Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.027 · ämneslikhet 0.789. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.503A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jobba aktivt med att förkorta köerna till ätstörningsvården och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfullt arbeta för att korta köerna till ätstörningsvården och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om samt ta fram nationella riktlinjer för ätstörningsvården och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en god och jämlik vård över hela landet vid ätstörningar och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 482 ord · B 199 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:250
av Anna Wallentheim (S)
Ökad kunskap och prioritering kring ätstörningar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jobba aktivt med att förkorta köerna till ätstörningsvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om samt ta fram nationella riktlinjer för ätstörningsvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en god och jämlik vård över hela landet vid ätstörningar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Ätstörningar är inte bara ett personligt lidande; de är även ett symptom på ett bristfälligt samhällssystem som misslyckas med att skydda sina medborgare från en osynlig men förgörande fiende.
Namnen – anorexia, bulimi, hetsätningsstörning, arfid, ortorexi – är inte bara diagnoser; de är bevis på det kaos som vår nuvarande samhällsstruktur skapar i våra sinnen och kroppar. Ätstörningar är inte en isolerad tragedi; de är en produkt av vårt samhälles orealistiska och skadliga normer för skönhet och kroppsideal men också ett bevis på den ökade stressen och människors behov av kontroll.
Att utsätta individer för den ständiga pressen att uppfylla samhällets ideal har allvarliga konsekvenser för mental och fysisk hälsa. Det är inte överraskande att ätstörningar har blivit en epidemi som härjar inom vårt samhälle. Det är ett tecken på en samhällskris vi inte längre kan ignorera.
Låt oss granska siffrorna – enligt Karolinska institutet har anorexia nervosa en skrämmande dödlighet på tio procent, den högsta bland alla psykiatriska diagnoser. Det här är inget mindre än en dödsdom som utfärdas till de som kämpar med ätstörningar. Det är en följd av vår oförmåga som samhälle att tillhandahålla tillräcklig hjälp och stöd till de som behöver det mest.
Ätstörningar är inte bara ett individuellt lidande; de är en börda som samhället måste bära. De som lider av dessa sjukdomar lider inte bara av sina egna demoner; de lider också av bristen på tillgänglig vård och stöd. Under pandemin försämrades situationen ännu mer när köerna till ätstörningsvården växte i hela landet. Än idag är detta ett problem och människor som kämpar mot sina ätstörningar tvingas vänta allt längre på hjälp pga. regionernas ansträngda ekonomiska situation. Detta är en politisk prioritering som måste omprövas.
Ytterligare en politisk orättvisa inom ätstörningsvården är ojämlikheten i tillgång och kvalitet mellan olika regioner och inom samma region. Detta är en direkt följd av bristande kunskap om ätstörningar och bristande politiskt engagemang för att förbättra vården.
För att rätta till denna politiska orättvisa måste vi öka kunskapen om ätstörningar och säkerställa en rättvis fördelning av resurser. Köerna till ätstörningsvården måste kortas och vården måste standardiseras över hela landet. Det är dags att politikerna tar sitt ansvar och agerar med kraft och medkänsla för att rädda liv och minska det lidande som ätstörningar orsakar. Det är en politisk skyldighet som vi inte kan undvika längre.
Anna Wallentheim (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1861
av Anna Wallentheim (S)
Jämlik vård vid ätstörningar i hela landet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfullt arbeta för att korta köerna till ätstörningsvården och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Ätstörningar är en av våra mest allvarliga folkhälsoutmaningar. För den som insjuknar innebär sjukdomen ett enormt lidande, och i värsta fall kan den vara livshotande. Tidiga insatser är helt avgörande – ju snabbare vården kan gripa in, desto större är chansen till tillfrisknande.
I dag ser vi dock en situation där allt fler söker hjälp samtidigt som vårdens kapacitet inte räcker till. Antalet personer i kö till behandling har på kort tid tredubblats, och i vissa regioner kan väntan uppgå till ett helt år. Samtidigt visar siffror att antalet flickor som tvångsvårdas för livshotande ätstörningar har ökat med 300 procent på bara sex år. Det visar tydligt hur allvarligt läget är – och hur farligt det är att människor tvingas vänta på vård.
Det är därför helt nödvändigt att korta köerna till ätstörningsvården. Ingen människa ska behöva vänta så länge på livsviktig behandling. Varje förlorad dag riskerar att fördjupa sjukdomen och försvåra återhämtningen.
Anna Wallentheim (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag