Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:663 av Serkan Köse (S) Nationell strategi mot barnfattigdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi mot barnfattigdom bör tas fram och tillkännager detta för regeringen. Motivering I år fyller barnkonventionen 34 år, och den har varit en del av den svenska lagstift ­ ningen sedan den 1 januari 2020. Trots dessa framsteg och att Sverige generellt är ett bra land att växa upp i har klyftorna mellan barn i vårt land ökat alltmer. Jag vill att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett samhällsklass, kön, etnisk bak ­ grund, eventuella funktionshinder eller var de bor. Trots att Sverige är ett rikt land lever cirka 220 000 barn i fattigdom. Den bakom ­ liggande orsaken är ofta att deras föräldrar saknar arbete eller arbetar deltid mot sin vilja. När familjens inkomster inte räcker till får barnen avstå från många av de aktiviteter som deras vänner deltar i. Att gå på bio, träna fotboll eller följa med på skolresan blir omöjligt. Forskning inom området tyder på att barnfattigdomen kommer att fortsätta att öka om samhället inte vidtar åtgärder. Att avskaffa barnfattigdom handlar om politisk vilja och prioriteringar. För att nå dit krävs fler jobb, bättre skyddsnät och en politik som tar hänsyn till alla barn. Enligt Rädda Barnens senaste rapport, ”Barnfattigdom i Sverige”, lever en femtedel av alla barn i Sverige i relativ fattigdom. Relativ fattigdom definieras som att leva i en familj med en inkomst som är under 60 procent av landets medianinkomst, vilken i Sverige låg på 32 400 kronor per månad år 2020. Denna oroväckande statistik visar att Sverige, med sina 20 procent, negativt avviker i ett nordiskt perspektiv. Island och Danmark har exempelvis en relativ barnfattigdom på omkring 13 procent, vilket är den lägsta nivån inom Norden. I en global jämförelse visar det sig att även Tyskland, en av världens rikaste nationer, har en fjärdedel av sina barn i riskzonen för att växa upp i relativ fattigdom och social utsatthet. Det är särskilt bekymmersamt att barn i socioekonomiskt eftersatta områden är överrepresenterade i fattigdomsstatistiken. Rädda Barnen konstaterar att fyra av fem barn i ekonomisk utsatthet i Sverige är antingen utrikesfödda eller har åtminstone en utrikesfödd förälder. Detta understryker att barnfattigdom i Sverige inte bara är ett övergripande samhällsproblem, utan också en direkt konsekvens av vårt segregerade samhälle. En effektiv strategi för att bekämpa barnfattigdom är därför också en nödvändig komponent i arbetet med att motverka segregation. FN har kritiserat Sverige för brister i skyddet av barns rättigheter och uppmanar till snabbare och mer omfattande åtgärder. FN:s barnrättskommitté har bland annat rekommenderat Sverige att undersöka de underliggande orsakerna till barnfattigdom och införa obligatoriska barnkonsekvensanalyser i alla beslut och processer som rör barn, exempelvis i samband med lagstiftning och budgetfrågor. Med tanke på den oroväckande utvecklingen i vårt land och den internationella kritiken är det av yttersta vikt att Sverige omedelbart tar fram en nationell strategi mot barnfattigdom. Denna bör syfta till att systematiskt och långsiktigt bekämpa detta djupt rotade och allvarliga samhällsproblem. Inget barn i vårt land ska behöva växa upp i fattigdom. Alla barn ska ha lika förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Serkan Köse (S)

Motion till riksdagen 2024/25:453 av Serkan Köse (S) Nationell strategi mot barnfattigdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram en nationell strategi mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barnfattigdom är ett allvarligt och växande problem i Sverige. Trots att Sverige är ett ekonomiskt starkt land lever uppskattningsvis cirka 220 000 barn i fattigdom, enligt Rädda Barnen. Enligt deras senaste rapport lever en femtedel av alla barn i Sverige i relativ fattigdom, vilket innebär att de växer upp i familjer med inkomster under 60 procent av medianinkomsten. Denna situation är särskilt allvarlig i socioekonomiskt utsatta områden, där barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade. Dessa barn står inför betydande utmaningar, inte bara ekonomiskt, utan även socialt och hälsomässigt. Sedan den 1 januari 2020 är FN barnkonvention lag i Sverige, vilket innebär att barns rättigheter enligt konventionen ska beaktas i all offentlig verksamhet. Detta åtagande understryker vikten av att säkerställa att alla barn i Sverige får en trygg uppväxt och att ingen barnfamilj ska behöva leva i fattigdom. Trots detta saknas fortfarande en samman ­ hållen nationell strategi för att bekämpa barnfattigdom, vilket gör att många barn faller mellan stolarna i det nuvarande systemet. Regeringens senaste budgetar tar inte tillräckligt hänsyn till den ekonomiska krisen och dess påverkan på barnfamiljer. Rädda Barnen har varnat för att upp till 10 000 fler barn kan hamna i fattigdom om nedskärningarna inom socialförsäkringssystemet och minskade bidrag genomförs. Samtidigt har den pågående ekonomiska krisen, med stigande inflation och levnadskostnader, lett till en kraftig försämring av barnfamiljers ekonomiska situation. Stigande levnadskostnader, inklusive högre priser på mat, energi och boende, har gjort det allt svårare för många familjer att klara sina grundläggande behov. Detta har direkta och negativa effekter på barnens hälsa, utbildning och framtidsutsikter. Den ekonomiska osäkerheten slår särskilt hårt mot barnfamiljer med redan begränsade resurser, vilket innebär att fler barn växer upp i miljöer präglade av stress, brist på resurser och begränsade möjligheter till fritidsaktiviteter och utbildning. För att effektivt och långsiktigt bekämpa barnfattigdom krävs en övergripande nationell strategi. Barnfattigdom är inte bara en ekonomisk fråga; den påverkar barns hela liv, från deras hälsa och utbildning till deras framtida möjligheter i samhället. Det är oacceptabelt att så många barn fortfarande lever i fattigdom, och en nationell strategi är nödvändig för att bekämpa barnfattigdomen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Sverige måste ta sitt ansvar och agera omgående för att säkerställa att inga barn lämnas efter. Serkan Köse (S)