sweden och de regionala exportcentrumen, med särskilt fokus på snabbväxande marknader och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett strategiskt partnerskap mellan stat och näringsliv inom utpekade styrkeområden med tydliga färdplaner för utsläppsminskningar och export och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statligt stöd till kommuner, regioner och myndigheter för att använda innovationsvänliga och innovationsnära upphandlingar med ambitiösa klimat- och cirkularitetskrav och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta nationella riktlinjer och en kunskapsbank för hållbar upphandling samt verka inom EU för spridning av goda svenska exempel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för harmoniserade EU-regler som främjar cirkulära flöden i globala värdekedjor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för avancerad materialåtervinning, inklusive plast, och stimulera standardisering som möjliggör högvärdig återanvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ekonomiska styrmedel – inklusive en skatteöversyn – som styr från engångsprodukter till tjänster, reparation och delning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge testbädds- och demonstrationsanläggningar en mer permanent, förutsägbar finansiering och stärka kopplingen till industrialisering och export och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statliga riskdelningsinstrument för att skala upp grön teknik från pilot till fullskalig anläggning utan att tränga ut privat kapital och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett större statligt ansvar för att öka investeringstakten i hållbar infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett större statligt ansvar för att öka investeringstakten i ett robust elnät för industriell elektrifiering och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera klimat- och produktivitetsnytta i prioriteringen av nationella infrastrukturprojekt, med särskild hänsyn till flaskhalsar i Mälardalen och exportnoder, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell evenemangsstrategi för att attrahera fler stora hållbara evenemang och kongresser till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka det statliga engagemanget för att stärka en hållbar besöks- och turistnäring i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

Hela texten jämförs: A 682 ord · B 1000 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:1314 av Mathias Tegnér och Markus Kallifatides (båda S) En grön investeringsbank Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning om hur statliga finansiella instrument och kompetenser skulle kunna utvecklas och samlas i en grön investeringsbank för att stärka finansieringsmöjligheterna för omställningen av etablerad industri, investeringar i ny teknologi, stora infrastrukturprojekt samt hushållens omställning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering För att nå klimatmålen kommer det att krävas omfattande investeringar i bland annat infrastruktur, industrins omställning och ny teknologi. Klimatpolitiska rådet är tydligt med att investeringstakten måste öka. Fler gröna investeringar måste påskyndas och en stor potential finns i att utveckla statliga aktörer likt Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Almi Företagspartner, Svensk Exportkredit och det nya systemet med gröna kreditgarantier via Riksgälden och Exportkreditnämnden. Utredningen Finansiering av näringslivets gröna omställning fick i maj 2022 i uppdrag att kartlägga behoven och föreslå lämpliga åtgärder inom finansmarknads området, med målsättningen att göra det enklare och mer attraktivt att investera i grön omställning. Utredningen överlämnades till regeringen i augusti 2022 med följande observationer och rekommendationer: Finansieringsmöjligheterna behöver stärkas för omställningen av etablerad industri, investeringar i ny teknologi samt stora infra strukturprojekt. Statens riskdelning mot finansmarknaden måste öka genom att tillgodose mer uthålligt och flexibelt kapital genom både krediter, lån och riskkapital. Det statliga främjandet omfattar många olika aktörer och finansieringskällor, och kompetensen om klimatnytta och projektfinansiering bland myndigheter och statliga bolag måste samlas för att stärka kapaciteten att bedöma nya affärsmodeller och teknik och kunna ställa ut finansiering till lämpliga gröna investeringar. Hur det ska ske behöver utredas vidare. Flera länder har etablerat statliga investeringsbanker för att öka investeringstakten såsom Tyskland (Kreditanstalt für Wiederaufbau, KfW), Nederländerna (Nederlandse Waterschapsbank, NBW), Storbritannien (UK Infrastructure Bank) och Skottland (The Scottish National Investment Bank). EU har placerat de offentliga investeringsbankerna European Investment Bank (EIB) och European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) och investeringskapital i hjärtat av i sin nya industristrategi och uppmanar EU-länder att etablera nationella finansieringsinstrument för att komplettera Europeiska investeringsbanken. Det nationella initiativet Fossilfritt Sverige, som samordnar näringslivets färdplaner för fossilfrihet, har också i sin finansieringsstrategi slagit fast att ett prioriterat förslag är att Svensk Exportkredit ska utvecklas till en grön investeringsbank med kompetens att bedöma nya gröna innovativa projekt och en utökad låneram. En samlad statlig aktör, i form av till exempel en grön investeringsbank, skulle vara önskvärt även i Sverige baserat på observationerna och förslagen från utredningen Finansiering av näringslivets gröna omställning. En svensk grön investeringsbank som samlar flera kompletterande finansiella instrument, kompetenser om ny teknik och projektfinansiering, samt kompetens om svenska företag och den svenska marknaden skulle både kunna mobilisera mer kapital från den privata finansmarknaden och öka Europeiska investeringsbankens investeringskvot i Sverige. Det är en nödvändig och effektiviserande finansmarknadspolitisk åtgärd för att öka investeringarna i den gröna omställningen, skapa fler gröna jobb i Sverige och nå Sveriges och EU:s klimatmål. Hur en grön investeringsbank skulle utformas bör därför utredas i närmare detalj. Riksdagen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en svensk grön investeringsbank ska organiseras och etableras. I uppdraget bör det bland annat ingå att: ‒ Analysera och ta ställning till vilka finansiella instrument som idag finns utspridda på olika aktörer som skulle kunna samlas i en investeringsbank för att stärka finansieringsmöjligheterna för omställningen av etablerad industri, investeringar i ny teknologi, stora infrastrukturprojekt, samt hushållens omställning; ‒ Analysera och ta ställning till vilka kompetenser om klimatnytta och projekt finansiering som idag är utspridda på flera myndigheter och statliga bolag som bör samlas i en investeringsbank för att stärka kapaciteten att bedöma nya hållbara affärsmodeller, projektfinansiering och innovativ teknik; ‒ Bedöma om Svensk Exportkredit skulle kunna utvecklas till en grön investerings bank; ‒ Föreslå ägardirektiv samt uppskatta vilka budgetanslag som skulle behövas för att en investeringsbank på ett ändamålsenligt sätt ska kunna öka statens riskdelning mot finansmarknaden genom att tillgodose mer uthålligt och flexibelt kapital; ‒ Kartlägga internationella erfarenheter av statliga investeringsbanker med särskilt fokus på effekten på statens strategiska samordning och styrning av klimatomställningen. Mathias Tegnér (S) Markus Kallifatides (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:2796 av Mathias Tegnér (S) Om grön tillväxt och gröna investeringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att accelerera investeringar i grön industriell omställning och elektrifiering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka exporten av svensk miljö- och klimatteknik via Team Sweden och de regionala exportcentrumen, med särskilt fokus på snabbväxande marknader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett strategiskt partnerskap mellan stat och näringsliv inom utpekade styrkeområden med tydliga färdplaner för utsläppsminskningar och export och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statligt stöd till kommuner, regioner och myndigheter för att använda innovationsvänliga och innovationsnära upphandlingar med ambitiösa klimat- och cirkularitetskrav och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta nationella riktlinjer och en kunskapsbank för hållbar upphandling samt verka inom EU för spridning av goda svenska exempel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för harmoniserade EU-regler som främjar cirkulära flöden i globala värdekedjor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för avancerad materialåtervinning, inklusive plast, och stimulera standardisering som möjliggör högvärdig återanvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ekonomiska styrmedel – inklusive en skatteöversyn – som styr från engångsprodukter till tjänster, reparation och delning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge testbädds- och demonstrationsanläggningar en mer permanent, förutsägbar finansiering och stärka kopplingen till industrialisering och export och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statliga riskdelningsinstrument för att skala upp grön teknik från pilot till fullskalig anläggning utan att tränga ut privat kapital och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett större statligt ansvar för att öka investeringstakten i hållbar infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett större statligt ansvar för att öka investeringstakten i ett robust elnät för industriell elektrifiering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrera klimat- och produktivitetsnytta i prioriteringen av nationella infrastrukturprojekt, med särskild hänsyn till flaskhalsar i Mälardalen och exportnoder, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell evenemangsstrategi för att attrahera fler stora hållbara evenemang och kongresser till Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka det statliga engagemanget för att stärka en hållbar besöks- och turistnäring i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Världen genomgår en snabb global omställning där konkurrensen om kapital, kompetens och marknader hårdnar. För Sverige innebär det ett vägval: antingen tappar vi fart, eller så mobiliserar vi investeringar som gör att våra företag skalar grön teknik här hemma och vinner globalt. Denna motion driver en investeringsledd grön tillväxtpolitik som förenar klimatnytta, hög produktivitet och jämlik regional utveckling. Sveriges styrkor – industrins låga klimatavtryck, hög specialisering och innovations kraft – ger oss ett försprång. Men omställningen kräver mer: snabbare industrialisering av klimatlösningar, robusta el- och transportnät, smart offentlig upphandling som driver marknaden och finansiella verktyg som mobiliserar privat kapital. Grön industrialisering och exportoffensiv Många av Sveriges storföretag och nya industriprojekt är redan på väg mot fossilfri produktion. Stat-näringsliv-partnerskap med tydliga färdplaner för utsläppsminskningar, kompetens och export kan accelerera investeringar och säkra att värdekedjorna stannar i Sverige. Team Sweden och de regionala exportcentrumen bör växlas upp med särskilt fokus på marknader där efterfrågan på grön teknik växer snabbast. Offentlig upphandling som innovationsmotor Offentlig sektor köper varor och tjänster för hundratals miljarder årligen. Med rätt krav och arbetssätt kan upphandling bli en kraftfull motor för klimatinnovation. Staten bör ge praktiskt stöd, standarder och mallar som gör det enklare för kommuner och regioner att upphandla funktions- och livscykelbaserade lösningar samt genomföra innovations upphandling. Cirkulär ekonomi – från ord till industri Övergången från linjära till cirkulära flöden kräver gemensamma EU-regler, standarder och spårbarhet. Sverige bör driva på för harmonisering och skapa inhemska förutsätt ningar för högvärdig återanvändning och återvinning, särskilt för plast och andra komplexa material. Ekonomiska incitament ska styra konsumtionen från produkter till tjänster, reparation och delning. Testbäddar och demoanläggningar Testbäddar och demoanläggningar är bryggan mellan forskning och marknad. Lång siktiga, förutsägbara ramar minskar risken i uppskalningen och ökar chansen att produktion förläggs till Sverige. Finansieringen bör kopplas till tydliga milstolpar, exportpotential och industriell uppväxling. Grön finansiering – katalysera privat kapital Trots god lönsamhet på sikt når många klimat- och energiprojekt inte finansiering i dag. En svensk grön investeringsbank kan vara katalysator för att låsa upp privat kapital till skalbara projekt, med strikt fokus på additionalitet och tidsbegränsad statlig medverkan. Kompletterande riskdelningsinstrument – exempelvis kreditgarantier och försteförlust-fonder – bör stärkas. Infrastruktur, energi och regional rättvisa Konkurrenskraften avgörs av hur snabbt företag kan få el, transporter och kompetens. Staten behöver därför accelerera investeringar i järnväg, kollektivtrafik, ladd- och vätgasinfrastruktur samt elnät. Prioritering ska grundas i klimat- och produktivitetsnytta och adressera tydliga flaskhalsar, inte minst i Mälardalen och vid exportnoder. Hållbar besöksnäring och stora evenemang Besöksnäringen är en växande export på hemmaplan med jobb i hela landet, särskilt för unga. En nationell evenemangsstrategi och ökat statligt engagemang kan göra Sverige till en ledande värd för hållbara evenemang och kongresser och därmed stärka regioners tillväxt och Sverigebilden. Sammanfattning Sammanfattningsvis är den gröna omställningen Sveriges största industri- och välfärdschans på en generation. Med målmedvetna investeringar, smart upphandling, cirkulära regelverk, stark kapitalmobilisering och robust infrastruktur kan Sverige ta ledarskap – skapa jobb i hela landet och leverera klimatnytta i världsklass. Mathias Tegnér (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag