RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Införande av skilda valdagar i Sverige

2023/24 · HB02736 · Mikael Damsgaard (M)

Original hos Riksdagen

B · Införande av skilda valdagar i Sverige

2024/25 · HC021239 · Mikael Damsgaard (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp.

Ordlikhet 0.801 · ämneslikhet 0.995. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.474A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förslag om att införa skilda valdagar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av skilda valdagar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 369 ord · B 372 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:736 av Mikael Damsgaard (M) Införande av skilda valdagar i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förslag om att införa skilda valdagar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I samband med enkammarriksdagens införande 1970 infördes också en gemensam valdag för val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Det är en ordning som Sverige är förhållandevis ensam om. Med det kommunala självstyret har kommuner och regioner egen beskattningsrätt och ett långtgående eget ansvar för den verksamhet de bedriver. Den viktiga verksamhet som bedrivs i kommuner och regioner samt det stora ansvar som förtroendevalda på kommunal och regional nivå bär, bör få större uppmärksamhet i samband med att väljarna går till valurnorna. Med en gemensam valdag domineras debatten av nationella frågor och även de frågor som kommuner och regioner har ansvar för tenderar att debatteras utifrån ett nationellt perspektiv. Därtill kommer att regeringsfrågan upptar mycket syre i den nationella debatten, samtidigt som vi vet att det finns en mycket stor mångfald av lokala styren. Den som har följt en valvaka i samband med ett danskt eller norskt kommunal ­ val kan se vilken skillnad det innebär att istället ha skilda valdagar. Då hamnar fokus helt och fullt vad som sker på den lokala och regionala nivån. Vilka frågor som är viktiga och vilka möjliga samarbeten som kan finnas i just den aktuella kommunen eller regionen. Ett vanligt argument bakom en gemensam valdag för alla val är att det ger ett högre valdeltagande i kommun- och regionval. Samtidigt ska det vägas mot en mer fördjupad debatt om just kommunala och regionala frågor vid skilda valdagar. Det kan alltså till viss del handla om en avvägning mellan mer välinformerade väljare och ett något lägre valdeltagande. En annan fördel med att skilja valdagarna åt är att det ger svenska folket möjlighet att gå till valurnorna oftare för att påverka politikens inriktning. Vi vet att valkampanjer leder till ett ökat politiskt intresse och att de politiska partierna ofta får en medlems ­ tillströmning just under valår. Det finns därför mycket som talar för att Sverige bör införa skilda valdagar. Regeringen bör därför överväga att återkomma till riksdagen med förslag om skilda valdagar. Mikael Damsgaard (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:1239 av Mikael Damsgaard (M) Införande av skilda valdagar i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av skilda valdagar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I samband med enkammarriksdagens införande 1970 infördes också en gemensam valdag för val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Det är en ordning som Sverige är förhållandevis ensamt om. Med det kommunala självstyret har kommunerna och regionerna egen beskattningsrätt och ett långtgående eget ansvar för den verksamhet de bedriver. Den viktiga verksamhet som bedrivs i kommuner och regioner samt det stora ansvar som förtroendevalda på kommunal och regional nivå bär, bör få större uppmärksamhet i samband med att väljarna går till valurnorna. Med en gemensam valdag domineras debatten av nationella frågor, och även de frågor som kommuner och regioner har ansvar för tenderar att debatteras utifrån ett nationellt perspektiv. Därtill kommer att regeringsfrågan upptar mycket syre i den nationella debatten, samtidigt som vi vet att det finns en mycket stor mångfald av lokala styren. Den som har följt en valvaka i samband med ett danskt eller norskt kommunal ­ val kan se vilken skillnad det innebär att istället ha skilda valdagar. Då hamnar fokus helt och fullt på vad som sker på den lokala och regionala nivån och vilka frågor som är viktiga och vilka möjliga samarbeten som kan finnas i just den aktuella kommunen eller regionen. Ett vanligt argument bakom en gemensam valdag för alla val är att det ger ett högre valdeltagare i kommun- och regionval. Samtidigt ska det vägas mot en mer fördjupad debatt om just kommunala och regionala frågor vid skilda valdagar. Det kan alltså till viss del handla om en avvägning mellan mer välinformerade väljare och ett något lägre valdeltagande. En annan fördel med att skilja valdagarna åt är att det ger svenska folket möjlighet att gå till valurnorna oftare för att påverka politikens inriktning. Vi vet att valkampanjer leder till ett ökat politiskt intresse och att de politiska partierna ofta får en medlems ­ tillströmning just under valår. Det finns därför mycket som talar för att Sverige bör införa skilda valdagar. Regeringen bör därför överväga att återkomma till riksdagen med förslag om skilda valdagar. Mikael Damsgaard (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag