RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Nolltolerans mot hederskulturens brott

2022/23 · HA021076 · Ann-Sofie Alm (M)

Original hos Riksdagen

B · Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle

2023/24 · HB021396 · Ann-Sofie Alm (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp.

Ordlikhet 0.351 · ämneslikhet 0.920. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 15 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nolltolerans mot hederskulturens brott och att regeringen ska återkomma med förslag om hur det kan uppnås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

15 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram en nationell handlingsplan mot hederskulturens brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur många barn som befinner sig i riskzonen för att utsättas för hederskulturens brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skyddade identiteter för brottsoffer för hedersbrott ska vara livslånga och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur många barn som förts bort mot sin vilja och se över möjligheten att de återbördas till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att myndigheter och rättsväsende får de befogenheter de behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att socialtjänsten sekretessbelägger identiteten på brottsoffret i ärenden vid misstanke om hederskultur och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att socialtjänsten flaggar varje ärende med misstänkta brott om hederskultur och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att lagen om vård av unga anpassas till barn och ungdomar som omhändertas från vårdnadshavare som lever under hederskulturens normer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra om begränsningar i flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur ekonomiska sanktioner, såsom indragna bidrag, kan införas för familjer runt barn och ungdomar som är utsatta för hedersbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur vite kan utdelas för vårdnadshavare vars barn förhindras skolgång enligt skolplanen på grund av hederskultur och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att strypa finansieringen till odemokratiska extrema religiösa samfund, förbund och skolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvecklingsbistånd kan villkoras med att mottagarlandet ska medverka till återförande av barn och ungdomar som ofrivilligt vistas i mottagarlandet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

