Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 8 Migration
2022/23 · HA022056 · Anders Ygeman (S); Åsa Eriksson (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Kalle Olsson (S); Jessica Rodén (S); Zara Leghissa (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2023/24 · HB022623 · Anders Ygeman (S); Åsa Eriksson (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Kalle Olsson (S); Jessica Rodén (S); Zara Leghissa (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.009 · ämneslikhet 0.592. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 12 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.673 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
12 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens föreslagna utgiftsökning på 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
11 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till löneutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket för uppräkning av sjukpenning i särskilda fall och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringsskyddet för gravida och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter och risker med artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Försäkringskassans personalrekryteringsbehov och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2411 ord · B 3640 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2056
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens föreslagna utgiftsökning på 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
En stram och långsiktigt hållbar migration
Den socialdemokratiskt ledda regeringen ärvde 2014 en liberal migrationslagstiftning som gjorde att Sverige tog emot fler människor på flykt under 2015 och 2016 än vad vår kapacitet och möjlighet till integration klarade av. Därför lade den S-ledda regeringen om migrationspolitiken till att bli en av de stramaste i EU. Med ny migrationslagstiftning på plats där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel och en bosättningslag som fördelar det svenska mottagandet jämnare över hela landet har ett paradigmskifte skett och Sverige har nu en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, som upprätthåller asylrätten och främjar integration. 2021 var antalet asylsökande det lägsta på tjugo år och Sveriges andel av det totala antalet asylsökande till EU har minskat från 12 procent, till 3 procent under de senaste fem åren.
För att uppnå målet om en långsiktigt hållbar migration till Sverige, ett värdigt mottagande och en bra integration krävs ett kontrollerat mottagande av asylsökande och personer med tillfälligt skydd
.
Fortsätt arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen
Moderaterna införde 2008 världens mest marknadsbaserade lagar för arbetskraftsinvandringen. Det har gynnat oseriösa företag, blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk och bidragit till att personer som fått skydd i Sverige inte har kommit i arbete. Regeringen har under mandatperioden därför stramat upp regelverket genom
krav på bindande anställningsavtal för att beviljas ett arbetstillstånd
krav på företagen att anmäla till ansvarig myndighet om man försämrar avtalsvillkoren
skärpta kontroller av arbetstillstånd
fördubblade straffavgifter för företag som fuskar med arbetstillstånden och utökade möjligheter för polisen att genomföra arbetsplatsinspektioner
försörjningskrav vid anhöriginvandring
beslutat om proposition för höjt lönegolv vid arbetskraftsinvandring.
Det påbörjade reformarbetet på detta område behöver nu fortsätta med fler åtgärder:
Arbetsmarknadsprövning
Det stora reformarbete som nu måste göras inom migrationsområdet är att städa upp efter Moderaternas avreglering av arbetskraftsinvandringen 2008. Avregleringarna har lett till att nästan en kvarts miljon arbetstillstånd beviljats, varav lejonparten varit till yrken utan krav på högre utbildning eller där det råder brist på arbetskraft.
Vi socialdemokrater har infört krav på bindande anställningsavtal, skärpt kontrollerna och fördubblat sanktionsavgifterna för arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft utan arbetstillstånd. Men mer behöver göras.
Vi behöver skärpa och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt införa ett lönegolv, etablera en arbetsmarknadsprövning och skärpa sank
tioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare, bland annat genom att skapa ett nytt system som fokuserar på att möta de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. En utredning har under 2022 tillsatts för att bland annat analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring kan utformas, ta ställning till hur systemet med så kallat spårbyte kan avskaffas, ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen.
Fortsätt ta emot kvotflyktingar
Andra EU-länder måste ta ett större ansvar för att värna människors rätt att söka skydd från krig och förföljelse, samtidigt som Sverige ska ta sitt. Människor som saknar asyl
skäl har inte rätt att stanna i Sverige, men kvotflyktingar har bevisligen rätt till skydd. Deras rätt till permanenta uppehållstillstånd har redan prövats och ingen ytterligare prövning behöver ske.
I samband med omläggningen av migrationspolitiken under åren 2015–16 beslutades det också att kvoten successivt skulle höjas till 5
000 kvotflyktingar per år. Antalet flyktingar i FN:s flyktingläger runt om i världen är mycket stort och har ökat under de
senaste åren. Från flyktinglägren kommer också en betydligt större andel kvinnor och flickor, som ju drabbas särskilt hårt när krig och väpnade konflikter blossar upp i världens olika konfliktområden.
I arbetet med en stram migrationspolitik är det rimligt att prioritera mottagande av kvotflyktingar framför att fortsätta med en liberal politik för arbetskraftsinvandring där mångdubbelt fler invandrare får komma till Sverige och arbeta inom låglönebranscher eller utnyttjas som svart arbetskraft. Därför föreslår vi att 327 miljoner kronor tillförs anslaget 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande, jämfört med regeringens förlag i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd
Vi vill införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare
för att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap
för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Utredaren ska bland annat föreslå hur språk-
och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontroll
eras och föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Uppdraget ska
redo
visas senast den 22 maj 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen.
Avveckla EBO och värna intentionerna med bosättningslagen
Ordningen med EBO infördes 1994 genom lagen (1994:137) om mottagande av asyl
sökande med flera. Syftet med reformen var bland annat att mottagandet skulle präglas av valfrihet och ökat eget ansvarstagande. EBO under asyltiden har sedan det infördes berörts i flera utredningar. I betänkandet
Sverige, framtiden och mångfalden
(SOU 1996:55), konstaterades att de negativa effekterna av det egna boendet översteg de positiva. För att komma tillrätta med de negativa konsekvenserna av eget boende föreslogs i betänkandet
Etablering i Sverige – möjligheter och ansvar för individ och samhälle
(SOU 2003:75) bland annat att den särskilda bostadsersättningen för dem som
valde att bo i eget boende skulle tas bort. I enlighet med utredningens förslag begränsades därför ersättningen år 2005.
Redan i början av 2020 begränsade regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, så kallat EBO, i områden med socioekonomiska utmaningar. Ändringarna
har dock hittills haft begränsad effekt. I september förra året tillsattes också en utredning
som bland annat har i uppdrag att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på så kallade mottagningscenter under den första tiden i Sverige kan utformas. Utredningen
har nyligen lämnat ett delbetänkande
En ny ordning för asylsökandes boende
(SOU 2022:64). Här finns flera förslag som regeringen bör kunna gå vidare med utan dröjsmål.
Vi socialdemokrater vill avveckla EBO. Utredningen bör därför få tilläggsdirektiv och få i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att uppnå detta. Det kan exempelvis handla om att avskaffa dagersättningen under asyltiden om man inte bor i
Migrationsverkets boenden. En avveckling av EBO skulle bidra till bättre förutsättningar
för integration och till en jämnare fördelning av ansvaret för mottagandet av nyanlända mellan landets kommuner.
Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att kommunerna är
skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Riksrevisionen
har i december 2021 presenterat en granskning av bosättningslagen och gör den samlade bedömningen att intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden har uppnåtts. Vi står upp för bosättningslagen, som fördelar mottagandet jämnt mellan kommunerna i landet.
Fler som har fått avlägsnandebeslut ska återvända
Förtroendet för migrationspolitiken och det svenska mottagandet är beroende av att de som får skydd i Sverige ska stanna och bli en del av samhället och de som får ett avslag ska lämna landet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sedan 2014 vidtagit åtgärder för att öka återvändandet av personer med avlägsnandebeslut. Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att verkställa fler beslut om av- och utvisning och förvarskapaciteten har mer än fördubblats sedan 2014. Ett återvändandemål har också antagits som innebär att återvändandet ska öka med 50
% 2023 jämfört med år 2021. Den socialdemokratiska regeringen beslutade även att upprätta återvändandecenter för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Sedan 2014 har cirka 100
000 personer som inte haft rätt att vistas i landet återvänt. Sverige ligger över genomsnittet i EU och har både fler till antalet och andelen återvändande än exempelvis Danmark under 2021. Vi behöver intensifiera arbetet med återvändande av dem som har ett avlägsnandebeslut. Detta är en förutsättning för att bevara legitimiteten i migrationspolitiken och för att stärka förutsättningarna för integration för dem som får uppehållstillstånd i Sverige. Den socialdemokratiska
regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten
för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning. Utredaren ska bland annat ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut, ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver ytterligare befogenheter i arbetet med verkställighet, ta ställning till om preskriptions
tiden för avlägsnandebeslut ska förlängas, samt ta ställning till om Migrationsverket ska kunna lagra och söka på biometri i fler fall än i dag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen.
Bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer
Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrations
politik. En förutsättning för ett effektivt återvändandearbete är att det
etableras bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer liksom att antalet förvarsplatser ökar. Det är ett strukturellt arbete som kräver en rad olika insatser som behöver fortsätta under kommande år. Regeringens föreslagna utgiftsökning om 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring är, mot bakgrund av det omfattande arbete som behövs, en ineffektiv symbolåtgärd, varför Socialdemokraterna avvisar utgiftsökningen.
Ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig
Rysslands illegala invasion av Ukraina innebar den största flyktingkrisen sedan andra världskriget i Europa. För att säkra ett ordnat mottagande av och stöd till ukrainare på flykt tog den socialdemokratiska regeringen skyndsamt fram en plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd samt lagstiftning för jämnare fördelning av mottagandet i hela landet. Då kriget väntas fortsätta även under 2023, behöver Sverige förbereda sig på att de ukrainska flyktingarna kommer att stanna här under en längre tid. Det kommer
i sin tur kräva att man ser över vilka anpassningar som behöver göras för att de ukrainska
flyktingarnas vistelse och tillfälliga skydd i Sverige blir så bra som möjligt, både för flyktingarna och för det svenska samhället.
Nej till återinförande av begreppet ”bristande vandel” i svensk migrationslagstiftning
Regeringen har meddelat att man avser att utreda förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar från Sverige på grund av bristande vandel. Med bristande vandel avser man förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. Begreppet bristande vandel fasades ut ur utlänningslagen 1989 med motiveringarna att det inte längre användes i den praktiska tillämpningen och att begreppet ansågs obsolet. Vi anser, mer än 30 år senare, att begreppet bör anses som förlegat och inte längre bör tillämpas i modern rättstillämpning. En stram migrations
lagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på olika skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.
När människor tvingas, luras eller hotas i syfte att utnyttjas på olika sätt, till exempel för sexuella ändamål, innebär det en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det var därför som sexköpslagen infördes och den har varit framgångsrik mot bland annat
sextrafficking. Trots det hamnar varje år ett antal traffickingoffer i Sverige för att ”säljas” för sexuella ändamål.
Vi motsätter oss att prostituerade brottsutsatta likställs med brottslingar såsom gängkriminella. Vi står upp för rättsstatens principer och kvinnors rättigheter.
Vi avvisar därför sådana förslag som har sin grund i tveksamma moraliska värder
ingar om levnadssätt eller regelefterlevnad. I utlänningslagen och i andra lagar som rör migration bör det vara tydligt att det är brottsliga handlingar som kan leda till att man inte beviljas uppehållstillstånd eller kan utvisas ur landet.
Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
4
718
546
±0
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
9
060
000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
143
013
−20
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
779
576
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
200
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
291
158
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
326
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
500
450
±0
Summa
16
019
745
−20
000
Anders Ygeman (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Kalle Olsson (S)
Jessica Rodén (S)
Zara Leghissa (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2623
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till löneutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket för uppräkning av sjukpenning i särskilda fall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringsskyddet för gravida och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter och risker med artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Försäkringskassans personalrekryteringsbehov och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
49
575
487
±0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
50
131
000
230
000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
414
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
375
000
±0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
36
289
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
416
700
±0
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
2
308
180
±0
2:1
Försäkringskassan
9
576
282
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
74
270
±0
Summa
116
907
208
230
000
En trygg sjukförsäkring är en del av ett starkt samhälle
Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Den ger trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi ska kunna räkna med att få del av när vi behöver den. Den som blir sjuk ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd och rehabilitering för att tillfriskna och kunna återgå i arbete. Sverige ska ha trygga försäkringar byggda på tanken om plikt och rätt. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen. Genom att trygga inkomsterna vid sjukdom lönar det sig faktiskt att arbeta och göra rätt för sig.
Under mandatperioderna 2014–2022 har Socialdemokraterna i regeringsställning drivit på viktiga förändringar för att åter få en trygg sjukförsäkring. Den bortre tids
gränsen i sjukförsäkringen, ”stupstocken”, avskaffas den 1 februari 2016. Under åren 2020–2022 har helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk trätt i kraft som innebär att fler får behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och behand
ling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete:
Regelverket vid dag 180 har ändrats så att fler får möjlighet att behålla sin sjuk
penning för att avsluta vård och rehabilitering.
Regelverket vid prövningen dag 365 i en sjukskrivning har ändrats, så att personer med behov av en längre tids rehabilitering ska ha möjlighet att kunna slutföra den och sedan återgå till sitt ordinarie arbete.
Större flexibilitet för deltidssjukskrivna, så att möjligheten att kunna arbeta deltid och samtidigt beviljas sjukpenning på deltid blir bättre.
Enklare att få sjukpenning för behovsanställda.
Särskilda regler som förbättrar för äldre.
Trots dessa förändringar återstår mer att göra. Flera stora utredningar pågår eller har nyligen avslutats och lämnat förslag på förbättringar. Vi vill gå vidare med förslagen om att förstärka sjukförsäkringen. Efter nästan ett år med den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna märks det tydligt att hela det reformarbete som Socialdemo
kraterna påbörjade nu har avstannat.
Förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen
Flera viktiga steg har tagits av den socialdemokratiska regeringen för att reformera sjukförsäkringen i syfte att öka såväl den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen som förståelsen för regelverket. Därigenom har sjukförsäkringens legitimitet stärkts. Idag får fler personer behålla sin sjukpenning för att avsluta vård och rehabilitering. Personer med behov av en längre tids rehabilitering måste få möjlighet att kunna slutföra den med bibehållen sjukpenning, för att kunna återgå till sitt ordinarie arbete. Därtill har flera ersättningar i sjukförsäkringen höjts. Vi behöver fortsätta det arbetet och ytterligare förbättra regelverket i sjuk- och aktivitetsersättningen. Även ur ett jämställdhetsperspektiv finns det starka skäl att arbeta vidare med reformer inom detta område då cirka 65 procent av alla som har sjukpenning eller rehabiliterings
penning är kvinnor.
Förstärk möjligheterna till rehabilitering och inför samma arbetsförmågebegrepp för sjuk- och aktivitetsersättningen som för sjukpenning
Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning lämnade i augusti 2021 betänkandet
En
sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet
(SOU 2021:69). Utredningens huvudsakliga uppdrag var att se över regelverket för rätten till sjuk
ersättning respektive aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, att underlätta arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning samt att se över regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning.
Vi behöver förstärka möjligheten till rehabilitering och återgång till arbete för den som är sjuk. Det kan till exempel handla om att underlätta för arbete och studier kombinerat med sjuk- och aktivitetsersättning. För att säkra legitimiteten för sjukförsäk
ringen måste regelverket upplevas som rimligt och rättvist. Vi anser att regeringen med prioritet bör bereda utredningens förslag om att rätten till sjukersättning och aktivitets
ersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Inte heller i budgetförslaget för 2024 har regeringen prioriterat den här frågan. Det är beklagligt. Det handlar om de som är mest utsatta på vår arbetsmarknad och de riskerar långvarig eller permanent sjukskrivning om de inte får nödvändig hjälp att komma vidare. Det är därför vi vill att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk-och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning, och föreslår därför att anslag 1:2 förstärks med 230 miljoner kronor.
Vi anser också att regeringen bör arbeta vidare med utredningens övriga förslag för att underlätta för arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning samt förslag om förmåner vid rehabilitering. Nuvarande regelverk gör att den förebyggande sjukpenningen idag inte används tillräckligt och kommer därmed inte till nytta för enskilda med behov av förebyggande insatser. Om man i stället inför en så kallad preventionsersättning enligt utredningens förslag, skulle vi få en mer flexibel ersättning som skulle komma fler till nytta. Om fler får insatser i tid kommer också färre att behöva sjukskrivas.
Reformera sjuk- och aktivitetsersättningen och knyt nivån till löneutvecklingen
Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är idag rekordlågt och reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är så strikta att ytterst få får tillgång till den. Människor som har en arbetsförmåga, men som av olika anledningar inte anses attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden, behöver ha en trygg ekonomisk situation samtidigt som den förmåga som finns tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör se över hur fler med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte sommaren 2022 utredningen
En mer ändamålsenlig beräkning av sjuk- och aktivitetsersättningen
(Dir. 2022:62).
