Jämförelse b8df8087205585d481bf1108
Underlagets kontrollsumma: cf6d87d90ccdb4173d6f22f61fad7d141db1146463bce5238f9ac6a31f5af859

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA022207: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022207

Motion till riksdagen
2022/23:2207
av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 1).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1285) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 2).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 3).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 4).
Motivering
De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Svensk
ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor och väntas gå in i en lågkonjunktur.
Detta kommer också att påverka arbetsmarknaden, där arbetslösheten väntas öka och sysselsättningen falla tillbaka.
Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallat svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper.
Idag är närmare 333
000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknads
­
politiska
program. 154
000 människor har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än 12 månader. Av de 333
000 är 188
000 utrikesfödda, varav majoriteten är födda
utanför Europa. Dessa personer har också i hög grad varit arbetslösa i mer än 12 månader.
Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration.
För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva, måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbets
­
löshet är tärande för den enskilde, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden har Centerpartiet varit drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Men det
räcker inte. Fortfarande stänger höga kostnader för att anställa ute människor från arbets
­
marknaden.
För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på
arbetsmark
­
naden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställnings
­
former
och en bättre introduktion till arbetsmarknaden.
Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs det kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och utveckling och tryggar framtidens arbetsmarknad.
Centerpartiet presenterar i denna budget därför ett antal kraftfulla reformer, dels för
att pressa ned arbetslösheten och långtidsarbetslösheten, dels för att stärka jobb
­
skapandet och företagandet, vilket behövs både på lång sikt och med hänsyn till den annalkande lågkonjunkturen.
Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effektiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver snabbas på genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta genom att jobbfokuset i trygghetssystemen ökar.
Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen pågår nu reformeringen av Arbetsförmedlingen, där arbetslösa ska få hjälp från effektiva, fristående och resultatbaserade aktörer, som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden.
Den reformerade modellen för fristående matchningsaktörer har dock ännu inte genomförts. Arbetsförmedlingen använder istället ett mellansteg, Kundval rusta och matcha (Krom), som inte har en lika tydlig profil mot resultat och inte lika tydligt som avsett belönar insatser för de mest utsatta. Trots dessa begränsningar, och trots att Krom tagit tid att införa, har en mycket stor andel av de arbetslösa som fått hjälp via Krom gått vidare till arbete och utbildning.
Problemet är att tillräckliga medel inte har anslagits till Krom och att Arbetsförmed
­
lingens organisation haft fortsatt svårt att anvisa arbetslösa till fristående
matchnings
­
aktörer
. Endast en mindre del av de arbetslösa, mellan en fjärdedel och en femtedel, har därför fått tillgång till en effektiv fristående matchningsaktör, vilket kraftigt hämmat effektiviteten inom arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt har de många framgångsrika projekt som Arbetsförmedlingen bedriver i samarbete med kommuner avvecklats i brist på resurser.
I budgetpropositionen för 2023 föreslås att resurserna till bland annat dessa fram
­
gångsrika och fristående delar av arbetsmarknadspolitiken minskas, jämfört med anslagsnivån för år 2022. För att motverka detta föreslår Centerpartiet i denna budget
­
motion en omfördelning av medel, för att säkerställa att anslagsnivåerna för bland annat matchningsaktörer inte sjunker. Omfördelningen sker från anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Anslaget är stort och föreslås i budgetpropositionen omfatta nästan 21 miljarder kronor. Detta hade varit positivt om Samhall riktat sig till den målgrupp som man skapats för: personer som har funktionsvariation och behöver särskilda arbets
­
platser och anställningsvillkor. Flera granskningar har visat att Samhall istället riktat sig till personer som är närmare arbetsmarknaden, i många fall på bekostnad av personer med större funktionsnedsättning, och med sina kraftfulla subventioner konkurrerat ut företag som anställer lågavlönade på den ordinarie arbetsmarknaden. Samhall tränger även ut de fristående socialt integrerade företag som med mindre resurser ändå lyckas bättre att hjälpa personer med funktionsvariation in i jobb.
Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande
i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet.
Denna skevhet i arbetsmarknadspolitiken måste rättas till. Centerpartiet föreslår därför att medel omprioriteras, i syfte att många fler arbetslösa ska kunna få ta del av effektiva insatser. I ett första steg omfördelas 650 miljoner från anslag 1:4 till de mest framgångsrika delarna av verksamheten i form av matchningsaktörer, kommunala samverkansprojekt och socialt integrerande företag.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
591
264
−18
268
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
38
432
392
−5
543
000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
926
037
677
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
830
367
−650
000
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
131
059
−359
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
2
414
000
±0
1:7
Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027
550
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
43
666
−170
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
81
327
−332
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
59
956
−236
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
678
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
8
129
311
66
000
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1
119
813
80
000
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
1
000
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
819
020
−2
073
2:2
Arbetsdomstolen
35
798
−105
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
57
683
−289
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
49
968
−196
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
±0
Summa
90
103
686
−5
392
028
Centerpartiet delar inte regeringens bedömning att det är angeläget att höja nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens förslag höjer taket tidigt under en arbetslöshets
­
period, det höjer taket sent i en arbetslöshetsperiod, det höjer golvet under hela arbets
­
löshetsperioden och det sänker kraven för att kvalificera sig för ersättning. Förslaget saknar riktning och fokus.
Centerpartiet kan konstatera att förslaget om höjd a
‑
kassa är regeringens enskilt största förslag på utgiftssidan för år 2023. Det är anmärkningsvärt, då regeringspartierna hävdat att de ämnar driva en liberal och borgerlig politik. Vidare kan det konstateras att regeringen själva, i budgetpropositionen, skriver följande angående effekterna av förslagen i propositionen:
”De bedömningsbara reformer i denna proposition som föreslås och aviseras för att genomföras 2023 bedöms … minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar. Detta är en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbetslöshets
­
ersättningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer.”
Centerpartiet avvisar regeringens förslag till förhöjda nivåer och lägre kvalificerings
­
krav
inom arbetslöshetsförsäkringen. Vi anser i stället att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras i enlighet med den modell som beskrivs i SOU 2020:37, där ersättning och kvalificering baseras på inkomst. Ersättningen bör initialt vara relativt hög, för att därefter trappas av snabbare och symmetriskt.
Anslag 1:1 föreslås öka med 6
miljoner kronor år 2023 till följd av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 6
miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:2 föreslås minska med 5
823 miljoner kronor år 2023 till följd av att Center
­
partiet
avvisar regeringens förslag till höjda nivåer, uppluckrade kvalificeringsregler och färre karensdagar. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 6
354 miljoner kronor år 2024 och med 6
640 miljoner kronor år 2025. Till följd av Centerpartiets förslag om att ersättningsmodellen inom arbetslöshetsförsäkringen görs mer symmetrisk föreslås anslaget tillföras 300 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 400 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslaget föreslås minska med 20 miljoner kronor till följd av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 25 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslag 1:3 öka med 35 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 106 miljoner kronor år 2024 och med 138 miljoner kronor år 2025. Anslaget föreslås minska med 8
miljoner kronor till följd av Center
­
partiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 11 miljoner kronor per år från och med år 2024. Centerpartiet anser att den kraftiga neddragningen på det så kallade programanslaget, som föreslås i budgetpropo
­
sitionen för år 2023, är olycklig. När Sverige nu går in i en lågkonjunktur är det viktigt att effektiva åtgärder, som exempelvis matchningstjänster, kommer alla arbetslösa till del. För att undvika att tillgängliga medel på programanslag sjunker i förhållande till utgiftsprognosen för år 2022 föreslås en omfördelning av medel, från anslag 1:4 till 1:3. Anslag 1:3 föreslås därför öka med 650 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 500 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:4 har under de senaste åren uppvisat ett relativt stort anslagssparande. I syfte att kunna tillgängliggöra effektiva åtgärder, inte minst matchningstjänster, för alla arbetslösa föreslås anslag 1:4 minska med 650 miljoner kronor år 2023. Minskningen motsvaras av en lika stor föreslagen höjning av anslag 1:3. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 500 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:13 föreslås öka med 66 miljoner kronor år 2023 till följd av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 88 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:14 föreslås öka med 95 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet
avvisar regeringens förslag om att ta emot färre kvotflyktingar. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 277 miljoner kronor år 2024 och med 358 miljoner kronor år
2025. Anslaget föreslås minska med 15 miljoner kronor år 2023 till följd av Centerpartiets
förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 20 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
Jonny Cato (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Muharrem Demirok (C)

=== HC022948: Arbetsmarknad ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022948

Motion till riksdagen
2024/25:2948
av Jonny Cato m.fl. (C)
Arbetsmarknad
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag för att säkerställa reformeringen av Arbetsförmedlingen i enlighet med motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag för att säkerställa Arbetsförmedlingens fortsatta reformering och lokala närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar som tar fasta på hur osund konkurrens kan undvikas samt hur företaget bättre kan medverka till att utveckla och kompetensförsörja den reguljära arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga införandet av etableringsjobben till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag, på ett sätt som gör att fördelarna i etableringsjobben inte går förlorade, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att effektivisera dagens olika anställningsstöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utöka jobbstimulansen i försörjningsstödet och göra den tillgänglig för fler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring utstationering och anpassa dessa utifrån hur det var utformat enligt den s.k. lex Laval och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ömsesidigt erkännande avseende tjänstesektorn inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka all EU-lagstiftning som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för sympatiåtgärder, såsom blockader och strejker, så att de endast bör riktas mot företaget där den ursprungliga strejken äger rum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att de som vidtar sympatiåtgärder bör ha ett tydligt ansvar för att minimera skadan man gör på företag och arbetsplatser som inte är inblandade i den ursprungliga konflikten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att säkerställa att om en arbetsplats redan har villkor som är likvärdiga eller bättre än kollektivavtal, att stridsåtgärder då inte ska kunna användas för att tvinga företagen att ansluta sig till ett formellt kollektivavtal, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser genom ökat fokus på stöd till arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverk och stöd kring arbetsmiljö, i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglerna kring förmånsbeskattning, i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för skapande av gigjobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka gigarbetares inkludering i socialförsäkringssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade takbelopp för arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för arbetssökande att fortsätta sedan tidigare påbörjade deltidsstudier som inte begränsar deras möjlighet att ta nytt arbete med bibehållen ersättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdrag att kartlägga behov och förutsättningar för framtidens utbildning, arbete och ett lärande arbetsliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över kvinnors sjukskrivningar och tillkännager detta för regeringen.
Reformer för att fler ska komma in på arbetsmarknaden
De historiska utmaningarna har följt efter varandra de senaste åren. Coronapandemin skapade enorma effekter på arbetsmarknaden med oro i form av drastiskt ökat antal varsel, korttidspermitterad personal och en oerhört snabb ökning av arbetslösheten som
gav särskilt tydliga effekter för unga och långtidsarbetslösa. Härefter Rysslands invasion
av Ukraina, energikris, räntehöjningar och en lågkonjunktur. Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Nu mer än någonsin behövs reformer för att utsatta grupper ska komma in i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla och hålla en hög sysselsättning även i övriga grupper.
Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet var högt i en europeisk jämförelse före corona, inte minst bland kvinnor och äldre. Arbetsmarknaden var dock redan då allvarligt tudelad och tudelningen ökade ytterligare i samband med effekterna av pandemin. Arbetslösheten är flera gånger högre för nyanlända och personer med kort utbildning än för inrikes födda och personer med hög utbildning, samtidigt är det färre utrikesfödda kvinnor som kommer i arbete jämfört med utrikesfödda män. Sverige har också EU:s lägsta andel jobb utan utbildningskrav, så kallade enkla jobb. Dessa två fenomen – svårigheterna för marginalgrupper att få ett arbete och bristen på enkla jobb – hänger ihop. En hårt reglerad arbetsrätt, höga ingångslöner samt höga skatter har gjort att de enkla jobben blivit färre och gör det svårare för ungdomar och nyanlända att få sitt första jobb.
Sverige behöver ett antal konkreta och ansvarsfulla reformer för att åstadkomma lägre trösklar till arbetsmarknaden, fler jobb utan utbildningskrav och en effektivare
matchning. Sverige behöver reformer för en arbetsmarknad som stimulerar till utveckling
och fler arbetstillfällen, som gör det lättare att få men också att byta arbete i en tid med ökat omställningsbehov. En arbetsmarknad som klarar snabb och väl fungerande omställning och återhämtning. Nu mer än någonsin.
Historiska reformer för att bryta tudelningen på arbetsmarknaden vad gäller, bland annat, arbetsrätt, ingångslöner, arbetsförmedling, arbetslöshetsförsäkringen, integration av nyanlända och skattekilar på arbete inleddes, och till viss del genomfördes, som en del i samarbetet mellan Centerpartiet, Liberalerna och den tidigare regeringen utifrån januariavtalet. Reformer som är nödvändiga för en bättre återhämtning av arbets
­
mark
­
naden och för att skapa bättre förutsättningar för framtida möjligheter och behov av omställning. De historiska förändringarna som genomfördes på arbetsmarknaden med en modern arbetsrätt tillsammans med ett världsunikt omställningspaket, i enlighet med parternas överenskommelse med bakgrund i januariavtalet, är en central och väldigt viktig del av detta. Men det finns fler reformer vars arbete behöver säkerställas och utvecklas i enlighet med intentionerna. Utöver dessa reformer behövs dessutom ytter
­
ligare insatser för att minska tudelningen och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Sveriges ekonomi och utveckling, liksom arbetstillfällen till många tusentals, är beroende av att vi löser dessa grundläggande problem på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingens fortsatta reformering och lokala närvaro måste säkerställas
Centerpartiet har under lång tid drivit på för att den arbetsförmedlande delen av Arbetsförmedlingen på sikt ska avvecklas. Arbetsförmedlingen har tyvärr aldrig lyckats med sitt uppdrag att förmedla arbeten, däremot har fristående arbetsförmedlare lyckats betydligt bättre. Därför vill vi att fristående jobbförmedlare istället ska hjälpa arbets
­
sökande i jobb, och att en arbetsförmedlarpeng därefter betalas ut baserat på jobb
­
förmedlarnas resultat, betydligt mer de förmedlare som funnit jobb åt de som är längst från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bör finnas kvar, men framförallt för att säkra lokal närvaro och samordning i hela landet, samverkan med kommuner, andra myndig
­
heter och civilsamhället, samt för myndighetsutövning, som kontroll och uppföljning.
Arbetsförmedlingen har upphandlat arbetsmarknadstjänster från fristående jobb
­
förmedlare i femton år. Genom januariavtalet drev Centerpartiet igenom och påbörjade arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen med målsättningen att fristående jobb
­
förmedlare helt skulle ta över matchningen. Reformeringen har kommit halvvägs. Nu finns ett system där fristående aktörer snabbt kan förmedla jobb till arbetssökande eller lägga upp en plan för studier. Systemet har tydliga ramar och regler, och har oväntat snabbt givit förbättrade resultat i form av jobb för de som fått motta dem. Men det är många steg kvar innan reformen är klar, inte minst när det gäller att fokusera resurser och incitament på de som är längst från arbetsmarknaden. Dessvärre har den nuvarande regeringen nyligen gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att, till viss del, återta ansvaret för matchning. Det är en mycket oroande utveckling och riskerar att få stora negativa konsekvenser. Istället borde regeringen renodla den uppdelning där Arbetsförmedlingen
står för den övergripande myndighetsutövningen medan de fristående företagen har hand
om det praktiska matchningsarbetet. Regeringen måste värna och utveckla den på
­
började
reformeringen av Arbetsförmedlingen. Samverkan mellan Arbetsförmed
­
lingen och kommunerna, samt mellan kommunerna och de fristående aktörerna behöver också tydliggöras. Kommunerna behöver dessutom ges incitament att samverka med de fri
­
stående aktörerna. Samhall
Arbetsmarknadsinsatser, oavsett för vilka de är ämnade, måste leverera goda resultat för målgruppen och får heller inte leda till osund konkurrens. Samhalls uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är en viktig uppgift som måste göras på rätt sätt. Centerpartiet har under en längre tid drivit på för att en översyn ska göras för att säker
­
ställa att Samhall driver en effektiv funktionshinderpolitik som är ändamålsenlig för den målgrupp som ligger inom grunduppdraget. Riksrevisionen har granskat verksamheten och rapporten visat på brister. Därför välkomnar vi att regeringen nu går vidare med en
översyn av Samhalls verksamhet. Som Riksrevisionen påpekar har styrningen av Samhall
haft ett för stort fokus på affärsmässighet i förhållande till det samhällsuppdrag som i grunden motiverar företagets existens. Detta får konsekvenser för de människor som Samhall har i uppdrag att lotsa in på arbetsmarknaden. Men det får också konse
­
kvenser för andra företag och verksamheter. I synnerhet om man i för liten utsträckning vänder
sig till prioriterade målgrupper, och inte fullt ut klarar uppdraget att förbereda människor
för den reguljära arbetsmarknaden. När man på dessa sätt prioriterar affärsmässigheten framför samhällsuppdraget uppstår också risker för osund konkurrens med det privata näringslivet.
Ur Centerpartiets perspektiv är det viktigt att Samhall utifrån sina förutsättningar bidrar till ett bra företagsklimat i Sverige. Därför menar vi att en översyn också behöver ta fasta på hur osund konkurrens kan undvikas, samt hur Samhall kan medverka till att utveckla och kompetensförsörja den reguljära arbetsmarknaden. Syftet med Samhall måste vara att genom olika insatser hjälpa människor att växa och utvecklas. Med rätt styrning kan verksamheten erbjuda människor en möjlighet till livsresor och personlig utveckling.
Tiden att etablera sig på arbetsmarknaden kortas
Vägen in på arbetsmarknaden ska förstärkas genom att fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav. Regeringen behöver därför se över möjligheten att införandet av parternas etableringsjobb, med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa, utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna i etableringsjobben inte går förlorade. Etableringen av nyanlända, det så kallade etableringsprogrammet, är också en nödvändig och viktig reform för att korta tiden in på arbetsmarknaden. Utfallet av reformen som påbörjades under januariavtalet har dock inte fått önskad effekt och omfattning.
Färre och enklare subventionerade anställningar
Trots flera reformer har staten fortfarande en bred flora av anställningsstöd varav flera, i utvärderingar, visat sig mycket ineffektiva. För att effektivisera systemet bör antalet stödformer minska och reglerna för de individuella stödformerna förenklas, med fokus på att den mest effektiva formen av stöd, nystartsjobben, utvecklas och ersätter andra mindre effektiva stöd, med undantag för de stöd som berör personer med funktions
­
variation. På sikt bör andelen anställningar med subventionerade medel minska.
Ökad jobbstimulans i det ekonomiska biståndet
Många långtidsarbetslösa får sin försörjning genom ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag. Tyvärr är det ekonomiska biståndet utformat på ett sätt så att människor alltför lätt fastnar i det för att det i många fall inte är lönsamt att börja arbeta. Alliansen införde i regeringsställning en så kallad jobbstimulans i det ekonomiska biståndet. Under samarbetet med januariavtalet och senare i samband med vårbudgeten 2022 har Centerpartiet fått igenom att stimulansen ska fördubblas till 50 procent av försörjnings
­
stödet för att nå fler och skapa tydligare incitament att gå från bidrag till jobb. Historiskt
har få personer använt sig av incitamentet och fler insatser krävs dock för att fler bidrags
­
beroende
ska använda sig av denna brygga från bidrag till arbete och inte fastna i bidrags
­
beroende.
Stimulansen behöver reformeras så att fler känner till den och använder sig av den. Handläggare ska ha skyldighet att informera om möjligheterna och de ekonomiska fördelarna med jobbstimulansen.
Lex Laval bör återinföras
Möjligheten för svenska företag att ha anställda utstationerade i andra EU-länder och tillgången till utstationerad arbetskraft i Sverige är viktig för svensk ekonomis konkur
­
renskraft och tillväxtmöjligheter, och en del av den arbetskraftsrörlighet inom EU som Sverige värnar. Utstationeringen skapar möjlighet att dra maximal nytta av yrkes
­
kompetens mellan länder i EU, till gagn för de olika medlemsländernas välfärd.
Denna möjlighet till utstationering, i kombination med rimliga och likvärdiga löne
­
villkor, tryggades genom det som enligt tidigare utstationeringslag kallades lex Laval.
Lex Laval krävde minimivillkor enligt svenska kollektivavtal men tryggade att strids
­
åtgärder inte fick vidtas om arbetsgivaren kunde visa att arbetstagarna redan hade villkor som var minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett svenskt centralt branschavtal. De omfattande förändringarna 2017 i denna lag i syfte att försvaga den, har skapat en osäkerhet om villkoren och en ökad godtycklighet i rätten att ta till stridsåtgärder mot
enskilda företag med utstationerad personal, vilket i praktiken i vissa fall kan sätta möjlig
­
heterna
till att använda utstationerad personal ur spel. Det är i praktiken ofta svårt att veta vilka villkor som ska följas för utstationerade för att undvika stridsåtgärder, eftersom fackföreningarna ofta underlåter att skicka in relevanta kollektivavtalsvillkor till Arbets
­
miljöverket enligt regelverket. Bevisbördan hamnar på ett orimligt sätt på de utstation
­
erande företagen. Den tidigare regeringen införde ytterligare begränsningar genom de förändringar som trädde i kraft 30 juli 2020. Dagens regelverk går längre än vad direktiven föreskriver och emot andan, om inte även bokstaven, i EU:s utstationerings- och ändringsdirektiv. Rörligheten för arbetskraft inom EU är mycket viktig för svenska företag, men påverkades kraftigt negativt av coronapandemin, där gränser inom EU stängts med motiv att stoppa smittspridningen. Behovet kommer att vara stort att åter
­
upprätta rörligheten för arbetskraft inom EU för att få hjulen att snurra igen i den europeiska ekonomin. Sverige bör då finnas bland de länder som underlättar – inte förhindrar – en sådan utveckling.
Lex Laval i sin ursprungliga utformning, anpassad efter ändringsdirektivet, bör därför snarast återinföras för att skapa en trygghet och tydlighet vad gäller utstationering i Sverige, och att Sverige står fast vid arbetskraftsrörligheten inom EU.
Ömsesidigt erkännande avseende tjänstesektorn inom EU
För att värna svensk ekonomis konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter och arbetskrafts
­
rörligheten inom EU behöver även EU utvecklas för att bättre hantera nya utmaningar som kommer med en ökad globalisering, där människor och handel behöver röra sig allt mer över nationsgränserna. Den inre marknaden och den fria rörligheten är EU:s viktigaste styrkor med en enorm potential i att öppna tjänstemarknaden. Därför behöver vi verka för att principen om ömsesidigt erkännande tillämpas fullt ut på tjänstesektorn inom EU och att fler begränsningar av yrkestjänster därigenom avskaffas.
Motverka all EU-lagstiftning som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen
Den sociala pelaren har, trots löfte om att den inte skulle stöta sig med medlems
­
ländernas befintliga arbetsmarknadspolitik, lett till en rad rättsligt bindande initiativ från kommissionen på det social- och arbetsmarknadspolitiska området. Flera av förslagen är numera antagna och utgör för medlemsstaterna bindande lagstiftning. När än fler konkreta förslag för genomförandet presenterats är det tydligt att den svenska arbets
­
marknadsmodellen hotas och inte kommer finnas kvar i sin nuvarande form om de genomförs. För Centerpartiet har det alltid varit självklart att beslut kring arbetsmarknad och sociala skyddsnät behöver fattas utifrån hur det ser ut och fungerar i respektive medlemsland, så nära de som berörs av politiken som möjligt, för att få önskvärd effekt. Det är medlemsländernas skyldighet att värna sina medborgares intressen – att förflytta arbetsmarknadspolitiken till EU-nivå riskerar att sänka kraven och skyddet, snarare än att höja dem.
Vi behöver inte mer lagstiftning på EU-nivå i arbetsmarknadsfrågorna, vi behöver lyssna till erfarenheterna av hur det fungerar i andra länder, dela med oss av kunskapen och fortsätta arbeta framåt utifrån hur det ser ut i Sverige. Vi behöver värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och använda rätt verktyg i rätt sammanhang.
Sympatiåtgärder
Svensk arbetsmarknad förändras nu i rekordhastighet. Utvecklingen av artificiell intelligens, en begränsning av viktig arbetskraftsinvandring och en växande teknik
­
industri med nya förutsättningar kommer kräva att både avtal mellan fack och arbets
­
givarorganisationer samt lagstiftning moderniseras. Sverige har länge varit känt för sin välfungerande arbetsmarknadsmodell, där strejkrätten spelar en central roll. Rätten till strejk och sympatiåtgärder måste värnas, men ibland går sympatiåtgärder – som är till
för att arbetstagare ska kunna stödja andra varandra även när man jobbar på olika arbets
­
platser
– för långt. Det drabbar både oskyldiga företag och arbetstagare runt
omkring. Om den svenska modellen ska överleva snabba och oförutsägbara förändringar
på arbets
­
marknaden så behöver regelverket för sympatiåtgärder regleras och moder
­
niseras.
I grund och botten är den svenska modellen med strejker och sympatiåtgärder en styrka. Den främjar förhandlingar och skapar en hållbar arbetsmarknad där parterna kan komma överens om gemensamma lösningar, utan att staten lägger sig i. Konflikten
mellan IF Metall och Tesla under 2023 är ett tydligt exempel på vikten av att låta parterna
förhandla tills de når en överenskommelse. Samtidigt måste man också säker
­
ställa att småföretagare och underleverantörer inte drabbas på ett orimligt sätt.
Om företagen som levererar mjukvara, sköter fastigheter eller hanterar it-system
riskerar att gå under som en följd av en konflikt på ett storföretag de inte alls kan påverka,
så blir Sverige ett mycket riskfyllt land att vara småföretagare i. Samtidigt som de stora
företagen överväger att flytta till andra länder där de kan vara säkra på att deras leverans
­
kedjor
fungerar även efter en längre strejk. För att Sverige ska vara ett land med
växande företag på en arbetsmarknad med stora förändringar, så bör reglerna för sympati
­
åtgärder
ändras. Vi anser därför att sympatiåtgärder, såsom blockader och strejker, endast bör riktas mot företaget där den ursprungliga strejken äger rum. Vi anser också att de som vidtar sympatiåtgärder bör ha ett tydligt ansvar för att minimera skadan man gör på företag och arbetsplatser som inte är inblandade i den ursprungliga konflikten. Vi anser även att om en arbetsplats redan har villkor som är likvärdiga eller bättre än kollektivavtal, är det orimligt att använda stridsåtgärder för att tvinga dem att ansluta sig till ett formellt kollektivavtal. På så sätt ser vi till att alla som vill investera eller starta företag i Sverige kan lita på att den svenska modellen både värnar en stark strejkrätt och säkerställer rättvisa villkor och långsiktig trygghet och förutsägbarhet för den som vill investera eller starta företag i Sverige.
Underlätta småföretags arbete för en bättre arbetsmiljö
Arbetsmiljön på svenska arbetsplatser står sig väl internationellt. Trots detta förblir antalet arbetsplatsolyckor alldeles för många, med vissa särskilt hårt drabbade branscher så som byggbranschen. Många unga män befinner sig i riskzonen för allvarliga tillbud. Samtidigt har anmälningarna av arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisa
­
toriska och sociala problem ökat.
Coronapandemin skapade akuta utmaningar för arbetsmiljön i många branscher. För bland annat vård- och omsorgspersonal har arbetstakten under perioder varit extrem, till följd av de många sjukdomsfallen och hög sjukfrånvaro bland personer med lindriga förkylningssymtom. Många personer har utsatts för smittorisker till följd av otillräcklig skyddsutrustning och brist på rutiner, med risk också för smitta till patienter och kunder. Samtidigt har det utbredda hemarbetet, som varit till gagn för miljö och hälsa på flera sätt, vars förutsättningar behöver utvecklas och förbättras, också skapat ensamhet och isolering för många anställda, med risk för ökad psykisk ohälsa.
Det behövs specifika satsningar på bättre förutsättningar för arbetsgivare att bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete. I satsningarna behövs ett speciellt fokus på små företag, eftersom de har mer begränsade resurser än stora företag. Satsningarna kan innebära kunskapsspridning, rådgivning eller bättre verktyg för att underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom är det av största vikt att förenkla regelverket, vilket kan innebära att vissa krav på arbetsmiljöområdet inte gäller lika för stora som små företag utan anpassas för att på bästa sätt säkra arbetsmiljöresultatet. En förbättrad arbetsmiljö för kvinnor är en viktig del i att minska sjukfrånvaron – inte minst i ljuset av det ovan nämnda ökade antalet arbetssjukdomar. Skyddsutrustning måste finnas tillgänglig för arbetsplatser som är utsatta för allvarliga smittorisker, och myndigheterna bör utarbeta rutiner som kan appliceras vid framtida pandemier.
Förbättra förutsättningarna för distansarbete
Med coronapandemin har arbete hemifrån, på distans, prövats i betydande omfattning. Det har visat på utmaningar, bland annat utifrån att personer som riskerat att bli isolerade socialt, men också väldigt många fördelar såsom minskade behov av transporter, mindre tid som går åt till att arbetspendla – vilket underlättar livspusslet och ger barnen större tillgång till sina föräldrar, minskade kostnader för kontor, breddad rekryteringsbas för arbetsgivare – som också innebär att stad och land binds samman.
Utvecklingen av förutsättningarna för distansarbete ligger i tiden, som en del i utveckling av digitaliseringen, ett ytterligare steg mot att göra arbetssituationen mer flexibel för fler arbetstagare och arbetsgivare, och för att skapa bättre förutsättningar för boende på annan ort som får hela Sverige att växa.
Det är därför viktigt att regelverket kring arbetsmiljö och Arbetsmiljöverkets råd och stöd följer med i tiden och anpassas till nya förutsättningar. Att erfarenheterna från hem
­
arbetet under pandemin tas tillvara och med beaktande även av att den psykiska hälsan är en viktig del av arbetsmiljöarbetet. Även reglerna kring förmånsbeskattning behöver ses över i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete. Det är därför bra att det nu tillsatts en utredning som ska se över detta – Moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv – tjänsteställets placering och avdrag för ökade levnads
­
kostnader (dir.
2023:75).
Stärkt jämställdhet
Centerpartiet vill uppnå ett samhälle där kvinnor och män har lika möjlighet till makt och inflytande över sin egen situation. Ett samhälle som bidrar till att kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och inte vara ekonomiskt beroende av en partner.
En del i att det finns strukturella löneskillnader är att kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade yrken. Centerpartiet vill att lönekartläggningar görs vart tredje år men mer ordentligt och skarpare, som ett viktigt led i att synliggöra löne
­
skillnader. Vi har även förslag för att exempelvis statliga myndigheter ska utjämna de oförklarliga löneskillnaderna, att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad och att fortsatta insatser för jämställdhetsintegrering görs som en del i detta.
Samtidigt, att män i snitt tjänar mer över livet än kvinnor, beror inte bara på löne
­
skillnader utan även på mängden arbetad tid, vilket påverkas av bland annat föräldra
­
ledighet, vab, deltidsarbete, bransch, karriär och sjukskrivning. Deltidsarbete försvårar karriär och löneutveckling. Deltidsnormen är ett problem för många kvinnor och förvärras av en inflexibel barnomsorg. Centerpartiet arbetar för att deltidsnormen för kvinnor på arbetsmarknaden bryts. I de historiska förändringarna av arbetsrätten i enlighet med parternas överenskommelse, med bakgrund i januariavtalet, ingick också förändringar i lagen om anställningsskydd där heltidsarbete nu har blivit norm. Vi arbetar också för en mer flexibel barnomsorg. Tillgången till barnomsorg är avgörande för jämställdheten, arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen, eftersom det möjliggör för föräldrar att arbeta när barnen är små. Det är också viktigt att fler barn får rätt till förskola och fritids oavsett föräldrarnas livssituation för att genom tidiga insatser utjämna livschanserna och på sikt öka den ekonomiska jämställdheten.
Sverige är med och bidrar till en internationell studie om jämställda löner som genomförs av den internationella organisationen OECD. Studien ska kartlägga de metoder som används i olika länder för att uppnå jämställda löner. Även Kommissionen för jämställda livsinkomsters slutrapport har gett ytterligare underlag för att främja ekonomisk jämställdhet. Målet om lika lön för likvärdigt arbete är viktigt och vi måste fortsätta arbeta för att nå detta. Vi behöver, likt andra nordiska länder, fortsätta arbeta med att ta nya steg och utreda nya sätt för att minska lönegapet mellan kvinnor och män.
Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda, finns också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet. Särskilt utrikesfödda kvinnor och som har flytt från sitt hem
­
land har i genomsnitt haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan gör det obetalda hem- och omsorgsarbetet, vilket kraftigt minskar chansen att komma ut på arbetsmarknaden. Tiden i föräldra
­
försäkring bör därför bli mycket mer jämställd och annars begränsas och språk
­
utbild
­
ning påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet, till exempel med hjälp av Centerpartiets förslag om införande av integrationsförskolor. Detta är dock endast en del av problembilden. Vi anser därför att regeringen bör ge Jämställhetsmyndigheten i uppdrag att se över effekterna av integrationsinsatser ur ett jämställdhetsperspektiv.
Sjukskrivning och jämställhet
Kvinnor står i dag för en betydande del av sjuktalen. En orsak som ofta lyfts är att kvinnor i en relation tar ett större ansvar för hemmet än män samtidigt som män och kvinnor arbetar i lika hög utsträckning. Forskningen visar också att det kan bero på att fler kvinnor jobbar inom yrken med hög stressnivå så som vård, skola och omsorg samt att vården bemöter män och kvinnor med stressymptom olika. Att kvinnor i högre utsträckning är sjukskrivna är i grunden ett jämställdhetsproblem. Vi vill därför särskilt se över kvinnors sjukskrivningar och hitta lösningar till det stora problem som kvinnors sjukskrivningar innebär.
Underlätta skapande av gigjobb och öka gigarbetares inkludering i socialförsäkringssystemet
Centerpartiet ser möjligheterna med gigekonomin och de så kallade gigjobben. Det kan vara ett viktigt steg in på arbetsmarknaden. För att förbättra möjligheterna för gigjobben tillsattes en utredning inom ramen för januariavtalet om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande, vars arbete presenterades den 1 juli 2021 (SOU 2021:55 ”Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen”). Detta var dock bara början på ett viktigt och nödvändigt arbete på detta område, det behövs fler åtgärder för att underlätta skapandet av gigjobb och för att öka gigarbetares inkludering i socialförsäkringssystemet.
Förändrat takbelopp för arbetslöshetsförsäkringen
Den nuvarande regeringen har nyligen infört nya regler för arbetslöshetsförsäkringen som vi i Centerpartiet länge drivit på för. Förändringarna innebär en modernisering på flera viktiga punkter, inte minst genom att på ett mer flexibelt sätt baseras på faktiskt inkomst. Dessutom kommer den, som Centerpartiet drev fram, trappas av något snabbare än tidigare, samtidigt som den är mer generös inledningsvis.
Men genom att permanenta de höga taken i arbetslöshetsförsäkringen som tillfälligt fanns under pandemin har regeringen gått på tvären mot vad arbetslinjen borde inne
­
bära. Med tanke på att de som omfattas av arbetslöshetsförsäkringen har goda möjlig
­
heter att få ett nytt jobb, jämfört med andra grupper, så är det en märklig prioritering, som är kostsam både i form av högre arbetslöshet och utrymme i budgeten. Regeringen bedömde själva, i budgetpropositionen för år 2023, effekten av sin politik som följer: ”De bedömningsbara reformer i denna proposition som föreslås och aviseras för att genomföras 2023 bedöms emellertid på lång sikt minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar. Detta är en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbets
­
löshetsersättningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer.” Konjunkturinstitutet konstaterar följande: ”Höjningen av taket och grund
­
nivån i arbetslöshetsersättningen gör att det ekonomiska utbytet av att vara arbetslös jämfört med att arbeta ökar, vilket i sin tur bedöms leda till en ökad arbets
­
löshet och minskad sysselsättning på sikt.”
Inga åtgärder har genomförts av regeringen därefter för att motverka dessa effekter och utifrån innehållet i propositionen kommer de höga beloppen inte att justeras nu heller. Centerpartiet anser istället att ersättningsnivåerna utifrån dagens system bör
reformeras på ett sätt som kombinerar ett fortsatt relativt högt lönetak med en förhållande
­
vis
snabb och symmetrisk avtrappning. Det införs också en bortre tidsgräns för aktivi
­
tetsstöd på tre år. Arbetslöshetsförsäkringen blir på detta sätt en trygg omställnings
­
försäkring som bidrar till såväl trygghet som minskad arbetslöshet.
Fortsatta deltidsstudier med bibehållen ersättning
Med utvecklingstakten i samhället finns behov att på flera sätt möjliggöra kompetens
­
utveckling och studier längre fram i livet, och att inte motverka steg som tagits av de som blir arbetssökande i denna riktning. Idag finns också flera utbildningar som bygger på möjligheten att arbeta heltid och att studera deltid på distans.
Det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan) fokuserar på omställning, uppmuntrar till rörlighet och underlättar för människor att snabbt byta arbete. Då är det viktigt att den som är arbetssökande kan ta ett nytt arbete på heltid/utifrån arbets
­
förmåga. För studier finns vidare specifikt studiemedel och studielån, vars mål är att garantera försörjning under studier. Därför har det också varit viktigt att höja ålders
­
gränsen i CSN och att vi sett till att genomföra de historiska förändringarna av arbets
­
rätten tillsammans med ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd och ett nytt
parallellt offentligt studiestöd, i enlighet med parternas överenskommelse, med bakgrund
i januariavtalet.
En arbetslöshetsförsäkring som öppnar för deltidsstudier behöver med andra ord kunna säkerställa att den arbetssökande därmed inte hindras från att ta arbete. Möjlig
­
heten att studera med a-kassa på deltid är och ska vara ett undantag och inte en regel. Samtidigt är det viktigt att påbörjade studier kan fullföljas och inte hindras i den mån arbetslinjen fortsatt kan upprätthållas. Vi vill därför att reglerna förändras så att arbets
­
sökande kan fortsätta sedan tidigare påbörjade deltidsstudier som inte begränsar dennes möjligheter att ta ett nytt arbete.
Kompetensförsörjning
Efterfrågan av viss en kompetens förändras och utvecklas över tid. Nu och i framtiden kommer AI-perspektivet behöva finnas med i samhällsbygget. Det finns många möjlig
­
heter med olika sorters AI samtidigt som det lyfts en del farhågor. Därför behöver vi se till att vara förberedda med mer kunskap. Framtidens arbete med AI kommer även mest troligt sätta krav på ett kontinuerligt lärandebehov och en flexibilitet. Det handlar inte enbart om att lära sig den nya tekniken utan det kan också komma att innebära nya krav på kognitiva förmågor. Detta kan komma att ställa nya krav på tillgången till olika former av utbildnings- eller träningsmöjligheter under arbetslivet och påverka det befintliga utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Den genomsnittliga distributionen av utbildning under ett arbetsliv har under lång tid huvudsakligen varit koncentrerad till åren före arbetslivets början eller tidigt i karriären – genomsnittsåldern för att ta ut sin första högskoleexamen i Sverige är ungefär 28 år, högst i OECD. Vi anser därför att en utredning bör tillsättas med uppdrag att kartlägga behov och förutsättningar för framtidens utbildning, arbete och ett lärande arbetsliv.
Jonny Cato (C)
Christofer Bergenblock (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Alireza Akhondi (C)