Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.046 · ämneslikhet 0.568. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A2 och B1 · textlikhet 0.663A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga tydligare riktlinjer till Riksrevisionen om riskområden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett tydliggörande av Riksrevisionens uppgift och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en löpande och mer transparent redovisning av anmälda oegentligheter vid utlandsmyndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga tydligare riktlinjer till Riksrevisionen om riskområden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Tydliggörande av Riksrevisionens uppgift
De skattepengar som olika myndigheter handskas med är detsamma som medborgarnas
gemensamma tillgångar. Många har hört talas om, och kanske till och med hyllat, Skatte
betalarnas
förening som anställt den s.k. Slöseriombudsmannen i syfte att granska och kartlägga slöseri av skattemedel i vårt samhälle. Genom att använda en stor portion humor kombinerat med vardagens allvar har Slöseriombudsmannen lyckats väcka intresse bland skattebetalare om hur våra pengar egentligen används av beslutsfattare. Människor har kunnat se hur gemensamma tillgångar slösats bort, och dessvärre hur beslutsfattare också kommer undan med det. I vissa fall fortsätter olika myndigheter med att använda våra skattemedel på ett slarvigt och respektlöst sätt, just för att det inte finns någon vidare granskning.
Redan idag har Riksrevisionen som uppdrag att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. De bidrar till att stärka den demokratiska insynen genom en oberoende revision. Riksrevisionen har ett starkt mandat att granska statliga myndig
heter och verksamheter. De kan kontrollera om direktiv, regler och föreskrifter följs eller om de når sina mål. För att förbättra effektiviteten kan Riksrevisionen komma med rekommendationer och är av den anledningen en mycket viktig del av riksdagens kontrollmakt.
Genom att främja en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten bör Riksrevisionen användas betydligt flitigare, så att skattebetalare slipper vända sig till en slöseriombudsman för att granska onödig byråkrati. Samtidigt kan transparensen och kontrollen av arbetet i riksdagen medföra en ökad förståelse och medvetenhet bland invånarna. Riksrevisionens uppdrag att granska och hitta såväl slöseri som byråkrati bör förtydligas, och denna service borde i högre grad erbjudas olika myndigheter. Riksdags
styrelsen bör även ge tydligare riktlinjer till Riksrevisionen att särskilt rikta in sin granskning till de utlandsbesittningar som bedöms vara riskområden för korruption.
Markus Wiechel (SD)
Hela texten jämförs: A 452 ord · B 354 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1265
av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Löpande och transparent redovisning av korruptionsärenden vid svenska utrikesmyndigheter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en löpande och mer transparent redovisning av anmälda oegentligheter vid utlandsmyndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga tydligare riktlinjer till Riksrevisionen om riskområden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Till följd av en medial genomgång av korruptionen vid svenska konsulat och ambassader
redovisade Riksrevisionen under våren 2018 en granskning av skyddet mot oegentlig
heter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Under den redovisade perioden har anmälningarna gradvis ökat och de senaste två åren står för fler än hälften av de anmälningar som gjorts sedan 2014.
Av Riksrevisionens rapport framgår att flertalet anmälningar gällde påståenden om att personal vid utlandsmyndigheter krävt muta för att sökanden ska få intervjutid i
viserings- och uppehållstillståndsärenden. Därutöver hade anmälningarna gällt påståenden
om krav på muta för att sökande ska få gynnande beslut i viserings- och uppehållstill
ståndsärenden, jäv i handläggningen av uppehållstillstånds- och viseringsärenden, fel
aktiga avgifter i uppehållstillståndsärenden, försvunna viseringsmärken, viseringsbeslut som har fattats på oriktiga grunder och otillåtna slagningar i Migrationsverkets ärende
hanteringssystem. Granskningen visade i det stora hela på ett antal allvarliga brister i hanteringen av migrationsverksamheten och regeringen återkom sedan med åtgärder för att stärka skyddet mot korruption så centrala delar ansågs för svagt trots tidigare åtgärder.
Dessvärre saknas det idag någon komplett sammanställning av uppgifter om vilka utlandsmyndigheter anmälningarna rör. För att få detta redovisat krävs en genomgång av de enskilda akterna vid Utrikesdepartementet, vilket alltså måste göras separat vid enskilda granskningar. En sådan genomgång genomfördes av Riksrevisionen som kunde konstatera att det rörde sig om totalt 13 utlandsmyndigheter som berörts av anmälning
arna, främst i Mellanöstern, Asien och Afrika.
De senaste anmälningarna som gjorts har berört utlandsmyndigheter med ett högt söktryck på migrationssidan (exempelvis Teheran, Istanbul, Abuja och Addis Abeba). Det berör således områden som är svåra att arbeta i, varför transparensen och kontroll
rutinerna blir extra viktiga och varför mörkertalen mycket väl kan vara väldigt höga. De utredningar som genomförs måste ske på ett oberoende och rättssäkert sätt, utan risk för påverkan, och människor som känner sig utsatta för korruption vid våra utlandsmyndig
heter måste känna att deras fall tas på allvar.
Regeringen bör möjliggöra för att öka transparensen av anmälningar gentemot utlandsmyndigheter genom en löpande redovisning av korruptionsärenden på våra respektive konsulat eller ambassader. Riksdagsstyrelsen bör även ge
tydligare riktlinjer till Riksrevisionen om att särskilt rikta in sin granskning till de besittningar som bedöms vara riskområden för korruption.
Markus Wiechel (SD)
Alexander Christiansson (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3084
av Markus Wiechel (SD)
Riksrevisionens uppgift
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett tydliggörande av Riksrevisionens uppgift och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga tydligare riktlinjer till Riksrevisionen om riskområden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Tydliggörande av Riksrevisionens uppgift
De skattepengar som olika myndigheter handskas med är detsamma som medborgarnas
gemensamma tillgångar. Många har hört talas om, och kanske till och med hyllat, Skatte
betalarnas
förening som anställt den s.k. Slöseriombudsmannen i syfte att granska och kartlägga slöseri av skattemedel i vårt samhälle. Genom att använda en stor portion humor kombinerat med vardagens allvar har Slöseriombudsmannen lyckats väcka intresse bland skattebetalare om hur våra pengar egentligen används av beslutsfattare. Människor har kunnat se hur gemensamma tillgångar slösats bort, och dessvärre hur beslutsfattare också kommer undan med det. I vissa fall fortsätter olika myndigheter med att använda våra skattemedel på ett slarvigt och respektlöst sätt, just för att det inte finns någon vidare granskning.
Redan idag har Riksrevisionen som uppdrag att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. De bidrar till att stärka den demokratiska insynen genom en oberoende revision. Riksrevisionen har ett starkt mandat att granska statliga myndig
heter och verksamheter. De kan kontrollera om direktiv, regler och föreskrifter följs eller om de når sina mål. För att förbättra effektiviteten kan Riksrevisionen komma med rekommendationer och är av den anledningen en mycket viktig del av riksdagens kontrollmakt.
Genom att främja en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten bör Riksrevisionen användas betydligt flitigare, så att skattebetalare slipper vända sig till en slöseriombudsman för att granska onödig byråkrati. Samtidigt kan transparensen och kontrollen av arbetet i riksdagen medföra en ökad förståelse och medvetenhet bland invånarna. Riksrevisionens uppdrag att granska och hitta såväl slöseri som byråkrati bör förtydligas, och denna service borde i högre grad erbjudas olika myndigheter. Riksdags
styrelsen bör även ge tydligare riktlinjer till Riksrevisionen att särskilt rikta in sin granskning till de utlandsbesittningar som bedöms vara riskområden för korruption.
Markus Wiechel (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag