Jämförelse c06e3f270712f23615db3313 Underlagets kontrollsumma: 0eedc37441e41ba40d73714095611a9e82c9983f872b591e70b395bb20cd90ff Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021590: Folkhögskolornas betydelse för personer med funktionsnedsättning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021590 Motion till riksdagen 2023/24:1590 av Karin Sundin (S) Folkhögskolornas betydelse för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera och presentera vilka konsekvenser den minskade statliga finansieringen till folkhögskolorna får för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Folkhögskolan är ett viktigt komplement till den reguljära skolan och har en kompensa ­ torisk uppgift. Målet för folkbildningen och folkhögskolorna är att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och del ­ aktighet i samhället. Många är också de som har fått en andra chans i livet genom en folkhögskoleutbildning, inte minst många ungdomar som inte har hittat vägar vidare från skolan och in på arbetsmarknaden. 2021 var det nästan 140 000 unga i Sverige som varken studerade eller arbetade. Många av dessa har någon eller flera olika funktionsned ­ sättningar. Folkhögskolornas pedagogik utgår från elevernas individuella behov och förutsätt ­ ningar, vilket för just gruppen personer med funktionsnedsättningar är av avgörande betydelse. 2022 var 21 000 av de studerande på landets folkhögskolor personer med funktionsnedsättningar. Mer än hälften gick allmän kurs med bred ämnesinriktning, där eleverna kan studera ämnen som svenska och matematik i sin egen takt. För personer med funktionsnedsättning är det ofta en förutsättning att de kan bo på folkhögskolan för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. För många är det också en stor del av poängen med att gå på folkhögskola – det blir en viktig del av utbildningen att bo på internat och på så sätt ta steg mot ett mer självständigt liv. På så sätt har folk ­ högskolorna en viktig roll att spela inom funktionshinderspolitiken. Förutsättningarna för landets folkhögskolor att kunna spela denna roll har kraftigt försämrats det senaste året. I statens budget för 2023 togs de extra medel som inrättades under pandemin bort, samtidigt som regeringen valde att frysa nivån på statsbidraget. När regeringen i budgetpropositionen för 2024 kommunicerade ”en satsning” på folk ­ högskolorna om 100 miljoner kronor måste detta det jämföras med situationen före 2023, då budgetutrymmet var 500 miljoner större och platserna motsvarande 4 000 fler. Utifrån det pressade ekonomiska läget med hög inflation står folkhögskolorna i dag inför en mycket tuff ekonomisk situation. Frågan är hur detta kommer att påverka den stora gruppen personer med funktionsnedsättning som har folkhögskolan som det främsta och viktigaste utbildningsalternativet. Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen analysera och presentera vilka konse ­ kvenser den minskade statliga finansieringen till folkhögskolorna får för personer med funktionsnedsättning och för deras möjligheter att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Karin Sundin (S) === HC021656: Plats på folkhögskolor för personer med funktionsnedsättning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021656 Motion till riksdagen 2024/25:1656 av Karin Sundin (S) Plats på folkhögskolor för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga konsekvenser av de minskade anslagen så att inte utbildningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning försvinner till följd av minskade statliga anslag till folkhögskolorna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Målet för folkbildningen och folkhögskolorna är att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Folkhögskolan når, både i allmän kurs och i arbetsmarknadsuppdraget studie ­ motiverande folkhögskolekurs, många som har svårt att delta i samhället. För unga som har svårt i skolan och som inte har fått rätt förutsättningar att tillgodogöra sig studier är folkhögskolans individanpassade bemötande och pedagogik många gånger avgörande. Det gäller också i hög grad personer med olika former av funktionsnedsättning. På folkhögskola kan man studera i ett tempo som fungerar för en själv, utifrån sina egna förutsättningar. Folkhögskolor med internatboende är för många ett viktigt och av ­ görande steg mot större självständighet och det är positivt för studieresultat, självkänsla och gemenskap. Folkbildningsrådet summerade i sin rapport till regeringen Folkhögskolans deltagare med intellektuell funktionsnedsättning 2023 att 35 procent av deltagarna i allmän kurs 2022 hade en funktionsnedsättning och 13 procent i särskild kurs. Totalt handlade det om 14 900 deltagare i alla kurstyper sammantagna, närmare 1 000 av dessa hade en intellektuell funktionsnedsättning. I samma rapport konstaterades att det är svårt för folkhögskolorna att få kostnadstäckning för arbetet. Verksamheten kräver mycket personal under både lektioner och annan tid och många yrkesgrupper är inblandade: lärare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, assistenter, ledsagare och andra resurspersoner. Den förutsätter anpassad pedagogik och inte sällan särskilda hjälpmedel och anpassning av lokaler. Det så kallade förstärkningsbidraget för extra lärarresurser till deltagare med funktionsnedsättning täcker inte de extra kostnaderna. Folkhögskolorna beskriver resursbristerna som tvådelade: stödet i studiesituationen och för boendet på folkhögskolan är underfinansierat eller på andra sätt under ­ dimensionerat, liksom deltagarnas personliga stöd vid vistelsen på folkhögskola. Sett över en tvåårsperiod har regeringen, med stöd av SD, gjort stora minskningar av anslaget till folkhögskolorna. Därtill är statliga myndigheter och kommuner hårt pressade av minskade anslag och kostnadsökningar. Sammantaget gör det att förut ­ sättningarna för att bedriva folkhögskoleutbildning för den stora målgruppen personer med funktionsnedsättning har försämras kraftigt. Enligt webbtidningen HejaOlika.se har ett 20-tal kurser för personer med funktionsnedsättning lagts ned de senaste åren, till exempel hjärnskadekurser. Den utvecklingen är djupt olycklig och kan leda till för ­ lorade livschanser för enskilda personer med funktionsnedsättning. Mot bakgrund av ovanstående måste regeringen säkerställa så att inte utbildnings ­ möjligheterna för personer med funktionsnedsättning försvinner till följd av de minskade statliga anslagen till folkhögskolorna. Karin Sundin (S)