Syftet är att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som har sjukersättning eller aktivitets
ersättning genom att säkerställa en ändamålsenlig beräkning av förmånerna, bland annat
i fråga om följsamhet i förhållande till inkomstutvecklingen i övriga samhället. I
december 2022 stoppade den SD-stödda regeringen utredningen med motivet att upp
räkningen utifrån prisbasbeloppet utgjort en betydligt kraftigare ökning än vad exempel
vis löntagarna får. Detta är missvisande eftersom beräkningen av sjuk- och aktivitets
ersättning sett över en längre tid har halkat efter i inkomstutvecklingen. Utredningen skulle bedöma om det finns ett bättre sätt att räkna upp ersättningarna över tid så att man inte tappar i inkomstutveckling som har skett under många år. Vi menar att det fortsatt är angeläget att se över om indexeringen av garantiersättningen inom sjuk
ersättning och aktivitetsersättning kan förändras för att öka följsamheten mot inkomst
utvecklingen i övriga samhället. Vi anser därför att utredningen bör återinsättas och fortsätta uppdraget i enlighet med det ursprungliga direktivet.
Minska orättvisan i karensavdraget
Det är dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om alla de barnskötare, undersköterskor, busschaufförer, butiks
biträden och byggnadsarbetare som inte kan arbeta hemma. Många jobbar dessutom inom kontaktyrken där man utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed ökad risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det inom yrken för tjänstepersoner utvecklats metoder för hemarbete vid exempelvis lättare sjukdom, såsom förkylningar. Det här är djupt orättvist och det gör att arbetsmarknaden dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns risk för att man smittar sina kollegor, som också behövs för att sam
hället ska gå runt. Erfarenheterna från coronapandemin visar dessutom att ett mer rättvist karensavdrag kan rädda liv.
Flera rapporter bekräftar bilden av att karensavdragets nuvarande regelverk till stor del drabbar anställda inom arbetaryrken. Handelsanställdas förbund har i en nyligen presenterad rapport
Sjuk på jobbet
, som bygger på en enkätundersökning om arbets
miljö som gjordes under våren 2022, visat att 72 procent av Handels medlemmar har gått sjuka till jobbet under det senaste året. Att man inte har råd att stanna hemma är en vanlig förklaring till sjuknärvaron. Vi kan också konstatera att Sverige är det enda landet i Norden som tillämpar detta system med dubbel självrisk. Nuvarande ordning är därför inte rimlig och heller inte långsiktigt hållbar.
Från visst politiskt håll har framförts krav på att karensavdraget ska tas bort endast för vissa yrkesgrupper. Vi menar att en sådan avgränsning av regelverket mellan olika yrkesgrupper inte är praktiskt möjlig att genomföra. Den vägen är alltför snårig om man vill åstadkomma ett system som uppfattas som mer rättvist. Samtidigt som vi vill göra karensavdraget mer rättvist är det viktigt att bevaka att förändringar inte leder till ett överutnyttjande. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte våren 2022 en utredning om karens
avdraget och sjuklönen. Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuk
närvaro. Bland annat skulle fördelningseffekterna samt hälsoekonomiska och övriga konsekvenser av karensavdraget analyseras. Utredaren skulle även se över reglerna om karens för föräldralediga, behovsanställda, arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen och egenföretagare. I uppdraget ingick även en översyn av reglerna för sjuklön och analys av arbetsgivares sjuklöneansvar med avseende på incitamenten att motverka och minska sjukfrånvaro. Uppdraget skulle redovisas senast 29 september 2023. Mot bakgrund av hur angelägen en reform av karensavdraget är, var det oklokt och olyckligt av regeringen när man den 26 januari beslutade att lägga ned karensutredningen och istället utreda frågan internt inom Socialdepartementet. Beslutet har lett till att frågan nu förhalas och skjuts på framtiden. För oss socialdemokrater var detta en angelägen utred
ning och vår uttryckliga målsättning är att en reform för att förändra karensavdraget och öka rättvisan för alla som inte kan jobba hemifrån ska kunna genomföras under inne
varande mandatperiod. Men för att detta ska vara möjligt att genomföra behövs ett ordentligt beslutsunderlag där man seriöst har utrett olika handlingsalternativ. Det är vårt intryck att den interna processen på Socialdepartementet inte kommer att uppfylla de grundläggande kraven för att kunna ligga till grund för en proposition.
Socialdemo
kraterna anser därför att regeringen skyndsamt bör återuppta utredningen med de ursprungliga direktiven.
Bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en särskild utredare för att se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning. I betänkandet
Ett
trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst
(SOU
2023:30) föreslår utredaren bland annat att inkomsten även ska beräknas utifrån historiska inkomster samt att kvalifikationstiden minskas till en månads arbete.
Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen.
Åtgärda bristerna i sjukpenning i särskilda fall
Sjukpenning i särskilda fall är en ersättning som infördes 2012 och främst är aktuellt för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Beloppen har varit oförändrade sedan ersättningen infördes 2012. Denna ersättning är inte kopplad till pris
basbeloppet och har heller inte någon annan form av indexering. Mot bakgrund av det senaste årets kraftiga prisökningar är det angeläget att, i likhet med sjuk- och aktivitets
ersättningen, även denna ersättning får en ändamålsenlig uppräkning av ersättningen. Bristerna i denna ersättning visar tydligt på behovet av en översyn av grunderna för sjuk- och aktivitetsersättningen. I avvaktan på en mer genomgripande förändring bör regeringen skyndsamt se över reglerna för uppräkning av denna ersättning. Det bör tillkännages för regeringen.
Reformera sjukförsäkringsskyddet för gravida
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen uppdrog åt en särskild utredare att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Översynen har främst gällt reglerna om graviditetspenning. Syftet har varit att modernisera skyddet så att förmånen i högre utsträckning fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföretagare. Utredningen
Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida
(SOU 2023:23) lämnade sitt betänkande i maj 2023. Utredningen föreslår flera förstärkningar av skyddet, bland annat att en icke-behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalenderdagarna innan beräknad förlossning och fram till och med dagen före den faktiska förlossningen och att taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen höjs till 10 prisbasbelopp. Vi utgår från att förslagen nu kommer att remissbehandlas. Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och vi anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen.
En mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare att se över arbetsskadeförsäkringen och bland annat analysera villkoren för rätten till livränta i syfte att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, samt ta ställning till ytterligare åtgärder för att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd vid inkomst
förlust på grund av arbetsskada.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har konstaterat att det efter borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen 2008 har blivit svårare att avgöra om grundkraven för livränta är uppfyllda (S2019/05200). Tidigare gällde varaktighetskravet ett år fram i tiden för både rätt till livränta och sjukersättning. Numera finns det inte någon tydlig koppling mellan besluten om sjukersättning och besluten om arbetsskadelivränta. Regeringen ansåg att det måste säkerställas att arbetsskadelivräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, med god förutsägbarhet. Alltför stora variationer i beviljandet av livränta, som inte beror på sådana faktorer som förändringar i arbetsmiljön eller tillkomsten av nya behandlingsmetoder, riskerar att minska förtroendet för arbetsskadeförsäkringen.
Utredaren har i betänkandet
En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet
(SOU 2023:53) som lämnades den 14 september 2023 lagt förslag som bland annat syftar till att betydligt fler fångas upp och får en prövning av om skadan är en arbetsskada, betydligt fler får ersättning och en mer korrekt beräknad sådan, att försäkringen blir könsneutral, besluten blir mer rättssäkra, likformiga och transparenta samt att livräntan följer inkomstutvecklingen. Förslagen ska nu remissbehandlas. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen till hur den är tänkt att fungera och till hur den faktiskt fungerade fram till försämringarna i sjukförsäkringssystemet som den
dåvarande alliansregeringen genomförde under sina regeringsår. Förslagen i utredningen
bör därför beredas skyndsamt och regeringen bör snarast återkomma med en proposition till riksdagen.
Öka drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande
Den psykiska ohälsan är hög och har ökat påtagligt under senare år i Sverige.
Då livslängden ökar och i takt med att pensionsåldern successivt höjs och att det ställs ytterligare krav på att människor inte slits ut i förtid, måste Sveriges arbetsplatser bli mer hållbara. Med ett sådant synsätt bör tyngdpunkten för den goda arbetsplatsen ligga på det förebyggande hälsoarbetet där det lönar sig ekonomiskt att inte vänta att agera till dess att sjukskrivning har blivit ett faktum. För att bromsa den negativa utvecklingen krävs krafttag och alla aktörer som kan behöver tillsammans hjälpas åt för att nå en långsiktigt hållbar arbetsmarknad och en friskare befolkning. Vi vet att många faktorer spelar in och därför behövs ett holistiskt hälsoperspektiv när man kommer med lösningar inför framtiden. Ofta görs enstaka insatser men helhetsperspektivet tappas ofta
på vägen, vilket gör att många insatser inte får sin fulla kraft med genomslag och mätbara
effekter på sikt. De nödvändiga krafttagen kan handla både om ekonomiska sanktioner och belöningar. Det ska inte vara valbart att kunna strunta i att ens medarbetare uppvisar ohälsa. Idag gör för många arbetsgivare, både privata och offentliga, alltför lite för att undvika att slita ut sin personal och har ingen nämnvärd fokus på sina medarbetares hälsa.
Det är i dag för enkelt att slippa undan sitt ansvar som arbetsgivare – man behöver varken uppvisa ohälsotal eller medarbetarupplevelser åt något håll. Tidigare redovisades sjuktal i företagens årsredovisning, något man åter bör överväga. Det bör också över
vägas ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för granskningar av hur arbetsgivare lever upp till arbetsmiljölagen. Vidare bör man överväga införande av vite eller straff
avgifter för arbetsgivare som struntar i sitt ansvar för medarbetarnas hälsa. Regeringen bör därför göra en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brotts
ligheten. Den förra socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett
Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. I BP22 aviserades inrättandet av en ny myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt
fusk
.
Den nuvarande regeringen har fortsatt det arbetet och den nya Utbetalningsmyndig
heten
kommer att inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem
(SOU 2023:52) den 6 september 2023. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndig
heten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Regeringen bör utan dröjsmål bereda dessa förslag vidare för beslut i riksdagen. Det är
angeläget
för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghets
systemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Möjligheter och risker med artificiell intelligens (AI) vid handläggning av socialförsäkringsärenden
Ökad digitalisering och möjligheter att använda artificiell intelligens bör utvecklas inom alla offentliga verksamheter och myndigheter där det bedöms vara av stort värde. Med hjälp av AI finns det stora möjligheter för exempelvis Försäkringskassan att underlätta och rationalisera arbetet med det stora antalet beslutsärenden som dagligdags handläggs av myndigheten. I arbetet med utveckling och införande av ny teknik måste man också beakta de risker som är förbundna med AI och säkerställa att ny teknik inte riskerar drabba enskilda personer. Regeringen bör ta initiativ för att påskynda möjligheterna att använda dessa nya möjligheter inom Försäkringskassans verksamhet – låta AI göra rutinarbetet så att medarbetarna kan fokusera på det de är experter på.
Försäkringskassan – uppsägning av provanställda
Försäkringskassans främsta uppdrag är att administrera den oerhört viktiga social
försäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin. För många människor är den ersättning som Försäkringskassan beslutar om helt avgörande för den dagliga livs
föringen under längre eller kortare perioder.
Nyrekryteringsbehovet hos Försäkringskassan är stort för att klara de uppgifter som regering och riksdag har ålagt myndigheten. Utbetalningarna av elstödet under våren
2023 har ytterligare gjort en ansträngd arbetssituation än mer besvärlig. Under sommaren
har det framkommit att Försäkringskassan har tvingats säga upp nyanställd personal för att anslagen som de har fått inte räckt till. Det innebär att myndigheten har lagt massor av tid och resurser på att rekrytera och utbilda personal som verksamheten egentligen behöver, men som nu blivit uppsagda. Det är i sig ett slöseri med tid och resurser, men även ett hån mot alla dem som är beroende av Försäkringskassans beslut. Till exempel har personer med funktionsnedsättning och rätt till assistansersättning fått information om att de får vänta upp till sex månader på beslut om ersättning. Det är inte tillfreds
ställande och regeringen bör därför vidta erforderliga åtgärder för att Försäkrings
kassans handläggningstider ska minska.
Anders Ygeman (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Kalle Olsson (S)
Jessica Rodén (S)
Zara Leghissa (S)