Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:270 av Torsten Elofsson (KD) Påföljd vid överträdelse av återreseförbud Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överträdelse av återreseförbud ska omfattas av påföljd likt 20 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) och tillkännager detta för regeringen. Bekämpa de internationella brottsnätverken Den organiserade brottsligheten växer och måste bekämpas på bred front. En del är de internationella brottsnätverk och stöldligor som riktar in sig på Sverige. De står för en mycket stor del av tillgreppsbrottsligheten. Enligt polisens uppgifter begår de ungefär hälften av alla bostadsinbrott. De ägnar sig även åt åldringsbrott, stölder från jordbruk och inbrott på byggarbetsplatser, för att nämna några exempel. Värdet av det stöldgods som brottsnätverken för ut ur landet uppgår till flera miljarder kronor per år. Men det stannar inte där. Deras härjningar orsakar samhälls ­ kostnader som vida överstiger värdet av det stulna godset. Bakom varje brott står ett brottsoffer. Med varje brott försämras tryggheten. Med varje brott sker en urholkning av tilliten i samhället. Beräkningar från polisen visar att en medlem i ett aktivt brottsnätverk kommer till Sverige i snitt fyra gånger per år. Varje gång begår de i snitt 10 brott. Överträdelse av återreseförbud ska vara förenat med påföljd För att förebygga brott kan polisen utfärda återreseförbud på personer som är aktiva i internationella brottsnätverk. Enskilda individer kan meddelas ett återreseförbud på 4–5 år. Individer som utgör hot mot allmän säkerhet och ordning kan meddelas ett längre återreseförbud vid en samlad bedömning av omständigheter i fallet. Detta regleras i 8 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716) (UtlL). Den problematik som uppstår är att dessa personer återvänder till Sverige, trots ett gällande avvisningsbeslut med återreseförbud, och kan därmed inte lagföras för över ­ trädelse. Det enda verktyg polisen har i detta fall är att ta berörda i förvar i avvaktan på verkställighet till hemlandet. Med andra ord får de ett par dagar i förvar och sedan en av skattebetalarna betald hemresa. En mer kännbar påföljd borde införas för att hjälpa polisen att förebygga fler brott. Påföljdsbestämmelser finns i 20 kap. 1–2 §§ UtlL. Skulle överträdelse av polisens åter ­ reseförbud omfattas av 1 § handlar det om böter och då det ofta handlar om personer utan deklarerad inkomst resulterar det i lägsta möjliga dagsböter, vilka sedan sällan kan drivas in eftersom de varken har inkomst eller är hemmahörande i Sverige. Därför bör överträdelse av återreseförbud omfattas av påföljd likt 2 §, som gäller utvisningsdömda av domstol. Då ingår fängelse i högst ett år, praxis är en månad. Polisen använder även återreseförbud på personer som är i landet och arbetar utan arbetstillstånd. Beräkningar visar att den svarta arbetskraften omsätter motsvarande 91 miljarder kronor per år i Sverige. Sådant göder inte bara brottsligheten. Det utgör också ett konkret hot mot välfärden när stora summor undandras beskattning och företag som fuskar slår ut företag som sköter sig. Det eroderar tilliten för våra välfärdssystem och ytterst för staten och för varandra som medmänniskor. Även här behövs en kännbar påföljd när någon bryter mot återreseförbud. Mot bakgrund av ovanstående yrkas att överträdelse av återreseförbud ska omfattas av påföljd likt 20 kap. 2 § UtlL. Det skulle hjälpa till att förebygga fler brott. Torsten Elofsson (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:33 av Torsten Elofsson (KD) Påföljd vid överträdelse av återreseförbud Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överträdelse av återreseförbud ska omfattas av påföljd likt 20 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) och tillkännager detta för regeringen. Bekämpa de internationella brottsnätverken Den organiserade brottsligheten växer och måste bekämpas på bred front. En del är de internationella brottsnätverk och stöldligor som riktar in sig på Sverige. De står för en mycket stor del av tillgreppsbrottsligheten. Enligt polisens uppgifter begår de ungefär hälften av alla bostadsinbrott. De ägnar sig även åt åldringsbrott, stölder från jordbruk och inbrott på byggarbetsplatser, för att nämna några exempel. Överträdelse av återreseförbud ska vara förenat med påföljd Värdet av det stöldgods som brottsnätverken för ut ur landet uppgår till flera miljarder kronor per år. Men det stannar inte där. Deras härjningar orsakar samhällskostnader som vida överstiger värdet av det stulna godset. Bakom varje brott står ett brottsoffer. Med varje brott försämras tryggheten. Med varje brott sker en urholkning av tilliten i samhället. Beräkningar från polisen visar att en medlem i ett aktivt brottsnätverk kommer till Sverige i snitt fyra gånger per år. Varje gång begår de i snitt 10 brott. För att förebygga brott kan polisen utfärda återreseförbud på personer som är aktiva i internationella brottsnätverk. Enskilda individer kan meddelas ett återreseförbud på 4 till 5 år. Individer som utgör hot mot allmän säkerhet och ordning kan meddelas ett längre återreseförbud vid en samlad bedömning av omständigheter i fallet. Detta regleras i 8 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716) (UtlL). Den problematik som uppstår är att dessa personer återvänder till Sverige, trots ett gällande avvisningsbeslut med återreseförbud, och kan därmed inte lagföras för över ­ trädelse. Det enda verktyg polisen har i detta fall är att ta berörda i förvar i avvaktan på verkställighet till hemlandet. Med andra ord får de ett par dagar i förvar och sedan en av skattebetalarna betald hemresa. En mer kännbar påföljd borde införas för att hjälpa polisen att förebygga fler brott. Påföljdsbestämmelser finns i 20 kap. 1–2 §§ UtlL. Skulle överträdelse av polisens återreseförbud omfattas av 1 § handlar det om böter, och då det ofta handlar om personer utan deklarerad inkomst resulterar det i lägsta möjliga dagsböter, vilka sedan sällan kan drivas in eftersom de varken har inkomst eller är hemmahörande i Sverige. Därför bör överträdelse av återreseförbud omfattas av påföljd likt 2 §, som gäller utvisningsdömda av domstol. Då ingår fängelse i högst ett år, praxis är en månad. Polisen använder även återreseförbud på personer som är i landet och arbetar utan arbetstillstånd. Beräkningar visar att den svarta arbetskraften omsätter motsvarande 91 miljarder kronor per år i Sverige. Sådant göder inte bara brottsligheten. Det utgör också ett konkret hot mot välfärden när stora summor undandras beskattning och företag som fuskar slår ut företag som sköter sig. Det eroderar tilliten för våra välfärdssystem och ytterst för staten och för varandra som medmänniskor. Även här behövs en kännbar påföljd när någon bryter mot återreseförbud. Mot bakgrund av ovanstående yrkas att överträdelse av återreseförbud ska omfattas av påföljd likt 20 kap. 2 § UtlL. Det skulle hjälpa till att förebygga fler brott. Torsten Elofsson (KD)