Jämför sakliga förslag
A · En bostadspolitik för fler
2022/23 · HA02762 · Katarina Luhr (MP); Jan Riise (MP); Marielle Lahti (MP); Janine Alm Ericson (MP); Annika Hirvonen (MP); Amanda Lind (MP); Nicklas Attefjord (MP)
Original hos RiksdagenB · Nationell bostadsstiftelse för att motverka hemlöshet
2023/24 · HB02684 · Katarina Luhr (MP); Linus Lakso (MP); Emma Nohrén (MP); Elin Söderberg (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.007 · ämneslikhet 0.778. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 12 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
12 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om blandade boendeformer i alla bostadsområden och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella mått på boendesegregation ska skapas och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra bostadsförsörjningslagen tvingande och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring studentbostäder och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett investeringsbidrag för byggande av klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att PBL bör ändras så att det framgår att kommunen ska planera för mobilitet och inte bilism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av ett grönt bosparkonto och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt startlån till första bostadsköpet och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga hyresgarantier och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda statliga lån för renovering av övergivna hus och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att boendemodellen Bostad först ska implementeras i fler av Sveriges kommuner och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statistik om hemlöshetens utveckling och tillkännager detta för regeringen.
4 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett nationellt ansvar för att minska hemlösheten och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillförlitlig statistik som tydligt visar på hur situationen för hemlösa utvecklas över tid och att statistiken bör tas fram med tätare mellanrum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att inrätta en nationell bostadsstiftelse och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under Statens bostadsomvandling inrätta en styrgrupp med representanter från Socialstyrelsen, Boverket, Kommunsverige, idéburna bostadsaktörer, Fastighetsägarna och Sveriges allmännytta för att inleda ett arbete med att inrätta en nationell bostadsstiftelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2640 ord · B 1590 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:762
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
En bostadspolitik för fler
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om blandade boendeformer i alla bostadsområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella mått på boendesegregation ska skapas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra bostadsförsörjningslagen tvingande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring studentbostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett investeringsbidrag för byggande av klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att PBL bör ändras så att det framgår att kommunen ska planera för mobilitet och inte bilism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av ett grönt bosparkonto och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt startlån till första bostadsköpet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa statliga hyresgarantier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda statliga lån för renovering av övergivna hus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att boendemodellen Bostad först ska implementeras i fler av Sveriges kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statistik om hemlöshetens utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Bostadsbrist och segregation
Trots ett omfattande byggande de senaste åren råder det fortfarande bostadsbrist på många håll i Sverige. Om man inte kan flytta dit man vill begränsas möjligheten att forma sitt eget liv. Det påverkar också samhällsutvecklingen negativt om människor inte kan flytta dit jobben finns eller till orter där de vill studera. Många av de som får tag på en bostad på andrahandsmarknaden har ofta en osäker boendesituation och en hög hyra.
Den segregation som blir resultatet av ett utbud av bostäder och bostadsformer som varken motsvarar efterfrågan eller är lokaliserade där de behövs är skadlig och mot
verkar såväl integration som arbetsmarknad. Företag och andra verksamheter, inte minst i Norrland, får inte människor att flytta till arbete eller utbildning för att det helt enkelt inte finns lämpliga boendemöjligheter. Detta gäller lika mycket i en storstadskommun som Kungsbacka som i en grön tillväxtkommun som Skellefteå.
Framför allt saknas det bostäder som människor med lägre inkomster har råd att bo i. Att komma in på bostadsmarknaden är idag en svåruppnåelig dröm för många unga. Det ska inte krävas rika föräldrar eller ett stort ärvt kapital för att kunna få en trygg bostadssituation. Det kan handla om unga vuxna som ska studera på annan ort, om ett par som vill separera eller om pensionärer som söker ett mer passande boende på gamla dar. En annan grupp vars behov bättre behöver tillgodoses på bostadsmarknaden består av personer med en funktionsnedsättning, vilket ställer särskilda krav på boendet.
Sverige har en väl utvecklad välfärd och till stora delar en välmående befolkning. Trots detta finns det människor som lever i utsatthet och i ett utanförskap. Det finns idag tydliga exempel på utsatta områden där arbetslösheten är stor, skolresultaten är låga och många lever på försörjningsstöd. Barn i dessa områden riskerar att växa upp till en ny generation vuxna i utanförskap.
Socialt hållbara städer och samhällen har förmågan att bryta utanförskap och minska segregationen. Det socialt hållbara samhället skapar och upprätthåller en generell och jämställd välfärd och kan genom det lösa sociala problem. Detta är en nödvändig grund
bult för att skapa ett tillitsfullt samhälle som förmår att bygga ett socialt kapital och minska utanförskapet och segregationen. Ett nationellt mått på boendesegregation skulle vara ett värdefullt underlag och bör tas fram för planering och uppföljning.
Bostadsområden behöver präglas av en blandning av bostadstyper. Villaområden där de flesta bor i ett ägt boende behöver till exempel kompletteras med hyresbostäder. Det kan vara i form av både komplementbostadshus, så kallade Bolundare, eller nya fler
bostadshus med hyreslägenheter. Kompletterande bebyggelse i form av ytterligare ett bostadshus på en befintlig småhustomt och möjlighet att hyra ut en del av en bostad ska främjas. I områden med flerbostadshus där de flesta hyr sin bostad ska fler få möjlighet att äga sin bostad. För oss är det viktigt att man inte mot sin vilja ska behöva flytta från
det område man bor i beroende på förändrade livsförutsättningar såsom ändrad ekonomi,
ändrade familjeförhållanden eller hälsoskäl. Det är därför av stor vikt att det finns en blandad bebyggelse, var man än bor.
Bostäder för alla
Miljöpartiet har satt ett mål för bostadspolitiken som innebär att det från 2019 fram till 2025 ska tillskapas minst 60
000 nya bostäder om året. Det målet måste också innebära bostäder som människor har råd att efterfråga – inte bara de bostäder som marknaden tjänar mest på. Samtidigt behöver vi göra bostadsförsörjningslagen tvingande så att fler kommuner lever upp till dess krav.
Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag behöver vara tydlig med att kraven på marknadsmässig avkastning och affärsmässiga principer inte innebär någon begränsning av kommunens bostadsförsörjningsansvar.
Vi vill bygga bort studentbostadsbristen och möjliggöra för Akademiska hus att bygga bostäder för alla studenter samt möjliggöra för hyresvärdarna att teckna hyres
kontrakt som går ut när hyresgästerna slutar att vara studenter. Idag får Akademiska hus som huvudregel endast bygga bostäder som blockuthyrs. Det leder i praktiken till att de studentlägenheter som de bygger i stort sett bara hyrs ut till internationella studenter och därmed låser en stor del av beståndet av studentbostäder.
Med dagens lagstiftning är det inte möjligt att ha ett tidsbegränsat kontrakt på exempelvis tre år, som är en vanlig studietid. Detta medför att personer som bott längre än två år i sina studentbostäder och därmed har besittningsskydd i många fall bor kvar i sina studentbostäder även efter avslutade studier. Vi vill se över hyreslagstiftningen med avseende på denna problematik.
Vi blir alla äldre och våra äldre ska också ha trygga och bra boenden. Äldreboenden ska byggas med omtanke och möjlighet till utevistelse och aktiviteter. Vi behöver bygga fler trygghetsboenden och utveckla nya kollektiva boendeformer för äldre, där även generationer kan mötas. Detta för att råda bot på ensamhet och skapa billigare bostäder för fler.
Särskilda boenden och gruppboenden är för många människor den trygga punkten i tillvaron. Det sammanhänger förstås till stor del med den personal som finns där, men också med att sådana boenden finns i tillräckligt antal, med den kvalitet och i de lägen som motsvarar de krav som ställs i LSS och socialtjänstlagen.
Bostadsbyggande
Bostadsbyggandet har varit högt under senare år. Ändå råder det bostadsbrist på många håll i Sverige. Framför allt saknas det bostäder som människor med lägre inkomster har råd att efterfråga. Bostadsbristen drabbar inte bara den som inte kan få en bostad, utan bromsar hela samhällsutvecklingen.
Bostadsbristen minskar vi genom att bygga fler nya bostäder, öka rörligheten på bostadsmarknaden samt se till att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas mer effektivt. Det behöver dessutom bli enklare att hyra ut en del av sin bostad. Finansiering av nya bostäder behöver säkerställas. Miljöpartiet har införde i regering ett investeringsstöd för hyresrätter med rimliga hyror som beviljades till cirka 46
000 nya klimatsmarta hyresrätter och till ca
6
500 studentbostäder mellan 2017 och 2021. Investeringsstödet avskaffades i den budget som antogs hösten 2021 men bör enligt vår mening återinföras och utvecklas ytterligare.
Sverige behöver en fortsatt grön och ambitiös bostadspolitik som gör att det byggs fler klimatsmarta bostäder för alla i samhället. Det behövs en politik som styr mot ett kontinuerligt högt bostadsbyggande oavsett konjunkturläget i Sverige och oavsett var i landet som behovet finns. En politik för att säkerställa att bostäder och samhällen byggs för människorna och formas så att människor, djur och natur kan mötas i goda livs
miljöer.
Vi behöver en hållbar bostadspolitik – socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Miljö
partiet de gröna ser därför behov av ett flertal strukturella åtgärder.
Investeringsstödet bör utvecklas så att det premierar påbyggnad och ombyggnad av befintliga byggnader. Det behövs fler större lägenheter för att lösa den situation med trångboddhet som en del barnfamiljer befinner sig i och vi vill därför med investerings
stödet också stimulera ett ökat byggande av större lägenheter.
Det bör också införas ett statligt stöd för byggemenskaper. En byggemenskap är en lokal grupp som gemensamt vill planera och låta bygga ett bostadshus åt sig eller till
skapa bostäder genom ombyggnad. Det kan möjliggöra ett mindre tillskott av bostäder där ingen annan aktör är beredd att bygga bostäder för egen förvaltning. Vi tycker också att kommuner ska ställa sociala krav vid markanvisningar och upphandlingar.
Samhällsplanering för bostadsbyggnation i täta stadsområden möter ofta utmaningar och bekymmer när det gäller lagkrav på tillgång till parkeringar. Parkerings
proble
ma
ti
ken blir också en del av kalkylen som påverkar själva byggprojektet eftersom det handlar om tillgång till markyta och kostnad. Risken är stor att miljökraven i stora byggprojekt sänks för att klara kostnader för byggnation av parkeringar. Kostnaderna för parkering ska belasta den som använder parkeringsplatsen och inte belasta hyror, boendeavgifter eller det allmänna. Staten ska inte kräva att kommuner bygger parkeringsplatser i samband med nybyggnation. PBL måste ändras så att det tydligt framgår att kommuner ska jobba med mobilitet, inte bara biltrafik.
De som idag står längst ifrån bostadsmarknaden och ett tryggt boende är de med lägre inkomster, men det vi bygger mest av idag är inte bostäder som dessa med egen kraft har möjlighet att efterfråga. Vi behöver se över och stärka finansierings
förutsätt
ningarna även för dem som inte har en fet plånbok.
Såväl bostadspriser som hushållens skuldsättning är på historiskt höga nivåer. Miljö
partiet anser att det är viktigt att hushållens skuldsättning minskar. Miljöpartiet vill se ett gynnat bosparande, statliga lånegarantier på svaga marknader, ett höjt och moderni
serat bostadsbidrag och stöd till kommuner för att bidra till en tryggare bostads
marknad.
Miljöpartiet vill införa ett grönt bosparkonto och ett särskilt startlån till första bostads
köpet för att underlätta så att fler får möjlighet att komma in på den ägda bostads
marknaden.
Hushåll med både betalningsförmåga och betalningsvilja kan ha svårt att få tillgång till en bostad, exempelvis på grund av de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster. Boverkets rapport ”Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster” visar till exempel att ungefär vart femte bostadsbolag idag har ett inkomstkrav om tre gånger årshyran. Det kan även var svårt att få en bostad om man tidigare haft skulder eller betalnings
svårig
heter. Detta kan drabba exempelvis kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld hårt. Även barnfamiljer som vräks kan med dessa regler ha svårt att hitta en bostad.
I syfte att underlätta för enskilda inrättas en hyresgaranti som innebär att staten garanterar en hyresgästs skyldighet att betala hyran. Kommunerna har möjlighet att göra detta redan idag, men utnyttjar det sällan. Statliga hyresgarantier innebär att enskilda inte behöver vara beroende av att kommunen erbjuder hyresgaranti.
Vi vill också införa statliga egnahemslån som möjliggör nybyggnation av småhus eller renovering av övergivna hus. Det finns många platser runt om i vårt land där banken ofta säger nej till lån för att bygga eller köpa hus. Det är ofta på små orter där befolkningen sakta försvinner. Vi vill ge stöd för att dessa orter istället ska fortsätta att leva.
Hemlöshet
Det finns flera orsaker till att personer lever i hemlöshet, men allt fler gör det helt enkelt på grund av att det råder brist på tillgängliga bostäder med en rimlig kostnad – så kallad strukturell hemlöshet. I en rapport från Socialstyrelsen (2017) uppskattas att mellan 10
500 och 15
000 barn var hemlösa vid en given tidpunkt, antingen stadigvarande eller växelvis. Kommunerna har idag ett bostadsförsörjningsansvar som innebär att det är kommunens uppgift att planera så att det byggs tillräckligt med bostäder. Däremot innebär det inte att kommunen har något generellt ansvar för att hjälpa personer att få en bostad, förutom om det finns en social problematik med i bilden som gör att det behövs insatser från socialtjänsten.
Det finns ingen typisk hemlös person, istället är personer i hemlöshet en mycket diversifierad grupp. Skillnaderna är stora mellan olika individer, såsom bakgrund, boendesituation och skäl till att personen lever i hemlöshet. Hemlösheten beskriver inte en person utan den situation som personen befinner sig i. Den kan ha sin grund i social problematik, men allt fler människor lever också i hemlöshet på grund av den svåra situationen på bostadsmarknaden. De är drabbade av en strukturell hemlöshet och behöver inget socialt stöd.
Oavsett skäl till hemlösheten har alla människor behov av ett tryggt boende. För dem med social problematik är en trygg boendesituation dessutom ofta en förutsättning för att sociala problem ska kunna hanteras.
För att minska hemlösheten i Sverige behövs ett nationellt ansvar; det räcker inte med att olika aktörer jobbar vidare på sitt håll.
I Finland har hemlösheten minskat och det är hög tid att vi vänder blicken mot vårt grannland och drar lärdomar av deras arbete. De har tagit fram en nationell strategi som utgår från den hemlöses rättigheter och behov med den tydliga målsättningen att minska antalet hemlösa. Strategin innehåller en plan för samverkan mellan stat, kommun och lokala aktörer.
Sedan 2022 har även Sverige en ny strategi för att motverka hemlöshet. Det är av stor vikt att samverkan mellan relevanta aktörer stärks även här då hemlöshet ofta har en komplex problematik och behöver en kombination av lösningar som är individuellt anpassade. Människor som befinner sig i hemlöshet är inte en homogen grupp.
Bostad först är en boendemodell där personer som lever i hemlöshet och har en social problematik erbjuds ett ordnat boende direkt, utan några krav som individen först måste leva upp till. Därefter erbjuds även behandling och stöd utifrån individens behov. Genom att individen får landa i ett eget tryggt boende stärks dennes möjligheter att även ta tag i andra problem, som exempelvis missbruksproblematik. Det är ett feltänk att tro att samhället underlättar för människor att ta sig ur social problematik om de inte kan få en bostad innan problemen är lösta. Tvärtom kan bostaden vara en förutsättning för att individen ska ha kraft och ork att lösa övriga utmaningar i livet. Vi anser att arbetet för att fler kommuner ska arbeta enligt Bostad först-modellen ska stärkas.
För att stötta kommunerna i fråga om att klara bostadsförsörjningen kan Sverige med fördel inspireras av Finland som skapade Y-stiftelsen 1985. Y-stiftelsen äger idag mer än 16
000 lägenheter i över 50 av landets kommuner och lägenheterna erbjuds till personer som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Genom att köpa spridda lägenheter och delar av hus skulle en liknande stiftelse i Sverige kunna säkra det antal lägenheter som kommunerna inte kan ta fram själva. Lägenheterna hyrs sedan ut till dem som inte kommer in på bostadsmarknaden på egen hand, antingen direkt till individerna eller genom kommuner och andra aktörer som förmedlar lägenheterna vidare.
Vi behöver se till att det byggs bostäder som fler än bara de med fet plånbok har möjlighet att efterfråga. Vi behöver en nationell strategi som samlar relevanta aktörer likt den modell som finns i Finland. Vi behöver se till att fler kommuner tar sitt bostads
försörjningsansvar och att boendemodellen Bostad först implementeras i landets olika kommuner och utreda möjligheterna att tillskapa en nationell bostadsstiftelse.
Vi behöver också tillförlitlig statistik som tydligt visar hur situationen för hemlösa utvecklas över tid. Med den utveckling av utbredd hemlöshet som vi har idag behöver statistiken tas fram med tätare mellanrum.
Katarina Luhr (MP)
Jan Riise (MP)
Marielle Lahti (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Amanda Lind (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:684
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Nationell bostadsstiftelse för att motverka hemlöshet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett nationellt ansvar för att minska hemlösheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillförlitlig statistik som tydligt visar på hur situationen för hemlösa utvecklas över tid och att statistiken bör tas fram med tätare mellanrum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att inrätta en nationell bostadsstiftelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under Statens bostadsomvandling inrätta en styrgrupp med representanter från Socialstyrelsen, Boverket, Kommunsverige, idéburna bostadsaktörer, Fastighetsägarna och Sveriges allmännytta för att inleda ett arbete med att inrätta en nationell bostadsstiftelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Då den finska nationella bostadsstiftelsen ”Y-stiftelsen” ofta lyfts som ett av de viktigare inslagen i den finska politiken mot hemlöshet anser vi att Sverige ska utreda möjligheten att inrätta en nationell bostadsstiftelse med ett liknande koncept. I Finland drivs stiftelsen av en samling olika aktörer i samverkan och vi vill därför inrätta en styrgrupp under Statens bostadsomvandling med representanter från Socialstyrelsen, Boverket, kommunsverige, idéburna bostadsaktörer, Fastighetsägarna och Sveriges allmännytta för att tillsammans driva detta arbete framåt.
Ett tryggt boende är en av grunderna för ett fungerande liv. Den främsta orsaken till hemlöshet är brist på bostäder, i synnerhet hyreslägenheter med rimliga hyror som människor med låga inkomster kan betala. Dock kommer rapporter om att fler människor än förr vräks och att utmaningarna med social och strukturell hemlöshet har ökat. Det handlar inte sällan om människor med psykisk ohälsa eller missbruk, ofta i kombination, men även om människor som lever i ekonomisk utsatthet, med svag för
ankring på arbetsmarknaden, som inte själva kan ordna sitt boende och därför hamnar i en hemlöshetssituation. Samtidigt visar forskning att ju längre tid du är i en hemlös situation, desto större risk är det att utveckla problem med missbruk och psykisk ohälsa.
Uppgifter om omfattningen av hemlösheten i Sverige undersöks av Socialstyrelsen med sex års mellanrum. Den senaste publicerade kartläggningen gjordes 2017. Social
styrelsen kom då fram till att drygt 33
250 personer levde i hemlöshet. Mer än hälften av personerna hade varit i hemlöshet i minst ett år och en av tio hade varit hemlös i mer än 10 år. Av de hemlösa befann sig drygt 5
900 personer i en akut hemlöshetssituation.
Socialstyrelsens senaste mätning skedde under en vecka år 2017. Då räknades dock bara de vuxna som var föremål för någon sorts insats av socialtjänst, myndigheter eller ideella organisationer just den veckan in, samtidigt som bara 80 procent av landets socialtjänstförvaltningar besvarade enkäten. Flera grupper, som barn, papperslösa, asylsökande och EU-migranter, uteslöts helt. Med stor sannolikhet var alltså siffran mycket högre och har med stor sannolikhet växt sedan dess.
Under 2023 kartlägger Socialstyrelsen hemlösheten, på ett delvis nytt sätt. Kart
läggningen är ett av uppdragen i regeringens nationella strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026. Resultaten redovisas den 1
februari 2024. Det är dock en utmaning för den framåtsyftande styrningen att statistiken för hemlöshet inte följs med tätare intervall, speciellt i tider när både en pandemi och ett svårt ekonomiskt läge kan ha gett stora förändringar i antalet hemlösa personer på relativt kort tid. Vi anser därför att det framåt finns ett stort behov av tillförlitlig statistik som tydligt visar på hur situationen för hemlösa utvecklas över tid och att statistiken bör tas fram med tätare mellanrum.
I Sverige, men även internationellt, är det svårt att hitta studier som skattar den totala kostnaden för hemlöshet. Boverket uppskattade 2015 kommunernas kostnader för boendelösningar för personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden till omkring 5,3 miljarder kronor per år, eller 240
000 kronor per person. Boverket poängterar samtidigt att det finns andra kostnader som uppstår till följd av och i samband med hemlöshet, men att dessa inte är med i deras beräkning. Det kan vara kommunens kostnader för bidrag den betalar, eller kostnader för socialtjänst och sjukvård. En del boendekostnader bärs dessutom av frivilligorganisationer. Det är dock av vikt att framhålla att den största kostnaden kanske ändå läggs på den enskilde hemlösa. Det finns studier som visar på svårigheten att komma tillbaka till en sund ekonomi efter att man hamnat i hemlöshet och Socialstyrelsen redogör i rapporten ”Förebygga och motverka hemlöshet” att personer som en gång blivit avhysta har mycket svårt att komma in på bostads
marknaden igen.
Idag har kommuner och ideella föreningar ett stort ansvar för att personer i hem
löshet ska få tak över huvudet men vi ser att staten har en viktig roll att spela, inte minst genom den nationella hemlöshetsstrategin, där bland annat metoden Bostad först ges en viktig roll i arbetet.
Sverige har en högre andel hemlösa än våra grannländer Norge, Danmark och Finland enligt en rapport från Nordisk välfärd år 2018. Hemlösheten i Norge och Finland minskar men inte i Sverige och Danmark, vilket kan bero på flera orsaker. Både Norge och Finland har haft hög bostadsbyggnadstakt jämfört med befolkningsökningen, men de har även varit mer uthålliga i sina nationella hemlöshetsstrategier än Sverige
och Danmark. Dessutom har Finland haft en god effekt av sin nationella bostadsstiftelse,
Y-stiftelsen.
Y-stiftelsen är en bostadssocial verksamhet som grundades 1985 och en central aktör i den finska strategin mot hemlöshet. Stiftelsen är politiskt och religiöst obunden. Den grundläggande idén med dess verksamhet var och är att förvärva mindre hyreslägen
heter för enskilda hemlösa från det befintliga bostadsbeståndet på den öppna marknaden (eller bygga i egen regi). I dag är stiftelsen den fjärde största hyresvärden i Finland. Stiftelsen äger drygt 18
500 lägenheter och verkar i fler än 50 finska städer och kommuner.
Enligt stiftelsens stadgar är dess grundläggande uppgift att ”stödja hälso- och sjuk
vårdstjänster genom att anordna bostäder som matchar mänsklig värdighet för människor med behov av bostäder och att kunna leva självständigt eller nästan själv
ständigt”. För att leva upp till denna målsättning köper och bygger stiftelsen hyres
bostäder för hyresgäster med speciella behov, samt genomför utvecklingsprojekt i syfte att skapa hållbara bostadslösningar för samma grupper. Under alla år som stiftelsen varit aktiv har verksamheten varit vanliga hyreslägenheter. Stiftelsen bygger inte vandrarhem eller skapar tillfälliga lösningar för hemlösa.
Stiftelsen bygger inte på välgörenhet och den är inte heller finansierad av donationer.
Istället söker stiftelsen finansiering från en rad olika källor – statliga, privata och ideella.
Y-stiftelsen erbjuder två olika typer av hyreslägenheter. Den ena, s.k. M2-Kodit-hem, är bostäder med låga hyror riktade till grupper som har svårt att hitta en egen bostad. Den andra kallas för Y-Kodit-hem och är anpassade för särskilda grupper. Därutöver utvecklar och hyr Y-stiftelsen också ut hela stödboenden. Detta är bostadshus avsedda för särskilda grupper som har egen personal. Totalt finns det cirka 1
000 lägenheter i denna kategori. För att finansiera byggnationen av dessa enheter kan Y
‑
stiftelsen ansöka om statligt garanterade räntestödslån och investeringsbidrag (ARA-bidrag och lån).
Grundfinansieringen av Y-stiftelsen kommer från tre olika håll: den finska staten, Veikkaus Oy, Finlands motsvarighet till Svenska spel, och de kommuner som sam
arbetar med Y-stiftelsen lokalt. Låg ränta ges av staten, och stiftelsen har också tillgång till förmånliga banklån. Som ideell organisation har stiftelsen rätt till statliga invester
ingar och lån för byggande av allmännyttiga bostäder inom ramen för ARA, Finlands statliga bostadsfinansierings- och utvecklingscenter. När Y
‑
stiftelsen bygger bostäder riktade till personer med särskilda behov kan dessa lån täcka upp till 50 procent av byggkostnaderna. En annan viktig finansiär har varit statliga STEA, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. STEA har som uppdrag att förmedla statliga bidrag till organisationer och stiftelser som ägnar sig åt sociala frågor och hälsofrågor i Finland. STEA har beviljat medel till Y-stiftelsen både för att köpa spridda bostäder för hemlösa och till olika utvecklingsprojekt.
Det finska arbetet mot hemlöshet utvärderades för några år sedan av en interna
tionell utvärderingsgrupp. Forskarna konstaterade att Finland tycktes ha uppnått ett trendbrott i utvecklingen av hemlösheten. Dels anses det bero på att det skett ett skifte i hemlöshetsarbetet där många aktörer samverkat, dels har miljöministeriet arbetat med en nationell strategi som har finansierat olika bygg- och bostadsprojekt i kommunerna och därigenom minskat bostadsbristen.
En studie från Herriot-Watt University i Storbritannien från 2012 visade att Y
‑
stiftelsen varit särskilt framgångsrik i fråga om att motverka segregation, genom att sprida ut lägenheterna till hemlösa på många olika bostadsområden i städerna.
Enligt egen utsago från Y-stiftelsen har Finland lyckats väl med att bekämpa hemlöshet och Y-stiftelsen har en stor del i den minskande hemlösheten. Hemlösheten i Finland har minskat i flera decennier. Enligt utomstående bedömare från den så kallade Housing First-rörelsen beror detta i hög grad på framgångsrika långsiktiga hemlöshets
program, samt gemensamma ansträngningar från olika parter i samhället. Från och med
2008 ersattes härbärgen och vandrarhem med permanenta boendelösningar. Y-stiftelsens
kunder har egna hyreskontrakt, men har samtidigt tillgång till supportpersonal vid behov.
Då Y-stiftelsen under många år lyfts fram som en av de viktigaste delarna av Finlands minskande hemlöshet anser vi att Sverige bör undersöka möjligheterna till att ta efter detta goda exempel. Vi anser därför att möjligheterna för en nationell bostads
stiftelse ska utredas och att det i arbetet med detta ska inrättas en styrgrupp under Statens bostadsomvandling med representanter från Socialstyrelsen, Boverket, kommunsverige, idéburna bostadsaktörer, Fastighetsägarna och Sveriges allmännytta för att driva detta arbete framåt.
Katarina Luhr (MP)
Linus Lakso (MP)
Emma Nohrén (MP)
Elin Söderberg (MP)
Ulrika Westerlund (MP)