Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.118 · ämneslikhet 0.896. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om ordningsvakter ska inordnas i auktoriserade företag för att kunna utöva sitt yrke och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om ordningsvakter ska inordnas i auktoriserade företag för att kunna utöva sitt yrke och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 281 ord · B 373 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1554
av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Ordningsvakter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om ordningsvakter ska inordnas i auktoriserade företag för att kunna utöva sitt yrke och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En ordningsvakt är en person med ett förordnande av Polismyndigheten att medverka till att upprätthålla allmän ordning. Man har ett antal viktiga befogenheter under sin tjänstgöring som i vissa hänseenden är att jämföra med en polismans. Det kan handla om att till exempel frihetsberöva personer eller att använda våld i vissa situationer.
Ordningsvakt blir man efter en kortare utbildning på tio dagar och en lämplighets
bedömning. Tanken när man införde ordningsvakter genom lagstiftning på 80-talet var att låta det bli en temporär lösning på polisbristen. Polisbristen bestod och ordnings
vakterna har blivit kvar. Ordningsvakter jobbar nu i många olika sektorer, under evene
mang, i kollektivtrafiken, i sjukvården, på bibliotek och i centrum.
Många ordningsvakter är anställda av auktoriserade bevakningsföretag, andra är fri
lansande. Frilansande ordningsvakter är vanliga vid arrangemang och på krogar och nattklubbar. Gällande ordningsvakter i offentliga lokaler eller affärer är det vanligast att de arbetar för ett bevakningsföretag.
Det är viktigt att allmänhetens förtroende för yrkesgruppen ordningsvakter är starkt. Det är ingen hemlighet att ordningsvakter inom nöjesbranschen inte alltid åtnjuter ett stort förtroende hos allmänheten. Rapporter om övervåld och diskriminering är åter
kommande. Av den anledningen borde en översyn granska om det vore till gagn för all
mänheten att ordningsvakter endast fick utöva yrket genom en anställning i ett auktori
serat bevakningsföretag.
Mattias Ottosson (S)
Eva Lindh (S)
Johan Andersson (S)
Johan Löfstrand (S)
Teresa Carvalho (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1431
av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Förstärkning av ordningsvakternas roll genom auktoriserade företag och skärpta krav
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om ordningsvakter ska inordnas i auktoriserade företag för att kunna utöva sitt yrke och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En ordningsvakt är en person med ett förordnande av Polismyndigheten att medverka till att upprätthålla allmän ordning. Under tjänstgöring har ordningsvakten befogenheter som i vissa fall kan jämföras med en polismans, exempelvis frihetsberövande eller användning av våld.
Ordningsvakt blir man efter en kortare utbildning på tio dagar samt en lämplighets
bedömning. Sedan lagstiftningen infördes på 1980-talet har ordningsvakter gått från att vara en tillfällig lösning på polisbrist till att bli en etablerad yrkesgrupp i samhället. Idag finns ordningsvakter i kollektivtrafiken, vid evenemang, i vården, på bibliotek och i centrummiljöer.
Många ordningsvakter är anställda av auktoriserade bevakningsföretag, men det finns också frilansande ordningsvakter, särskilt inom nöjesbranschen. För att stärka allmänhetens förtroende för yrkesgruppen är det angeläget att de som verkar i yrket omfattas av en tydlig struktur och professionella ramar. Återkommande rapporter om övervåld och diskriminering visar att ytterligare åtgärder krävs.
En översyn bör därför inte bara omfatta frågan om ordningsvakter ska utöva sitt yrke enbart genom auktoriserade företag, utan även hur dessa företag tar ansvar för kompetensutveckling och fortbildning. Ordningsvakter arbetar ofta i utsatta och svåra miljöer, där rätt kunskap och bemötande är avgörande. Regelbunden kompetens
utveckling inom exempelvis konflikthantering, diskrimineringsfrågor, rättssäkerhet och bemötande kan minska risken för missöden och stärka yrkets legitimitet.
Utöver detta bör auktoriserade bolag ges ett särskilt ansvar att säkerställa att ordningsvakter inte har ett kriminellt förflutet eller är kopplade till kriminella nätverk. Detta kräver en tydlig lagstiftning som ålägger bolagen att följa upp sina anställdas bakgrund på ett rättssäkert, proportionerligt och klokt sätt. På så sätt kan man förhindra att ordningsvaktsyrket infiltreras av kriminella och samtidigt värna integritet och rättssäkerhet för dem som arbetar i yrket.
Genom att kombinera en tydlig organisatorisk tillhörighet, krav på kompetens
utveckling och ett skärpt ansvar för att hålla kriminalitet borta från yrket kan vi stärka både förtroendet för ordningsvakter och tryggheten i samhället.
Mattias Ottosson (S)
Eva Lindh (S)
Johan Andersson (S)
Johan Löfstrand (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag