Jämför sakliga förslag
A · Politik för minoriteter
2024/25 · HC021745 · Jan Riise (MP); Märta Stenevi (MP); Mats Berglund (MP); Katarina Luhr (MP); Janine Alm Ericson (MP); Camilla Hansén (MP)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2025/26 · HD023516 · Jan Riise (MP); Mats Berglund (MP); Camilla Hansén (MP); Annika Hirvonen (MP); Nils Seye Larsen (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.001 · ämneslikhet 0.767. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 14 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
14 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade möjligheter till undervisning i minoritetsspråk för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationellt minoritetsspråk som eget ämne i skolan och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum efter 2024 och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig finansiering av resursbibliotek för de nationella minoriteterna och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka public services programutbud på de nationella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Finland och Norge vad gäller tidningar på finska, meänkieli och samiska och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta informationscenter om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapslyft riktat till offentliganställda och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kommuner ska få stöd för att kunna leva upp till sina skyldigheter enligt grundskyddet och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om språk ska införas som diskrimineringsgrund och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera uppföljningen av minoritetspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de långsiktiga förutsättningarna för minoriteternas organisationer och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka arbetet mot hatbrott och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bidraget till säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund, ideella föreningar och stiftelser utformas på ett mer ändamålsenligt sätt och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell A i motionen.
Hela texten jämförs: A 2875 ord · B 2129 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1745
av Jan Riise m.fl. (MP)
Politik för minoriteter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade möjligheter till undervisning i minoritetsspråk för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationellt minoritetsspråk som eget ämne i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum efter 2024 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig finansiering av resursbibliotek för de nationella minoriteterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka public services programutbud på de nationella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Finland och Norge vad gäller tidningar på finska, meänkieli och samiska och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta informationscenter om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kunskapslyft riktat till offentliganställda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kommuner ska få stöd för att kunna leva upp till sina skyldigheter enligt grundskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om språk ska införas som diskrimineringsgrund och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera uppföljningen av minoritetspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de långsiktiga förutsättningarna för minoriteternas organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka arbetet mot hatbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bidraget till säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund, ideella föreningar och stiftelser utformas på ett mer ändamålsenligt sätt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är erkända som nationella minoriteter i Sverige och därmed har individer som tillhör dessa grupper särskilda rättigheter som rör språk, kultur och inflytande. Som part i Europarådets ramkonvention till skydd för de nationella minoriteterna och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk är Sverige skyldigt att bevara, skydda och utveckla de särskilda rättigheter som tillhör nationella minoriteter. Det innebär bland annat att diskriminering av personer tillhörande en nationell minoritet är förbjuden och att staten måste vidta åtgärder för att uppnå jämlikhet mellan majoritetsbefolkningen och minoriteterna. Sverige har ett ansvar att tillförsäkra minoriteter rätten till information, inflytande och delaktighet samt möjlighet att bevara och utveckla sin kultur, sin religion, sitt språk, sina traditioner och sitt kulturarv.
För att säkerställa Sveriges internationella åtaganden krävs ett aktivt och förstärkt arbete för nationella minoriteter. I slutändan handlar det om att överbrygga en situation där uppemot en tiondel av landets befolkning inte fullt ut har tillgång till lika rättigheter och möjligheter. De skillnader som idag finns mellan majoritetsbefolkningen och de nationella minoriteterna motverkar demokratin och sammanhållningen i samhället samt individens möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.
Genom historien har de nationella minoriteterna utsatts för omfattande övergrepp och diskriminering. Denna historia förpliktar oss till något annat. Det är därför av yttersta vikt att tillförsäkra judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar deras rätt till språk, kultur och inflytande.
Miljöpartiet står upp för de nationella minoriteternas rättigheter och drev under den förra mandatperioden på för en högre ambition i minoritetspolitiken och gör det fortsatt. Vi gjorde en storsatsning på nationella minoriteters språk och kultur med nya språk
centrum och stärkta minoritetsbibliotek. Vi lade fram en historisk konsultationsordning för det samiska folket samt inrättade sanningskommissioner för urfolket samerna och den nationella minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset. Vi har stärkt det judiska museet och avsatt medel för romsk inkludering. Vi har fått mycket gjort men mer behöver göras.
Vi har i år valt att särskilt uppmärksamma de olika minoriteterna i var sin kommitté
motion för att på det sättet ytterligare synliggöra de specifika mål som vi menar är särskilt angelägna. Därutöver finns ett antal övergripande frågor som samlats i denna för samtliga minoriteter gemensamma motion.
Utökad möjlighet till minoritetsspråk i skolan
Fortsatta satsningar krävs på språk, utbildning och kultur. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) framgår det tydligt att den verksamhet som erbjuds i förskola och äldreomsorg inom kommuner i förvaltningsområden ska ske helt eller till väsentlig del på minoritetsspråket. För att ytterligare revitalisera och stärka minoritetsspråken i Sverige bör nya bestämmelser om undervisning i nationella minoritetsspråk införas för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasieskolan och för gymnasiesärskolan. Det är viktigt att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska.
Undervisningen måste införlivas i den ordinarie skoldagen för att attrahera fler elever att läsa nationella minoritetsspråk. I likhet med utredningen ”Nationella minoritetsspråk i skolan” (SOU 2017:91) föreslår Miljöpartiet att nationellt minoritetsspråk bör införas som ett eget ämne, med cirka tre timmars undervisning per vecka under ordinarie skol-tid. Genom en egen beteckning kan ämnets status stärkas. Det ökar också möjligheten att attrahera kompetenta språklärare.
Permanent finansiering av språkcentrum
Miljöpartiet var med och genomförde en historisk satsning på nationella minoritetsspråk under tiden i regering. Bland annat lanserades satsningar på långsiktiga handlings
program och på att inrätta språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska. Sedan tidigare har Sametinget ansvarat för flera samiska språkcentrum.
Nationella språkcentrum ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare. Språkcentrumen ska aktivt främja och stimulera till ökad användning av språken, bistå med sakkunskap och sprida kunskaper om språken och hur de revitaliseras.
Språkcentrum är också viktiga då utbildningsområdet inte ensamt kan trygga minoritetsspråkens utveckling. De nationella minoriteternas kulturer och språk måste stödjas brett och som en del av svenskt kulturarv och mångfald. Flera instanser, däribland språkcentrum, behöver bidra med möjligheter att använda språken, och det allmänna måste tillhandahålla relevant och korrekt information om de språkliga rättig-heter som gäller för de nationella minoriteterna.
Som nästa steg bör finansieringen för minoritetsspråkens språkcentrum – samt övriga resurser för språkrevitalisering – permanentas efter 2024.
Långsiktig finansiering för resursbibliotek
Enligt bibliotekslagen ska de nationella minoriteterna ägnas särskild uppmärksamhet och garanteras likvärdig biblioteksverksamhet oavsett var de bor i landet. Enligt lag ska en strukturerad dialog föras med grupperna i syfte att utforma en angelägen biblioteksverksamhet. Att skydda och stärka språken och de kulturella identiteterna samt att bidra till barns utveckling av en flerkulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket är några av bibliotekens uppgifter.
I regering gav Miljöpartiet Kungliga biblioteket i uppdrag att inrätta resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken. Detta innebär att flera av de nationella minorite
ternas bibliotek kan ges ett ansvar som statligt finansierade resursbibliotek för sina respektive språkområden. Sådana särskilt utpekade resursbibliotek har till uppgift att stödja och bidra med kompetensutveckling, konsultativ verksamhet och medie
försörjning till biblioteken.
Miljöpartiet anser att det är viktigt att säkra att resursbiblioteken får en tillräcklig och permanent finansiering för att kunna genomföra sina uppgifter. Finlandsinstitutets resursbibliotek bör särskilt uppmärksammas då resurser saknas för att möta ett växande intresse och ökande utlåning (se särskilt yrkande i motion 2024/25:xxxx).
Ett större programutbud på minoritetsspråken i public service
Synliggörandet av de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i samhället genom public service är av stor betydelse för att åstadkomma en ökad medvetenhet och kunskap om de nationella minoritetsspråken. Med public service ges minoritetsspråken en mer självklar plats i samhället. Det främjar möjligheten att ta del av sitt minoritets
språk och sin kultur i hela Sverige.
I det kommande sändningstillståndet, från 2026, vill Miljöpartiet att public services programutbud på de nationella minoritetsspråken ska öka. Det behövs både mer nyhets
inslag och kulturinslag för att hålla minoritetskulturer och minoritetsspråk levande. Även möjligheterna till gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Finland och Norge vad gäller tidningar på finska, meänkieli och samiska bör undersökas.
Kunskapssatsning i fråga om nationella minoriteter
Miljöpartiet driver på för en kunskapshöjning i fråga om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och språk såväl bland allmänheten som hos minoritetsgrupperna själva. Att inrätta informationscentrum för de nationella minoritetsgrupperna är en viktig insats i detta.
Sametinget har redan sedan flera år tillbaka ett nationellt ansvar att via Samiskt informationscentrum informera om samer och samisk kultur. Informationscentret är en viktig tillgång för att främja och öka tillgången på information om det samiska samhället samt göra den lättillgänglig.
För att stärka och öka informationen om judar, romer, sverigefinnar och torne
dalingar vill Miljöpartiet inrätta informationscentrum för även dessa minoritetsgrupper. På så vis ökar inte bara tillgången och tillgängligheten till information om respektive grupp, utan också möjligheten till samverkan mellan grupperna och olika aktörer som arbetar med information om nationella minoriteter.
Kunskapslyft riktat till offentliganställda
Kunskapshöjande insatser om de nationella minoriteternas språk, kultur och rättigheter behövs på flera olika arenor i samhället. Offentliganställda är en viktig målgrupp mot bakgrund av att minoritetsspråkstalare har särskilda rättigheter inom skola, vård och omsorg och därmed rätt att använda sitt språk inom delar av den offentliga förvalt
ningen. Offentliganställda har också ett ansvar i fråga om att ge minoritetsspråkstalare ökad kunskap om vilka språkliga och kulturella rättigheter de har.
Miljöpartiet verkar för ett kunskapslyft i fråga om nationella minoriteters språkliga och kulturella rättigheter riktat till tjänstepersoner och offentligt anställda. Ju fler tjänstepersoner som känner till vilka rättigheter minoritetsgrupper har, desto bättre kan servicen bli. Att involvera representanter från de nationella minoriteterna i detta kunskapslyft är avgörande. En annan viktig del i kunskapslyftet är att ge skolpersonal tillräckliga resurser för att alla barn och unga ska få information om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråken.
Arbetet påbörjades under 2022 när Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Sametinget tog fram en webbutbildning främst riktad till verksamma inom kommuner, regioner och statliga myndigheter. Utbildningen innehåller grundläggande information om minoritetspolitiken och minoritetslagen. Detta kunskapshöjande arbete måste på olika sätt fortsätta och intensifieras.
Stöd till kommuner för att leva upp till grundskyddet
Kommuner och regioner spelar en viktig roll i främjandet och bevarandet av de nationella minoriteternas rättigheter. Kommuner som är anslutna till något förvaltnings
område har ett ansvar för att medborgare ska kunna använda samiska, finska eller meänkieli i kontakter med myndigheter samt erbjuda förskoleverksamhet och äldre
omsorg helt eller delvis på dessa språk. Även kommunerna utanför förvaltnings
områdena är skyldiga att upprätthålla och skydda minoriteternas särskilda rättigheter. Dessa kommuner ska bland annat säkerställa att de nationella minoriteterna kan få information från myndigheter om deras möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. De ska också främja skyddet för och utvecklingen av minoriteternas kulturella identitet, liksom utvecklingen av minoritetsspråken. Därmed har de lokala och regionala verksamheterna, som möter individer som tillhör de nationella minoriteterna i sin vardag, ett stort ansvar för de nationella minoritetsgruppernas förutsättningar i praktiken.
Samtidigt har studier av minoritetslagens genomslag visat att kunskapen om de nationella minoriteterna och minoritetslagen fortsatt är bristfällig i många av Sveriges kommuner och regioner. Fortfarande, 15 år efter att minoritetslagen trädde i kraft, har alldeles för få av de drygt 200 kommuner som inte ingår i något förvaltningsområde vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppfylla lagens krav om grundskydd för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Miljöpartiet vill säkerställa att alla kommuner får stöd och resurser för att leva upp till sina skyldigheter enligt grund
skyddet för nationella minoriteter – och att staten följer upp hur arbetet går.
Inför språk som diskrimineringsgrund
Sverige har fastställt de nationella minoriteternas språkliga ställning i regeringsformen, språklagen, minoritetslagen, skollagen, bibliotekslagen och barnkonventionen samt i förordningen om förvaltningsområden för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Det är därmed ingen tvekan om att minoritetsspråken är en väsentlig och levande aspekt av minoriteternas identitet, liv och kultur. Trots detta hindrar bristande rättsmedel minoriteternas rätt till rättvisa, särskilt när det är språket som diskrimineras.
En grund för demokrati är, förutom majoritetsbeslut, också skydd för minoriteter. I det är diskrimineringslagen viktig. De diskrimineringsgrunder i lagen som idag kan vara aktuella i fråga om de nationella minoriteterna är ”etnisk tillhörighet” och ”religion eller annan trosuppfattning”. Samtidigt har det visat sig att den diskriminering som de nationella minoriteterna utsätts för ofta påverkar deras rätt att använda sitt minoritets
språk, vilket inte tillräckligt regleras av befintliga diskrimineringsgrunder. Att känna sig fri från risken att utsättas för diskriminering och trakasserier är en förutsättning för att kunna använda sitt språk och utöva sin kultur. Dessutom har Sverige återkommande fått rekommendationer, från såväl Europarådets granskningar som statliga utredningar, om att utreda om språk ska införas som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. De senaste årens granskningar från Europarådet har lyft frågan om att införa språk som diskrimineringsgrund som högsta prioritet.
För att vi ska få ett samhälle fritt från diskriminering behöver lagstiftningen utvecklas där det finns brister. Miljöpartiet vill se över hur diskrimineringslagen ska kunna tillämpas bättre vid diskriminering på grund av bland annat språk.
Effektivare samordning och uppföljning av minoritetspolitiken
Utöver myndigheternas uppgift att sprida kunskap om minoritetslagen, dess genom-förande och de nationella minoriteternas rättigheter har de ett uppföljningsuppdrag.
År 2020 överlämnades utredningen ”Högre växel i minoritetspolitiken – Stärkt samordning och uppföljning” (SOU 2020:27) med förslag för hur ansvaret för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken skulle organiseras. Utredningen pekade bland annat på det fortsatta behovet av förbättringar inom politiken för nationella minoriteter, framför allt genom att förbättra styrkedjan och ansvaret för samordning och uppföljning av politiken.
Utredningen föreslog också att det skulle inrättas en ny särskild myndighet med ansvar för samordning, uppföljning och främjande av minoritetspolitiken. Idag ligger uppföljningsuppdraget för minoritetspolitiken hos Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget. En effektiv och ändamålsenlig samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken är avgörande för att minoritetspolitiken i sin helhet ska stärkas. I samband med ett permanentande av de resurser som tillsatts under 2022–2024 är det angeläget att också se över hur uppföljningsansvaret ska se ut framöver.
Långsiktiga förutsättningar för minoriteternas organisationer
De nationella minoriteternas föreningar och organisationer har, både lokalt och nationellt, en ytterst viktig roll för att minoritetspolitiken ska få genomslag. Samtidigt är dessa organisationer hårt pressade. Förväntningarna på de nationella minoriteternas föreningsliv som en källa till deltagande och kunskap är hög, samtidigt som föreningar och organisationer ofta saknar de ekonomiska och personella resurser som detta kräver.
Det är glädjande att statsbidraget till organisationer som företräder nationella minoriteter äntligen kunnat ges en kraftig höjning i och med den förstärkning av minoritetspolitiken som gjordes 2022–2024. Utfallet behöver följas upp och permanenta medel anslås efter 2024.
Det är även viktigt att långsiktigheten i stödet ökar. Det blir ryckigt när medel anslås för ett år i taget och när summorna förändras på årsbasis. Det innebär att det blir svårt att anställa och få kontinuitet i verksamheten, samtidigt som förväntningarna är höga på organisationerna när det gäller att delta i olika samråd och på andra sätt bidra till förverkligandet av minoritetspolitiken.
De nationella minoriteterna ska stå självständiga i förhållande till staten. Det innebär att efter att vissa demokratiska grundregler har uppfyllts ska organisationerna själva få bestämma vad deras resurser ska användas till. Det måste i högre utsträckning säker
ställas att EU-bidrag, öronmärkta för att stärka nationella och etniska minoriteter, går direkt till minoritetsorganisationer istället för via medlemsstaterna.
Förstärk arbetet mot hatbrott
Ett hatbrott innebär att gärningspersonen utför ett angrepp på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Hatbrott kan vara brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering eller andra brott där motivet varit att kränka en person eller folkgrupp på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller någon annan liknande omständighet.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är de vanligaste hatbrotten ofredande och olaga hot. Antalet hatbrottsmarkerade polisanmälningar 2023 i vilka ett eller flera hatbrottsmotiv kunde identifieras uppgick till 2
695 anmälningar. På en övergripande nivå var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott (53 procent) vanligast, följt av hatbrott mot religiösa grupper (16 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (13 procent). Ospecifi
cerade hatbrott uppgick till 19 procent av anmälningarna. Under hösten 2023 inkom 110 anmälningar om antisemitiska hatbrott – en femdubbling jämfört med året före.
Det finns en brist på forskning avseende hatbrott mot de nationella minoriteterna. Brå genomförde en studie om antisemitiska hatbrott som publicerades 2019 och har sedan juni 2022 i uppdrag av regeringen att genomföra en fördjupad studie om hatbrott mot samer.
Varje hatbrott utgör en kränkning av en människas rättigheter och är ett uttryck för synen att alla människor inte är lika mycket värda. Miljöpartiet vill ta krafttag mot hatbrotten.
Miljöpartiet vill stärka hatbrottsarbetet inom polisen genom utökade hatbrottsenheter, bättre intern utbildning och förstärkt samverkan med civilsamhället. Vi vill också för
bättra det förebyggande arbetet inom skolan och på nätet. Vi vill dessutom införa jämlikhetsdata, så att statistiken och kunskapen förbättras och därmed också möjlig
heterna att bekämpa hatbrotten. En annan viktig åtgärd är att införa en specialiserad stödlinje för de som utsätts för hatbrott. Arbetet med att bekämpa hatbrott på nätet och ställa större krav på internetplattformarna bör också intensifieras.
Jan Riise (MP)
Märta Stenevi (MP)
Mats Berglund (MP)
Katarina Luhr (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Camilla Hansén (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3516
av Jan Riise m.fl. (MP)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag för
2026
för utgiftsområde
1
Rikets styrelse
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
190
457
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
182
565
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
1
205
607
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
340
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
170
059
±0
2:5
Riksrevisionen
399
403
±0
3:1
Sametinget
66
987
50
000
4:1
Regeringskansliet m.m.
10
722
886
−400
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
4
418
384
114
000
6:1
Allmänna val och demokrati
921
940
8
000
6:2
Justitiekanslern
101
298
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
226
336
±0
6:4
Valmyndigheten
173
740
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
54
840
23
000
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
159
271
138
000
8:1
Mediestöd
977
119
50
000
8:2
Mediemyndigheten
97
861
10
000
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
36
371
±0
Summa
21
614
324
−7
000
Åtgärder för att stärka demokratin
Arbetet för att värna och stärka vårt fria och öppna samhälle måste ständigt fortsätta – vi får aldrig ta vår demokrati för given. För att skydda våra demokratiska grundvalar vill Miljöpartiet till exempel göra det svårare att genomföra grundlagsändringar, skydda oberoende medier i hela landet och stärka domstolarnas oberoende. Vi vill också att fler ska engagera sig i demokratin, så att den är stark och motståndskraftig. Ett system med nationella medborgarinitiativ bör inrättas och unga bör i högre utsträckning få möjlighet att vara med och påverka. Vi vill sänka rösträttsåldern till allmänna val från 18 år till 16 år, i ett första steg på prov i svenska kommuner. Vi vill också genomföra flera av de förslag som föreslås av kommittén Demokratin 100 år, bland annat att inrätta en nationell demokratifunktion och ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag. För inrättandet av den nationella demokratifunktionen anslår vi 8
miljoner kronor till 6:1 Allmänna val och demokrati. Till 5:1 Länsstyrelserna m.m. anslås 6
miljoner kronor för det demokratifrämjande uppdraget.
Samtidigt som vi arbetar för att stärka demokratin, måste vi också skydda demo
kratin. Hat och hot är ett stort hinder för journalister, forskare och föreningsliv och leder i värsta fall till att opinionsbildare och experter tystas på grund av rädsla att bli utsatt. Här behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället samt krav på de globala plattformsföretagen. En ny samlad strategi för ökad motståndskraft mot desinformation och näthat behövs. Vi vill att handlingsplanen Till det fria ordets försvar uppdateras så att den i högre utsträckning omfattar civilsamhället. För det ändamålet anslår vi 3
miljoner kronor till 5:1 Länsstyrelserna m.m.
En grundläggande del i demokratin är skyddet och respekten för de mänskliga rättigheterna. På flera håll i världen pressas demokratiska framsteg tillbaka, yttrande
friheten begränsas och mänskliga rättigheter kränks. Det är uppenbart att vi aldrig kan ta våra demokratiska principer för givet. Institutet för mänskliga rättigheter är en central aktör för att fortsätta stärka och skydda dessa principer i Sverige. Genom att granska myndigheter, påpeka brister och ge regeringen oberoende råd säkerställs att mänskliga rättigheter inte blir en abstrakt idé, utan en praktisk verklighet i människors vardag. Miljöpartiet var drivande i att inrätta institutet, och för att säkerställa dess långsiktiga existens och oberoende vill vi grundlagsskydda institutets uppgifter och ledningsform. För att arbetet med att främja, skydda och övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige tillför vi 23 miljoner kronor 2026, 24 miljoner 2027 och 25 miljoner 2028 till 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter.
Ett starkt mediestöd för en levande demokrati
En fri, mångfaldig och självständig mediesektor är en grundpelare i demokratin. När informationsflöden koncentreras till ett fåtal aktörer hotas både yttrandefriheten och människors rätt att ta del av olika perspektiv. Miljöpartiet ser därför ett starkt mediestöd som en demokratisk investering. Det handlar om att ge utrymme för allsidig nyhets
förmedling, små redaktioner, lokala nyhetsförmedlare och alternativa röster som annars riskerar att trängas undan av marknadskrafterna. Vi vill ytterligare stärka förutsätt
ningarna för oberoende, granskande journalistik och fortsätta bygga bort lokalområden med svag journalistisk bevakning. Vi skjuter därför till 50 miljoner kronor i ökade medel till 8:1 Mediestöd.
Medie- och informationskunnighet som demokratiskt självförsvar
I en tid då desinformation, påverkanskampanjer, snabba nyhetsflöden och AI är allt mer påtagliga delar av den digitala miljön är förmågan att kritiskt analysera information och olika källor viktigare än någonsin tidigare. Medborgare som förstår hur information sprids, kan skilja mellan fakta och åsikt och navigera i informationsflödet, står bättre rustade mot krafter som vill underminera demokratin.
Miljöpartiet vill förbättra samordningen av medie- och informationskunnighetsfrågor (MIK) mellan samhällets olika sektorer. Vi behöver också stärka medie- och informa
tionskunnigheten i befolkningen, vilket inkluderar både text- och bildanalys. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda ska tas fram så att medie- och informations
kunnigheten kan stärkas. Ett sådant arbete måste ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas i störst mån. För det ändamålet anslår vi 10
miljoner kronor till 8:2 Mediemyndigheten.
Kraftfulla och långsiktiga satsningar för de nationella minoriteterna
I förra årets budgetproposition stod det klart att regeringen slopar den språksatsning på 90 miljoner som Miljöpartiet genomförde i regering. Det innebar bland annat en halvering av statsbidraget till organisationer som representerar nationella minoriteter samt att stödet till Sametingets och Isofs språkcentrum nästan helt utraderas. Dessutom sänkte regeringen statsbidraget till kommuner och regioner som ingår i förvaltnings
områden med flera miljoner. Det är skamligt. Regeringens minoritetspolitik är inget annat än stora nedskärningar på alla områden – vilket kommer få stora konsekvenser för lång tid framöver. Det är uppenbart att med mindre resurser kommer färre barn och vuxna som tillhör en nationell minoritet kunna tillvarata sina rättigheter genom att utveckla eller återta sitt språk och sin kulturella identitet. Det kommer dessutom inne
bära minskad synlighet och kunskap om de nationella minoriteterna bland majoritets
befolkningen – vilket vi vet riskerar att leda till ännu hårdare klimat och minskad acceptans för minoriteter.
Miljöpartiet vet att det krävs en stark och långsiktig finansiering för att säkra minoritetsspråkens och minoritetskulturernas egenmakt och överlevnad. Vi vill därför göra finansieringen till de nationella minoriteterna permanent. Barn och unga ska ha möjlighet att lära sig sitt minoritetsspråk, judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer som vill återta sitt språk och kultur ska kunna det, de nationella minoriteternas organisationer behöver utökat stöd och de nationella minoriteternas kultur och historia ska synliggöras för fler. Miljöpartiet tillför en permanent förstärkning på 100 miljoner kronor om året till 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Vi föreslår att en del av denna förstärkning går till att återställa stödet till de organisationer som företräder nationella minoriteter samt Isofs och Sametingets språkcentrum samt Sámi Giellagáldu. Vidare tillför vi 13 miljoner årligen för att återställa stödet till kommuner och regioner i förvaltningsområdet.
Insatser för judiskt liv
I januari 2024 överlämnades betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer (SOU 2024:3) med förslag till en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige. Strategin föreslås genomföras under åren 2025–2034 med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Utredningen har identifierat fem målsättningar för att strategin ska få genomslag och leda till varaktiga förändringar. Bland annat bör en nationell samordnare utses för att leda arbetet med strategin och företrädare för den judiska minoriteten bör involveras i genomförandet.
För Miljöpartiet är det viktigt att rollen som nationell samordnare ges tydliga mandat, inte minst i relation till andra myndigheter, och att strategin omfattar ett arbete för att motverka antisemitism. Det är också viktigt att strategin ges långsiktiga och tillräckliga medel för att kunna genomföras. I enlighet med utredningens förslag tillför Miljöpartiet ytterligare 15 miljoner till 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter i syfte att stärka judiskt liv i Sverige.
Insatser för romsk inkludering
Den långsiktiga strategin för romsk inkludering antogs 2012 med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategin har två särskilt utpekade verksamhetsområden, utbildning och social omsorg. Det innebär att de utbildningsklyftor som skapas av utanförskap ska elimineras, samt att den romska gruppen ska ges tillgång till förskola och äldreomsorg på modersmålet. Tillgången på utbildade modersmålslärare varierar stort runt om i Sverige; därför måste arbetet för att säkra tillgången till språklärare fortsätta. Alla barn i Sverige har enligt barnkonventionen rätt att tillägna sig kunskaper i svenska samtidigt som de ska ha goda förutsättningar att utveckla sitt modersmål. Strategin för romsk inkludering måste ges långsiktig och tillräcklig finansiering. Regeringens ansträng
ningar för att förverkliga strategin lyser tyvärr med sin frånvaro – det blev inte minst tydligt i förra årets budget när man slog ihop anslagen för nationella minoriteter och romsk inkludering.
Som en del av strategin för romsk inkludering har projekt med brobyggare genom
förts som har varit uppskattade från olika parter. Till exempel hade Statens skolverk och Socialstyrelsen, som en del av den tidigare satsningen på nationella minoriteter, i uppdrag att ta fram utbildningar och göra dem tillgängliga för personer med romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskola, förskoleklass, skola, fritidshem, vuxenutbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvård. När Miljöpartiet satt i regering hade utbildningen ett självklart syfte i att bidra till romsk inkludering. Regeringen måste följa upp detta uppdrag. Inom ramen för strategin tillför Miljöpartiet ytterligare 10 miljoner kronor per år till anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter.
En värdig politik för urfolket samerna
Miljöpartiet står upp för samers rättigheter och för ett levande samiskt samhällsliv. Under vår tid i regering och nu som oppositionsparti har vi drivit på för högre ambitioner i politiken för det samiska folket och gör det fortsatt. Vi har fått mycket gjort, men mycket mer återstår och behöver göras.
Som en del i att främja det samiska folkets självbestämmande och delaktighet behöver Sametingets organisation och mandat stärkas. I en översyn av Sametingets ledning, styrning och uppföljning har Statskontoret konstaterat att Sametinget inte hinner med sina uppgifter – delvis på grund av att regeringens styrning, beslut och finansiering begränsar Sametingets utrymme. Ytterligare åtaganden i konsultations
ordningen innebär också en ökad belastning på Sametinget. För att stärka Sametingets verksamhet höjer Miljöpartiet ramanslaget med ytterligare 50 miljoner kronor årligen till 3:1 Sametinget.
Som ett led i att stärka Sametinget bör arbetet med en samisk parlamentsbyggnad påskyndas. Det finns ett starkt demokratiskt värde i att Sveriges andra folkvalda parlament får sin egen parlamentsbyggnad. Frågan har diskuterats i mer än trettio år och fortfarande finns ingen parlamentsbyggnad på plats, trots påtryckningar från Same
tinget. Miljöpartiet uppmanar regeringen att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att fortsätta med förstudien och projekteringen av parlamentsbyggnaden. Vi föreslår att förstudie och projektering finansieras inom vår föreslagna satsning.
För att möjliggöra samiskt självbestämmande på kulturområdet behöver processen med repatriering av ceremoniella och traditionella föremål prioriteras. Miljöpartiet vill ge Sametinget i uppdrag att tillsätta en samordnande funktion för att kunna hantera processerna med återbördande av samiska kvarlevor och föremål, i linje med de förslag som presenterades av Riksantikvarieämbetet 2024. En del i det uppdraget kan vara att vidare utreda hur samiska ceremoniella föremål ska kunna återbördas till Sápmi på ett tillfredsställande sätt. Vi föreslår att 2,5 miljoner kronor av Sametingets ramanslag ska bekosta inrättandet av en samordnande funktion samt själva repatrieringsprocesserna.
Nej till AI för ansiktsigenkänning i realtid
Vi avvisar regeringens satsning på 3 miljoner 2027 och 2028, därav minskar medlen till 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten.
Satsning på länsstyrelsernas arbete med klimatanpassning
För att länsstyrelserna ska bidra till att öka samhällets förmåga att möta klimat
förändringarna behöver de tillföras resurser. Uppgifter där länsstyrelserna utifrån sitt uppdrag och kännedom om lokala förhållanden kan bidra är framtagande och genom
förande av uppdaterade regionala handlingsplaner för klimatanpassning, stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt stöd i att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv i såväl det regionala som det nationella arbetet med krisberedskap och civilt försvar. För att säkra länsstyrelsernas arbete med att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna satsar Miljöpartiet 95 miljoner kronor i anslag 5:1. Vår satsning ligger i nivå med myndighetens äskande.
Stärkt regional energi- och klimatsamordning
Miljöpartiet satsar på länsstyrelsernas regionala arbete med energiplanering och klimatomställning som bland annat samordnar och ger stöd till näringslivet och avsätter 20 miljoner kronor i anslag 5:1 för arbetet år 2026.
Nej till satsning på snabbare miljötillstånd öronmärkt för kärnkraft
Miljöpartiet avvisar samtliga av regeringens satsningar särskilt öronmärkta för ny kärnkraft, inklusive medel för snabbare tillståndsprocesser i 5:1. Se fullständig motivering i motionen för utgiftsområde 21 Energi.
Jan Riise (MP)
Mats Berglund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)