Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2213 av Jonny Cato m.fl. (C) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Mer än 100 miljoner människor befinner sig på flykt runt om i världen, fler än någonsin förr. Just nu pågår dessutom ett krig i vårt närområde, i Ukraina. Centerpartiet anser att Sverige måste ta sin del av ansvaret och hjälpa människor på flykt. Det innebär att vi tillsammans med övriga EU-länder ska komma överens om en gemensam migrations ­ politik som bygger på ett gemensamt ansvar, där Sverige ska ta sin del av ansvaret. För att EU ska ta ett större gemensamt ansvar för människor på flykt krävs att EU ‑ länderna har en likvärdig asyllagstiftning. Samtidigt är det viktigt att skapa bästa förutsättningar för att människor som kommer till Sverige ska kunna integreras. Center ­ partiet står därför bakom den migrationslagstiftning som infördes sommaren 2021 och som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregeln, att skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, en bredare humanitär grund samt att försörjningskrav är huvudregeln för att få permanent uppehållstillstånd och vid anhöriginvandring. Denna lagstiftning bör ligga fast och inte rivas upp, Sverige behöver inte mer lappande och lagande i migrationspolitiken. En migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning och reda förut ­ sätter att den som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. Idag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att kunna vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asyl ­ beslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten under asylprocessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige vet vad som gäller. Vi anser därför att det behöver tillsättas en utredning som ser över om och hur rättssäkerheten under asylprocessen kan förstärkas och hur återvändandet kan bli mer effektivt, humant och sammanhållet. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb tillgång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Vi har därför bland annat lagt förslag om att etableringsersättningen ska göras om till ett etableringslån. En arbetskraftsinvandring med utgångspunkt i dagens regelverk Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. Sveriges tillväxt är beroende av utländsk kompetens. Vi vill därför värna dagens regler för arbetskraftsinvandring. Företag kan avgöra vilka personer de vill anställa bättre än vad Arbetsförmedlingen eller ett fackförbund kan. Det är i företagen som jobben växer fram och det är företagen som bäst kan avgöra vilken kompetens de behöver rekrytera. Det finns stora problem med missbruk av arbetstillstånd, vilket har uppmärksammats av flera myndigheter de senaste åren. Centerpartiet anser att det är mycket viktigt att få bukt med denna problematik. Ett antal reformer för att förhindra problemen har redan genomförts, men mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomförs är ändamålsenliga och leder till att fusket faktiskt minskar och inte slår hål på hela systemet. Vi i Centerpartiet har varit med och genomfört lagändringar som syftat till att mot ­ verka de kompetensutvisningar som tyvärr påverkat Sveriges attraktionsförmåga. Vi vill att en uppföljning görs för att säkerställa att problematiken är löst. Sverige måste kunna konkurrera med andra länder om arbetskraft. Därför är det viktigt att Sverige ser till att arbetskraftsinvandrare väljer att arbeta i just Sverige. Det förutsätter att vi har ett fungerade och samordnat system när man väl kommer hit, i likhet med många andra EU-länder. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 718 546 −18 512 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 9 060 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 143 013 −20 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 779 576 −3 062 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 291 158 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 326 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 500 450 ±0 Summa 16 019 745 −41 574 Centerpartiet anser att migrationspolitiken måste kombinera medmänsklighet och ordning och reda. Vi värnar rätten att söka asyl. Det är viktigt att asylprocessen inte är onödigt lång och att de asylbeslut som fattas är rättssäkra. Arbetet med återvändande för dem som får avslag på sin asylansökan måste ske på ett effektivt, humant och samman ­ hållet sätt och integrationen av dem som får stanna måste sätta igång direkt. Centerpartiet välkomnar regeringens förslag om förstärkningar av anslag 1:1, syftandes till att påskynda handläggningstiderna. För att finansiera andra prioriterade reformer föreslås anslag 1:3 minska med 20 miljoner kronor år 2023. Detta då regeringens förslag om en ettårig förstärkning föreslås avvisas. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Jonny Cato (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C)

Motion till riksdagen 2023/24:2739 av Jonny Cato (C) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Svensk ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor. Detta kommer också att påverka arbetsmarknaden, där arbetslösheten väntas öka och sysselsättningen falla tillbaka. Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallad svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper. I dag är närmare 330 000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbets ­ marknadspolitiska program. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration. För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva, måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbets ­ löshet är tärande för den enskilda, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden har Centerpartiet varit drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Men det räcker inte. Fortfarande leder höga kostnader för att anställa till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs det kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och utveckling och tryggar framtidens arbetsmarknad. Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effek ­ tiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver snabbas på genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta genom att jobbfokuset i trygghets ­ systemen ökar. Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen pågår nu reformeringen av Arbetsförmedlingen, där arbetslösa ska få hjälp från effektiva, fristående och resultatbaserade aktörer, som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet. Centerpartiet verkar för en reform av a ‑ kassan, där ersättningsgraden är 80 procent dag 0–100 med ett takbelopp på 1 090 kr och ett golvbelopp på 500 kr, 70 procent dag 101–200 med ett takbelopp på 950 kr och ett golvbelopp på 440 kr, 65 procent dag 201–300 med ett takbelopp på 890 kr och ett golvbelopp på 410 kr, 60 procent dag 301–800 med ett takbelopp på 820 kr och ett golvbelopp på 380 kr. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Under 2022 gjorde Arbetsförmedlingen stora överskott på sina sakanslag. Centerpartiet föreslår att minska Arbetsförmedlingens anslag till lönebidrag, arbetsmarknadspolitiska program och nystartsjobb, vilket påverkar anslag 1:2, 1:4 och 1:13. Av samma skäl före ­ slås minskade medel om 205 miljoner kronor till 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings ­ kostnader årligen för perioden 2024–2026. Centerpartiets nya a-kassemodell innebär minskade utgifter inom 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd motsvarande 8 200 miljoner 2024, 8 300 miljoner 2025 och 8 400 miljoner 2026. I samband med dessa utgiftsminskningar ökar kostnader till ålderspensionssystemet med 1 200 miljoner kronor 2024, 1 200 miljoner kronor 2025 och 1 300 miljoner kronor 2026. Som en följd av förslaget om bortre tidsgräns i sjukförsäkringen ökar utgifterna under 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1 900 miljoner 2024, 2 500 miljoner kronor 2025 och 1 700 miljoner kronor 2026. Samma förslag innebär också utgiftsökningar om 500 miljoner kronor 2024 under 1:3 Kostnader för arbets ­ marknadspolitiska program och insatser, samt 700 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2026. Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslag 1:3 öka med 43 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 166 miljoner kronor år 2025 och med 216 miljoner kronor år 2026. I den situation som Sverige är på väg in i, med en arbetslöshet som börjar växa som en följd av den höga inflationen och låga tillväxten, så är det viktigt att prioritera resurser till aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Därför föreslår Centerpartiet ökningar om 1 200 miljoner kronor 2024 och därefter fortsatta ökningar om 1 000 miljoner årligen inom 1:3 Kost ­ nader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för matchningstjänster. Detta följs också av sänkningar på arbetsgivaravgifter för låga inkomster, vilket ökar efter ­ frågan på arbetskraft samtidigt som det har en inflationsreducerande effekt. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 400 miljoner. Centerpartiet föreslår satsningar för att utvidga etableringsjobben till att även om ­ fatta företag utan kollektivavtal. Det medför ytterligare anslag om 55 miljoner kronor årligen från 2025 under anslag 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkes ­ introduktionsanställningar. Anslag 1:14 föreslås öka med 117 miljoner kronor år 2024 till följd av att Center ­ partiet avvisar regeringens förslag om att ta emot färre kvotflyktingar. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 433 miljoner kronor år 2025 och med 560 miljoner kronor år 2026. Jonny Cato (C)