Hela texten jämförs: A 1233 ord · B 1425 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:1076 av Ann-Sofie Alm (M) Nolltolerans mot hederskulturens brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nolltolerans mot hederskulturens brott och att regeringen ska återkomma med förslag om hur det kan uppnås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Det finns en djup orättvisa i att inte alla medborgare i vårt land får möjlighet att åtnjuta den jämställdhet, den frihet och de rättigheter som vi andra tar för givna, utan lever i hederskulturens förtryck. Det ska inte finnas tillstymmelse till tvivel om att i Sverige gäller nolltolerans mot våld och förtryck som riktas mot barn och ungdomar, nolltolerans mot hederskulturens brott. Hederskulturens brott tar sig uttryck i frihetsberövande, bortgifte av barn och därigenom våldtäkt av minderårig, könsstympning av flickor och kvinnor, hot om våld, våld, trakasserier från moralpoliser, utomrättsliga rättegångar, bestraffningar av olika slag och ytterst mord. Hederskulturen är särskilt grym då brottsoffrets förövare är den familj som borde vara tryggheten. En nationell handlingsplan mot hederskulturens brott för alla aktörer i samhället Sverige behöver en nationell handlingsplan där alla samhällets aktörer har rätt kunskap och rätt befogenheter för att agera för att vi ska nå en nolltolerans mot hederskultur. Alla aktörer som kan förhindra hederskulturens brott ska ges den kunskap de behöver. Det kan handla om socialtjänsten, polisen, Åklagarmyndigheten, domstolar, rektorer och lärare, vårdcentraler och tandläkare men även fritidsgårdar och föreningar. En första åtgärd i en sådan handlingsplan skulle kunna vara att utreda hur många barn som lever i hederskultur och hur många som är i riskzonen för att utsättas för hederskultur och dess brott. Det behöver vidare klargöras hur man säkrar bevis mot förövare av hederskulturens brott. Hela rättskedjan behöver mer kunskap om hederskultur då det krävs annorlunda bevisföring för en fällande dom när ett kollektiv sanktionerar och utför ett brott. Sekretessbelägg ärenden direkt vid misstanke om hedersbrott Socialtjänsten behöver tillse att alltid, vid minsta misstanke om att hederskultur är involverat i någon orosanmälan eller i något annat ärende, sekretesstämpla identiteten på den utsatte. Idag har många inom socialtjänsten insyn i ärenden. När en hedersbrottsutsatt människa ber om hjälp ska den personen vara trygg med att få den hjälpen utan att riskera att råka ännu mer illa ut. Att inte sekretessbelägga handlingar gällande hederskultur kan därför vara förknippat med direkt livsfara för den brottsutsatte. Alla handlingar hos socialtjänsten med misstanke om hederskulturbrott behöver flaggas. Den krassa verkligheten vittnar om varför. Det finns ett ord – eftervåld – som beskriver våld som skett efter att socialtjänsten avslutat ärendet. Islamistiska hatpredikanter ska likt terrorister nekas inträde i Sverige Hederskulturens normer hör inte hemma i det svenska samhället. Här värnar vi alla barns lika rättigheter och möjligheter. Här värnar vi vår demokrati. I Sverige gäller svensk lag. Ett medborgarskap för en person som inte accepterar det ska inte tas för givet. Ett uppehållstillstånd för en person som inte accepterar det ska inte tas för givet. Islamistiska hatpredikanter ska likt terrorister nekas inträde till Sverige. Se över LVU gällande barn och ungdomar utsatta för hedersbrott Socialtjänstlagen gör gällande att omhändertagna barn och ungdomar genom lagen om vård av unga (LVU) i alla givna möjliga lägen ska återarbetas tillbaka till sina bio ­ logiska föräldrar. När det gäller hedersbrottsutsatta barn och ungdomar kan ett åter ­ förande till den biologiska familjen innebära stor fara. Lagen borde därför ses över för att kunna skydda även dessa barn och ungdomar. Inga bidrag till extrema religiösa förbund och skolor Det är självklart att skattepengar inte ska finansiera brottslig verksamhet. Lika självklart är att brott mot mänskliga rättigheter inte ska finansieras med skattemedel. Hederskultur är systematiserad och organiserad brottslighet mot mänskliga rättigheter. Hederskultur behöver inte vara religiöst betingad, men extrema religiösa förbund och skolor använder sig ofta av hederskulturens maktmedel. Därför ska inte svenska skattepengar finansiera extrema religiösa samfund, förbund eller skolor. Indragna bidrag och vite vid misstanke om hedersbrott När ett barn gifts bort mot sin egen vilja och när ett barn förs ut ur landet mot sin egen vilja bör det bli mycket kännbart för förövare och medhjälpare till brottet som tydliga markeringar från samhället. Det bör klargöras hur bidrag kan dras in vid misstanke om hederskulturbrott till dess att barnet är återfört. Grundskolan bör även kunna begära vite av föräldrarna om barnet inte kommer till skolan eller om det p.g.a. hedersproblematik inte deltar i skolarbetet. Försäkringskassan och socialtjänsten bör ha möjlighet att pausa utbetalningar vid misstankar om att hederskulturbrott såsom frihetsberövande, tvångsgifte eller köns ­ stympning eller annan fara för barnets liv föreligger. Försäkringskassan och socialtjänsterna är centrala i ett sådant arbete och bör därför ges möjlighet att stoppa utbetalningar till familjen runt den hedersbrottsutsatte. Skyddad identitet för brottsoffret En person som utsätts för hedersbrott kan få skyddad identitet. Detta skydd upphör dock efter två år och måste då förnyas. Två år är en väldigt kort tid i en hederskulturkontext där generationsarvet för vidare oförrätter mot familjen tills vedergällning är vidtagen. En skyddad identitet bör i dessa fall därför vara livslång för att skydda brottsoffret på bästa sätt. Definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck Definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck behöver klargöras. Det behöver bland annat klargöras om begränsningar i val av klädsel för flickor och kvinnor är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens förtryck och våld. Villkorat bistånd Sveriges myndigheter behöver mer effektivt kunna förebygga och förhindra att barn och ungdomar med anknytning till Sverige tvingas att ingå äktenskap eller könsstympas i Sverige eller utomlands. Om barnet eller ungdomen förs ut ur landet mot sin vilja behövs åtgärder för att underlätta, eller om inte det är möjligt att framtvinga, ett återförande till Sverige av det utsatta barnet. Moderaterna bör därför verka för att i varje avtal om utvecklingsbistånd villkora biståndet med att mottagarlandet är behjälpligt i återförande av hedersbrottsutsatta barn och ungdomar till Sverige. Förbud mot utomrättsliga rättegångar Utomrättsliga rättegångar upprätthåller hederskulturens normer. Hederskulturens skräckvälde kan därmed fortgå. Svensk lag ska gälla i Sverige och det ska kunna säkerställas att det inte finns parallella rättssystem. Därför skall dessa parallella rättssystem, dessa utomrättsliga rättegångar, såsom romska rättegångar och andra klanrättegångar, förbjudas. Förbud mot njutningsäktenskap Njutningsäktenskap är en omstridd sedvänja inom shiaislam, ett system som vissa religiösa ledare anser har stöd i Koranen, där man gifter sig under en begränsad tid för att kunna ha en sexuell relation, sex halal, dvs. ha sex som då är tillåtet inom islam. Dessa äktenskap ses av några som en prövotid innan man gifter sig på riktigt. Av andra används dessa njutningsäktenskap som rena sexköp. Många kvinnor i nöd utnyttjas och far illa i detta system. Njutningsäktenskapen sanktioneras av shiamuslimska imamer som inte sällan, likt hallickar, tar betalt för denna tjänst. Njutningsäktenskap är att likställa med koppleri och människohandel och bör därför förbjudas. Förbud mot religiösa mutor Det ska vara straffbart att ta emot religiösa mutor som ges för att köpa sig fri från skammen av att ha brutit mot religiöst tolkade regler. Det kan exempelvis vara betalning för vigsel i njutningsäktenskap eller olika former av skadestånd som en kvinna måste betala en imam för att få skilja sig. Ett hedersbrott ska aldrig preskriberas Ett brottsoffer inom hederskulturen blir av klanen dömd på livstid och får därför leva med dödshotet under hela sin livstid. Ett hedersbrott bör därför aldrig preskriberas. Möjligheten att utdöma straff ska alltid finnas kvar. Nolltolerans mot hederskulturen betyder att vi aldrig någonsin vänder barn, ungdomar och brottsoffer som är utsatta för dessa oerhörda grymheter ryggen. Ann-Sofie Alm (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2023/24:1396 av Ann-Sofie Alm (M) Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram en nationell handlingsplan mot hederskulturens brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur många barn som befinner sig i riskzonen för att utsättas för hederskulturens brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skyddade identiteter för brottsoffer för hedersbrott ska vara livslånga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur många barn som förts bort mot sin vilja och se över möjligheten att de återbördas till Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att myndigheter och rättsväsende får de befogenheter de behöver för att kunna säkra bevis mot brottsutövare inom hederskulturen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att socialtjänsten sekretessbelägger identiteten på brottsoffret i ärenden vid misstanke om hederskultur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att socialtjänsten flaggar varje ärende med misstänkta brott om hederskultur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att lagen om vård av unga anpassas till barn och ungdomar som omhändertas från vårdnadshavare som lever under hederskulturens normer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra om begränsningar i flickors val av klädsel är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra vilka befogenheter svenska myndigheter behöver för att förhindra att svenska skattepengar finansierar brott mot mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur ekonomiska sanktioner, såsom indragna bidrag, kan införas för familjer runt barn och ungdomar som är utsatta för hedersbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra hur vite kan utdelas för vårdnadshavare vars barn förhindras skolgång enligt skolplanen på grund av hederskultur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att strypa finansieringen till odemokratiska extrema religiösa samfund, förbund och skolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvecklingsbistånd kan villkoras med att mottagarlandet ska medverka till återförande av barn och ungdomar som ofrivilligt vistas i mottagarlandet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa preskriptionstiden helt för hedersbrott och brott med hedersmotiv och tillkännager detta för regeringen. I Sverige gäller nolltolerans mot hederskultur Det finns en djup orättvisa i att inte alla medborgare i vårt land får möjlighet att åtnjuta den jämställdhet och frihet och de rättigheter vi andra tar för givna utan lever i heders ­ kulturens förtryck. Det ska inte finnas en tillstymmelse till tvivel om att i Sverige gäller nolltolerans mot våld och förtryck mot barn och ungdomar, nolltolerans mot hederskulturens brott. Hederskulturens brott tar sig uttryck bl.a. genom frihetsberövande, bortgifte av barn, därigenom våldtäkt av minderårig, könsstympning av flickor och kvinnor, hot om våld, våld, trakasserier från moralpoliser, bestraffningar av olika slag och ytterst mord. Heders ­ kulturen är särskilt grym då brottsoffrets förövare är den familj som borde vara trygg ­ heten för brottsoffret. En nationell handlingsplan mot hederskulturens brott för alla aktörer i samhället Sverige behöver en nationell handlingsplan där alla samhällets aktörer har rätt kunskap och rätt befogenheter att agera för att vi ska nå nolltolerans mot hederskultur. En första åtgärd i en sådan handlingsplan är att se över hur många barn som lever i hederskultur och hur många som är i riskzonen för att utsättas för hederskultur och dess brott. Det behöver vidare klargöras hur man säkrar bevis mot förövare av hederskulturens brott. Hela rättskedjan behöver mer kunskap om hederskultur då det krävs annorlunda bevisföring för fällande dom när ett kollektiv sanktionerar och utför ett brott. Sekretessbelägg ärenden direkt vid misstanke om hedersbrott Socialtjänsten bör alltid, vid minsta misstanke om att hederskultur är involverat i någon orosanmälan eller i något annat ärende, sekretesstämpla identiteten på den utsatte. Idag har många inom socialtjänsten insyn i ärenden. När en hedersbrottsutsatt människa ber om hjälp ska den personen vara trygg med att få den hjälpen utan att riskera att råka ännu mer illa ut. Att inte sekretessbelägga handlingar gällande hederskultur kan därför vara förknippat med direkt livsfara för den brottsutsatte. Den krassa verkligheten vittnar om varför. Det finns ett ord – eftervåld – som beskriver våld som skett efter att social ­ tjänsten avslutat ärendet. Alla handlingar hos socialtjänsten med misstanke om hederskulturbrott behöver flaggas Hederskulturens normer hör inte hemma i det svenska samhället. Här värnar vi alla barns lika rättigheter och möjligheter. Här värnar vi vår demokrati. I Sverige gäller svensk lag. Ett medborgarskap för en person som inte accepterar det ska inte tas för givet. Ett uppehållstillstånd för en person som inte accepterar det ska inte tas för givet. Islamistiska hatpredikanter bör, likt terrorister, nekas inträde till Sverige. Se över LVU gällande barn utsatta för hedersbrott Socialtjänstlagen gör gällande att omhändertagna barn och ungdomar genom lagen om vård av unga (LVU) i alla givna möjliga lägen ska återarbetas tillbaka till sina biologiska föräldrar. När det gäller hedersbrottsutsatta barn och ungdomar kan ett återförande till den biologiska familjen innebära stor fara. Lagen bör därför ses över för att kunna skydda även dessa barn och ungdomar. Inga bidrag till extrema religiösa förbund och skolor Det är självklart att skattepengar inte ska finansiera brottslig verksamhet. Lika självklart är att inte brott mot mänskliga rättigheter ska finansieras med skattemedel. Hederskultur är systematiserad och organiserad brottslighet mot mänskliga rättigheter. Hederskultur behöver inte vara religiöst betingad, men extrema religiösa förbund och skolor använder sig ofta av hederskulturens maktmedel. Därför bör inte svenska skattepengar finansiera odemokratiska extrema religiösa samfund, förbund eller skolor. Indragna bidrag och vite vid misstanke om hedersbrott Samhället bör göra mycket tydliga markeringar mot hedersbrott. När ett barn gifts bort mot sin egen vilja och när ett barn förs ut ur landet mot sin egen vilja, bör det därför bli mycket kännbart för förövare och medhjälpare till brottet. Det bör klargöras hur bidrag, vid misstanke om hederskulturbrott, kan dras in till dess att barnet är återfört. Grundskolan bör även kunna begära vite av föräldrarna om barnet inte kommer till skolan eller p.g.a. hedersproblematik inte deltar i skolarbetet. Försäkringskassan och socialtjänst bör ha möjlighet att pausa utbetalningar vid miss ­ tankar om hederskulturbrott såsom frihetsberövande, tvångsgifte eller könsstympning eller om annan fara för barnets liv föreligger. Försäkringskassan och socialtjänsterna är centrala i ett sådant arbete och bör därför ges möjlighet att stoppa utbetalningar till familjen runt den hedersbrottsutsatte. Skyddad identitet för brottsoffret En person som utsatts för hedersbrott kan få skyddad identitet. Detta skydd upphör dock efter två år och måste då förnyas. Två år är en väldigt kort tid i en hederskulturkontext där generationsarvet för vidare oförrätter mot familjen tills vedergällning är vidtagen. En skyddad identitet bör i dessa fall därför vara livslång för att skydda brottsoffret på bästa sätt. Definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck Definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck bör klargöras. Det bör bland annat klargöras om begränsningar i val av klädsel för flickor och kvinnor är ett uttryck för brott som sorterar under hederskulturens förtryck och våld. Villkorat bistånd Sveriges myndigheter behöver mer effektivt kunna förebygga och förhindra att barn och ungdomar med anknytning till Sverige tvingas ingå äktenskap eller könsstympas i Sverige eller utomlands. Om barnet eller ungdomen förs ut ur landet mot sin vilja behövs åtgärder för att underlätta eller, om det inte är möjligt, framtvinga ett återförande till Sverige av det utsatta barnet. I varje avtal om utvecklingsbistånd bör därför biståndet villkoras med att mottagarlandet är behjälpligt i återförande av hedersbrottsutsatta barn och ungdomar till Sverige. Ett hedersbrott bör aldrig kunna preskriberas Nolltolerans mot hederskulturens brott betyder att vi aldrig får vända dessa barn, ungdomar och brottsoffer ryggen. Ett hedersbrott bör därför aldrig kunna preskriberas. Möjligheten att utdöma straff bör alltid finnas kvar. Samhället ska aldrig vika från brottsoffrets sida. Ann-Sofie Alm (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag